Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 En samlande kra!

Titel: Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Kristina Larsson och Lena Lundkvist Layout: Länsstyrelsen i Örebro län Foto 1-4. Bostadshus i Örebro. Publikationsnummer: 2012:21 Diarienummer: 405-4763-2012 Länsstyrelsen i Örebro län år 2012 2

Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i sina respektive län samt att verka för att kommunerna tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Denna rapport är Länsstyrelsen i Örebro läns redovisning av detta uppdrag. Rapporten vänder sig samtidigt till dem som har intresse av att följa utvecklingen på bostadsmarknaden, som till exempel kommuner samt bygg- och bostadsföretag. Förhoppningen är att denna rapport kan bidra till kommunernas arbete med bostadsförsörjningen samt att den kan skapa ökad medvetenhet och diskussion om läget på bostadsmarknaden i länet. Bakgrundsmaterialet för rapporten är den bostadsmarknadsenkät som kommunerna svarar på i januari varje år och som sammanställs av Boverket och länsstyrelserna. Bostadsmarknadsenkäten syftar till att ge en övergripande bild av kommunernas bedömningar av det aktuella bostadsmarknadsläget samt omfattning och inriktning på bostadsbyggandet de närmaste åren. Resultatet av enkäten ger en relativt god bild av läget hos kommunerna i Örebro län, trots att fem kommuner i länet saknar av kommunfullmäktige antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. Vartannat år kan den regionala analysen av bostadsmarknaden innefatta en tematisk fördjupning inom något aktuellt ämne. Årets fördjupningsteman är boendesituationen för nyanlända invandrare. Denna rapport kan beställas från Länsstyrelsen i Örebro län eller hämtas som pdf-fil på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/orebro Rapporten har tagits fram inom enheten Plan och Kultur i samverkan med andra enheter inom Länsstyrelsen. Örebro i juni år 2012 Eva Kåverud Enhetschef Kristina Larsson Planeringsarkitekt 3

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser 5 2. Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet? 6 2.1 Hur ser läget på bostadsmarknaden ut i olika delar av länet? 6 2.2 Hur ser bostadsutbudet ut i olika delar av länet? 8 2.3 Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder 10 2.4 Vad händer med allmännyttan? 13 2.5 Diskussion 13 3. Vem bor i Örebro län, vem flyttar in och vem flyttar ut? 15 3.1 Hur utvecklas befolkningen - och hushållen? 15 3.2 Hur ser flyttmönstren ut? 17 3.3 Diskussion 18 4. Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? 19 4.1 Vilka pendlingsmöjligheter finns inom regionen? 19 4.2 Arbetsmarknadsutsikter 20 4.3 Diskussion 22 5. Finns det bostäder för alla? 23 5.1 Hur tar vi emot nyanlända invandrare i vårt län? 23 5.2 Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? 25 5.3 Diskussion 26 6. Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? 27 6.1 Vilka verktyg använder kommunerna i det strategiska arbetet med boendefrågor? 27 6.2 Hur arbetar Länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommunerna? 28 6.3 Diskussion 29 7. Källförteckning 30 7.1 Tryckta och elektroniska källor 30 7.2 Fotografier och tabeller 31 8. Bilaga 32 Bilaga 1. Ett urval av sammanfattande tabeller från bostadsmarknadsenkäten år 2012 4

1. Sammanfattning och slutsatser I elva av länets tolv kommuner färdigställdes en eller flera lägenheter under år 2011, varav det i samtliga elva kommuner färdigställdes äganderätter. Hyresrätter färdigställdes i fem av länets kommuner, medan bostadsrätter endast färdigställdes i Örebro kommun under år 2011. Liksom tidigare år är det Örebro samt Kumla kommun som år 2011 dominerar när det gäller nyproduktion av lägenheter i länet och i majoriteten av kommunerna i länet består fortfarande nyproduktionen i stort sett uteslutande av lägenheter i småhus. Tre av länets kommuner anger år 2012 att de totalt sett har balans på lägenheter, medan fem av länets kommuner bedömer att de totalt sett har brist på lägenheter och hälften av länets kommuner bedömer att de har brist på lägenheter i centralorterna/innerstaden. Enligt kommunerna är det framförallt brist på bostäder för hushåll med höga krav på ett attraktivt läge, bostäder för medelålders och äldre samt bostäder för ungdomar. Därtill är hyresrättslägenheter fortfarande en brist på bostadsmarknaden enligt majoriteten av kommunerna. Folkmängden i länet har ökat med 1 342 invånare under det senaste året till 281 572 invånare år 2011. Befolkningstillväxten i länet kan förklaras av ett positivt flyttningsnetto på 1 092 personer och ett positivt födelsenetto på 270 personer. Samtidigt har andelen personer i 0-17 år respektive 18-64 år fortsatt att minska något de senaste åren, medan andelen personer i 65 år och äldre har fortsatt att öka i länet. Sysselsättningen i Örebro län ökade med cirka 5 procent mellan fjärde kvartalet år 2009 och tredje kvartalet år 2011, vilket var en högre utveckling än riksgenomsnittet. Arbetslösheten minskade i länet under samma tidsperiod mer än i något annat län i landet och betydligt mer än riksgenomsnittets minskning. I Örebro län har sex av tolv kommuner överenskommelse med Länsstyrelsen om flyktingmottagande år 2012 och troligtvis kommer ytterligare två kommuner att ha en överenskommelse om flyktingmottagande för år 2012. Fyra av länets kommuner anger år 2012 att de har ganska lätt att tillgodose behovet av bostäder för flyktinghushåll, samtidigt som hälften av länets kommuner bedömer att de har ganska svårt eller mycket svårt att tillgodose behovet av bostäder för flyktinghushåll. Förekommande problem med att få fram bostäder för flyktinghushåll är främst bristen på hyreslägenheter samt brist på stora respektive små lägenheter. Av länets tolv kommuner anger sju kommuner att de har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen, vilket är en ökning med två kommuner jämfört med år 2011. Därtill har tre kommuner ambitionen att ta fram riktlinjer under mandatperioden, men hade i januari år 2012 ännu inte påbörjat arbetet med några riktlinjer för bostadsförsörjningen. De största utmaningarna för bostadsmarknaden i Örebro län är att: Andelen personer i 65 år och äldre har fortsatt att öka, Befolkningstillväxten utgörs huvudsakligen av ett positivt flyttningsnetto från utlandet, och Bristen på hyresrättslägenheter kvarstår. Samtliga utmaningar för bostadsmarknaden kan komma att ställa krav på kommunernas bostadsförsörjning, kapacitet och beredskap. Sammantaget ställer detta krav på en god framförhållning i kommunerna för att kunna möta de behov och den efterfrågan som finns och som kan tänkas finnas på bostadsmarknaden framöver. 5

2. Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet? 2.1 Hur ser läget på bostadsmarknaden ut i olika delar av länet? I bostadsmarknadsenkäten har kommunerna gjort en bedömning av läget på bostadsmarknaden enligt kriterierna balans, brist eller överskott på lägenheter. Begreppet lägenhet innefattar bostäder såväl i småhus som i flerbostadshus. För att få en förståelse av vad som har hänt på bostadsmarknaden de senaste åren redovisas och jämförs nedan resultatet från bostadsmarknadsenkäten år 2008-2012. Bostadsbeståndet i Örebro län är totalt sett relativt oförändrat i januari 2012 i jämförelse med år 2008 och framåt. Dock skiljer sig fortfarande läget på bostadsmarkanden åt mellan kommunerna samt inom kommunerna, mellan centralorter/innerstaden och övriga kommundelar. Fem av länets kommuner bedömer att de totalt sett har brist på lägenheter år 2012. Lekeberg, Hallsberg, Nora och Lindesbergs kommun har angett detta under varje år 2008-2012, medan Kumla kommun har angett detta under fyra av de senaste fem åren. Det finns dessutom skillnader inom kommunerna, mellan centralorter/innerstaden och övriga kommundelar. 2008 2009 2010 2011 2012 Lekeberg Brist Brist Brist Brist Brist Laxå Balans Brist Överskott Överskott Överskott Hallsberg Brist Brist Brist Brist Brist Degerfors Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Hällefors Balans Balans Balans Balans Balans Ljusnarsberg Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Örebro Balans Balans Balans Balans Balans Kumla Brist Balans Brist Brist Brist Askersund Brist Balans Balans Balans Balans Karlskoga Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Nora Brist Brist Brist Brist Brist Lindesberg Brist Brist Brist Brist Brist Tabell 1. Bostadsmarknadsläget totalt sett i kommunerna år 2008-2012. Hälften av länets kommuner bedömer år 2012 att de har brist på lägenheter i centralorterna/innerstaden, varav fem av dessa kommuner har angett detta under samtliga år 2008-2012. Endast Hallsbergs kommun bedömer att den har brist på lägenheter i övriga kommundelar, vilket är något som ingen annan kommun i länet har angett under år 2008-2012. Majoriteten av kommunerna bedömer år 2012 att de har balans på lägenheter i övriga kommundelar, vilket majoriteten av länets kommuner har angett de senaste fem åren. 6

2008 2009 2010 2011 2012 Lekeberg Brist Brist Brist Brist Brist Laxå Balans Brist Överskott Överskott Överskott Hallsberg Brist Brist Brist Brist Brist Degerfors Överskott Överskott Överskott Balans Överskott Hällefors Balans Balans Balans Balans Balans Ljusnarsberg Brist Balans Brist Balans Balans Örebro Balans Balans Balans Balans Balans Kumla Brist Brist Brist Brist Brist Askersund Brist Balans Balans Brist Brist Karlskoga Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Nora Brist Brist Brist Brist Brist Lindesberg Brist Brist Brist Brist Brist Tabell 2. Bostadsmarknadsläget i centralorterna/innerstaden per kommun år 2008-2012. 2008 2009 2010 2011 2012 Lekeberg Balans Balans Balans Balans Balans Laxå Balans Balans Överskott Överskott Överskott Hallsberg Balans Balans Balans Balans Brist Degerfors Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Hällefors Balans Balans Balans Balans Balans Ljusnarsberg Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Örebro Balans Balans Balans Balans Balans Kumla Balans Balans Balans Balans Balans Askersund Balans Balans Balans Balans Balans Karlskoga Balans Balans Balans Balans Balans Nora Balans Balans Balans Balans Balans Lindesberg Balans Balans Överskott Överskott Balans Tabell 3. Bostadsmarknadsläget i övriga kommundelar per kommun år 2008-2012. Fyra av länets kommuner bedömer att de totalt sett har överskott på lägenheter varav Degerfors, Ljusnarsberg och Karlskoga kommun har angett detta under samtliga år 2008-2012. Laxå kommun har angett att den totalt sett har överskott på lägenheter under år 2010-2012. Degerfors kommun anger att de har överskott i både centralorterna/innerstaden liksom i övriga kommundelar. Detta till skillnad från Ljusnarsbergs kommun som anger att de endast har överskott på lägenheter i övriga kommundelar, medan Karlskoga kommun anger att de endast har överskott på lägenheter i centralorterna/innerstaden. En fjärdedel av länets kommuner bedömer dock att de totalt sett har balans på lägenheter och majoriteten av kommunerna bedömer även att de har balans på lägenheter i övriga kommundelar. Precis som tidigare år yttrar sig bostadsbristen på olika sätt inom länet. Det är framförallt brist på bostäder för hushåll med höga krav på ett attraktivt läge, bostäder för medelålders och äldre samt bostäder för ungdomar. Därtill är hyresrättslägenheter fortfarande en brist på bostadsmarknaden enligt majoriteten av kommunerna och majoriteten av kommunerna bedömer även att det finns en efterfrågan på sådana lägenheter. Samtidigt anger fem av länets kommuner att det inte råder någon efterfrågan på hyresrättslägenheter i respektive kommun. 7

2008 2009 2010 2011 2012 Hyresrätt 4 4 4 6 7 Bostadsrätt 3 1 1 2 2 Äganderätt 5 2 4 4 3 Tabell 4. Antal kommuner med brist på typ av lägenhet år 2008-2012. Totalt sett har antalet lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsbolagens bestånd minskat. Enligt bostadsmarknadsenkäten fanns det i länet 455 lediga lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet i januari år 2012, jämfört med 523 i januari år 2011. I de flesta kommunerna är förändringen marginell. Dock har antalet lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsbolagens bestånd totalt sett minskat med närmare 300 lägenheter under de senaste fem åren. 2008 2009 2010 2011 2012 Lekeberg 5 5 4 12 12 Laxå 36 34 42 50 44 Hallsberg 149 110 130 93 72 Degerfors 125 160 146 35 48 Hällefors 20 11 23 15 30 Ljusnarsberg 40 40 22 27 47 Örebro 87 37 23 62 11 Kumla 16 12 24 15 18 Askersund 26 36 54 10 11 Karlskoga 195 218 170 172 127 Nora 15 16 28 15 15 Lindesberg 22 22 29 17 20 Örebro län 736 701 695 523 455 Tabell 5. Antal lediga lägenheter i allmännyttan per kommun i januari år 2008-2012. De största förändringarna under de senaste fem åren har skett i Hallsberg, Degerfors och Karlskoga kommun, i vilka antalet lediga lägenheter har minskat kraftigt och mer än halverats i de två förstnämnda kommunerna. I bland annat Hällefors och Ljusnarsbergs kommun har däremot antalet lediga lägenheter ökat något. De kommuner som har flest antal lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsbolagens bestånd är även de kommuner som anger att de har uthyrningssvårigheter samt anger att de under de senaste fem åren har eller eventuellt kommer att genomföra åtgärder mot uthyrningssvårigheterna. Åtgärderna består av att kallställa eller riva lägenheter. Karlskoga kommun har för avsikt att kallställa 32 lägenheter och att riva 230 lägenheter under år 2012-2013, samtidigt som Hallsbergs kommun har för avsikt att riva 50 lägenheter under samma tidsperiod. Vad det gäller utbud och efterfrågan på lägenheter under år 2012-2013 bedömer majoriteten av länets kommuner att ingen påtaglig förändring kommer att ske. Hallsberg, Nora och Lindesbergs kommun bedömer dock att efterfrågan på lägenheter kommer att öka i förhållande till utbudet, samtidigt som Lekeberg och Laxå kommun bedömer att efterfrågan på lägenheter kommer att minska i förhållande till utbudet. 2.2 Hur ser bostadsutbudet ut i olika delar av länet? SCB sammanställer årligen statistik för bostadsbeståndet med uppgifter om antalet lägenheter fördelat på flerbostadshus och småhus samt upplåtelseform. För att få en förståelse av vad som har hänt med bostadsutbudet de senaste åren redovisas och jämförs nedan statistik från SCB, dock endast för år 2010-2011. Detta då SCB bytte bas för bostadsbeståndsberäkningarna i samband med statistiken för år 2010, varvid det inte går att göra en likvärdig jämförelse med uppgifter för år 2009 och bakåt. 8

