VÄLKOMMEN TILL SKOLAN

Relevanta dokument
GUIDE TILL DE SJUNDEÅHEM DÄR ETT BARN SKA BÖRJA SKOLAN

VÄLKOMMEN TILL ÅRSKURS ETT

GUIDE TILL DE SJUNDEÅHEM DÄR ETT BARN SKALL BÖRJA SKOLAN

VÄLKOMMEN TILL ÅRSKURS ETT

Skolan börjar ! Välkommen till skolan!

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

LukiMat Informationstjänst

Siuntion kunta Sjundeå kommun. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet. Sjundeå svenska skolas eftis

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Elevvårdsplan för elevvården i Hangöby skola

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

VÄLKOMMEN TILL 1. KLASSEN!

SKOLAS ELEVVÅRDSPLAN

1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt

RIKTLINJER FÖR BEVILJANDE AV SKOLSKJUTS OCH RESEUNDERSTÖD

Välkommen till Svenska samskolan i Tammerfors

Läsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Läsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Välkommen till Svenska samskolan i Tammerfors

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

Info om övergången till sjuan. Läsåret Från sjuan till nian

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo

TOPELIUSGYMNASIETS STUDERANDEVÅRDSPLAN

Principer för skolskjutsar till förskolor och grundskolor i Lojo från

Elevvårdens ABC. Maj-Len Engelholm undervisningsråd Helsingfors Åbo Vasa. Enheten för svenskspråkig utbildning

Principer för skolskjutsar inom förskole- och grundläggande utbildning i BSS

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

VÄLKOMMEN TILL 1. KLASSEN!

INGÅ FÖRSAMLING. Morgon- och eftermiddagsverksamhet

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning

PRINCIPER OM SKOLSKJUTS FÖR FÖRSKOLE- OCH GRUNDSKOLEELEVER I KYRKSLÄTTS KOMMUN

Siuntion kunta Sjundeå kommun. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet. Sjundeå Svenska Skolas eftis

KAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

Elevvård inom Lahtis stadsgrundläggan de utbildning

Eleven studerar enligt verksamhetsområde

Elever med annan språk och kulturbakgrund

Anordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP)

Stöd för lärande och skolgång - Läroplansrevidering

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

LAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING

Elever som väntar på transport skall ha möjlighet till handledd sysselsättning.

STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG

Välkommen till förskolan!

Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

FÖRSKOLETRANSPORT. Vårdnadshavarna är alltid i första hand skyldiga att lära sina barn att röra sig tryggt i trafiken.

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

BILDN Bilaga 1 PRINCIPER FÖR SKOL- OCH FÖRSKOLESKJUTSAR I SJUNDEÅ KOMMUN

7. ELEVVÅRD. Elevvården i den grundläggande utbildningen och planerna som anknyter till den regleras i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013).

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125

Kriterier för elevantagning till svenskspråkig grundläggande utbildning i Åbo fr.o.m

Val av alternativ till religionsundervisning

Larsmo kommun. Direktiv för skolskjuts. Godkänd av bildningsnämnden

INGÅ KOMMUN INGÅ KOMMUNS ELEVVÅRDSPLAN. Förskoleundervisning Klasserna 1-6 i den grundläggande utbildningen

Frågor och svar om Vindängen-flytten till Mårtensbro. Allmänna frågor om saneringen och flytten

Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna

Donnerska skolans elevvårdsplan

Lagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

HANDLEDNINGSPLAN VID SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS. 1 Handledning. 1.1 Alla handleder. 1.2 Vad säger läroplanen om handledning?

Välkommen till skolan!

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

ORDNANDE AV FÖRSKOLEUNDERVISNING VID PRIVATA VERKSAMHETSSTÄLLEN

Läsårsplan för morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola

SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning. Personalresurser

SKOLSTADGA FÖR geta KOMMUN

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun

HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9

HANDBOK FÖR ORDNANDE AV STÖD OCH ELEVVÅRD

Förskoleinfo svenskspråkig förskoleundervisning

Välkommen till Barn och utbildning

ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I LÄROPLANER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I RASEBORGS STAD 2011 Med ändringar i elevvården 2014

Individuellt inriktad elevhälsa

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret

Läsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten i Degerby skola

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

Läsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten samt förskoleklubben i Degerby skola

1 (5) Nämnden Svenska rum Ändringarna träder i kraft

SKOLSKJUTSINFORMATION

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

Välkommen till förskolan!

