Psykisk ohälsa bland barn och unga - och vikten av tidiga stödinsatser
Denna skrift riktar sig framförallt till dig som möter barn och unga i din vardag, exempelvis inom ditt dagliga arbete eller i egenskap av beslutsfattare inom kommun eller landsting. Den riktar sig även till dig som är barn eller ung, till dig som förälder eller annan anhörig samt andra som vill veta mer om hur situationen ser ut när det gäller barns och ungas psykiska hälsa. Skriften ger en bakgrundsbild till vad som behövs för att må bra, vad som kan stärka eller hota den psykiska hälsan. Den sammanfattar det aktuella forskningsläget när det gäller förekomst av psykisk ohälsa, individuella och samhälleliga bakgrundsfaktorer samt vilka myndigheter och verksamheter som har ansvar för att ge hjälp och stöd. Skriften pekar även på de brister Rädda Barnen anser att samhället behöver komma till rätta med för att kunna tillgodose behoven och rätten till stöd och hjälp för de barn och unga som lider av psykisk ohälsa. För en del barn som mår psykiskt dåligt räcker resurserna till inom det egna nätverket med stöd från familj, släkt och vänner kombinerat med de generella förebyggande stödinsatser som finns för att skapa goda uppväxtvillkor exempelvis inom barnhälsovård, förskola och skola. Andra barn är i behov av individuellt anpassade stöd och behandlingsinsatser. I denna skrift väljer Rädda Barnen att framförallt fokusera på brister när det gäller tidiga stödinsatser för alla de barn och unga i behov av stöd och hjälp utifrån psykisk ohälsa, men som ännu inte kräver omfattande insatser i form av specialistvård. Vi har allt att vinna på att fånga upp barn och unga som mår dåligt, tidigt, innan svårigheterna vuxit sig alltför stora. 2016 Rädda Barnen Författare: Karin Blomgren, Rädda Barnen Foto: Claes Herrlander (omslag, sid 4, 7, 14 16-17) och Pernilla Norström (sid 11) Barnen på bilderna har ingen koppling till innehållet. 2 Formgivning: Psykisk Linda ohälsa Askervall bland barn och unga
Vad behöver barn för att må bra BARNS UPPVÄXTVILLKOR OCH INDIVIDUELLA FAKTORER påverkar hur den fysiska och psykiska hälsan utvecklas. Barn har generella behov där en trygg vardagsmiljö och god anknytning till minst en förälder eller en annan person i barnets närhet, som kan ge värme, omsorg, skydd mot eventuella faror, struktur och förutsägbarhet, spelar en viktig roll för barns motståndskraft till att utveckla psykisk ohälsa. Andra familjemedlemmars fysiska och psykiska mående påverkar barnet. Att under uppväxten utsättas för påfrestande händelser ökar risken för att barnet utvecklar känslomässiga eller psykiska besvär. Hur ett barn tas omhand i samband med svåra händelser till exempel i samband med kriser, katastrofer, sjukdom eller dödsfall i familjen, kan vara avgörande för barnets psykiska mående, nu och på sikt. Förskola och skola är viktiga arenor för hälsa och utveckling. En väl fungerande förskola och skola kan fungera kompensatoriskt för ett barn med problem med t ex inlärning eller i hemmiljön. En god självkänsla, trygga nära relationer, bra kamrater och positiva fritidsaktiviteter är exempel på viktiga skyddsfaktorer som främjar psykisk hälsa. Individuella förutsättningar, familjeförhållanden och andra nära relationer har med andra ord en stor inverkan på den psykiska hälsan. På senare tid har man även börjat uppmärksamma andra aspekter och livsvillkor som viktiga påverkansfaktorer, såsom skolsystem, bostadsområde, familjens socioekonomiska status, konjunkturen på arbetsmarknaden och framtidsutsikter. Psykisk ohälsa bland barn och unga 3
Psykisk ohälsa bland barn och unga kan beskrivas som: Självupplevda självrapporterade besvär som inte kan räknas in i den normala tonårsutvecklingen. Beteendemässiga, sociala eller kognitiva svårigheter som kan ge såväl emotionella som somatiska besvär. Ett tillstånd som medför symptom som har en negativ inverkan på barnets välbefinnande och känslomässiga utveckling. 4 Psykisk ohälsa bland barn och unga
