Sida 1 av 5 2013-02-18 Lantmäterimyndigheten Box 47700 117 94 Stockholm Till Förvaltningsrätten i Stockholm Överklagande av Lantmäteriets beslut, ärende AB093662, Borttagande av Rindö 2:5 s mantal och andelar i marksamfälligheter. Skäl för överklagandet Vi anser inte att någon ändring av fastighetsregistret avseende Rindö 2:5 s mantal eller delägande i samfälligheter inom Rindö skifteslag skall ske eftersom Lantmäterimyndighetens beslut enligt vår mening inte är lagligen grundat. Förord om betydelsen av rättssäkerhet i Fastighetsregistret och till följd därav lagstiftning Citat från Lantmäteriets hemsida och broschyrer: Sveriges största ekonomiska tillgång är dess fastigheter. All mark i Sverige är indelad i fastigheter. Lantmäteriets uppgift är att ansvara för en effektiv och rättssäker fastighetsindelning.. Lantmäteriets Fastighetsregister innehåller 3,2 miljoner objekt som tillsammans utgör Sveriges största ekonomiska tillgång. Lantmäteriets förvaltning gör att vi i Sverige snabbt och enkelt kan köpa, sälja eller belåna fastigheter. En lantmäteriförrättning är en rättssäker process där alla berörda får komma till tals. Resultatet av en lantmäteriförrättning registreras i fastighetsregistret och förrättningsakten arkiveras i ett offentligt arkiv. På så sätt offentliggörs resultatet och rättssäkerheten garanteras för kommande generationer! Reflektioner över rättssäkerheten m.m. vid fastighetsaffärer Äganderätten till fastigheter är en av de viktigaste grundvalarna för rättssamhället. Detta gäller även inom EU-rätten. Det är av den anledningen som man har så stark lagstiftning kring registrering av förvärv och rättigheter kopplade till fastigheter. Om man inte kan lita på att det som är antecknat i fastighetsregistret stämmer faller hela rättsäkerheten vid förvärv och förvaltning av fastigheter. Detta skulle få ödesdigra konsekvenser för samhället och inte minst kunna innebära mycket stora ekonomiska konsekvenser för fastighetsägaren. Lantmätarens uppfattning att Fastighetsregistret saknar rättsverkan för den i detta ärende aktuella redovisningen är om det stämmer, häpnadsväckande och strider helt mot den allmänna rättsuppfattningen. Det skulle självklart vara helt omöjligt att göra fastighetsaffärer om man skulle behöva gå tillbaka och juridiskt tolka samtliga tidigare, kanske flera hundratals år gamla, förrättningshandlingar, fastighetsbildningsdokument och köpehandlingar för att säkerställa att det som antecknats i fastighetsregistret är riktigt och rätt visar vad det är man förvärvar.
Sida 2 av 5 2013-02-18 Fastighetsbildningen I Utdrag av lagfartsprotokollet fört hos Rådstuvrätten i Vaxholm den 25 juni 1923: KÖPEBREV Undertecknad upplåta och försälja härmed till Radiotelegrafisten Konrad Eriksson oss tillhöriga, från 13/160 mantal Rindö Nr litt C.b.d. i Vaxholms stad avstyckade fastigheten VÄSTERSKOGEN Nr 1, Med fastigheten följer den del av gemensamma rätten till fiskevatten som vi inneha i 13/160 mantal Rindö Nr 2 litt. C.b.d.. Det skulle här antecknas, att fru Johanna Karolina Grewell, född Österman den 4 november 1891 under 19 i Värmdö skeppslags lagfartsprotokoll erhållit lagfart å 13/160 mantal Rindö Nr 2 litt. C.b.d. ävensom att Magistraten den 9 april 1923 meddelat fastställelse å nu ifrågakomna från nämnda hemmansdel gjorda avstyckning, benämnt Västerskogen Nr 1. I förrättningshandlingarna som upprättades i samband med bildandet av stadsägan VÄSTERSKOGEN N:o 1, (efter ytterligare avstyckningar = nuvarande Rindö 2:5, tidigare stadsäga 7 i Waxholms Stad), stadgas att; Det till avstyckning föreslagna området utgörs av,, återstående del av skiftet av 13/160 mtl. Rindö Nr 2 litt. C.b.d. enligt år 1894 förrättad hemmansklyvning. Detta innebär att Västerskogen N.O 1 utgör stamfastighet i enlighet med