AP-fonderna har aktier i Freeport Freeport McMoRan är ett av de mest kritiserade företagen i Indonesien. Freeport betalar den indonesiska militären för beskydd. Detta trots att militären anklagas för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Papua, där Freeport är beläget. Dessutom anklagar Indonesiens miljöministerium företaget för allvarlig miljöförstöring. De svenska AP-fonderna ägde trots detta 64 miljoner kronor i Freeport vid årsskiftet. De berörda fonderna anser inte att situationen ännu är så allvarlig att aktieinnehavet bör säljas ut. Men den norska statens pensionsfond har gjort en annan bedömning och sålt ut sitt aktieinnehav i Freeport. SwedWatch beskrev i den rapport som släpptes den 7 juni att Sandvik samarbetar med det nordamerikanska gruvföretaget Freeport McMoRan. Trots att Freeport är ett av Indonesiens mest kritiserade företag har inte Sandvik försökt att påverka sin kund att respektera de mänskliga rättigheterna och förbättra miljöförhållandena. Det visar sig nu också att första, andra och fjärde AP-fonden äger sammanlagt 64 miljoner kronor i Freeport. Första och fjärde AP-fonden använder sig av ett så kallat screeningföretag, GES Investment Services, för att göra etiska bedömningar av företag, medan andra AP-fonden uppenbarligen har mindre strukturerad och regelbunden etisk kontroll. Hittills har AP-fonderna inte ställt hårda krav på att Freeport ska stoppa utbetalningar till den indonesiska militären och åtgärda de miljöproblem som företaget åsamkat. Sedan 1960-talet präglas Papua av en konflikt mellan de papuaner som vill ha självständighet och den indonesiska militären och statsmakten. Freeport befinner sig mitt i denna konflikt. Gruvprojektet bevakas av den indonesiska militären och Freeport betalar för detta beskydd, samtidigt som militären är den institution som kränker papuanernas mänskliga rättigheter. År 2002 uppgick Freeports kostnader för militärt beskydd till motsvarande 40 miljoner SEK. Sedan dess har de ökat i storlek. Enligt uppgifter från människorättsorganisationen Global Witness har pengar gått till såväl militära institutioner som enskilda militärer som general Mahidin Simbolon, anklagad för att vara en av de ansvariga bakom våldet på Östtimor 1999. Freeport har också kritiserats hårt för att ha skapat svår miljöförstörelse. Det största problemet gäller hanteringen av avfallet som skapas vid mineralutvinningen. Avfallet har dumpats i flodsystemen som finns runt gruvan och skadat den biologiska mångfalden. Miljöministeriet betraktar dumpningen som olaglig. Fallet utreds nu i Indonesien. Oljefondet och de nordamerikanska pensionsfonderna Första, andra och fjärde AP-fonden menar att det ännu inte finns någon anledning att sälja ut sitt innehav i Freeport. Därmed gör man en annan bedömning än den norska pensionsfonden, Oljefondet, som i början av juni sålde ut sitt innehav i Freeport. Orsaken till utförsäljningen är de stora på konsekvenserna på miljön som Freeports verksamhet orsakar. Flera nordamerikanska pensionsfonder har också kritiserat Freeport och krävt in ytterligare information de senaste åren. Främst oroar sig dessa fonder för att Freeports ekonomiska stöd till militären i Papua kan bidra till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. År 2002 ökade trycket på Freeport när två amerikanska pensionsfonder med andelar i Freeport McMoRan Copper & Gold Inc krävde att företaget offentliggjorde hur mycket det betalade direkt till den indonesiska militären. Fonderna citerade nyhetsrapportering som antytt att dödsskjutningarna i augusti 2002, då tre Freeportanställda miste livet, var en del i militärens försök att pressa Freeport på pengar. Pensionsfonderna ansåg att betalningarnas karaktär av utpressning skulle kunna tyda på att de stred mot den amerikanska