Psykisk ohälsa i Sverige idag DET FINNS EN GENERELL UPPFATTNING om att psykisk ohälsa bland barn och unga har ökat. En tillbakablick 20 år i tiden visar att den psykiska hälsan, framförallt bland tonåringar, tycks ha försämrats. Skolbarns hälsovanor som presenteras av Folkhälsomyndigheten är en internationell undersökning som sedan 1985 genomförs var fjärde år. De senaste resultaten av Skolbarns hälsovanor 2013/2014 visar att majoriteten av skolbarnen mår bra. Med åldern ökar dock andelen med återkommande psykiska och somatiska besvär, som huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Sedan början av 1900-talet har svenska ungdomars självupplevda psykiska hälsa haft en oroväckande utveckling. Mellan 1989 och 2005 tredubblades antalet ungdomar i åldern 16 24 år som uppgav att de led av ängslan, oro eller ångest. Uppgifter om ihållande trötthet, sömnsvårigheter och värk i nacke och skuldror ökade också. Ett observandum är att det under de senaste åren skett en stor ökning av barn och unga inom den psykiatriska öppen- och slutenvården. Parallellt med ett ökat tryck inom vården har det även skett en ökning av utskriven psykofarmaka till ungdomar, både pojkar och flickor. Samhällsfaktorer med inverkan på den psykiska hälsan En tillbakablick på de senaste trettio åren och en sammanfattning av de större utredningar och undersökningar visar att den psykiska hälsan hos unga inte förbättrats i den mån man skulle kunna förvänta sig utifrån ett förhållandevis välutvecklat samhälleligt socialt skyddsnät. Orsakerna till varför så många ungdomar berättar att de mår psykiskt dåligt är delvis outforskade. En av orsakerna anses dock vara att Sverige är ett individualistiskt samhälle som ställer krav på individen att själv skapa sin identitet och göra framgångsrika val. En resursstark individ kan ha goda möjligheter att ta sig fram i ett sådant samhälle medan det riskerar att slå ut andra. Psykisk ohälsa bland barn och unga 5
Senare forskning visar på ett samband mellan psykisk ohälsa och familjens sociala och ekonomiska status. Barn som lever i ekonomisk utsatthet har en kraftigt förhöjd risk för att utveckla psykisk ohälsa. Hälsoproblem under barndomen får dessutom allvarligare konsekvenser för barn som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer jämfört med andra barn. Stress inom skolan och inför framtiden påverkar barns psykiska hälsa negativt. Studier visar på ett starkt samband mellan psykisk hälsa och skolprestationer. Drygt 87 procent av alla elever i årskurs 9 lyckades uppnå gymnasiebehörighet våren 2012. När det gäller barn med psykisk ohälsa var motsvarande siffra endast 60 procent. Majoriteten av ungdomar i Sverige anger skolarbete och oron för framtida arbetslöshet som den främsta källan till känslan av stress. Självmord bland unga Sverige har en hög självmordsfrekvens bland unga. Under 2013 valde 1 606 personer i Sverige att ta sitt liv och av dem var 176 mellan 15 24 år. Det motsvarar drygt 14 unga människor varje månad. Det finns ett samband mellan upplevd psykisk ohälsa i ungdomen och att insjukna i psykiska sjukdomar och begå självmord senare i livet. Tidiga tecken på psykisk ohälsa är med andra ord en allvarlig riskfaktor för psykiska besvär på sikt. En expertenhet inom självmordsforskning och självmordsprevention, Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP), har på uppdrag av regeringen kartlagt självmordsförebyggande arbete i Sverige och kommit fram till att förebyggande insatser som riktar sig direkt till unga är de som ger bäst effekt. Samtidigt visar granskningar att det självmordsförebyggande arbetet i Sverige dras med stora brister. 6 Psykisk ohälsa bland barn och unga
Vanliga symptom kopplade till psykisk ohälsa: Sömnsvårigheter Irritation Nedstämdhet Dålig självkänsla Psykosomatiska besvär Inlärningssvårigheter Oro och ångest Aggressivt beteende Ätstörningar Självskadebeteende Självmordsbenägenhet Fobier Psykisk ohälsa bland barn och unga 7
Samhällets ansvar och förutsättningar DET ÄR MYNDIGHETERNAS ANSVAR att ge stöd till barn och unga med psykisk ohälsa. Kommuner och landsting måste verka tillsammans för att systematisera stödet. Stödet ska ges med en helhetssyn utifrån barnets särskilda behov och förutsättningar. Det är inte bara barnen som ska komma till de vuxna utan de vuxna kan åtminstone visa att de finns där eller fråga hur man mår. Ung Röst, Rädda Barnen, 2014 Eftersom psykisk ohälsa hos barn och ungdomar kan bottna i en sammansatt problematik blir samverkan viktig mellan olika huvudmän såsom hälso- och sjukvård, skola, socialtjänst och polis. När samverkan mellan olika stödinstanser brister medför det ofta att barnet hamnar i kläm. Svårigheter att samverka kan exempelvis bero på bristfälliga eller otydliga strukturer, att det saknas ekonomiska incitament eller en bristande förståelse bland professionella för var och ens respektive kompetensområde. Flera studier visar att samhällets kostnader för vård och omsorg minskar när samverkan mellan myndigheter fungerar. Omvänt ökar en god samverkan förutsättningarna för ett gott individuellt bemötande och för att tillgodose barnets unika behov av stöd och hjälp. 8 Psykisk ohälsa bland barn och unga