fastighetsbildningslagen, 4:e avd., 10 kap. Avstyckning, 1. återstod av fastigheten kallas stamfastighet. Lantmäterimyndigheten anger som skäl för borttagande av mantal och andelar i samfälligheter att det i avstyckningen inte nämns något om mantal och senare tycker man att det framgår tydligt att fastigheten inte tilldelats mantal eller andelar i samfälligheter. Fast man nu tydligen tycker att det framgår tydligt så spekulerar man istället, 2009-02-08, om att förmodligen har det skett et misstag när man tolkade texten. Det kan enligt vår uppfattning istället inte uteslutas att införandet berodde på en rättslig prövning av vad som 1923 var avsikten i avstyckningsakten. I fastighetsbildningslagen, 4:e avd., 10 kap. Avstyckning, 4 stadgas att: Vid avstyckning från fastighet till vilken hör andel i samfällighet..kan bestämmas att.. --- I den mån ej annat bestäms vid avstyckningen eller följer av 2 kap. 5 eller särskilda föreskrifter, hör andel och rättighet som avses i första stycket till stamfastigheten. För att en uppgift som förts in i fastighetsregistret skall kunna rättas krävs, förutom att ingen skada skall uppstår för fastigheten (se nedan), att oriktigheten är uppenbar, dvs oriktigheten skall vara lätt att konstatera för envar vid en snabb granskning av ärendet. Att efter nästan 90 år förutsätta att den tjänsteman som då registrerade rättigheten tolkade handlingarna fel känns inte trovärdigt. Det måste vara så att ju närmare i tiden för förrättningen som tolkningen sker desto större är chansen att tolkningen/andemeningen i avtalet blir rätt. Eftersom Lantmäterimyndigheten inte med de handlingar som delgetts oss kunnat styrka annat, hävdar vi att det som antecknades i fastighetsregistret vid den ursprungiga avstyckningen skall
Sida 3 av 5 2013-02-18 gälla och att Rindö 2:5 därför skall behålla sitt mantal, 13/160 mtl, och alla i fastighetsregistret antecknade andelar av marksamfälligheter. Vi hemställer därför att domstolen med omedelbar verkan undanröjer Lantmäterimyndighetens beslut. Om domstolen ändå skulle stödja Lantmäteriets uppfattning om ovanstående hävdar vi följande: Skada I Fastighetsbildningslagen, 7:e avd., 19 kap., 4 stadgas att om en uppgift är uppenbart oriktig, skall uppgiften rättas, om det kan ske utan någon skada för fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Lantmäteriets bedömning att någon skada inte kan anses uppstå om fastigheten berövas tilldelade mantal och sina andelar i uppräknade samfälligheter måste anses mycket anmärkningsvärd. Lantmäteriets beslut skulle ju innebära att de rättigheter som följer genom delägarskapet i samfälligheterna försvinner och därför skulle ändringen innebära inskränkning av våra rättigheter och att en uppenbar skada uppstår för fastighetsägarna. Rättigheten i många av samfälligheterna har dessutom genom samfälligheternas strandläge, och i något fall även tillhörande vattenområde, ett extra stort värde. De har naturligtvis på grund av detta också ett mycket betydande marknadsvärde! Detta styrks också av de samfällighetsförrättningar och försäljningar av andelsrätter som gjorts under åren. Vi var bl.a. en av många som köpte rättighet i samfälligheten Rindö s:3 genom att mot ersättning få överföra annan fastighets andel till sin egen fastighet. I vårt fall gällde det överförande av andel som innehades av Rindö 2:44 till Rindö 2:5, ärendenr AB2:94130. Andelen som var på 0,9375% kostade i dagens penningvärde c:a 8 000 kr. Att rättigheten om andelar i samfälligheterna som är antecknade i fastighetsregistret på Rindö 2:5 vid lantmäteriförrättningen har haft rättsverkan finns en mängd bevis på. Ett exempel är fastighetsregleringen 1981, AB6 68/77, angående bl.a. den samfällda vägen Rindö s:41. Till förrättningen kallades ägaren av Rindö 2:5 såsom delägare i Rindö