Bostadsutbudet i Örebro län har totalt sett ökat år 2011 i jämförelse med år 2010. Ökningen är dock endast marginell i majoriteten av länets kommuner. Det skiljer sig fortfarande åt mellan kommunerna med avseende på vilka hustyper som bostadsbeståndet utgörs av. Fördelningen mellan olika hustyper, flerbostadshus och småhus, visar att det totalt i länet fanns 138 626 lägenheter, fördelat på 73 321 lägenheter i flerbostadshus och 65 305 lägenheter i småhus år 2011. Sammanlagt fanns det därmed fler lägenheter i flerbostadshus än småhus år 2011, vilket ungefär motsvarar fördelningen i länet för år 2010. 2010 2011 Flerbostadshus Småhus Totalt Flerbostadshus Småhus Totalt Lekeberg 561 2 636 3 197 553 2 643 3 196 Laxå 882 1 927 2 809 887 1 939 2 826 Hallsberg 2 529 4 698 7 227 2 550 4 706 7 256 Degerfors 1 643 3 149 4 792 1 668 3 167 4 835 Hällefors 1 507 2 311 3 818 1 475 2 302 3 777 Ljusnarsberg 960 1 786 2 746 960 1 740 2 700 Örebro 45 044 22 110 67 154 45 538 22 390 67 928 Kumla 4 091 5 198 9 289 4 076 5 238 9 314 Askersund 1 820 3 742 5 562 1 831 3 753 5 584 Karlskoga 7 943 7 123 15 066 7 950 7 119 15 069 Nora 1 623 3 286 4 909 1 632 3 300 4 932 Lindesberg 4 185 7 020 11 205 4 201 7 008 11 209 Örebro län 72 788 64 986 137 774 73 321 65 305 138 626 Tabell 6. Antal lägenheter efter hustyp per kommun år 2010-2011. Bostadsutbudet i tio av länets kommuner bestod år 2011 fortfarande övervägande av lägenheter i småhus, samtidigt som bostadsutbudet i Örebro och Karlskoga kommun bestod övervägande av lägenheter i flerbostadshus. Örebro kommun hade även år 2011 drygt dubbelt så många lägenheter i flerbostadshus som i småhus, samtidigt som Karlskoga kommun hade fortsatt drygt 800 fler lägenheter i flerbostadshus än i småhus. 2011 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Totalt Lekeberg - - 10 10 Laxå - - 5 5 Hallsberg - - 3 3 Degerfors 6-5 11 Hällefors - - 1 1 Ljusnarsberg - - - - Örebro 188 132 104 424 Kumla - - 34 34 Askersund 6-3 9 Karlskoga - - 1 1 Nora 4-4 8 Lindesberg 22-4 26 Örebro län 226 132 174 532 Tabell 7. Antal färdigställda lägenheter efter upplåtelseform per kommun år 2011. 9

Fördelningen mellan olika upplåtelseformer, hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter, visar att det totalt i länet färdigställdes 532 lägenheter år 2011. Majoriteten av de färdigställda lägenheterna uppfördes i flerbostadshus, 306 lägenheter, varav 226 lägenheter som hyresrätter och 132 lägenheter som bostadsrätter. Resterande färdigställda lägenheter i länet uppfördes i småhus, varav samtliga som äganderätter. I elva av länets kommuner färdigställdes en eller flera lägenheter under år 2011, varav det i samtliga elva kommuner färdigställdes äganderätter. Hyresrätter färdigställdes i fem av länets kommuner, medan bostadsrätter endast färdigställdes i Örebro kommun. 2.3 Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om förväntad påbörjad nyproduktion av bostäder i respektive kommun, hinder för ett ökat bostadsbyggande och indikationer på vad som planeras att byggas under de kommande två åren. För att få en förståelse av vad som har hänt på bostadsmarknaden de senaste åren redovisas och jämförs nedan resultatet från bostadsmarknadsenkäten och SCB år 2008-2012. Bostadsbyggandet i Örebro län är totalt sett relativt konstant år 2012 i jämförelse med år 2008 och framåt. Det finns dock fortfarande stora skillnader mellan kommunerna med avseende på förväntad nyproduktion av bostäder, hinder för ett ökat bostadsbyggande, antalet färdigställda lägenheter samt vilka hustyper och upplåtelseformer som byggs. Totalt sett ligger den förväntade nyproduktionen av lägenheter i länet lägre år 2012 än år 2008 och framåt. Enligt bostadsmarknadsenkäten är den förväntade nyproduktionen av bostäder i länet 721 lägenheter år 2012 och den bedöms öka till 821 lägenheter år 2013. Under de senaste fem åren har den förväntade nyproduktionen av bostäder fortsatt att minska under samtliga år, förutom år 2011. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Lekeberg 26 15 20 20 16 10 Laxå 25 25 15 6 0 0 Hallsberg 25 20 20 20 40 40 Degerfors 6 6 8 4 0 11 Hällefors 5 5-0 0 0 Ljusnarsberg 0 0 0 0 0 0 Örebro 600 500 500 600 500 600 Kumla 90 75 75 70 80 90 Askersund 45 40 20 15 25 20 Karlskoga 30 20 20 20 20 20 Nora 40 35 30 35 10 20 Lindesberg 50 30 15 15 30 10 Örebro län 942 771 723 805 721 821 Tabell 8. Förväntad nyproduktion av antalet lägenheter per kommun år 2008-2013. Det förväntas att det byggas flest nya bostäder i Örebro och Kumla kommun samt en del nya bostäder i Hallsberg, Lindesberg, Askersund, Karlskoga, Lekeberg och Nora kommun. I resterande fyra kommuner bedöms ingen nyproduktion ske under år 2012 och endast en av de fyra kommunerna uppger att nya lägenheter kommer att byggas under år 2013. Majoriteten av länets kommuner bedömer att den förväntade nyproduktionen kommer att vara lägre eller oförändrad år 2012 jämfört med de senaste åren, samtidigt som bland annat Hallsberg och Kumla kommun bedömer att nyproduktionen av bostäder kommer att öka något år 2012. 10