lagstiftningen mot korruption, som slår fast att det är olagligt för ett företag som utsätts för utpressning att gå kraven till mötes. 1 Freeport McMoRan förnekade att företaget brutit mot lagen och beskrev anklagelserna som irrelevanta och falska, medan fonderna kritiserade Freeport för ett nästan hysteriskt förnekande. 2 Så småningom bekräftade dock Freeport att utbetalningar pågått sedan gruvdriften påbörjades på Papua och att de fortsätter än idag. Företaget uppger att det har betalat motsvarande 35 miljoner SEK till den indonesiska militären under 2001. Under 2002 ska summan ha uppgått till cirka 40 miljoner SEK. Pengarna ska ha varit avsedda för kostnader för infrastruktur, mat, resor, administration samt hjälpprogram för lokalsamhällena som bedrivs av indonesisk polis och militär. Ytterligare utbetalningar för tillhörande infrastruktur uppgick till drygt 6,5 miljoner SEK under de två åren. 3 En Freeporttalesman uppgav 2003 till Jakarta Post att årliga betalningar ska ha gjorts sedan företaget påbörjade sin gruvverksamhet på Papua på 1970-talet. Arbetsuppgifterna ska ha gällt bevakning av kust och flygplats samt gruvområdet och dess omgivningar. Militären ska också ha haft till uppgift att kontrollera upplopp och civila oroligheter, meddelade talesmannen. 4 Sedan siffrorna offentliggjordes har pensionsfonderna fortsätt sin kamp för att Freeport öppet och mer detaljerat ska redovisa sina ekonomiska kopplingar till militären, men hittills har de inte varit nöjda med Freeport McMoRans respons. 2005 hade ytterligare tre New York-baserade fonder anslutit sig till kritiken, som leds av The New York City Comptroller, William C. Thompson Jr. Han är den högste tjänstemannen för finansiella frågor i New York och hans avdelning har bland annat hand om en rad stora pensionsfonder. Pensionsfonderna i New York har en lång och stolt tradition av aktieägaraktivism och de tänker fortsätta på denna väg, förklarar Thompson. För närvarande har pensionsfonderna i New York 590 350 aktieandelar i Freeport McMoRan, vilka uppgår till ett värde av 243 miljoner SEK. Företag som bedriver verksamhet på ett oansvarigt sätt om så genom miljöförstöring, dålig behandling av anställda eller andra kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter utgör en enorm risk för investerare, säger William C. Thompson. 5 2004 meddelade Freeport att företaget anser att aktieägarna beskriver Freeports relation till militären på ett felaktigt sätt samt att deras förslag till åtgärder skulle underminera verksamhetens säkerhet och företagets relation till den indonesiska regeringen. 6 Freeports egna uppgifter visar att utbetalningarna till militären ökar i storlek. Enligt företaget betalades motsvarande 43 miljoner SEK ut under 2003. Motsvarande siffra för 2004 var 50 miljoner SEK. 7 AP-fondernas innehav AP-fonderna förvaltar svenska folkets pensionspengar. De första fyra AP-fonderna fungerar tillsammans med den mindre sjätte AP-fonden som en finansiell buffert i pensionssystemet. Dessa pengar investeras i aktier och värdepapper över hela världen. Syftet är att fonderna genom sitt kapital ska kunna parera och jämna ut när stora pensionsavgångar sker, så att ingen blir utan pension. Den sjätte AP-fonden fungerar också som buffertfond, men investerar endast i små och medelstora företag. Den sjunde AP-fonden förvaltar premiepensionen för de som inte gjort något aktivt val i premiepensionsvalet. I de fyra första AP-fonderna förvaltas den stora merparten av de pengar vi betalar in till pensionssystemet. Under 2005 gick alla AP-fonderna utom den fjärde AP-fonden med vinst. De fyra första buffertfonderna ökade sitt kapital med sammanlagt 112 miljarder kronor 8. Sammanlagt har de ett kapital på 750 miljarder kronor, vilket gör AP-fonderna till några av de största och viktigaste aktörerna på den svenska aktiemarknaden.