s:41 och tilldömdes sedan ersättning för att samfälligheten togs bort. Vi har också alltid fått chans att, som ägare till angränsande fastighet, få yttra oss vid alla byggnadslovsärenden på fastigheter som gränsat till samfälligheterna. Eftersom det är uppenbart att avsevärd skada skulle uppstå för fastighetsägarna till Rindö 2:5, om fastigheten genom myndighetens beslut berövas sitt mantal och sina registrerade deläganderätter, får rättning lagligen inte ske, även om det framgent skulle bevisas fel i registret. (Enda undantaget för rättning även om det innebär skada för fastigheten är: En uppenbar oriktighet som beror på ett tekniskt fel i fastighetsregistrets allmänna del får rättas även om rättelsen kan medföra skada för fastighetsägare eller rättighetshavare, och då gäller att: En ägare eller rättighetshavare som drabbas av skada till följd av ett beslut om rättelse enligt 4 tredje stycket har rätt till ersättning av staten. något tekniskt fel i registret har inte påvisats)
Sida 4 av 5 2013-02-18 Bättre rätt och hävd, Preskription Om ovanstående också går oss emot vill ytterligare styrka vår rätt genom att även hänvisa till Jordabalken 16 kap. Hävd till fast egendom, 1 Om någon erhållit lagfart på fast egendom, som kommit ur rätte ägares hand, och därefter under tjugo år i följd med äganderättsanspråk innehaft egendomen utan att talan om bättre rätt väckts mot honom, har han på grund av hävden rätt till egendomen framför den andre. detta måste även gälla alla rättigheter som tillhör fastigheten. Ingen har tidigare hävdat sig ha bättre rätt till de till Rindö 2:5 i fastighetsregistret antecknade andelarna i samfälligheter. Varför hävd enligt Jordabalkens 16 kap inte skulle kunna åberopas i detta fall har enligt vår uppfattning inte styrkts/förklarats av lantmäteriet utan endast kommenterats med att det är Lantmäteriets uppfattning att. Lantmäteriet har inte heller med de handlingar som delgetts oss ställt utan varje tvivel att någon annan fastighet har bättre rätt eller, genom utdrag ur lagfartshandlingar och köpebrev, styrkt att inte istället mantalet och rättighet för annan fastighet är felregistrerat eller kanske rätteligen borde ha avförts. Grundat på ovanstående anser vi det väl styrkt att Lantmäteriets beslut om ändring i fastighetsregistret inte är lagligen grundat. Om ovanstående ändå går oss emot och rätten inte kan pröva frågan om ersättning från staten är vi tacksamma om vi får anvisning om hur vi går vidare i skadeståndsfrågan efter att domen, efter eventuell överklagan, vunnit laga kraft. Skadeståndsanspråk om lantmäteriets beslut fastslås och vinner laga kraft Om myndighetens beslut skulle verkställas kommer vår fastighet att drabbas av avsevärd skada som vi då anser skall ersättas av staten. I Jordabalk kap 19, 37-38 stadgas att en ägare som drabbas av skada till följd av ett beslut om rättelse har rätt till ersättning av staten. När våra förfäder förvärvade fastigheten, och vid alla efterkommande förvärv, så ingick de rättigheter som var antecknade i fastighetsregistret och fastigheten har i alla tider betraktats som stamfastighet med de tillhörande mantal och rättigheter som delägarskapet i samfälligheterna innebär och som tillkom vid hemmansklyvningen. Om det senare visar sig att myndigheterna konstaterar att ett fel har begåtts, och att detta skall rättas genom ändring i fastighetsregistret, så innebär det en skada som försämrar värdet på fastigheten. Värdet kunde då inte bedömas korrekt vid förvärvandet. Eftersom detta i så fall beror på fel i ett myndighetsregister måste marknadsvärdet av de borttagna andelarna i marksamfälligheterna i så fall ersättas av staten. Värdet uppgår till betydande belopp eftersom de rättigheter som fråntas fastigheten till vissa delar kan ha ett stort marknadsvärde.