Elevvård. Ändring av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2010

Anmälan av elever till grundskolans första klass hösten 2012

Stöd för växande, lärande och skolgång i förskolan och den grundläggande utbildningen

Läroplan för förskoleutbildningen i Hangö stad

Läroanstaltens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten.

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UT- BILDNINGEN / KAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄ- KERHET

BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN I SJUNDEÅ KOMMUN

Transkript:

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN 2016-2017

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Läroplikten... 4 2. Elevantagning och inskrivning till grundskolans första klass... 4 1. Finskspråkig grundläggande utbildning... 4 2. Svenskspråkig grundläggande utbildning... 5 3. Sjundeå kommuns skolor och kontaktuppgifter... 6 4. Att söka sig till en annan skola än närskolan... 7 5. Avvikande inledning an grundläggande utbildning... 7 a. Senare till skolan (uppskov)... 7 b. Tidigare till skolan... 7 c. Förlängd läroplikt (11 år)... 7 6. Stöd för lärande och skolgång... 8 7. Religion och livsåskådningskunskap... 8 8. Sammanfattning av principer för skolskjutsar i Sjundeå kommun... 10 9. Eftermiddagsverksamhet... 11 10. Bibliotekskort... 13 11. De första skolåren... 13 Finska som andra språk (gäller för den finskspråkiga undervisningen)... 14 Undervisning i eget modersmål... 14 Elevbedömning... 15 12. Samarbete mellan hem och skola... 15 13. Elevens välmående... 16 14. Ansökningar och hur du returnerar dem... 20 15. Vem ska anmäla sig till skolan våren 2016?... 20 16. Viktiga datum att minnas... 20

Välkommen till skolan! Det är alltid litet spännande att börja skolan, både för barnet och föräldrarna och man har åtminstone tusen frågor som behöver svar på direkten. Med den här broschyren önskar vi kunna besvara åtminstone en del av de frågor du har och kommer att få gällande ditt barns skolstart. Det första steget inför skolstarten är att anmäla barnet till skolan. I Sjundeå sker det enkelt via Wilma. Om du funderar på något, vi inte har tänkt på att inkludera i broschyren, hör av dig till bildningskansliet eller till rektorn i ditt barns närskola. Med glada skolstartshälsningar, vi på bildningskansliet 3 Bildningschef Jukka Pietinen Förvaltningsplanerare Mia Westerlund 044 386 1064 anmälan till skolan, eftis Kansliföreståndare Cilla Ojala, 050 386 0849 anmälan till skolan, skolskjutsar e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi

1. Läroplikten Barn som bor stadigvarande i Finland har läroplikt. Läroplikten börjar det året då barnet fyller sju år. Läroplikten slutar då den grundläggande utbildningens lärokurs har slutförts eller då det gått 10 år sedan läroplikten inleddes. Den läropliktige ska delta i den grundläggande utbildningen eller på annat vis inhämta de kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens kunskaper. Den läropliktiges vårdnadshavare ska se till att läroplikten fullgörs. 2. Elevantagning och inskrivning till grundskolans första klass 1. Finskspråkig grundläggande utbildning Beslutet om närskola är i kraft så länge som eleven stadigvarande bor på den adress som gällde då beslutet gjordes. Beslut om elevantagning görs för de årskurser i vilka skolan undervisar. Principer för primär elevantagning: Sjundeå kommun bildar ett skoldistrikt och elevantagning sker enligt närskoleprincipen. Eleven har rätt att få en studieplats i den skola som har anvisats som närskola. Bildningschefen anvisar elevens närskola enligt följande principer i prioritetsordning: 1. Till grundläggande utbildning antas i första hand elever från den egna kommunen. 2. Till Päivärinteen koulu antas till första klassen maximalt 25 elever. Det sammanlagda antalet elever i allmän undervisning i Päivärinteen koulu kan vara högst 150. Elevantalet i Aleksis Kiven koulu begränsas inte. 3. Elevens närskola fastställs så att elevens skolväg är trygg, så kort som möjligt och så att hen inte behöver ta sig förbi den närmaste skolan. 4. Enligt ett sakkunnigutlåtande gällande elevvårdssituationen förutsätts att studierna försiggår i en given skola. 5. Åt syskon som bor på samma adress anvisas samma närskola. 6. Åt elever med annat modersmål än svenska men som har deltagit i svenskspråkig förskoleundervisning anvisas en närskola inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen ifall de inte önskar delta i svenskspråkig grundläggande utbildning. Principer för sekundär elevantagning: Vid sekundär elevantagning fylls de platser som eventuellt blivit lediga i undervisningsgrupperna i samband med den primära elevantagningen. Nya 4

