Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad

Relevanta dokument
Karin Eliasson Miljö och energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Långhult Hjo Nygården Lägda gård Hagelsrum Odensviholm Högryd Lantbruk AB Ölmetorp

HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!

Är biogas något för mig/ min gård?

Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar

Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå

Halm som Biogassubstrat

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Jordbruk, biogas och klimat

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

... till tillämpning

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

Var produceras biogas?

Datainsamling för djurgård

Gårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Konsekvensutredning för ny föreskrift

Lokal biogassamverkan i Kungsbackas landsbygd

MoreBiogas Småland AB

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Slutrapport. Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå

Mosekrog

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Östersund 17 september 2013

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Passiv gödselseparering

Rötning Viktiga parametrar

KVARVARANDE BIOGASPOTENTIAL I BEFINTLIGA BIOGASANLÄGGNINGAR RAPPORT 2017:360

Biogasutbildning i Kalmar län

JTI är en del av SP-koncernen

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

MÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Biogas i Uppsala län.

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Småskalig biogasproduktion

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

vid biogasproduktion Samhälle och näringsliv stödjer Kjell Christensson Biogas Syd Biogasanläggningar i Skåne

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Metoder för svavelvätereducering

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion

Fallbeskrivning. Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

BIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

Vem vill satsa på biogas?!

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag

Gårdsbaserad biogasproduktion

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Lars Kjellstedt, process och automa3onkonsult. Rådgivare, Biogasaffärer på gården för HS & LRF

GÅRDSPRODUKTION AV BIOMETAN En jämförelse av produktionskostnader och marknadsvärde för olika avsättningsalternativ

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Biogas Luttra. - Projektplan. Bilaga 1. 1 Projektnamn. 2 Projektidé. 3 Erfarenheter från tidigare och pågående projekt

Möte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Sammanställning av remissvar från remissomgång 2014 för föreskrifterna till gödselgasstödet

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Transkript:

Karin Eliasson Projektledare Biogas utvärderingsprojekt Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325 618 612 karin.eliasson@hush.se se

Projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projekttid nov 2010 juni 2014 Ägare: Hushållningssällskapens Förbund Finansiering: i i Projektstöd tödsjv samt privat finansiering

Syfte och målgrupper Syfte Kunskap till befintliga och blivande producenter av biogas. BONDENYTTA Målgrupper Producenter av biogas, lantbrukare Leverantörer av teknik k Rådgivare

Aktiviteter Utvärdering 40 st gårdsbiogasanläggningar ådb 4 besök per år, individuella utvärderingsprogram Provtagning, analys och datasammanställningar Workshop Information 1 ggr / år för projektets intressenter Bioenergiportalen Leverantörsmöten 1 ggr/år Delrapporter till lantbrukare/producenter Rapporter i projektet

Organisation Hushållningssällskapens Förbund Åke Clason & Olle Markgren Administration Birgitta Blomqvist Projektledning Karin Eliasson Projektgrupp HS och JTI JTI analysansvar Rådgivare Utvärderingsansvar Referensgrupp Kvalité och mål

Tidsplan Höst 2010 Höst & vår 2011 Formatering av projektorganisation och referensgrupp. Kontakt med biogasproducenter och uppbyggnad av system för mätning och datainsamling Vår 2011 Mätning och datainsamling påbörjas. Höst 2011 Första sammanställning av data och Workshop med producenter 2011 2013 Mätningoch datainsamlingfortsätter Höst 2012 och 2013 Vår 2014 Förnyade workshops med intressenter. Sammanställning och projektutvärdering

Gårdsbiogasanläggningar investeringsstöd

Budget Budget reviderad 2010 12 12 2010 2011 2012 2013 Samordning, projektledning, 94 400 kr 256 200 kr 269 010 kr 310 210 kr kontrollprogram, uppföljning och slutrapportering Datainsamling/ utvärderingsbesök 940 590 kr 1 580 191 kr 829 600 kr Analyser 206 000 kr 230 000 kr 121 000 kr Tolkning, databehandling och sammanställning 473 000 kr 809 000 kr 388 924 kr Workshops 100 000 kr 100 000 kr 100 000 kr Leverantörsseminarium 25 200 kr 26 460 kr 27 783 kr Inköp Mobila gasmätare, 4 st 360 000 kr Informationsspridning, web m.m. 30 000 kr 15 000 kr 15 000 kr Summa 454 400 kr 2 030 990 kr 3 029 661 kr 1 792 517 kr Totalt 7 307 569 kr

