Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd



Relevanta dokument
Kommunal Författningssamling

Skogsstrategi Arvika kommun

Policy för tätortsnära skogar i Habo kommun

Riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun

ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Krokoms kommuns styrdokument

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Program för Jönköpings kommuns skogar

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogspolicy Finspångs kommun

Policyn anger principerna för förvaltningen, den åtföljs av flera dokument enligt följande hierarki:

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

Stockholm

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

STRATEGI FÖR MARKFÖRSÖRJNINGEN I GISLAVEDS KOMMUN

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Temagruppernas ansvarsområde

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark KS-2014/214. Beslut. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Vegetation som föroreningsfilter

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Mark- och fastighetsprogram Söderköpings kommun Antaget av Kommunfullmäktige

Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010

Policy för Växjö kommuns skogsinnehav Antagen Tekniska nämnden

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/ Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

SKOGSCERTIFIERING GENOM GRÖNT PARAPLY

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Borås Stads Riktlinjer för förvärv och försäljning av mark

GRÖNYTOR I HEBY KOMMUN

Skogsägande på nya sätt

Biotopskydd och skötselplaner. Viveca Jansson, kommunekolog

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

SKÖTSELPLAN Dnr

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

KS/ , TN Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Tomtebogård gröna kvaliteter

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand PLAN

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

En renässans för friluftslivet?

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo

Kommunens skogsägande syftar till att uppnå mål för:

Sveriges miljömål.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

arbetstillfällen

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Förslag/uppslag till examensarbeten

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

är klart endast undertecknandet återstår. Tillträde beräknas ske till hösten.

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Synpunkter på remissversion av Policy för Jönköpings Kommuns skogar från Gränna Skogsgrupp

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Biobränslen från skogen

Säbytown. Skala:1:500

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Riktlinjer för upplåtelser, förvärv och försäljning av mark

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Behovsbedömning för planer och program

Skogsbrukscertifiering

Excellent certifiering. Skogsbrukscertifiering. generationer. 9 viktiga direktiv att följa. Så certifierar du din skog

Bevara barnens skogar

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

Transkript:

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Kommunens markinnehav är en grundsten i utvecklingen av det hållbara Borlänge

2

Skogen en del av vår framtid Borlänges väg mot visionen det hållbara samhället pekar ut ekosystemen som grundstenar för framtiden. I ekosystemen finns den gröna cellen som utgör en förutsättning för leverans av förnyelsebar råvara till det framtida samhället genom sin unika egenskap att kunna producera biomassa med solljuset som energikälla. Solens energi, eller omvandlat solljus i form av vind, vatten och bioenergi, ska ersätta olja, kol, naturgas och uran som energikällor. Fordonsbränsle utgörs kanske av skogsetanol eller metanol, vätgas och elektricitet. Det hållbara samhällets behov av material kommer att ställa mycket höga krav på ekosystemen. Det är därför avgörande att ekosystemens långsiktiga producerande förmåga upprätthålls. Den biologiska mångfalden utgör en grund för att ekosystemen fortsätter att fungera samtidigt som dramatiska negativa förändringar förebyggs. Skogen i Borlänges omgivningar har utnyttjats hårt under en period av omkring 700 år. Gruvdriften i trakten hade ett omättligt behov av träråvara som i senare tid följts av avverkningar till fiber och virke. Historien har naturligtvis satt sin prägel på skogarna i Borlänge. Utarmningen, av såväl arter som naturtyper, är förhållandevis långt framskriden och det finns för närvarande ett uppenbart restaureringsbehov. Den skog som ägs av Borlänge kommun utgör en viktig del av markreserven. Skogsmarken erbjuder kommunen handlingsutrymme i strategiska frågor och Borlängeborna nyttjar skogen till friluftsliv, jakt, fiske och rekreation. Skogsbruket erbjuder också arbetstillfällen och ger skördeinkomster. För att tillgodose så många intressen som möjligt beslutade kommunen 1999 att upprätta en ny plan för skogsbruket. Planen är baserad på målen i detta dokument och anpassad för FSC -certifiering, licensnr FSC C006219. 3

