Utformning av punktskrift som produceras för Specialpedagogiska skolmyndigheten Gäller från 2013-01-01 Andra upplagan SPSM
Innehåll Förord... 4 1. Punktskriftsbokens utformning... 6 1.1 Volymernas olika inslag... 6 1.2 Utformning av olika inslag i punktskriftsboken... 8 2. Olika skrivsätt i punktskrift, avskrivning och praktiska anvisningar... 11 2.1 Förkortningar... 11 2.2 Kortskrift... 11 2.3 Blanktecken i sifferföljder... 11 2.4 Versaler... 11 2.5 Avstavning... 12 2.6 Ordlistor... 12 2.7 Numrerade uppgifter... 12 2.8 Tabeller... 12 2.9 Grafiskt markerad text... 13 2.10 Dubbla blanktecken... 13 2.11 Bokstäver med diakritiska tecken och texter på främmande språk... 13 2.12 Fonetik, musik och matematik... 13 2.13 Glestryck... 13 3. Punktskriftsböcker innehållande både svartskrift och punktskrift... 15 3.1 Allmänt... 15 3.2 Typsnitt och storlek... 15 3.3 Punktskriftens och svartskriftens återgivning... 15 3.4 Punktskrift och svartskrift på samma sida... 15 3.5 Punktskrift och svartskrift på olika sidor... 16 3.6 Punktskrift och svartskrift med varierande placering på sidorna... 16 2 (23)
3.7 Sidnumrering i punktskrift och svartskrift... 17 4. Bindning... 17 4.1 Antal blad per bindning... 17 4.2 Format på bindningar... 17 4.3 Färg, tjocklek och material på omslag, pärmar och register... 18 4.4 Olika inlagor i volymerna... 18 4.5 Bindning punktskriftsböcker... 18 4.6 Bindning svällpappersbilder... 19 4.7 Skyddsblad... 19 5. Etiketter... 19 5.1 Allmänt... 19 5.2 Placering... 19 5.3 Utformning... 19 5.4 Svartskriftsetiketternas typsnitt och storlek... 20 6. Döpning av filer och filformat... 21 6.1 Allmänt... 21 6.2 Filer med svartskrift... 21 6.3 Filer i punktskrift... 21 7. Erratalista... 21 7.1 Allmänt... 21 7.2 Erratalistans uppgifter... 22 8. Tryckinformation... 22 8.1 Allmänt... 22 8.2 Instruktion för tryckinformationen... 22 3 (23)
Förord Detta riktlinjedokument innehåller instruktioner för utformningen av punktskrift och riktar sig till de leverantörer med vilka Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, kommer att sluta produktionsavtal med från 2013-01-01. Dokumentet ingår som en del i förfrågningsunderlaget i upphandlingen av originalfiler och tryckning av tryckt punktskift. SPSM:s primära målgrupp är elever med svår synnedsättning/blindhet. Eleverna behöver tekniskt tillgängliggorda och pedagogiskt anpassade läromedel. Behoven finns inom alla ämnen för förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning på motsvarande nivå. Leverantörer ska vara insatta i och följa de regler och rekommendationer som finns beskrivna i Punktskriftsnämndens skriftserie Svensk punktskrift, exempelvis Svenska skrivregler för punktskrift (2009), Redigering och avskrivning (1999), Fonetik och punktskrift (2005), Punktskriftens termer (2001), samt Svenska skrivregler från Svenska Språknämnden (2008), New International Manual of Braille Music Notation (The Braille Music Subcommittee, WBU, 1996)och SPSM:s riktlinjer för svällpappersframställning: Riktlinjer för ritning av svällpappersbilder för Specialpedagogiska skolmyndigheten (inklusive dokumentet Tillägg till riktlinjer för ritning av svällpappersbilder (2011-05-27). För matematisk notation används tills vidare gällande skrivregler från Punktskriftsnämnden, Skrivregler för matematik, naturvetenskap och data (1998). Den nya versionen av skrivreglerna, Punktskriftens skrivregler för matematik och naturvetenskap, skall dock användas, så snart den publicerats. Produktionen av originalfiler för punktskrift utgår ifrån ett DTBook-original. Leverantören ska vara insatt i de riktlinjer som SPSM:s DTBook filer utgår ifrån, bl.a. Requirements for Text and Image Quality and Markup with DTBook XML: Version 