Fem av länets tolv kommuner uppger i bostadsmarknadsenkäten att det vore önskvärt med en högre utbyggnadstakt än den förväntade utbyggnadstakten, vilket är färre kommuner i jämförelse med år 2008-2009 men fler kommuner än sedan år 2010. 2008 2009 2010 2011 2012 Antal kommuner 7 6 1 4 5 Tabell 9. Antal kommuner som önskar en högre utbyggnadstakt än den förväntade år 2008-2012. Förhållandena för vilka hinder det finns för ett ökat bostadsbyggande i länet har inte avsevärt förändrats under de senaste fem åren. Det hinder som majoriteten av kommunerna i länet uppger för ett ökat bostadsbyggande år 2012 är höga produktionskostnader. Andra hinder som flertalet kommuner anger är svårigheter för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor, vikande befolkningsunderlag samt svag inkomstutveckling för hushållen. Av de kommuner som bedömer att den förväntade nyproduktionen av bostäder kommer att vara lägre eller oförändrad år 2012 uppger sex kommuner att ett vikande befolkningsunderlag är ett hinder för ett ökat bostadsbyggande. Om man jämför den förväntade nyproduktionen av lägenheter i respektive kommun samt i länet som helhet med antalet färdigställda lägenheter under de senaste åren påvisar statistiken att kommunerna generellt sett överskattar hur stor nyproduktionen av lägenheter förväntas bli. Örebro och Kumla kommun har dock under flera av de senaste åren underskattat antalet färdigställda lägenheter. Totalt färdigställdes i länet 532 lägenheter år 2011, varav 358 lägenheter i flerbostadshus och 174 lägenheter i småhus, vilket är en minskning i jämförelse med år 2008-2010. Antalet färdigställda lägenheter i länet har minskat sedan år 2008. År 2008 färdigställdes 884 lägenheter, år 2009 färdigställdes 622 lägenheter och år 2010 färdigställdes 685 lägenheter i länet. I vissa kommuner har nyproduktionen av lägenheter minskat och i andra har den ökat. Liksom tidigare år är det Örebro och Kumla kommun som dominerar när det gäller nyproduktion av lägenheter i länet. Dock färdigställdes inga lägenheter i flerbostadshus i Kumla kommun år 2011, något som är avvikande i jämförelse med de senaste åren. Flest lägenheter i flerbostadshus färdigställdes år 2011 i Örebro kommun, vilken under de senaste åren har stått för den största delen av länets färdigställda lägenheter. Noterbart är dock att det i Lindesbergs kommun år 2011 färdigställdes 22 lägenheter i flerbostadshus. I majoriteten av kommunerna i länet består fortfarande nyproduktionen i stort sett uteslutande av lägenheter i småhus. I sex kommuner färdigställdes år 2011 endast lägenheter i småhus. Örebro kommun svarade år 2011 för närmare 80 procent av antalet färdigställda lägenheter i länet som helhet, samtidigt som det inte färdigställdes några lägenheter Ljusnarsbergs kommun. 11

2008 2009 2010 2011 Lekeberg 0/17 0/2 26/7 0/10 Laxå 0/1 0/0 0/0 0/5 Hallsberg 0/8 0/7 0/3 0/3 Degerfors 0/0 0/0 0/6 6/5 Hällefors 0/2 0/1 0/1 0/1 Ljusnarsberg 0/1 0/0 0/1 0/0 Örebro 479/192 364/122 103/57* 320/104 Kumla 64/78 18/54 42/29 0/34 Askersund 4/10 0/7 0/6 6/3 Karlskoga 0/14 0/9 0/5 0/1 Nora 0/6 26/6 0/5 4/4 Lindesberg 0/8 0/6 0/4 22/4 Örebro län 547/337 408/214 171/124* 358/174 Tabell 10. Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus/småhus per kommun år 2008-2011. * Observera att det är fel i statistiken för antalet lägenheter som färdigställdes i Örebro kommun år 2010, det ska vara totalt 550 lägenheter. Antalet framtida säkra och osäkra projekt som förväntas påbörjas under år 2012-2013 varierar mellan kommunerna, mellan huruvida de allmännyttiga bostadsbolagen förväntas att genomföra dem samt mellan olika hustyper och upplåtelseformer. Totalt sett förväntas 708 lägenheter byggas i länet under år 2012 och under år 2013 bedöms antalet öka till 855 lägenheter. Av dessa bedömer kommunerna att de allmännyttiga bostadsbolagen kommer att bygga 262 lägenheter år 2012 respektive 234 lägenheter år 2013, varav majoriteten av dessa kommer att byggas i Örebro och Kumla kommun. Kommunerna anger att det under år 2012-2013 i första hand kommer att byggas lägenheter i flerbostadshus, främst i form av hyresrättslägenheter men även i form av egnahem och bostadsrättslägenheter. Ingen av länets tolv kommuner har däremot angett att det kommer att byggas några kooperativa hyresrättslägenheter eller ägarlägenheter i flerbostadshus under år 2012-2013. Runt en tredjedel av de bostäder som förväntas påbörjas under år 2012-2013 är lägenheter i småhus. Vad det gäller specialbostäder finns indikationer på att det kommer att byggas särskilt boende i tre kommuner år 2012 respektive en kommun år 2013. Dock planerar ingen av länets tolv kommuner, enligt bostadsmarknadsenkäten, att bygga ytterligare studentbostäder. Som det ser ut i dagsläget kommer emellertid bland annat Örebro kommun troligtvis att bygga studentbostäder under år 2012 och år 2013. Exempelvis planerar ÖrebroBostäder AB (ÖBO) att påbörja planeringen av ett hundratal mindre lägenheter som kan användas både för studentbostäder och för andra ändamål. Antalet lägenheter i framtida säkra och osäkra projekt för år 2012-2013 överensstämmer dock inte med antalet lägenheter som förväntas påbörjas under samma tidsperiod. Generellt sett har kommunerna underskattat antalet lägenheter som förväntas påbörjas under år 2012-2013, för att i de specifika projekten ange en något högre nyproduktion av lägenheter. 12