Sida 5 av 5 2013-02-18 p.m. om handläggningen av ärendet I februari 2010 kommer ett brev om att Lantmäteriet tänker göra ändring i Fastighetsregistret Rindö 2:5 s mantal om 13/160 mtl skall borttagas ur fastighetsregistret. Inget underlag medföljde och det var första gången vi hörde talas om ärendet trots att dokumentet var daterat 2009-xx-xx och att det också senare visade sig att utredningen som låg till grund för beslutet var daterad 2009-09-22. Man hade inte följt reglerna i Jordabalkens 2:a avdelning, Inskrivningsväsendet, 19 kap 26 och vi hade inte fått chans till yttrande eller ens blivit underättade om att utredning pågår utan ställdes bara inför en färdig beslutsavsikt. Vi överklagade därför beslutet 2010-02-08 till Förvaltningsrätten som 2011-06-28, dom22528-10,upphävde lantmäteribeslutet och återremitterade ärendet till Lantmäteriet. Inget hörs om ärendet förrän det från Lantmäteriet kommer en ny beslutsavsikt daterad 2012-03- 07. Denna gång följer det med de handlingar som man grundar sitt beslut på och man ger oss nu också möjlighet att yttra oss, vilket vi också gör 2012-03-28. Sedan händer ingenting förrän det åter kommer ett, med följebrev daterat 2013-01-31, nu åter färdigt registreringsbeslut, daterat 2013-01-23, där man konstaterar att vårt yttrande inte medfört någon ändring. Följebrevet innehåller några felstavningar och registreringsbeslutet saknar en sida varför skrivelsen inte går att tolka. Efter påpekande om detta ursäktar man sig och skickar ett nytt rättat registreringsbeslut innehållande alla sidor. Delgivningskvittot, som är daterat av Lantmäteriet 2012-03-31(?) skickas in 2013-02-05 när jag tagit del av dokumentet. Sammantaget har ärendets handläggning enligt vår uppfattning varit nonchalant och inte skötts med den noggrannhet som man kan förvänta sig av en myndighet. (Ännu märkligare är ärendet AB1080, ändring av delägarkrets för Rindö S:59: I utredningen förekommer en mängd utdrag ur äldre handlingar, c:a 40 sidor, från 1913(1895) till 1955. I handlingarna finns flera handskrivna ändringar och strykningar vars relevans inte styrks genom några dokument om varför, och av vem, dessa gjorts. Trots detta grundar utredaren sitt ändringsförslag på uppgifterna emedan anteckningar som motsäger ändringsförslaget däremot inte anses vara trovärdiga. Sammantaget framgår det av handlingarna att fortifikationsförvaltningen(fv), sedan 1913 försökt bli ägare till samfälligheten S:59 genom att vid ett flertal tillfällen ansöka om lagfart för området. Ingen av de domstolar som under ärendets gång, alltså under närmare 100 år, har haft att ta ställning i äganderättsfrågan har ansett FV:s åsikt styrkt varför man avslagit ansökan. Inga nya handlingar har heller tillförts ärendet sedan lantmäteristyrelsen i sitt sista utlåtande 1955 skrev: Med hänsyn till föreliggande oklara förhållanden anser sig lantmäteristyrelsen icke för det närvarande böra giva några föreskrifter om ändrad registrering av i fastighetsregistret upptagna området littera aae. Helt riktigt kommer också Lantmäteriets utredning, 2009-09-22, fram till följande slutsats: Sammantaget innebär detta att det fortfarande råder stor osäkerhet om vem/vilka som har andelar i det samfällda området littera aae, Rindö s:59. Trots detta konstaterande anser lantmätaren sedan att ägandelängden skall ändras enligt deras förslag.) Att behandla en så viktiga fråga som äganderätten till fastigheter på detta sätt är anmärkningsvärt och måste avvika från myndighetens skyldighet enligt, och andemeningen i, förvaltningslagen och därför riskera att undergräva och äventyra rättssäkerheten. Rindö den 18 februari 2013 För samtliga delägare till Rindö 2:5 Rindövägen 119 185 41 Vaxholm