AP-fondernas miljö- och etikkrav Sedan 2001 är AP-fonderna enligt lag skyldiga att ta miljö- och etikhänsyn i sin kapitalförvaltning. I propositionen som ligger till grund för reglerna står: Hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning 9. Denna motstridiga uppmaning har lett till en hel del diskussioner om hur den egentligen ska tolkas och de olika AP-fonderna har valt att tolka uppmaningen på lite olika sätt. Sammantaget kan man säga att de flesta av fonderna valt att tolka anvisningarna som att de företag man investerar i ska följa inhemsk lagstiftning, internationella konventioner och de mänskliga fri- och rättigheterna. Den sjunde AP-fonden har hittills varit hårdast och uteslutit en rad företag ur sin portfölj, på grund av miljö- och etikhänsyn. De fyra stora buffertfonderna säger sig däremot förespråka dialog framför uteslutning och har hittills endast sparkat ut ett fåtal bolag ur sina portföljer på grund av etik- eller miljöhänsyn. AP-fonderna samarbetar inte när det gäller den etiska övervakningen av sina kapitalplaceringar, utan samtliga fonder gör egna bedömningar av hur dessa frågor ska skötas. Första AP-fonden Grunden i fondens etik- och miljöpolicy är densamma som den Svenska Staten givit uttryck för genom att underteckna internationella konventioner gällande mänskliga rättigheter, arbete, miljö, mutor, korruption samt särskilda vapen. Första AP-fonden kommer, om ett företag kan associeras till en kränkning av konventioner enligt ovan, att försöka påverka företagen för att få till stånd en förändring så att en framtida kränkning kan undvikas. Istället för att sälja företagens aktier vill fonden använda sitt ägarinflytande på ett positivt sätt genom att samarbeta med företagen i syfte att förbättra deras agerande i dessa frågor. Första AP-fonden hade vid årsskiftet ett innehav på 30 617 913 kronor i Freeport, samt drygt 800 miljoner kronor i svenska Sandvik. Informationschef Nadine Viel Lamare berättar att första AP-fonden använder sig av ett så kallat screeningsföretag, GES Investment Services, som gör etiska analyser av företag, för att kontrollera sitt aktieinnehav. Första AP-fonden använder sig främst av aktivt ägaransvar. Det innebär att vi sällan säljer av aktier i ett företag som inte lever upp till vedertagna etiska mål, utan istället försöker påverka dem genom dialog. Men etik- och miljöbevakning omfattar hela vår aktieportfölj. Alla företag i vår portfölj underkastas screening och vi engagerar oss aktivt i hur de sköter sig etiskt. Eftersom medborgarna i Sverige inte kan ta bort sina pensionspengar från oss är det viktigt att vi står för samma etiska linje som svenska staten. Vi följer den svenska statens hållning till olika länder och problemregioner. Screeningen baseras därför på de internationella konventioner som Sverige undertecknat och officiella handlingar som ILO-rapporter, FN-utslag, med mera. Nadine förklarar att första AP-fonden kan överväga att sälja ut aktierna i de företag som brutit mot ILOoch FN-konventioner och inte heller svarat på ett tillfredsställande vis när fonden bett om förklaringar till problemen. Hon säger dock att det finns många bolag som tar tag i de etiska problem som kan förekomma. Dessa företag för en dialog med de som drabbats och med investerarna, de betalar skadestånd till de drabbade, etc. Hon berättar vidare att GES har en speciell lista över de företag som bryter mot konventioner och riktlinjer och som inte snabbt agerar för att rätta till problemen. GES har olika grader på sina listor; de har en lista som skulle kunna betecknas som en svart lista. Där återfinns företag som hittills inte försökt
åtgärda de problem som företaget skapat och som inte heller fört en konstruktiv dialog. Enligt Nadine har GES under en längre tid bevakat Freeports verksamhet och haft diskussioner med bolaget. Jag kan ju dock inte uttala mig hur tillmötesgående Freeport har varit i de samtalen. Företaget tillhör i alla fall den grupp företag som svarar på frågor. GES har emellertid inte fått svar på alla sina frågor. Jag vet att GES också har fått ut vissa dokument av Freeport. Vet du vilka problem som de har tagit upp med Freeport? När människorättsorganisationen Global Witness kom med sin rapport tog de till exempel kontakt med Freeport och ställde ett antal frågor. Vilka vet jag dock inte. Hur har GES rapporterat tillbaka till er? Av den information som GES har bearbetat så har de inte sett någon anledning att sätta upp Freeport på den så kallade svarta listan. GES baserar sin bedömning både på vad som har hänt, men också på vad man har vidtagit för åtgärder. Till exempel har ju Freeport tillsatt en oberoende utvärdering av sin verksamhet. Detta är ju positivt för Freeport om de följer råden och detta följs upp. Första AP-fonden har aktieinnehav i 4 500 bolag. För att kunna ha kontroll över alla dessa bolags etiska ageranden har fonden ett avtal med GES. Enligt Nadine får första AP-fonden varje halvår en rapport om företagen av GES. Där framgår bland annat vilka företag som har etiska brister i sin verksamhet och vilka som är obenägna att svara på frågor och vidta åtgärder. GES analyserar alla företag, inte bara dem som finns på svarta listan. När det gäller uppgifterna om att Freeport betalat namngivna militärer så försöker ju GES att hitta mer information. GES vill ju ha gedigna