2011:2. SPSM infogar de pedagogiska anpassningarna i DTBook-filen så långt som möjligt. De övriga pedagogiska anpassningar som är nödvändiga i läromedlet/punktskriftsboken är leverantörens ansvar att infoga. De anpassningar som SPSM önskar få införda i punktskriftsboken levereras i en digital fil Pedagogisk anpassningsfil, vanligen ett Microsoft Word-dokument eller PDF. Vid andra lösningar än de som nämns i Punktskriftsnämndens skriftserier eller detta dokument, får leverantören instruktioner från SPSM om vilket alternativ som ska följas, annars gäller DTBook-filens struktur och så långt det är möjligt svartskriftens upplägg. Undantag kan förekomma från riktlinjerna som nämnts men ersätts då av en instruktion från SPSM. 4 (23)
SPSM är öppen för dialog och samarbete kring utformning och layout av punktskriften med leverantören för att möjliggöra bästa kvalitet på produkten till eleven. 5 (23)
1. Punktskriftsbokens utformning 1.1 Volymernas olika inslag De olika delarna ska alltid börja på en högersida. Volym ett innehåller vanligen dessa delar (samt skyddsblad) och är uppräknade i den ordning som de förekommer i volymen: Anvisning till läraren (i förekommande fall, svartskrift) Innehållsförteckning (komplett för hela punktskriftsboken, svartskrift) Titelblad (ej paginerad, punktskrift) Till läsaren (romersk paginering, punktskrift) Fullständig innehållsförteckning, dvs. innehållsförteckning för alla punktskriftsvolymer (romersk paginering, punktskrift) Svartskriftsboken börjar (arabisk numrering, punktskrift) Efterföljande volymer Titelblad (ej paginerad, punktskrift) Till läsaren (romersk paginering, punktskrift) Volymens innehåll (romersk paginering, punktskrift) Svartskriftsboken börjar (arabisk numrering, punktskrift) I volym ett ska Anvisning till läraren, i svartskrift, placeras först i volymen före titelblad. I vissa punktskriftsböcker ska Anvisning till läraren placeras i en separat plastficka. Instruktion om det finns i tryckinformationsfilen till punktskriftsboken. Finns det en Anvisning till läraren ska volym ett märkas på pärmens utsida med en etikett i svartskrift: Läraranvisning. Varje volym märks upp med en punktskriftsetikett och en svartskriftsetikett innehållande de uppgifter som nämns under rubriken Etiketter. Observera att undantag förekommer från ovan men då anges det i tryckinformationsfilen eller i beställningsunderlaget. Exempel på undantag kan vara placering av Anvisning till läraren som placeras i plastficka på omslagets baksida, att det inte förekommer något titelblad i tryckt punktskrift utan att det kan ha ersatts av en svällpappersbild. 1.1.1 Titelblad Titelbladets uppställning utgår ifrån pappersformatet A4 eller FA44. Titelbladets uppställning vid övriga format finns det instruktioner om i pedagogiska anpassningsfilen alternativt ta kontakta SPSM. 6 (23)
Rad 1-8: författare. Ny rad för varje författare. Rad 9-15: titel Rad 16-21: standard text: Överförd xx upplagan utgiven av xxx år xxxx med ISBN xxxxxxxxxxxxx. Specialpedagogiska skolmyndigheten (år) xxxx Rad 28: Volym. Exempelvis: Volym ett av tre Sista raden innehåller vilken volym som avses och hur många volymer för hela boken. Exempel: _Anna _Andersson _Börje _Börjesson _Utformning av punktskrift _Överförd från första upplagan, utgiven av _Skojarförlaget år #201c med ISBN #99-#99-#99999-#9. _Specialpedagogiska skolmyndigheten #201c _Volym ett av tre Anna Andersson Börje Börjesson Utformning av punktskrift Överförd från första upplagan, utgiven av Skojarförlaget år 2013 med ISBN 99-99-99999-9. _Specialpedagogiska skolmyndigheten #2013 Volym ett av tre Kompletterande titelblad förekommer inte. 7 (23)