2.4 Vad händer med allmännyttan? I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om förändringar i det allmännyttiga bostadsbeståndet. För att få en förståelse av vad som har hänt på bostadsmarknaden de senaste åren redovisas och jämförs nedan resultatet från bostadsmarknadsenkäten år 2008-2012. Allmännyttans bostadsbestånd i Örebro län är totalt sett relativt oförändrat år 2012 i jämförelse med år 2008 och framåt. Det finns dock fortfarande vissa skillnader mellan kommunerna med avseende på huruvida allmännyttan planerar att sälja, har sålt eller köpt ytterligare lägenheter till sitt bostadsbestånd. Enligt bostadsmarknadsenkäten har majoriteten av kommunerna i länet inga planer på att minska allmännyttans bostadsbestånd genom försäljning av lägenheter under år 2012-2013. Dock planerar allmännyttan i Hallsbergs kommun att sälja 80 lägenheter under denna tidsperiod. Försäljningen verkar emellertid inte komma att genomföras, då det i dagsläget saknas köpare. Under de senaste åren har den faktiska försäljningen av allmännyttans lägenheter i länet understigit den planerade försäljningen av antalet lägenheter. Allmännyttan i Karlskoga kommun har under tre av de senaste åren planerat en viss försäljning av lägenheter, men endast sålt sex lägenheter. Allmännyttan i Örebro kommun har sammanlag sålt flest lägenheter, medan allmännyttan i sju av länets kommuner inte har sålt några lägenheter under de senaste åren varav sex av dessa kommuner inte heller har planerat någon försäljning av allmännyttans lägenheter. De viktigaste motiven för att allmännyttan har sålt lägenheter har tidigare år varit att effektivisera förvaltningen, möjliggöra nyproduktion och få in andra privata hyresvärdar i vissa bostadsområden. Generellt sett har allmännyttan i länet inte köpt några ytterligare lägenheter till sitt bostadsbestånd. Dock köpte allmännyttan i Kumla kommun fem lägenheter år 2009 och allmännyttan i Askersunds kommun köpte 65 lägenheter år 2010-2011. 2.5 Diskussion Det är problematiskt att bostadsmarknadsläget totalt sett i kommunerna var relativt oförändrat år 2012 i jämförelse med tidigare år, då länet har en fortsatt befolkningsökning samt att ett flertal av länets kommuner har angett att de totalt sett har haft brist eller överskott på lägenheter. Möjligen saknas det initiativ och ekonomiskt intresse för att få igång nyproduktionen av lägenheter, varvid bristen på lägenheter kvarstår. Alternativt saknas det mark i attraktiva lägen eller andra incitament, varvid det är svårt att förändra läget på bostadsmarknaden i kommunerna. I kommuner med brist på lägenheter borde dock en stabil eller ökande folkmängd medföra en ökad nyproduktion. I samtliga kommuner som uppgav att de totalt sett hade brist på lägenheter färdigställdes det lägenheter år 2011, varav majoriteten uppfördes som äganderätter i form av lägenheter i småhus. Möjligen kan det tolkas som att kommunernas brist på lägenheter främst är en brist på småhus. Då ungefär två tredjedelar av de bostäder som förväntas påbörjas under år 2012-2013 är lägenheter i flerbostadshus kan man dock tolka det som att det finns en större efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus än i småhus. Därtill angav endast två kommuner år 2012 att det var brist på äganderätter, medan sju kommuner uppgav att det var brist på hyresrätter. Alternativt kan det därför vara så att höga produktionskostnader och regleringen av hyran medför att det är mer lönsamt att bygga äganderätter än hyresrätter, varvid bristen på hyresrätter kvarstår. Vad det gäller kommuner med överskott på lägenheter totalt sett kan det bero på att kommunerna har ett för stort lägenhetsbestånd eller att lägenheterna inte motsvara den efterfrågan som finns i kommunerna, varvid kommunerna står med lediga lägenheter som de kanske måste kallställa eller riva. Överskottet på lägenheter kan även bero på en minskande folkmängd, då samtliga fyra kommuner som uppgav att de totalt sett hade överskott på lägenheter år 2012 även har haft en minskande folkmängd de senaste åren. Ett vikande befolkningsunderlag är också något som hälften av länets kommuner har angett som ett hinder för ett ökat bostadsbyggande. 13

Då det under år 2011 färdigställdes lägenheter även i två av de kommuner som bedömde att de totalt sett hade överskott på lägenheter, kan det tolkas som att bostadsutbudet inte motsvarar efterfrågan. I och med att Degerfors och Karlskoga kommun även förväntar en viss nyproduktion av lägenheter under år 2012-2013 kan även det tolkas som att bostadsutbudet inte motsvarar efterfrågan. Alternativt kan det tolkas som att kommunerna har en positiv inställning till framtiden, med förhoppningar om en viss nyproduktion. Kriterierna balans, brist och överskott på lägenheter verkar tolkas på olika sätt av kommunerna i länet. Hallsbergs kommun bedömer att det totalt sett råder brist på lägenheter i kommunen, samtidigt som det fanns 72 lediga lägenheter i allmännyttan i januari år 2012. Möjligen kan bristen på lägenheter bero på att bostadsutbudet i allmännyttan inte motsvarar efterfrågan på bostadsmarknaden i kommunen. Örebro kommun bedömer att det totalt sett råder balans på bostadsmarknaden i kommunen år 2012, samtidigt svarade kommunen för närmare 80 procent av antalet färdigställda lägenheter i länet år 2011och kommunen bedömer år 2012 att det råder brist på studentbostäder samt hyresrätter. 14

3. Vem bor i Örebro län, vem flyttar in och vem flyttar ut? 3.1 Hur utvecklas befolkningen - och hushållen? Befolkningsutvecklingen i Örebro län har under de senaste åren varit stark och folkmängden har ständigt ökat. Under början till mitten på 1990-talet hade länet en stark befolkningsutveckling, vilken bröts år 1994. Från år 1994 och fram till och med år 2001 fortsatte länet att förlora invånare, men denna trend vände därefter och de senaste åren har länet haft en stark befolkningsutveckling. För att få en förståelse av hur befolkningsutvecklingen har sett ut de senaste åren redovisas och jämförs nedan statistik från SCB år 2008-2011. Totalt sett har folkmängden i länet ökat med 1 342 invånare under det senaste året till 281 572 invånare år 2011. Observera att flyttningsnettot och födelsenettot tillsammans blir en befolkningsökning på 1 362 personer i länet år 2011. Befolkningstillväxten i länet kan till stora delar förklaras av ett positivt flyttningsnetto från utlandet på 1 133 personer. Befolkningstillväxten kan även förklaras av ett fortsatt positivt födelsenetto. Från att länet har haft ett negativt födelsenetto sedan mitten på 1990-talet har det skett ett trendbrott. Under år 2011 föddes 3 297 personer medan 3 027 personer avled under samma tidsperiod, vilket ger ett positivt födelsenetto på 270 personer. Trots att det negativa flyttningsnettot mot övriga Sverige har minskat de senaste åren, har Örebro län under de senaste åren haft ett fortsatt negativt flyttningsnetto mot övriga Sverige. Flyttningsnettot mot övriga Sverige var år 2011 minus 41 personer i länet, vilket är en stor minskning av flyttningsnettot mot övriga Sverige jämfört med tidigare år. Flyttningsnettot mot övriga Sverige var minus 261 personer år 2010, minus 492 personer år 2009 respektive minus 137 personer år 2008. 2008 2009 2010 2011 Totalt 1 496 1 166 1 005 1 092 Övriga Sverige -137-492 -261-41 Utlandet 1 633 1 658 1 266 1 133 Tabell 11. Flyttningsnetto för Örebro län år 2008-2011. Örebro kommun visar år 2011 på en befolkningstillväxt med 1 661 personer jämfört med folkmängden år 2010, varav majoriteten av de inflyttande kom från övriga Sverige. Även Lekeberg, Kumla och Lindesbergs kommun visar på en något ökad folkmängd. Hallsberg och Nora kommun hade år 2011 en relativt stabil folkmängd, medan resterande kommuner i länet visar på en fortsatt minskande folkmängd. Nio av Sveriges län har ungefär samma folkmängd samt ett stort regionalt centrum i länet, likt Örebro län. Sex av de nio länen hade år 2011 en sämre befolkningsutveckling än Örebro län. Norrbotten, Västernorrland, Gävleborg, Värmland och Kalmar län hade en befolkningsminskning år 2011, medan Västerbottens län hade en svagare befolkningstillväxt. Tre av de nio länen, Västmanland, Jönköping och Södermanlands län, hade likt Örebro län en befolkningsökning. Andelen kommuner med befolkningsökning var år 2011 däremot högre i Västmanland, Jönköping respektive Södermanlands län än i Örebro län. 15