uppgifter om missförhållanden och försöker därför söka fler källor. Vi på fonden vill ju inte att vårt agerande mot företag ska baseras på godtycke. Detta innebär att företag som har problem ligger ganska länge under observation innan de eventuellt förs upp på svarta listan. Det kan röra sig om ett par års tid. Men de amerikanska pensionsfonderna har ju varit väldigt kritiska till Freeport? Hade det här varit ett svenskt bolag hade vi ju givetvis tagit kontakt med bolaget omgående. Om Freeport hamnar på svarta listan hur skulle första AP-fonden i så fall reagera? Först skulle vi ha en diskussion med GES och fråga dem hur dialogen med det berörda företaget är. Ibland så har GES en ganska bra pågående dialog. Då frågar vi om GES tycker att det är lämpligt att vi kommer in med påtryckningar nu och som ägare markerar vår inställning. Men när ett företag väl kommer upp på listan brukar dialogen vara bristfällig. Då skickar vi oftast ett brev i eget namn till bolaget om att vi vill ha mer information, att problemen bekymrar oss som investerare och att vi har etiska riktlinjer som vi måste följa. Vi ber om ett klargörande. Amerikanska bolag brukar vara dåliga på att svara, medan europeiska företag är bättre på detta. En gång i halvåret, när GES kommer ut med sin lista får vi en indikation på om det går åt rätt håll eller inte. Nadine säger att om det inte har skett någon förbättring så skickar första AP-fonden emellanåt fler brev. I USA jobbar dem också på att hitta andra stora kapitalförvaltare som redan är engagerade i frågan för att kunna utöva kraftigare påtryckningar. Hittills har man dock inte agerat samfällt med andra ägare för att utöva påtryckningar på Freeport. Men sen finns det bolag som vägrar att ändra sig. I sådana fall kan vi tänka oss att sälja av vårt aktieinnehav. Men ser vi att det går åt rätt håll, att företaget till exempel inför policies, kurser för de anställda, eller nåt liknande, anser vi att det är viktigare att vi är kvar i bolaget och att vi kan driva på företaget i positiv riktning. Men hittills har ni bara sålt av ett enda innehav? Ja, det stämmer. Det var Singapore Technologies, som är uteslutet därför att de producerat landminor.
Andra AP-fonden God etik är en nödvändig förutsättning för en långsiktigt god lönsamhet i företag och naturligtvis även viktig för samhällsutvecklingen i stort. Andra AP-fondens ställning medför vidare ett särskilt ansvar att verka för god etik. De etiska principer som följs skall vara representativa för de flestas uppfattning. Andra AP-fonden definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder och de mänskliga rättigheterna enligt FN:s definition. Andra AP-fonden hade vid årsskiftet ett innehav på 23 602 163 kronor i Freeport, samt drygt 821 miljoner kronor i svenska Sandvik. Freeport har inte varit på tapeten, vad jag kan minnas. Vi har 3000 bolag i portföljen så jag har lite svårt att hålla det i huvudet, men jag kan kolla det, säger Carl Rosén, delansvarig för ägarstyrning och information. Gör ni någon etisk bedömning innan ni köper i ett företag som Freeport? Nej, vi kollar av 50 av våra största innehav årsvis. Sedan har vi ett antal internationella nyhetstjänster där vi fångar upp om det finns kritik inom sustainability-området mot dessa, där vi försöker täcka vår portfölj. Så ni gör ingen etisk bedömning innan? Nej. Hur brukar ni gå tillväga när ett fall som Freeport dyker upp? Då tittar vi på det. Oftast är det faktiskt mediadrevet som uppmärksammar oss på något företag. Då tittar vi på fallet, och om det är några frågetecken frågar vi bolaget. Om bolaget inte svarar så ser vi om det finns några andra intressenter vi kan jobba tillsammans med. I sista hand så utesluter vi dem, om de systematiskt bryter mot lagar och bilaterala avtal och konventioner, säger Carl Rosén. Har det hänt? Ja, vi har uteslutit Lundin Petroleum, men de är inte uteslutna längre. Och ett företag som tillverkar material till landminor. Hur ofta dyker det upp fall där ni ser er föranledda att gå in i en diskussion? Vad gäller internationell verksamhet så skickar vi ett antal brev per år. Men vi har också dragit igång ett projekt där vi kartlägger fondens största miljö- och etikrisker. Målsättningen är att identifiera de största riskerna, sedan gå igenom allt material om dem från både bolag, media och NGO för att sedan ha ett möte med bolaget, där vi går igenom allt. Framförallt amerikanska bolag är dåliga på att svara på våra brev. Då föredrar vi hellre att vara med i en investerargrupp som driver en fråga. Utöver detta röstar vi gärna på bolagsstämmor på våra 50 största innehav. Andra AP-fonden har inte haft någon speciell bevakning av Freeport. Carl Rosén uppger att fonden använder sig av enskilda organisationer, egen mediabevakning och så kallad screening för att bedöma företags etiska agerande. I fallet Freeport har detta inte räckt till. Fjärde AP-fonden Som en del av det svenska pensionssystemet och i egenskap av svensk myndighet är det naturligt att Fjärde AP-fonden använder sig av samma etik- och miljöpolicy som svenska staten har givit uttryck för genom att underteckna olika internationella konventioner. Fjärde AP-fonden tar sin utgångspunkt i konstaterandet att god etik och iakttagande av väsentliga miljöhänsyn utgör en förutsättning för att företag skall kunna uppnå en uthålligt god avkastning.