1.2 Utformning av olika inslag i punktskriftsboken Följ svartskriftsbokens layout och upplägg så långt som möjligt. Undantag är böcker för elever i år 0-2 då punktskriften ska vara så enkel och fri från extra tecken som möjligt. 1.2.1 Pedagogisk anpassning Filen innehåller anvisningar till leverantören över hur SPSM önskar lösa vissa delar av svartskriftsbokens layout och utformning vid översättning till punktskrift som inte går att pedagogiskt översätta i DTBook-filen. Om SPSM önskar frångå de riktlinjer som i övrigt gäller så ska det anges i detta dokument. 1.2.2 Till läsaren Är en anvisningssida till eleven som läser den tryckta punktskriftsboken. Leverantör kompletterar med uppgifter om nya punktskriftstecken förekommer i boken. Leverantören har det slutgiltiga ansvaret för sidans utformning. 1.2.3 Anvisning till läraren Är ett dokument till läraren där alla förändringar av svartskriftsboken finns dokumenterade. I dokumentet finns alla bildbeskrivningar, pedagogiska anpassningar, pedagogiska tips och trix man kan använda med läromedlet och Till läsaren. 1.2.4 Svartskriftens typsnitt och storlek För innehållsförteckningar och Anvisning till läraren och liknande dokument ska text skrivas i Times New Roman och rubriker i Arial. Typsnittet ska vara 12 punkter på vanlig text och för rubrikerna gäller att storleken anpassas efter behov. För etiketter i svartskrift gäller typsnittet Courier New och storlek 10 punkter. 1.2.5 Innehållsförteckningar Vid framställning av punktskriftsboken gäller att svartskriftsbokens innehållsförteckning inte ska framställas i punktskriftsboken. Enbart punktskriftsbokens kompletta innehållsförteckning ska finnas med i den första volymen och volyminnehåll i de följande volymerna. 8 (23)
1.2.6 Paginering Paginering placeras på sista raden på punktskriftssidan. Alla läroböcker ska dubbelpagineras. Sidbytet markeras i texten genom att sidnumret skrivs i position fem på raden omgivet av blanktecken. På båda sidor om detta fylls raden ut med p25, och linjen dras ut i vänstermarginal. Se även skriftserien Svensk punktskrift. Romersk paginering används inte i böcker för elever i år 0-2. Läs mer om paginering av olika delar i punktskriftsboken under punkten Volymernas olika inslag. Dubbelpaginering i svartskrift ska göras i alla punktskriftsböcker. Placeringen ska vara längst ner på punktskriftssidan, centrerat på sidan mellan den tryckta punktskriftens sidnumrering. Se exempel under rubriken Sidnumrering i punktskrift och svartskrift. 1.2.7 Rubrik Kapitel- och huvudrubrik i böcker för elever i år 0-3 placeras alltid på ny sida. 1.2.8 Hjälpparentes Hjälpparentes ska inte användas i böcker producerade av SPSM. 1.2.9 Bildbeskrivningar, bildtext, faktarutor, marginaltext Markering av bildbeskrivningar och bildtexter i följd, se Punktskriftsnämndens skriftserie Svensk punktskrift, förutom i de fall då bildbeskrivning och bildtext förekommer i text efter varandra. Detta ska då framgå i rubriken. 9 (23)
Exempel: === _bildbeskrivning/bildtext ===== _Sid. 5 _Bildbeskrivning _Brödtext _Bildtext _Brödtext =================================== === Bildbeskrivning/bildtext ===== Sid. 5 Bildbeskrivning Brödtext Bildtext Brödtext =================================== Den vanliga markeringen av DTBook-filens sidebars, faktarutor, marginaltext m.m. i punktskriftboken skrivs på samma sätt som för bildbeskrivning och bildtext med nedflyttad g-rad (p2356) och brödtexten skrivs två blanktecken in. Exempel: === ruta ========================== _Brödtext brödtext brödtext _Brödtext brödtext =================================== === ruta ========================== Brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext ================================= 1.2.10 Baksidestext och annan övrig text Svartskriftsbokens baksidestext utgår i normalfallet. Vid undantag anges detta av SPSM och texten placeras efter texten Till läsaren och har romersk paginering. Text som inte överförs till punktskriften är exempelvis bildförteckning, källhänvisningar till bilder, reklam för andra böcker. Vid serier och serierutor skrivs inte beskrivande text inom hjälpparentes. 10 (23)