undervisningsgrupper bildas inte för sekundär elevantagning. Sekundär elevantagning får inte heller ge upphov till behov av tilläggsresurser. Vid sekundär elevantagning fylls studieplatserna i följande ordning: 1. Eleven får förskoleundervisning i skolan ifråga eller i daghem som fungerar i samband med skolan. Principen tillämpas endast vid val av elever till första årskursen. 2. Eleven har en stadigvarande adress i Sjundeå kommun och söker sig till annan än den egna närskolan. 3. Åt elev från en annan kommun kan studieplats beviljas om det efter ovannämnda principer finns lediga platser. 4. Om det finns flera sökanden som uppfyller antagningskriterierna än det finns lediga platser väljs eleverna genom lottning. 2. Svenskspråkig grundläggande utbildning Besluten om elevantagning görs för Sjundeå svenska skolas del för de årskurser som undervisas i skolan. Eleverna antas i följande ordning: 1. Sjundeå Svenska skola är närskola i åk 1 6 för samtliga elever i Sjundeå kommun med svenska som modersmål och för elever som har annat modersmål än svenska men som har deltagit i svenskspråkig förskoleundervisning. 2. En elev från en annan kommun och som uppfyller kraven i första punkten kan beviljas en studieplats förutsatt att det inte förutsätter bildande av en ny undervisningsgrupp eller behov av tilläggsresurser. 3. Eleverna anvisas en närskola för åk 7 9 i enlighet med elevens hemadress antingen i Källhagens skola eller i Winellska skolan enligt Bildningsnämndens beslut om elevupptagningsområden. Inskrivningen sker elektroniskt via Wilma. Wilma är www-anslutningen till kommunens elevadministrationssystem och den hittar du på adressen wilma.siuntio.fi. Till de läropliktiga, som ännu inte har användarnamn till Wilma, skickas de per post. Om du inte har fått Wilma-koder, kan du per e-post be att få dem från bildningskansliet sivistystoimisto@siuntio.fi En kungörelse, med information om tidpunkten för skolinskrivningen, andra ärenden som berör skolan samt om ansökan till eftermiddagsverksamheten publiceras på kommunens hemsidor och anslagstavla. 5

3. Sjundeå kommuns skolor och kontaktuppgifter Päivärinteen koulu Päivärinteen koulu är en finskspråkig skola som befinner sig i Sjundeå kyrkby. Där undervisas årskurserna 1-6. Skolans elevantal ca 150. Päivärinnevägen 39, 02570 SJUNDEÅ Rektor Anu Hausen, tel. 050 386 0818 e-post: anu.hausen@siuntio.fi Skolsekreterare Pia Voutilainen, e-post: pia.voutilainen@siuntio.fi Aleksis Kiven koulu Aleksis Kiven koulu finns i centrum av Sjundeå. Det är en finskspråkig sammanhållen grundskola med ca 400 elever. I skolan undervisas årskurserna 1 9. Parkstigen 2, 02580 SJUNDEÅ Rektor Pauliina Smolander, tel. 044 386 0817 e-post: pauliina.smolander@siuntio.fi Skolsekreterare Outi Sjöberg, tel. 050 440 3853 e-post: outi.sjoberg@siuntio.fi Sjundeå svenska skola Sjundeå svenska skola är en svenskspråkig skola i kommuncentrat. Där undervisas årskurserna 1-6. Skolans elevantal ca 180. Skolvägen 3, 02580 SJUNDEÅ tf. rektor Katarina Lodenius, tel. 044 386 1291 e-post: katarina.lodenius@siuntio.fi Skolsekreterare Nina Holmberg, e-post: nina.holmberg@siuntio.fi 6