Fjärde AP-fonden hade vid årsskiftet ett innehav på tio miljoner kronor i Freeport, men till skillnad från de andra AP-fonderna inget innehav i Sandvik. Räknar man in både externt och internt förvaltade bolag så har fjärde AP-fonden ägarandelar i några tusen företag. Vår etiska utgångspunkt grundar sig på de internationella konventioner som den svenska staten har undertecknat, säger Annika Andersson, portföljförvaltare och VD-assistent på fjärde AP-fonden. Hur bär fjärde AP-fonden sig åt för att göra era etiska analyser och överväganden? Vi har inlett ett samarbete med screeningföretaget GES Investment Services, som undersöker alla företag i våra aktieportföljer. De svenska företagen följer vi upp kontinuerligt. Freeport ligger i en passivt indexförvaltad portfölj. Vi gör ingen analys av sådana företag, utan det överlåter vi till GES. Vi får en genomgång av alla företag varje halvår av GES. Annika berättar att en stor del av det etiska arbetet med dessa företag ligger på GES, som för en dialog med företagen. Fjärde AP-fonden har delegerat förvaltningsansvaret och GES rapporter går ut till alla förvaltare. Hon menar att fjärde AP-fonden uppmärksammar de företag som har etiska problem i sin verksamhet och följer dem noga. När GES behöver starkare påtryckningsmedel i dialogen med företagen uppmanar man fonden att själv kontakta företagen. Jag vet inte hur länge vi har haft aktier i Freeport. Företaget kan mycket väl ha gått in och ur vår aktieportfölj. Freeport är inte lika aktivt förvaltat som våra inhemska företag. Men vi har fått mycket information om Freeport av GES. De för en dialog med bolaget och den dialogen går förhållandevis bra, hävdar de. Företaget verkar ju ha ett fungerande etiskt ramverk, som består av policies, extern revision, uppförandekoder och uppföljning av hur uppförandekoden implementeras. Fjärde AP-fonden har inte begärt in kompletterande information om Freeport, utan låter GES stå för detta. Vad händer om GES slår larm om ett företag som ligger på den svarta listan och som ingår i er externa förvaltning? Vi skriver brev till företaget och uppmanar det att ge oss mer information. GES förser oss med information som gör att vi vet vad vi ska ta upp i våra frågor. Men den här dialogen får ta ta tid. Utgångspunkten är att vi anser att vi har större möjlighet att påverka om vi äger aktier än om vi har sålt ut dem. Men som en sista utväg kan vi sälja ut aktierna. Detta har vi gjort vid några enstaka tillfällen. I framtiden ska vi försöka samarbeta med andra ägare för att kunna påverka när vår egen ägarandel är liten, som fallet till exempel är när det gäller Freeport, säger Annika Andersson till SwedWatch. GES Investment Services GES Investment Services är det så kallade screeningföretag som förser den första och fjärde AP-fonden med etiska bedömningar av deras företag. Den på GES som är ansvarig för bedömningen av Freeport är Erik Svanbom. Vi delar in företagen i olika nivåer, beroende på hur de hanterar etiska frågor och hur de reagerar och följer upp kritik. Det som AP-fonderna kallar svarta listan väljer vi att kalla engagemangslistan, säger Erik Svanbom. Det visar dig att denna engagemangslista i sin tur är uppdelad i två nivåer. De värsta företagen uppgår till cirka 25 stycken och dessa ligger i riskzonen för utförsäljning. Under denna finns en mängd företag som GES hävdar att man kontrollerar kontinuerligt för att se om det sker förbättringar. Vi kräver någon form av officiell bekräftelse på att företag har brutit mot internationella konventioner eller OECD:s och Global Compacts riktlinjer för att vi ska föra upp dem på svarta listan. Freeport har inte placerats i gruppen av de företag som riskerar att bli uteslutna. Men företaget ligger på listan över företag som vi noga bevakar; detta beror främst på kritiken som riktats mot att Freeport orsakar