1.2.11 Listor Indrag med två blanktecken in på raden ska göras under listor då texten sträcker sig över flera rader. Exempel: _Brödtext brödtext brödtext _Brödtext brödtext brödtext _Brödtext brödtext _Brödtext brödtext brödtext _Brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext 2. Olika skrivsätt i punktskrift, avskrivning och praktiska anvisningar 2.1 Förkortningar Förkortningar ska skrivas på motsvarande sätt som förlagan i svartskrift. 2.2 Kortskrift Kortskrift i punktskrift ska inte användas i böcker producerade av SPSM. 2.3 Blanktecken i sifferföljder Vid gruppering av siffror i långa tal används inte p3, utan siffertecknet upprepas efter blanktecknet. Exempel: 1 000 000 #a #000 #000 2.4 Versaler Versaler ska inte användas i böcker för elever i åk F-2, särskolan och nybörjarmaterial i punktskrift. Detta skrivsätt gäller för all text i boken som ska läsas av eleven, exempelvis rubriker, punktskriftsetiketter, innehållsförteckningar. 11 (23)
Rubriker där alla ord är skrivna med versaler ska återges enligt svenska skrivregler med exempelvis versaler i början av rubriken och på namn m.m. Bokstavsnumrering av listor och uppgifter ska skrivas med gemener. 2.5 Avstavning Avstavning ska inte användas i böcker för elever i åk F-2. I punktskriftsböcker för elever i åk 3-4 får avstavningar förekomma sparsamt och gäller då endast sammansatta ord. Förekommer avstavningar i svartskriftsboken är det ok att skriva boken i övrigt med avstavningar. Följ nivån på avstavningarna utifrån svartskriftsboken. 2.6 Ordlistor I böcker för elever i åk F- 3 används inte markeringen p6p3 efter uppslagsordet utan istället två blanktecken innan förklaringsordet. Från åk 4 markeras uppslagsordet med p6p3 och ett blanktecken innan förklaringsordet. Exempel: åk F-2: bus buss bus buss åk 3-4: bus buss bus_. Buss 2.7 Numrerade uppgifter Uppgifter som är numrerade med siffror eller bokstäver och avslutas med punkt, rund parantes eller liknande efter siffran/bokstaven, ska för elever i år F-3 markeras med rund högerparantes. Bokstavsnumrering av listor och uppgifter ska skrivas med gemener. 2.8 Tabeller Tabellerna ska vara avläsbara på ett pedagogiskt sätt. I DTBook-filen kan tabellerna vara delvis bearbetade och kräver ytterligare bearbetning för att bli läsbara och tillgängliga i punktskrift. Välj tabelluppställning med omsorg utifrån vad tabellen ska användas till och utifrån nivån på boken. Följ de riktlinjer och pedagogiska anpassningar som finns för att uppnå bästa resultat. 12 (23)
2.9 Grafiskt markerad text Stilsorter och markeringar (fet/kursiv/överstruken m.m.) som framhäver enstaka eller flera ord eller orddelar ex. banan eller banan används inte i böcker för åk F-3. Grafiska markeringar och stilsorter i svartskriftsboken har i DTBook-filen ibland ersatts av parentes. 2.10 Dubbla blanktecken I uppräkningar av exempelvis ord som står löpande på en rad ska det införas så att det blir dubbla blanktecken mellan orden. Detta skrivsätt ska användas när man vill uppnå tydlig avskiljning mellan ord, enstaka bokstäver, siffror och liknande som annars kan vara svåra att skilja åt. 2.11 Bokstäver med diakritiska tecken och texter på främmande språk Se Svenska skrivregler för punktskrift, 4 Andra språk. I SPSM:s böcker ska vanligen det generella skrivsättet med att återge diakritiska tecken med p3, före bokstaven användas. Undantagen är de fyra vanliga bokstäverna med diakritiska tecknen à, é, è och ü. För framställning av språkböcker gäller Svenska skrivregler för punktskrift, 4.3 Text på andra språk. 