Borlänge kommuns skogsinnehav Borlänge kommun äger för närvarande ca 3 200 ha skog totalt, varav ungefär 1 100 ha är naturreservat och 1 800 ha produktiv skogsmark. Markinnehavet förändras ständigt genom köp, försäljning och markbyten. Av den produktiva skogsmarken är en stor andel tätortsnära och hårt utnyttjad av det rörliga friluftslivet med elljusspår och ridoch strövstigar vilket kräver särskild hänsyn och skötsel. Ungefär hälften av produktionsskogen är talldominerad, ca en tredjedel är granskog och resterande är lövskog med framförallt björk. Åldersfördelningen är ganska jämn med en liten topp i åldersintervallet 20-30 år (14%). Skogsbruksplan För kommunens skogar finns en plan för skogsbruket som gäller under åren 2008-2017. Skogsbruksplanen är ett nytt och modernt hjälpmedel för planering och dokumentering av skogen. Det innebär att man pekar ut de marker där produktion kan sättas i fokus och var större hänsyn bör tas till andra intressen som naturvård eller rekreation. Syftet är att hitta en balans mellan produktion och naturvård. Skogsbruksplanen beskriver Borlänge Kommuns skogsinnehav översiktligt men visar också detaljer för varje enskild skogsavdelning. I beskrivningen hittar man bland annat skogens ålder, volymer, trädslag och eventuella speciella naturvärden. Planen uppdateras kontinuerligt och utförda åtgärder läggs till varje skogsavdelning. DEFINITIONER Naturreservat: Allmän plats: Bostadsnära skog: Tätortsnära skog: Rekreationsskog: Produktionsskog: Markområde som är juridiskt skyddat genom miljöbalken Områden som i detaljplan är utlagda som natur- eller parkmark En smal zon av skog inom 300 m från bostadskvarter Skogar inom 3 km från tätortsbebyggelse En bredare zon närmast tätorter och anläggningar där särskild hänsyn tas till rekreation och friluftsliv Skog på längre avstånd från bebyggelse 4

Tätortsnära skog och rekreationsskog En tätort är sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. I begreppet tätortsnära skog ingår både bostadsnära skog och rekreationsskog. Rekreationsskog ligger inte alltid nära tätorten. Tätortsnära skog består av många olika komponenter såsom gatu- och parkträd, trädgrupper och skogsområden i anslutning till tätorten. Skogen kan användas för att skärma av, skydda och dölja, till exempel vid industrier, vägar eller andra anläggningar. Träd och natur i och nära tätorten är av stort värde, såväl för växt- och djurliv som för människors utsikt och vardagsrekreation. Träden förbättrar luftkvaliteten genom att ta upp stoft och producerar syre utjämnar temperaturen och sänker vindhastigheten sänker ljudnivån och kan verka hastighetsdämpande på trafik fördröjer och hjälper till med omhändertagande av dagvatten Träd nära hus och trädgård upplevs mycket individuellt. Skogen kan ibland uppfattas som om den växer in på knuten men samtidigt vill man ofta ha det vind- buller- och insynsskydd som skogen kan ge. Har man skogen i söder vill man ofta ha gallrat, har man skogen i norr tycker man att skogen ger ett bra insynsskydd. Andra gläds åt de rika naturupplevelser eller den goda lekmiljö som skogen och träden erbjuder. Orsaker till att man vill få träd nedtagna, skog gallrad eller ett område röjt är ofta otrygghet, farliga träd, skugga, grön vägg, paraboler etc. Vid åtgärder för enstaka träd är grundtanken alltid att karaktären på platsen generellt ska bevaras. Endast träd som utgör en uppenbar fara för liv och egendom tas ned omgående, till exempel om trädet har många stora döda grenar, är sjukt eller står nära en elledning. I övrigt gäller generellt att restriktivitet ska råda. Skötselplaner Våra tätortsnära skogar och rekreationsskogar är särskilt viktiga för lek, motion och friluftsliv. Här ska skötseln av skogen präglas av mångformighet och med inriktning för dessa intressen. I bostadsnära skog ska skötseln anpassas efter de boendes behov, i rekreationsskogar efter det rörliga friluftslivets behov. Eftersom den tätortsnära skogen engagerar många bör skötselplaner upprättas. Dessa planer sammanfattar skötselbehovet och kommunens mål med skogen samtidigt som de boendes och allmänhetens intressen och åsikter vägs in. I planen beskrivs målet med respektive område, hur skogen ska föryngras, vilka trädslag eller buskar som är önskade osv. Den tätortsnära skogen som ägs av Borlänge kommun sköts av olika förvaltare. De skogar som i detaljplan är avsatt som naturmark eller parkmark sköts av Borlänge Energi Stadsmiljö och övrig skogsmark sköts av en skogsförvaltare anlitad av Borlänge kommun. Ofta finns ingen naturlig gräns utan det är ett och samma skogsområde. De skogar som har skötselplaner sköts gemensamt och åtgärder utförs i huvudsak av kommunens skogsförvaltare. 5