stora miljöskador. De har ju dessutom problem med säkerhetsstyrkor och utbetalningar till militären. Det är grova anklagelser, men företaget är också aktivt i ett geografiskt område där det är svårt att få in gedigna bedömningar. För oss på GES är Freeport ett svårt fall där vi försöker påverka genom att förmå våra kunder att ta ett aktivt ägaransvar. Men det har hänt ganska mycket i vår. Framför allt har den indonesiska militären vaknat till och miljöministern har påbörjat ett antal undersökningar och det kan ju komma att förändra vår syn på Freeport. Erik menar att GES och Freeport har en bra dialog. Freeport är bra på att svara på frågor, hävdar Erik. När det gäller utbetalningarna till militären verkar dock GES inte ha fått in någon detaljerad information. De säger samma sak till oss som de säger till alla medier: att det inte har förekommit några konstigheter. De har lovat att de ska ge så omfattande information som möjligt till den amerikanska undersökning som pågår. Men jag ska inte sticka under stol med att det historiskt sett har varit svårt att få insyn i företaget. När det gäller miljöproblemen har företaget lovat att följa de krav som regeringen ställer upp. Det viktiga är ju att det nu kommer in oberoende undersökningar och inte konsultbolag som Freeport själva betalat för. Erik menar att Freeports samarbete med den utredning av verksamheten som den oberoende institutionen, International Center for Corporate Accountability (ICCA), gör är långtgående, om man jämför med andra gruvföretag. 10 Fast man får ju inte glömma att Freeport är skickliga på att föra sin egen talan och visa upp dokument som stödjer deras eget agerande. Hur ser du på att norska Oljefonden sålt av sitt innehav i Freeport? GES hade inte kunnat agera annorlunda än vi gjort. Vi följer en viss modell och enligt den så har Freeport ännu inte straffat ut sig. Jag tycker att det är lite synd att Oljefonden slängt ut Freeport. Oljefonden hänvisar ju till miljöproblemen och där tycker vi på GES att det har hänt en del. Företaget säger ju sig försöka använda den bästa tillgängliga miljötekniken. Det hade ju varit bättre om Oljefonden istället hade fört en aktiv dialog med Freeport. För att GES ska föra upp Freeport på svarta listan krävs en rad faktorer. En officiell bedömare måste identifiera problemen och Freeport måste vägra att diskutera dessa problem. Vi kan inte enbart basera våra analyser på vad olika enskilda organisationer säger, hävdar Erik Svanbom. Skribenter: Mattias Areskog och Örjan Bartholdson
Fotnoter 1 Samtal med Patrick Doherty, chef för CSR-frågor på The New York City Comptroller s Office, angående skrivningarna i The Foreign Corrupt Practices Act, den 29 december 2005. 2 Global Witness (2005), Paying for Protection, sid 3-4 samt 12-15. 3 Freeport McMoRan Copper & Gold Inc:s rapportering till US Securities and Exchange Commission refererad i Global Witness (2005) Paying for Protection: The Freeport Mine and the Indonesian Security Forces, sid 3-4. 4 Jakarta Post, Freeport Confirms Allowances for Military, Police in Papua, den 16 mars 2003. 5 Se vidare pressmeddelande från The New York City Comptroller den 8 februari 2005, NYC Pension Funds Call for Shareholder Votes on Human Rights Issues. Fem fonder ställde sig bakom kritiken under 2005; The Employees Retirement System, The Teachers Retirement System. The Police Pension Fund, The Fire Department Pension Fund och The Board of Education Retirement System. 6 Freeport McMoRan Inc. report on the Annual meeting of Stockholders of Freeport McMoRan Copper & Gold Inc. held on 6 th May 2004 citerad i Global Witness (2005), sid 15. 7 Global Witness, Paying For Protection, sid 15. 8 Dagens Industri 24/2-06 9 Proposition nr. 1999/2000:46 10 ICCA bedriver ett icke-vinstdrivande arbete vid City University of New York. Utvärderingen av Freeport grundar sig bland annat på anonyma enkäter och intervjuer med Freeports anställda, men omfattar endast de aspekter som företaget på frivillig basis åtagit sig att arbeta med.