2.12 Fonetik, musik och matematik I fonetik och musiknoter använder man separata punktskriftssystem där samtliga punktskriftstecken har andra betydelser än t.ex. bokstäver i det vanliga systemet. Se Svenska skrivregler, Fonetik och punktskrift, New International Manual of Braille Music Notation. Matematik och formler i naturorienterande ämnen återges i DTBook-filen med ASCIIMath. Detta måste skrivas om till 6-punktskriftens notation för gällande riktlinjer och skrivsätt för svensk punktskrift. Läs mer om ASCIIMath på SPSM:s hemsida och i exempelvis Requirements for Text and Image Quality and Markup with DTBook XML: Version 2011:2. 2.13 Glestryck 2.13.1 Utformning av glestryck Inga dubbla radavstånd efter rubrik. Inga dubbla radavstånd mellan styckena. I åk F-3 görs inga indrag i början av stycken. Meningar eller uppgifter inom ett stycke ska skrivas löpande i en följd, utan att brytas. 13 (23)
2.13.2 Rubrik i glestryck Rubrikens text skrivs i glestryck, en blankrad och därefter en hel rad med c-tecken (p14). Därefter en blankrad som sedan följs av brödtext i glestryck, se exempel nedan. Vid rubriker över flera rader ska endast en rad med p14 avsluta rubriken. Exempel 1 Rubrik Cccccccccccccccccccccccccc Brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext Brödtext brödtext brödtext rubrik cccccccccccccccccccccccccc brödtext brödtext brödtext brödtext brödtext brödtext brödtext brödtext brödtext Exempel 2 Rubrik rubrik Rubrik Cccccccccccccccccccccccccc Brödtext 14 (23)
rubrik rubrik rubrik cccccccccccccccccccccccccc brödtext 3. Punktskriftsböcker innehållande både svartskrift och punktskrift 3.1 Allmänt Det förekommer olika kombinationer av svartskrift och punktskrift i samma punktskriftsbok, se nedan. I punktskriftsboken där svartskrift och punktskrift är på samma sida gäller att texterna ska vara avpassade så att de inte hamnar på varandra. 3.2 Typsnitt och storlek Typsnitet ska vara av typen sanserif, exempelvis Verdana, Arial. Storleken på typsnitet väljs beroende på placeringen av texten, typ av punktskriftsbok och syftet med svartskriften. Vanligen används en storlek mellan 14 och 22 punkter. Undantag från ovan förekommer och anges för varje punktskriftsbok. För endast paginering i svartskrift i punktskriftsboken gäller Arial och storlek 12. 3.3 Punktskriftens och svartskriftens återgivning Punktskriften ska skrivas enligt gällande riktlinjer och instruktioner. Svartskriften ska skrivas enligt de skrivregler som gäller för svartskrift och inte punktskrift. Det betyder till exempel att versaltecken, siffertecken och dylikt inte skrivs ut i svartskrift. Matematik, fontetik och liknade måste skrivas om så att svartskriften blir korrekt återgiven. 3.4 Punktskrift och svartskrift på samma sida Glesttryck där punktskrift och svartskrift varvas på samma sida. Svartskriftens text placeras ovanför punktskriftens rader. 15 (23)
Exempel: ge mig en ge mig en hatt sa en hatt sa en katt katt 3.5 Punktskrift och svartskrift på olika sidor Svartskrift och punktskrift i samma bok men på olika sidor, t.ex. ett uppslag där svartskriften finns på vänster sida och punktskriften på höger sida. Denna bok kan förekomma med både tät- och glestryck. Exempel: ge mig en hatt sa en katt ge mig en hatt sa en katt 3.6 Punktskrift och svartskrift med varierande placering på sidorna Fri placering av svartskrift och punktskrift på sidan. T.ex. är svartskriften placerad överst på sidan och punktskriften är placerad längre ned på sidan. Denna bok kan förekomma med både tät- och glestryck. Exempel: ge mig en hatt sa en katt ge mig en hatt sa en katt 16 (23)