Mål för skogsbruket Den övergripande policyförklaringen ovan är vägledande och de fyra målen nedan är likvärdiga, utan inbördes rangordning. Borlänge kommuns skogsbruk ska bedrivas så att biologisk mångfald främjas Skogsbruket ska vara miljöcertifierat och restriktioner mot vissa skötselmetoder tas fram. I rekreationsskogar förlängs omloppstiden med 20 år i förhållande till normal skogsskötsel Lövandelen i slutavverkningsskogen ska öka till 20 % på lämpliga marker och andelen skog äldre än 140 år ska på sikt uppgå till 5 % av den totala arealen. Restaurering av naturtyper genomförs 10 % av den produktiva skogsmarken ska avsättas som naturreservat och skötas efter särskilt fastställda bestämmelser. Alla nyckelbiotoper och hänsynsområden sparas och omsorgs- och indikatorarter dokumenteras Skötseln av kommunens bostadsnära skogar och rekreationsskogar ska präglas av mångformighet och med inriktning för lek, motion och friluftsliv Skogsbruket ska bedrivas så att tydliga spår av platsens geologiska historia samt spår av gammal hävd eller historia bevaras Skogsbruket ska anpassas till anläggningar för rekreation och friluftsliv Skötseln av bostadsnära skogar ska påverkas av användningsområden som lek, promenader och exkursioner och allmänhetens önskemål beaktas Borlänge kommuns skogsinnehav ska tjäna som markreserv och bytesvaluta vid förvärv av mark för bebyggelse och andra ändamål av allmänt intresse I områden där framtida bebyggelse förväntas ska skogsskötseln i möjligaste mån ta hänsyn till kommande detaljplaner Kommunen ska behålla och aktivt komplettera skogsinnehavet inom områden där översiktsplanen eller kommunala beslut i övrigt föreslår bebyggelse eller annan samhällsutveckling I kommunens markreserv ska finnas ett antal skogsskiften lämpliga som bytesobjekt och förvärv av skog ska i första hand ske när tillfälle ges i de områden där markbyten kan förväntas. Komplettering av kommunens skogsinnehav ska i övrigt främst göras i anslutning till det egna tätortsnära innehavet 6

Borlänge kommuns skogsbruk ska bedrivas på ett långsiktigt ekonomiskt lönsamt sätt och samtidigt utnyttjas som källa till sysselsättning Avverkningsnivån i Borlänge kommuns skogar ska ge en jämn och hög avkastning och skogsuttaget ska under en konjunkturcykel inte överstiga tillväxten Borlänge kommuns skogbruk ska nyttjas för sysselsättning i den utsträckning som det är till nytta för kommunens totala ekonomi med alla intressen invägda Borlänge kommuns skogsbruk ska bedrivas med effektiva och miljövänliga metoder där den bästa tillgängliga tekniken används. Samtliga entreprenörer som arbetar i Borlänge kommuns skogar ska vara miljöcertifierade och inneha Grönt kort I rekreationsskog anpassas avkastningskravet till de förutsättningar som gäller för respektive område 7

Enstaka träd eller trädgrupper Träden i Borlänge Borlänge är en relativt ung stad och de äldsta träden planterade kring 1900 då Borlänge växte fram kring industrierna. En del mer långlivade gamla träd från den tiden finns kvar i t ex parker och alléer. För de äldre långlivade träden har livsbetingelserna under årens lopp förändrats. Träd som tidigare stod i parkmark har blivit stadsträd och träd som tidigare stod längs en smal landsväg har fått mindre livsutrymme när vägen breddats. Detta åldrande trädbestånd gör att det idag fälls fler träd än det planteras nya. De träd som har planterats på senare tid har många gånger alldeles för litet livsutrymme. Om vi vill uppnå ett friskt och livskraftigt trädbestånd kan vi inte längre arbeta på samma sätt. Vi måste redan från början ge träden som planteras en rimlig chans att bli gamla och långlivade. Vi behöver ta bättre hand om de träd vi har för att se till att de inte skadas i onödan. Mål för trädbeståndet Borlänge kommuns vision är att bibehålla och skapa ett friskt och livskraftigt trädbestånd genom att skydda, vårda och utveckla stadens träd- och trädmiljöer samt att verka för ett utökat bestånd av träd som en viktig del av stadsplaneringen Ett friskt och livskraftigt trädbestånd Tillräckligt med träd i alla åldrar av varierande art Träden ska skyddas Träden ska planteras med tillräckliga livsbetingelser Träden ska vårdas En viktig del av stadsplaneringen Öka förståelsen för befintliga träds ekonomiska värde Öka det aktiva och medvetna användandet av träd som stadsbyggnadselement Öka intresset för träd Öka användningen av träd som tekniskt hjälpmedel i dagvattenhanteringen 8

Källor Skogsbruksplan för Borlänge kommun 2008-2017 Trädpolicy Grön plan 2002 Grönstruktur i Borlänge tätort Borlänges miljömål Miljöprogram 2008 Borlänge kommun Borlänge Energi Borlänge Energi Borlänge kommun Läs mer om Borlänges träd och verktygen för måluppfyllnad i Trädpolicy framtagen av Borlänge Energi. Läs mer om Borlänge kommuns arbete med den gröna strukturen i Grön plan 2002 och Borlänge kommuns miljömål. 9