2008 2009 2010 2011 Lekeberg 7 111 7 123 7 134 7 223 Laxå 5 870 5 786 5 686 5 622 Hallsberg 15 256 15 235 15 275 15 248 Degerfors 9 839 9 709 9 641 9 551 Hällefors 7 361 7 333 7 220 7 140 Ljusnarsberg 5 129 5 055 4 931 4870 Örebro 132 277 134 006 135 460 137 121 Kumla 20 157 20 214 20 456 20 510 Askersund 11 386 11 307 11 278 11 134 Karlskoga 29 872 29 742 29 668 29 616 Nora 10 375 10 343 10 447 10 429 Lindesberg 23 099 23 029 23 034 23 108 Örebro län 277 732 278 882 280 230 281 572 Tabell 12. Antal invånare per kommun år 2008-2011. Vad det gäller fördelningen mellan könen fanns det år 2011 totalt sett fortsatt något fler kvinnor än män i länet, vilket det även finns i riket som helhet. Under se senaste åren har samtliga tolv kommuner i länet haft ungefär samma procentuella fördelning mellan könen, där andelen män har varit något högre i majoriteten av länets kommuner. Generellt sett är det något fler kvinnor i de till folkmängden största kommunerna i länet, medan andelen män är något högre i de till folkmängden mindre kommunerna i länet. 2008 2009 2010 2011 Lekeberg 48,4/51,6 48,3/51,7 48,3/51,7 48,3/51,7 Laxå 49,0/51,0 49,1/50,9 49,1/50,9 48,7/51,3 Hallsberg 49,0/51,0 49,2/50,8 49,0/51,0 49,1/50,9 Degerfors 49,3/50,7 49,2/50,8 49,0/51,0 49,1/50,9 Hällefors 49,9/50,1 49,7/50,3 49,8/50,2 49,6/50,4 Ljusnarsberg 49,2/50,8 48,7/51,3 48,7/51,3 48,6/51,4 Örebro 51,2/48,8 51,2/48,8 51,1/48,9 51,0/49,0 Kumla 50,5/49,5 50,6/49,4 50,3/49,7 50,2/49,8 Askersund 49,9/50,1 49,9/50,1 49,7/50,3 49,4/50,6 Karlskoga 50,3/49,7 50,4/49,6 50,4/49,6 50,4/49,6 Nora 51,0/49,0 51,1/48,9 51,3/48,7 50,9/49,1 Lindesberg 49,3/50,7 49,4/50,6 49,5/50,5 49,4/50,6 Örebro län 50,5/49,5 50,5/49,5 50,4/49,6 50,3/49,7 Hela riket 50,3/49,7 50,2/49,8 50,2/49,8 50,2/49,8 Tabell 13. Antal kvinnor/män i procent per kommun år 2008-2011. Totalt sett var fördelningen mellan olika åldersgrupper i länet år 2011 ungefär den samma som år 2008 och framåt. Andelen personer i 0-17 år respektive 18-64 år har fortsatt att minska något de senaste åren, medan andelen personer i 65 år och äldre har fortsatt att öka i länet. År 2011 bestod länets befolkning till 20,1 procent av personer i 0-17 år, till 59,7 procent av personer i 18-64 år samt till 20,2 procent av personer i 65 år och äldre. Andelen personer i 0-17 år respektive i 18-64 år var något lägre i Örebro län jämfört med i hela riket år 2008-2011, medan andelen personer i 65 år och äldre var flera procentenheter högre i Örebro län än riksgenomsnittet. 16

Liksom tidigare år är det Örebro kommun som år 2011 har flest personer i arbetsför ålder, medan Kumla kommun har fortsatt flest unga personer i 0-17 år. Hällefors och Ljusnarsbergs kommun har fortsatt flest äldre personer i 65 år och äldre. 2008 2009 2010 2011 Lekeberg 21,8/60,0/18,3 21,7/59,3/19,0 21,7/58,7/19,7 21,8/58,1/20,1 Laxå 18,2/57,8/24,0 17,7/57,0/25,3 16,9/56,9/26,2 16,5/56,8/26,7 Hallsberg 20,9/59,5/19,6 20,3/59,4/20,2 20,3/59,0/20,7 20,2/58,8/21,0 Degerfors 19,6/58,0/22,3 18,8/57,9/23,3 18,4/57,6/23,9 17,9/57,3/24,7 Hällefors 18,0/55,4/26,6 17,5/55,9/26,6 16,9/55,8/27,2 16,8/55,4/27,8 Ljusnarsberg 17,3/56,8/26,0 16,4/57,0/26,6 16,2/56,3/27,5 16,1/55,8/28,1 Örebro 21,0/62,6/16,4 20,9/62,5/16,6 20,8/62,3/16,9 20,8/62,0/17,2 Kumla 23,7/59,4/16,9 23,3/59,3/17,4 23,2/59,1/17,7 23,3/58,6/18,1 Askersund 19,3/57,9/22,9 18,8/57,6/23,5 18,4/57,1/24,5 18,1/56,8/25,2 Karlskoga 19,1/58,3/22,5 18,9/58,1/23,0 18,8/57,5/23,7 18,8/57,0/24,2 Nora 21,0/57,7/21,3 20,6/57,6/21,8 20,2/57,2/22,6 19,9/56,4/23,7 Lindesberg 20,2/59,2/20,6 19,9/58,8/21,3 19,5/58,4/22,0 19,2/58,0/22,7 Örebro län 20,6/60,5/18,9 20,4/60,3/19,3 20,2/60,0/19,8 20,1/59,7/20,2 Hela riket 20,8/61,4/17,8 20,6/61,3/18,1 20,4/61,2/18,5 20,2/60,9/18,8 Tabell 14. Antal invånare per ålderskategori, 0-17 år/18-64 år/65- år, i procent per kommun år 2008-2011. 3.2 Hur ser flyttmönstren ut? Under hela 2000-talet har länet sammantaget haft ett positivt flyttningsnetto, trots att de lokala variationerna har varit relativt stora. År 2011 flyttade totalt 9 366 personer till länet, 7 158 personer från övriga Sverige respektive 2 208 personer från utlandet. Samtidigt flyttade totalt 8 274 personer från länet, 7199 personer till övriga Sverige och 1075 personer till utlandet. Flyttningsnettot för länet var år 2011 totalt 1 092 personer. I förhållande till övriga Sverige uppvisar Örebro län ett negativt flyttningsnetto på 41 personer, medan länet uppvisar ett positivt flyttningsnetto på 1 133 personer gentemot utlandet. Nio av Sveriges län har ungefär samma folkmängd samt ett stort regionalt centrum i länet, likt Örebro län. Sex av de nio länen hade år 2011 ett lägre flyttningsnetto än Örebro kommun. Värmlands län hade ett negativt flyttningsnetto, medan Västernorrlands län hade ett positivt flyttningsnetto på två personer. Västerbotten, Kalmar, Gävleborg och Norrbottens län hade ett positivt flyttningsnetto på mellan 60-312 personer. Jönköping, Västmanland och Södermanlands län hade däremot ett högre flyttningsnetto än Örebro län. Samtliga av de nio länen hade likt Örebro län ett positivt flyttningsnetto från utlandet, men endast två av de nio länen hade ett högre flyttningsnetto från övriga Sverige än Örebro län. Sju av länets tolv kommuner hade totalt sett ett positivt flyttningsnetto år 2011, medan resterande fem kommuner hade ett negativt flyttningsnetto. Tre av länets kommuner hade ett positivt flyttningsnetto från det egna länet respektive från övriga Sverige. Samtliga kommuner i länet hade dock ett positivt flyttningsnetto från utlandet. Av de kommuner som hade ett positivt flyttningsnetto år 2011 hade tre av kommunerna ett negativt flyttningsnetto inom det egna länet. Hallsberg, Karlskoga och Lindesbergs kommun hade totalt sett ett positivt flyttningsnetto endast på grund av ett positivt flyttningsnetto från utlandet. Endast Lekeberg och Örebro kommun hade ett positivt flyttningsnetto från både det egna länet och övriga Sverige samt utlandet. Örebro kommun hade ett flyttningsnetto på 1 013 personer, varav majoriteten av personerna som flyttade till kommunen kom från det egna länet. 17