3.7 Sidnumrering i punktskrift och svartskrift Alla punktskriftsböcker dubbelpagineras i både svartskrift och punktskrift. Pagineringen ska återges med både svartskrift och punktskrift på samma sida och placeras på samma rad som den tryckta punktskriftspagineringen. Sidnumreringen i punktskrift och svartskrift skrivs ut centrerat på raden med ett snedstreck emellan i svartskrift. Denna bok kan förekomma med både tät- och glestryck. Exempel: #15 15/23 #23 4. Bindning 4.1 Antal blad per bindning Tryckt punktskrift och svällpappersbilder ska bindas med ringpärm eller spiral så att omslagen ligger an mot innehållet i volymen. Generellt gäller att bindningen ska vara anpassad så att mängden blad med punktskrift/svällpappersbilder inte trycks ihop eller skadas. Mapp för svällpappersbilder ska vikas/bigas till anpassad storlek för mängden blad. Exempelvis bör inlagan: i en ringpärm vara max ca 50 blad. i en spiralbindning vara max ca 55 blad. i en ringpärm med smal rygg vara mellan ca 7-25 blad i ett kuvert vara mellan ca 1-7 blad i en mapp för svällpappersbilder vara mellan ca 1-10 blad hos en banderoll vara mellan ca 1-55 blad 4.2 Format på bindningar Det förekommer flera olika format på punktskrift och svällpapper. Samtliga bindningar ska anpassas efter formaten som förekommer, förutom mappen för svällpappersbilder som ska passa för pappersstorleken A3. Formaten som gäller för tryckt punktskrift är FA44, A4, A5 samt olika format som är mindre än FA44. Formaten som gäller för svällpappersbilder är FA44, A4 och A4-vik, A3 och A3-vik samt olika format som är mindre än FA44 exempelvis A5. Vikbilder är en bild som är vikt/bigad till ett mindre format. Vikbilder räknas som två blad. 17 (23)
4.3 Färg, tjocklek och material på omslag, pärmar och register Omslagen oavsett bindning ska vara i färg, företrädesvis en klar grundfärg som svart, röd, blå, grön eller liknande. Färgen ska vara klar tydlig. Undantag förekommer när titelbladets framsida är en taktil bild som ska synas genom omslaget. Då ska omslaget vara av genomskinlig plast (gäller både ringpärm och spiralbindning utan rygg med pärmar av plast). Tjocklek hos pärmomslagen i plast ska vara styv och ska inte gå att böja enkelt. Tjocklek ca 0,7-0,9 mm. Ringpärmarna är vanligen i hård kartong, men undantag förekommer. Mapp för svällpappersbilder ska bestå av 3 klaffar och vara i kraftig kartong med gummisnoddar och öljetter. Exempelvis Snoddmapp Esselte, artikelnummer 623402. Kuvert till svällpappersbilder ska vara i papper och hålade i vänster sida samt en rak öppning upptill. Banderoll är endast pappersremsa (ca 10 cm) som märks upp med beställningsnumret. Register ska vara i papper och innehålla den mängd flikar som krävs för produktionen. Plastficka i A5-forma för Anvisning till läraren förekommer i vissa produktioner. Exempelvis självhäftande plastficka från Flexima AB, artikelnummer 2136. 4.4 Olika inlagor i volymerna Det förekommer olika varianter av volymer. Det finns: Punktskriftvolymer Svällpappersvolymer. Punktskriftsböcker med inbladade svällpappersbilder. 4.5 Bindning punktskriftsböcker Bindningstyper för tryckt punktskrift är: Spiralbindning utan rygg (enkla spiraler), med pärmar av plast, inklusive etiketter och skyddsblad Ringpärm, inklusive etiketter och skyddsblad Ringpärm med register, inklusive etiketter och skyddsblad Banderoll 18 (23)