Första linjen I takt med att barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag allt mer kommit att handla om att erbjuda högspecialiserade vård och diagnosticering av barn med neuropsykiatrisk problematik, uppmärksammar Rädda Barnen att barn och unga med begynnande och/eller lindrigare former av psykisk ohälsa ofta hamnar i kläm. Vi ser allvarliga brister inom den så kallade första linjens psykiatri (se faktaruta nedan). På många håll saknas stödinsatser till barn och unga med psykisk ohälsa och barn och föräldrar vet ofta inte vart de ska vända sig för att få stöd. Rädda Barnen anser att första linjen inte är tillräckligt utvecklad för att kunna avlasta den specialiserade psykiatrin i önskvärd omfattning. Första linjens psykiatri Första linjen är en benämning på verksamheter som ansvarar för att ta emot, ge stöd till och i viss mån behandla barn och unga med lindriga till måttliga symptom på psykisk ohälsa. Det kan handla om svårigheter som har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen är inte ett tydligt definierat begrepp i svensk lagstiftning. Detta medför ett tolkningsutrymme där kommuner och landsting kan välja att tolka sitt ansvar och uppdrag olika, vilket får negativa konsekvenser och möjliggör orimliga skillnader runt om i landet. I vissa fall riskerar barn att bli helt utan vård vilket kan få allvarliga, livsavgörande följder. Ett pågående utvecklingsarbete syftar till att ta fram modeller inom första linjen som ser till att barn och ungdomar som uppvisar symptom på psykisk ohälsa snabbt ska få rätt stöd av rätt aktör. En tidig upptäckt anses viktigt för att kunna förebygga och motverka omfattande vård på specialistnivå senare i livet. Psykisk ohälsa bland barn och unga 9
En tidig upptäckt kan betyda att det sker tidigt i barnets liv eller tidigt i en sjukdomsutveckling. För en del barn räcker resurserna till inom det egna nätverket med stöd från familj, släkt och vänner kombinerat med de generella förebyggande stödinsatser som finns för att skapa goda uppväxtvillkor exempelvis inom BVC, förskola och skola. Andra barn är i behov av individuellt anpassade stöd och/eller behandlingsinsatser inom första linjen eller specialistvården. Stöd på olika nivåer Stöd på olika nivåer Specialiserad vård t ex Socialtjänst, BUP Första linjens psykiatri Familj, släkt och vänner Generellt förebyggande t ex BVC, elevhäsan, ungdomsmottagning, familjecentral. 10 Psykisk ohälsa bland barn och unga
Jag känner ganska många som har mått dålig. Så dåligt att dom har skadat sig själva. Ung Röst, Rädda Barnen, 2014 Psykisk ohälsa bland barn och unga 11
Vad säger Barnkonventionen? SVERIGE HAR RATIFICERAT BARNKONVENTIONEN och därmed förbundit sig till att använda alla sina tillgängliga resurser för att uppfylla den. Några särskilt relevanta artiklar i Barnkonventionen gällande rättigheter för barn med psykisk ohälsa är: Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet (artikel 3). Barnet har rätt till goda uppväxtvillkor och till bästa uppnåeliga hälsa samt rätt till sjukvård och rehabilitering (artikel 24). Barnet har rätt till likvärdiga villkor och till att skyddas från diskriminering (artikel 2). Barnet har rätt till liv, hälsa och utveckling (artikel 6). Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som berör det (artikel 12). Barnet har rätt till skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld (artikel 19). FN:s Barnrättskommitté i Genève har kritiserat Sverige för diskriminerande effekter som bottnar i kommunala skillnader när det gäller stöd till utsatta barn. I rekommendationerna från FN:s Barnrättskommitté som Sverige tog emot i februari 2015 lyfts bland annat behovet av att säkerställa en jämlik hälsovård, särskilt för barn i marginaliserade grupper. När det gäller barn- och ungdomspsykiatrisk vård nämns särskilt barn med ADHD och en oro för den stora ökningen av medicinering av dessa barn. FN:s Barnrättskommitté betonar också hur viktigt det är med en fungerande elevhälsa som kan ge barn rätt stöd och i viss mån behandling vid psykisk ohälsa och annan problematik. 12 Psykisk ohälsa bland barn och unga