Totalt Egna länet Övriga Sverige Utlandet Lekeberg 49 19 11 19 Laxå -30-15 -27 12 Hallsberg 11-49 -27 87 Degerfors -45-36 -13 4 Hällefors -23-68 -19 64 Ljusnarsberg -8-19 -54 65 Örebro 1 013 379 288 346 Kumla 28 20-37 45 Askersund -79-59 -31 11 Karlskoga 63-5 -41 109 Nora 21-41 11 51 Lindesberg 92-126 -102 320 Örebro län 1 092 - -41 1 133 Tabell 15. Flyttningsnetto per kommun år 2011. 3.3 Diskussion En fortsatt ökande folkmängd i länet kan medföra ett behov av ytterligare lägenheter beroende på om de inflyttande invånare väljer att bosätta sig i en kommun med balans, brist eller överskott på lägenheter. Samtliga kommuner som totalt sett angav att de hade brist på lägenheter hade år 2011 en befolkningsökning och ett positivt flyttningsnetto. Samtliga kommuner som totalt sett uppgav att de hade överskott på lägenheter hade år 2011 en befolkningsminskning och ett negativt flyttningsnetto, förutom Karlskoga kommun som hade ett positivt flyttningsnetto. Av de tre kommuner som angav att de totalt sett hade balans på lägenheter hade två kommuner en befolkningsminskning och ett negativt flyttningsnetto år 2011, medan Örebro kommun hade en befolkningsökning och ett positivt flyttningsnetto. Ett positivt flyttningsnetto från utlandet samt ett positivt födelsenetto kan därtill ställa krav på bostadsutbudet bland annat vad det gäller upplåtelseform och storlek. En fortsatt minskning av unga och personer i arbetsför ålder samt en ökning av personer i 65 år och äldre kan även det medföra förändrade krav på bostadsutbudet. 18

4. Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? 4.1 Vilka pendlingsmöjligheter finns inom regionen? Örebro län är till ytan ett relativt litet län vilket innebär att pendlingsavstånden inom länet är relativt små. Från Örebro stad når man i stort sett alla större tätorter i länet på ungefär en timmes bilkörning. Genom länet går två europavägar, E18 och E20, samt ett utbyggt järnvägsnät i både öst-västlig som nord-sydlig riktning. Kollektivtrafiken i länet utgörs främst av buss- och tågtrafik. Dessutom finns det reguljär flygtrafik till och från länet. Samtliga centralorter i länets kommuner har en utbyggd busstrafik, åtta av länets kommuner har tillgång till någon form av tågtrafik och en av länets kommuner har en flygplats med reguljär- samt chartertrafik. Trots de infrastrukturella förutsättningarna sker dock fortfarande majoriteten av resandet med bil. Enligt bland annat Regionförbundet Örebro och flera av kommunernas översiktsplaner utgör kollektivtrafiken ett viktigt verktyg för den regionala utvecklingen och för arbetsmarknadsregionen. Kollektivtrafiken ses som en tillgång som ska värnas och förstärkas i länet, vilken behöver bli mer konkurrenskraftig med bland annat kortare restider för att kunna få fler personer att nyttja den. År 2010 hade länet totalt sett ett negativt pendlingsnetto på minus 990 personer, varav 8 286 inpendlare och 9 276 utpendlare. Majoriteten av utpendlingen från Örebro län var till Stockholms, Västmanlands och Värmlands län. Majoriteten av både in- och utpendlare i länet var män, 5 101 inpendlare respektive 6 009 utpendlare. Även i respektive kommun var majoriteten av in- och utpendlare män. Fyra av länets kommuner hade en större inpendling än utpendling, ett positivt pendlingsnetto, medan resterande åtta kommuner hade en större utpendling än inpendling år 2010. Flest antal personer pendlade in till Örebro, Karlskoga och Hallsbergs kommun. Detta samtidigt som flest antal personer pendlade ut från Örebro, Lindesberg och Kumla kommun. Örebro kommun hade år 2010 15 682 inpendlare och 10 105 utpendlare. Statistiken ger dock inte en rättfärdig bild av den totala pendlingen, då antalet personer som pendlar inom en och samma kommun inte finns med i statistiken. Inpendlare Utpendlare Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Lekeberg 280 314 594 928 1 225 2 153 Laxå 233 627 860 307 457 764 Hallsberg 1 255 2 031 3 286 1 357 1 765 3 122 Degerfors 352 470 822 840 996 1 836 Hällefors 205 222 427 266 311 577 Ljusnarsberg 143 194 337 238 397 635 Örebro 6 680 9 002 15 682 3 979 6 126 10 105 Kumla 1 218 1 806 3 024 2 271 3 073 5 344 Askersund 251 492 743 829 1 123 1 952 Karlskoga 1 797 2 034 3 831 820 1 480 2 300 Nora 304 437 741 871 1 113 1 984 Lindesberg 978 1 053 2 031 1 072 1 524 2 596 Örebro län 3 185 5 101 8 286 3 267 6 009 9 276 Tabell 16. Antal pendlare per kommun år 2010. 19