4.6 Bindning svällpappersbilder Bindningstyper för svällpappersbilder är: Ringpärm, inklusive etiketter och skyddsblad Ringpärm med smal rygg, inklusive etiketter och skyddsblad Ringpärm med register, inklusive etiketter och skyddsblad Kuvert, inklusive etiketter Klaffmapp, inklusive etiketter Banderoll 4.7 Skyddsblad Skyddsblad med mönster av typen omväxlande o och ö eller liknande ska placeras i ringpärmar och spiralbindningar för att skydda punktskriften hos boken. Skyddsbladet ska vara vänt med reliefen mot inlagan. 5. Etiketter 5.1 Allmänt Notera att etiketterna i svartskrift och punktskrift har olika innehåll och har olika ordning på informationen. Det kan förekomma flera svartskrifts- respektive punktskriftsetiketter på samma volym. 5.2 Placering Etikett i svartskrift och etikett i punktskrift ska placeras på volymens omslag. Flagga förekommer endast i undantagsfall. Finns det en Anvisning till läraren ska volym ett märkas på pärmens utsida med etiketten: Läraranvisning. Placering av punktskriftsetiketten ska vara så att eleven ska kunna läsa av den när volymen står i en bokhylla, dvs. på omslaget vertikalt med texten mot ryggen på volymen och upp till vänster. Placering av svartskriftsetikett ska vara på omslaget längst upp till vänster, och texten horisontellt i förhållande till boken. Undantag förekommer och anges då i tryckinformationsfilen. 5.3 Utformning Punktskriftsetikettens versalmarkering ska följa lärobokens upplägg i punktskrift gällande versalmarkering. Punktskriftsetiketten får ha max fem rader samt max 24 tecken per rad. Punktskriftsetikettens uppställning: 19 (23)
Rad 1: titel Rad 2: fortsättning på titeln om rad 1 inte räckte. Rad 2 skrivs då två blanktecken in på raden Rad 3: författarens efternamn. Endast huvudförfattarens namn och sedan m.fl. Rad 4: denna aktuella volym samt lärobokens totala antal punktskriftsvolymer Rad 5: lärobokens svartskriftssidor som volymen omfattar Exempel: _Utformning av punktskrift _Andersson m.fl. _Volym #1/#1 _s. #1--#50 Utformning av punktskrift Andersson m.fl. Volym 1/1 s. 1-50 Svartskriftsetiketten får ha max fem rader samt max 45 tecken per rad. Rad 1: författarens efternamn. Endast huvudförfattarens namn och sedan m.fl. Rad 2: titel Rad 3: fortsättning på titeln om rad 2 inte räcker. Rad 3 skrivs då två blanktecken in på raden. Rad 4: denna aktuella volym samt lärobokens totala antal punktskriftsvolymer Rad 5: svartskriftssidor som volymen omfattar samt volymens produktionsnummer Exempel: Andersson m.fl. Utformning av punktskrift Volym 1/1 s. 1-50 P30300CG 5.4 Svartskriftsetiketternas typsnitt och storlek Svartskriftsetiketternas typsnitt ska vara Courier New och storlek 12 punkter. Etiketter ska så långt det är möjligt vara i standardutförande. 20 (23)
6. Döpning av filer och filformat 6.1 Allmänt En enhetlig döpning av filer är önskvärt och kommer att utökas och förändras under tiden som behov uppstår. Komplett leverans av filer till SPSM packeteras i en mapp och döps enligt ett system, en mall. Namnet innehåller en inledande bokstav för att sedan följas av fem siffror och avslutas med två bokstäver. Den inledande bokstaven är alltid P som sedan följs av verksnummer. Verksnummer innebär att det är svartskriftsbokens unika nummer hos SPSM, oavsett format. Därefter följer en bokstav som står för graden av pedagogisk anpassning. Idag finns det tre nivåer A-C. Sista bokstaven i namnet står för delar av bokens utformning som kombinationen av exempelvis glestryck/tättryck och enkelsidigt-/dubbelsidigttryck. Samma döpning gäller för PEF-filen som innehåller bokens text. Alla filer som levereras till SPSM ska inledas med bokstaven P och sedan följas av det femsiffriga verksnumret. Undantag förekommer. Namngivningen av produktionen meddelar SPSM. De filformat som förekommer i produktionen är PDF, PEF och Microsoft Word. 6.2 Filer med svartskrift Det finns flera typer av filer i svartskrift: Innehållsförteckning (PDF), exempelvis P30987CT_sin Anvisning till läraren (PDF), exempelvis P30987CT_alr