Lagar som reglerar stöd, vård och behandling till barn och unga Hälso- och sjukvårdslagen Vården ska arbeta för att förebygga ohälsa och uppfylla kraven för en god vård. Vårdinsatser ska vara lättillgängliga och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Patientlagen Barnet ska få information om sitt hälsotillstånd och vilken behandling som finns att få exempelvis metoder, hjälpmedel, stöd, risker och eftervård. Barnet ska också få veta möjligheten att välja behandlingsalternativ, få ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt. Informationen ska anpassas efter barnets ålder, mognad, erfarenhet och språkliga bakgrund. Socialtjänstlagen Reglerar att barnets bästa ska beaktas vid åtgärder som rör barn, i det här fallet vård- och behandlingsinsatser för barn. Barnet ska få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter, med betydelse i förhållande till ålder och mognad. Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan. Skollagen Reglerar elevhälsovårdens skyldigheter att vara förebyggande och hälsofrämjande. I den nya skollagen (2011) lyfts elevhälsans förebyggande roll fram och alla elever ska ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens, utöver skolläkare och skolsköterska. Skollagen reglerar också att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och elever som riskerar att inte nå kunskapskraven ska snabbt få rätt stöd. Myndigheter har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Det regleras i sin tur i lagstiftningen för polis, förskola och skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Psykisk ohälsa bland barn och unga 13
14 Psykisk ohälsa bland barn och unga
Rädda Barnens uppdrag inom området RÄDDA BARNEN HAR EN VIKTIG ROLL i att framhålla barnets perspektiv i förhållande till förändringar, samhällsfunktioner och beslut på olika nivåer i samhället som påverkar barn. Rädda Barnens enkätundersökning Ung Röst (2011) visade att 87 procent, av de nära 25 000 ungdomar som deltog i studien, oroade sig för sin egen eller kompisars psykiska hälsa och tyckte att det var viktigt, eller mycket viktigt att Sverige gör mer för att det ska gå fortare för barn och unga att komma i kontakt med en kurator, psykolog eller motsvarande. I vår skola pratar vi knappt om vad man ska göra om man mår dåligt eller känner sig stressad eller vem man ska vända sig till. Ung Röst, Rädda Barnen, 2014 När Ung röst genomfördes 2014 visade undersökningen att andelen barn som känt sig nedstämda ökar med åldern och att 33 procent av alla barn och ungdomar inte vet vart de ska vända sig om de har problem i familjen. Undersökningen visade också att 90 procent av barnen som deltog har känt sig stressade över skolarbetet under det senaste året. Psykisk ohälsa bland barn och unga 15
16 Psykisk ohälsa bland barn och unga
Rädda Barnen vill: att ansvaret för det första mottagandet av barn och unga med psykisk ohälsa ska vara tydligt utpekat och resurssatt i samtliga kommuner och landsting. att det ska vara lätt att söka stöd och gå snabbt att få hjälp i samband med psykisk ohälsa. att insatser som erbjuds ska präglas av långsiktighet och stabilitet. För att ge ett bra stöd till barnet krävs ofta ett helhetsperspektiv som inkluderar hela barnet och dess omgivning. att stöd som riktar sig till barn ska vara likvärdigt oavsett var i landet barnet bor. att det, utöver första linjen, ska finnas en tillgänglig och väl fungerande elevhälsa, barnavårdscentral, ungdomsmottagning och specialistmottagning. Hela kedjan måste finnas. att det ska vara möjligt för ett barn att vid behov själv söka stöd, utan en förälder. att rutiner för att upptäcka förekomst av våldsutsatthet ska finnas inom alla verksamheter med ansvar för att ge stöd till barn utifrån psykisk ohälsa, t ex inom första linjen, elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänsten. Psykisk ohälsa bland barn och unga 17
Referenser och lästips Hellre Rik och Frisk om familjebakgrund och barns hälsa. SNS förlag, (2014) Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. (SOU:2006:77) Ung Röst Sverige 2014. Rädda Barnen (2014) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Folkhälsomyndigheten (2014) När livet känns fel Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa. Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (2015) Att vilja se, vilja veta och vilja fråga vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet. Socialstyrelsen (2014) 18 Psykisk ohälsa bland barn och unga
Psykisk ohälsa bland barn och unga 19
Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen 107 88 Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: 08-698 90 00 kundservice@rb.se www.räddabarnen.se 20 Psykisk ohälsa bland barn och unga Plusgiro: 902003-3 Bankgiro: 90-20033