Inpendlare Utpendlare Pendlingsnetto Lekeberg 594 2 153-1 559 Laxå 860 764 96 Hallsberg 3 286 3 122 164 Degerfors 822 1 836-1 014 Hällefors 427 577-150 Ljusnarsberg 337 635-298 Örebro 15 682 10 105 5 577 Kumla 3 024 5 344-2 320 Askersund 743 1 952-1 209 Karlskoga 3 831 2 300 1 531 Nora 741 1 984-1 243 Lindesberg 2 031 2 596-565 Örebro län 8 286 9 276-990 Tabell 17. Pendlingsnetto per kommun år 2010. 4.2 Arbetsmarknadsutsikter Arbetsförmedlingen gör årligen en arbetsmarknadsprognos över hur arbetsmarkandsutsikterna ser ut i Örebro län, med avseende på den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt en bedömning av utvecklingen inom olika sektorer. Därtill beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. I den senaste arbetsmarknadsprognosen från hösten år 2011 görs bedömningen att antalet sysselsatta kommer att upphöra att öka för att till och med minska något under år 2012, med cirka 600 personer. Detta bedöms bero på den ökade försiktigheten hos länets arbetsgivare, vilken kommer att medföra färre nyrekryteringar och en minskad sysselsättning. Samtidigt bedöms arbetskraften i länet komma att öka något under år 2012, vilket tillsammans med en minskad efterfrågan på arbetskraft antas medföra att arbetslösheten kommer att öka med cirka 800 personer. I och med att Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos är från hösten år 2011 samt är just en prognos innehåller den en viss osäkerhet, bland annat omfattar den inte de större projekt som är på gång i länet vilka kan komma att generera nya arbetstillfällen. En ny postterminal respektive ett nytt depåområde med verkstäder för tåg i Hallsbergs kommun samt att Örebro Universitet har blivit tilldelat läkarprogrammet kan komma att generera nya arbetstillfällen. Dessa större projekt kan även komma att ställa krav på kommunernas bostadsutbud, då det är viktigt att det finns bostäder till den arbetskraft som efterfrågas. Sysselsättningen i Örebro län ökade med cirka 5 procent mellan fjärde kvartalet år 2009 och tredje kvartalet år 2011, vilket var en högre utveckling än riksgenomsnittet. Arbetslösheten minskade i länet under samma tidsperiod mer än i något annat län i landet och betydligt mer än riksgenomsnittets minskning. Trots den starka ekonomiska återhämtningen i länet och en ökad sysselsättning har arbetslösheten varierat under de senaste åren. Arbetslösheten i länet var som lägst år 2008 och som högst år 2009 och har därefter minskat under varje år. 20

2008 2009 2010 2011 Lekeberg 2,2 3,1 3,2 2,2 Laxå 2,5 4,8 2,9 2,5 Hallsberg 2,7 4,7 3,9 3,4 Degerfors 2,1 4,4 4,1 3,2 Hällefors 3,9 5,5 4,8 4,3 Ljusnarsberg 3,2 5,0 4,5 4,1 Örebro 4,0 4,9 4,5 4,1 Kumla 2,9 4,4 3,9 3,1 Askersund 2,3 3,2 2,9 2,3 Karlskoga 2,5 4,3 3,8 2,9 Nora 3,0 4,5 4,2 3,4 Lindesberg 3,1 5,3 4,3 3,9 Örebro län 3,4 4,7 4,2 3,7 Tabell 18. Antal arbetslösa per kommun i procent av befolkningen år 2008-2011. Arbetslöshetens struktur, i procent av befolkningen, påvisar att det år 2011 totalt sett i länet var fortsatt fler män än kvinnor som var arbetslösa. Om man istället ser till antalet arbetslösa i förhållande till den registrerade arbetskraften var dock arbetslösheten procentuellt sett betydligt högre både i länet och i de respektive kommunerna. 2008 2009 2010 2011 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Lekeberg 1,9 2,4 2,7 3,5 3,3 3,1 2,4 2,0 Laxå 3,0 2,2 4,5 5,1 3,1 2,7 2,6, 2,5 Hallsberg 2,9 2,5 3,7 5,6 3,7 4,2 3,4 3,3 Degerfors 2,1 2,2 3,5 5,2 3,8 4,4 3,0 3,4 Hällefors 3,5 4,2 4,0 6,8 3,9 5,5 3,8 4,7 Ljusnarsberg 3,1 3,2 3,7 6,2 4,2 4,7 3,6 4,6 Örebro 3,6 4,4 4,0 5,8 3,9 5,0 3,8 4,4 Kumla 3,1 2,8 4,1 4,7 3,9 3,9 3,2 3,1 Askersund 2,5 2,1 2,9 3,6 2,9 2,8 2,4 2,2 Karlskoga 2,3 2,7 3,2 5,4 3,3 4,4 2,7 3,1 Nora 2,7 3,2 4,0 5,0 3,9 4,4 3,2 3,6 Lindesberg 2,7 3,5 4,0 6,5 3,8 4,8 3,7 4,1 Örebro län 3,1 3,6 3,8 5,5 3,8 4,6 3,5 3,9 Tabell 19. Antal arbetslösa kvinnor respektive män per kommun i procent av befolkningen år 2008-2011. Vad det gäller kompetenskraven på arbetsmarknaden ökar dessa allt mer, vilket medför att vissa grupper på arbetsmarknaden allt sämre motsvarar arbetsgivarnas krav. Under hösten år 2011 angav 32 procent av de tillfrågade arbetsställena i länet att de hade svårt att rekrytera personal, varav de flesta arbetsställena med rekryteringsproblem fanns inom byggbranschen. En märkbar effekt av konjunkturnedgången var att antalet personer som varslades ökade kraftigt. Trots att antalet personer som varslades i länet mer än halverades mellan år 2009-2010, mer är fördubblades antalet personer som varslades mellan år 2010-2011. 21

2008 2009 2010 2011 Örebro län 3 547 3 684 1 043 2 162 Tabell 20. Antal personer berörda av varsel om uppsägning år 2008-2011. En utmaning på länets arbetsmarknad bedöms vara en ökad arbetslöshet kombinerat med en fortsatt kompetensbrist. Därtill bedöms det bli fortsatt svårt att hitta arbete för personer med svag utbildningsbakgrund, utomeuropeiskt födda personer, personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt prestationsförmåga samt arbetslösa personer över 55 år. 4.3 Diskussion Länets negativa pendlingsnetto kan bero på dess strategiska läge i närheten av större städer såsom Västerås, Eskilstuna, Norrköping, Linköping och Karlstad. Många utpendlare tenderar att bo kvar i sin hemkommun, samtidigt kan pendling vara ett förstadium till en framtida flytt. Det är dock svårt att tyda hur ett negativt pendlingsnetto kan påverka läget på bostadsmarknaden i Örebro län, samtidigt är det positivt för bostadsmarknaden att många väljer att bo kvar i länet trots att de arbetar utanför länet. Endast en av de kommuner som totalt sett angav att de hade brist på lägenheter, Hallsbergs kommun, hade ett positivt pendlingsnetto år 2010. Hälften av de kommuner som totalt sett uppgav att de hade överskott på lägenheter, Laxå och Karlskoga kommun, hade ett positivt pendlingsnetto år 2010. Av de tre kommuner som angav att de totalt sett hade balans på lägenheter hade Hällefors och Askersunds kommun ett negativt pendlingsnetto år 2010, medan Örebro kommun hade ett positivt pendlingsnetto. Förändringar på arbetsmarknaden vad det gäller den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen i länet kan komma att ställa krav på bostadsutbudet i kommunerna. Nya arbetstillfällen kan medföra ett behov av ytterligare bostäder, beroende på om den arbetskraft som efterfrågas är i behov av bostäder i länet. 22