Etiketter (PDF), exempelvis P30987CT_eti Tryckinformation (PDF), exempelvis P30987CT_tryckinfo Tryckfil för svartskriftspaginering (PDF), exempelvis P30987CT_pag Tryckfil för svartskrift (PDF), exempelvis P30987CT_sva Erratalista (Microsoft Word), exempelvis P30987CT_errata 6.3 Filer i punktskrift Tryckfil för punktskrift (PEF), exempelvis P30987CT Etiketter (PEF), exempelvis P30987CT_tfl 7. Erratalista 7.1 Allmänt I erratalistan ska fel dokumenteras som leverantören hittar i beställningsunderlaget under produktions gång. Exempel på fel kan vara stavfel, felplaceringar av text och bild eller liknande element, att inte Anvisning till läraren och Till eleven stämmer överens sinsemellan eller med den framställda punktskriftsboken. För korrigering av 21 (23)
funna fel gäller följande att vid ett fåtal fel ska leverantören korrigera dem, men vid mer omfattande fel ska produktionen stoppas och SPSM ska kontaktas. 7.2 Erratalistans uppgifter Erratalistan ska innehålla uppgifter om vilken produktion (titel, produktionsnummer och ISBN) det gäller och vilken leverantör det är som sammanställt listan samt datum. För att underlätta sökningen av de fel som hittas ska sida och placering på sidan anges. Exempelvis kan anges om felet finns i bildbeskrivning, i tabell, eller liknande. Om ett systematiskt fel upptäcks anges det på ett generellt sätt och inte på varje ställe som det förekommer. 8. Tryckinformation 8.1 Allmänt Tryckinformationsfil ska alltid framställas till varje punktskriftsbok. Informationen i filen är ett underlag som ska finnas inför framtida tryckning oberoende av leverantör. 8.2 Instruktion för tryckinformationen Följande uppgifter ska finnas med i tryckinformationsfilen. Här är en kortare beskrivning av vad som ska antecknas under respektive rubrik. 1. Leveransdatum av originalfiler: Fyll i datumet då punktskriftsboken är klar. 2. Leverantör av originalfiler: Den som leverantör som producerat ursprungsfilerna. 3. Projektnummer: Punktskriftsbokens unika projektnummer. Exempelvis: P30567CG 4. Titel: Bokens titel 5. ISBN: Bokens unika nummer 6. Omslag: exempelvis: Svällpappersbild, svartskriftsbild, pärmar av plast eller annat. 7. Svällpappersbilder: Ingår svällpappersbilder till boken? Välj på: Ja eller nej 8. Bindning svällpappersbilder : Välj på: inbundna eller bilaga. Svällpappersbilder ska bindas in enligt nedan: Om det finns bilder som ska bindas in så ange efter vilken punktskriftssida 9. Pappersstorlek: Välj på exempelvis: A4, FA44, A5, ½ FA44. 10. Versaler: Är boken producerad med eller utan versaler? Välj på: ja eller nej. 11. Radavstånd: Välj på: tättryck eller glestryck 12. Tryck: Välj på: dubbelsidigt eller enkelsidigt 13. Bindning: Välj på exempelvis: spiral sida, ringpärm, kortlåda, banderoll 22 (23)
14. Antal svartskriftssidor per volym: Ange vilka svartskriftssidor som varje punktskriftsvolym omfattar. Skriv exempelvis: Volym 1 1-56 Volym 2 57-102 Volym 3 103-154 Osv. Antal punktskriftssidor per volym: Skriv exempelvis: Volym 1 1-56 Volym 2 57-102 Volym 3 103-154 Osv. 15. Antal svartskriftsblad per volym som ska tryckas på svartskrift: Ange hur många svartskriftsblad som ska vara på svartskrift och som ingår i punktskriftsboken och i vilken volym de ska bindas in. Exempelvis: Volym 1 8 sidor Osv. 16. Totalt antal punktskriftsblad: Ange det antal punktskriftsblad som den tryckta boken omfattar 17. Tryck med svartskriftspaginering: Välj på: ja eller nej 18. Tryck med svartskrift i punktskriftsboken: Välj på: ja eller nej 19. Filer som ingår i punktskriftsboken: Ange filnamnen i en lista 20. Övrigt: I de fall det förekommer speciallösningar och övriga viktiga kommentarer för att kunna mångfaldiga punktskriftsboken anges här. 23 (23)