Rådgivningsbesöken Moment Första besöket /Ev. fördelning till besök 2 Återkommande besök 1 4 /år Beskrivning av anläggningen X X Investeringskostnader X X Villkor och lagstiftning X X Driftsekonomi X X X Arbetsbelastning X X Substrathantering X X X Rötresthantering X X X Gasmätningar X X Teknik X X X El och uppvärmningskostnader X X Upplevda värden, minskad lukt mm X X X Beräkning av gård klimatpåverkan X Sista besöket

Nyckeltal Produktionskostnad Kostnad per producerad energienhet [kr]/[kwh] Investeringsnivå Investering per rötkammarvolym [kr]/[m 3 ] Intäktsnivå Intäkt per rötkammarvolym [kr]/[m 3 ] Gasproduktion substrat Energi per substrat Kommentar Nyckeltalet ska beräknas via HS beräkningsverktyg. Där ingår kapitalkostnader, samt fasta och rörliga kostnader, eventuellt kan nyckeltalet delas upp så att det även beräknas utanför Nyckeltal rörliga kostnader. För att kunna jämföra hur mycket man har lagt på sin anläggning med nyckeltalet nedan det vill säga hur mycket anläggningen tjänar in. Det ger i viss grad mått på effektivitet i anläggningen Intäkten kan vara svår att få fram korrekt. Kan den bedömas så ska den med. Om intäkten ska omfatta endast gasförsäljning eller i övrigt andra parametrar såsom rötrestvärde och ev. andra intäkter diskuterades inte på mötet. Även nyckeltalet intäkt kr/kwh var uppe för diskussion Referensgruppen var eniga om att vi i projektet ska använda oss av kwh som energienhet vad gäller gasproduktion, det är en lättare parameter att förstå jämfört med normalkubikmeter metan [Nm 3 CH 4 ] [kwh]/[kg vv substrat ] [kwh]/[kg TS substrat ] Gasproduktion tid Energi per tidsenhet Nyckeltalet är viktigt men frågan är hur tillförlitliga gasflödesmätarna på anläggningarna är. Viktigt är att dokumentera inkoppling, fabrikat och ev. störningar på flödesmätarna. [kwh]/[dygn] [kwh]/[h] Belastning Energiproduktion per rötkammarvolym och dygn [kr]/[m 3, dygn] Mineraliseringsgrad Andel ammoniumkväve i substrat och rötrest [NH 3 ]/[N-tot] Hänger ihop med hur belastningen på rötkammaren ser ut och gör att det går att jämföra olika anläggningar Viktig parameter i projektet att bedöma mineraliseringsgraden av kväve i processen. Nyckeltalet fås fram via gödsel analyserna på substrat och rötrest

27 anläggningar

Utrötningsförsök

Substrat och Rötest Prio 1 Substrat TS, VS, N-Tot, NH4-N, P, K, ph (2-4 ggr/anlägg., max 3 substrat + ev. tillkommande substrat) Rötrest TS, VS, N-Tot, NH4-N, P, K, ph (max 4 ggr/år & anlägg.) Satsvisa utrötning, 37 o C (1 Prio 1 gång per anlägg.) Pi Prio 2 Viskositet it t Prio 2 Satsvisa utrötning, 10/20 o C Pi Prio 3 Viskositet i VFA

Substrat / Rötrest NH4 före NH4 efter Skillnad Gård 1 3,07 5,12 40% Gård2 4,39 3,89 13% Gård 3 242 2,42 324 3,24 25% Gård 4 3,00 3,51 15%

Gasanalyser Parameter Detektionsgräns CH 4 10% CO 2 10% O 2 02%(2000 0,2% ppm) H 2 S 100 ppm

Anläggningar höst -11 1. Alviksgården 10.Nya Skottorp 2. Yttergärde 3. Frötorp 4. Eriksberg 5. Odensviholm 6. Långhult 7. Högryd 8. Brunnsbo 9. Högebo 11.Bergs Suggpool 12.Vessigebro 13.Ölmestorp 14.Horshaga 15.Viken 16.Norups Gård 17.Anderslöv