4. Att söka sig till en annan skola än närskolan En elev kan ansöka om att bli antagen till en annan skola än närskolan. Rektorn fattar beslutet om antagning till en annan skola i den egna kommunen på vårdnadshavarens ansökan på basen av principer för elevantagning som bildningsnämnden på sitt möte 20.1.2016 3 har fastställt. Som vårdnadshavare kan du även ansöka om en skolplats för ditt barn i en skola i en annan kommun, om skolan ifråga antar ditt barn som elev. I dessa fall tillämpas elevantagningsprinciperna i ifrågavarande kommun. Då eleven på vårdnadshavarens ansökan går i skola på annan ort eller i annan skola än den som kommunen anvisat, anordnar och ersätter inte kommunen skoltransporterna. 5. Avvikande inledning an grundläggande utbildning a. Senare till skolan (uppskov) På basen av psykologiska utredningar kan bildningschefen bevilja eleven tillstånd att inleda den grundläggande utbildningen ett år senare än det som är stadgat. Vårdnadshavarens ansökan Avvikande inledning av grundläggande utbildning inlämnas till bildningskansliet. Som bilaga till ansökan ska psykologens utlåtande bifogas. b. Tidigare till skolan Barnet kan inleda sin skolgång ett år tidigare än stadgat, såvida han eller hon på basen av psykologiska utredningar har förutsättningar att klara av skolgången. Tillståndet beviljas av bildningschefen. Vårdnadshavarens ansökan Avvikande inledning av grundläggande utbildning inlämnas till bildningskansliet. Psykologens utlåtande ska bifogas till ansökan. c. Förlängd läroplikt (11 år) Om det är uppenbart att barnet, på grund av handikapp eller sjukdom, inte på nio år kan uppnå de mål som ställts upp för den grundläggande utbildningen, börjar läroplikten det år då barnet fyller sex år. Då är läroplikten 11-årig. Det är viktigt att i fråga om förlängd läroplikt utreda frågor gällande barnets skolgång i god tid, senast i början av det år då barnet fyller fem år. Den undervisning som hör till den elvaåriga läroplikten är specialundervisning. Vårdnadshavaren ansöker om förlängd läroplikt med blanketten Avvikande inledning av grundläggande utbildning. Ett sakkunnigutlåtande (neurolog, barnläkare) ska bifogas till ansökan. Ansökan lämnas in till bildningskansliet. Bildningschefen fattar beslutet om förlängd läroplikt på basen av sakkunnigutlåtanden. 7

6. Stöd för lärande och skolgång Alla elever har rätt, under hela den grundläggande utbildningen, till läroplansenlig undervisning och tillräckligt stöd för lärande och skolgång genast då behovet uppstår. Stöd för lärande och skolgång ges enligt trestegsmodellen. Nästan alla elever får i något skede av sin skolgång allmänt stöd. Användningen av flexibla undervisningsgrupper, stödundervisning, specialundervisning på deltid och stöd av skolgångsbiträde är exempel på allmänt stöd. Om det allmänna stödet inte är tillräckligt, övergår eleven till intensifierat stöd på basen av en pedagogisk bedömning, som klassläraren gör i samarbete med vårdnadshavarna. Alla stödformer från det allmänna stödet är fortfarande i bruk. Efter den pedagogiska bedömningen gör klassläraren en plan för lärande. I planen för lärande definieras utmaningar och svårigheter i lärandet, stödet som eleven behöver samt de metoder som ska användas i undervisningen. Det intensifierade stödet är temporärt och stödbehovet definieras minst en gång per läsår. Om eleven inte får tillräcklig hjälp av det intensifierade stödet, övergår eleven till särskilt stöd. Beslutet om särskilt stöd fattas av bildningschefen på basen av en pedagogisk utredning som klassläraren gör i samarbete med vårdnadshavarna. Klassläraren gör upp en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas för eleven i samråd med eleven och vårdnadshavaren. Det särskilda stödet är tidsbundet och stödbehovet granskas åtminstone efter den andra årskursen och före övergången till den sjunde årskursen. Eleven kan återgå till intensifierat stöd eller allmänt stöd efter särskilt stöd. 7. Religion och livsåskådningskunskap Undervisning i evangelisk-luthersk religion I Sjundeå erbjuder skolorna undervisning i majoritetens trossamfund, dvs. evangelisk-luthersk religion. Alla elever som tillhör den evangelisk-lutherska kyrkan deltar i denna undervisning. Elever som tillhör andra religiösa samfund eller inget religiöst samfund får också delta i denna undervisning. Undervisning i ortodox religion Om det i kommunen finns åtminstone tre elever som tillhör den ortodoxa kyrkan och som inte deltar i majoritetens undervisning, anordnar kommunen undervisning i den egna religionen på vårdnadshavarnas ansökan. Undervisningen sker inte alltid i den egna skolan utan beroende på gruppens storlek kan undervisningen ges endera i en eller två skolor. Bildningskansliet sköter om de nödvändiga skjutsarna. Undervisning i livsåskådningskunskap 8

En elev, som inte hör till ett religiöst samfund och som inte deltar i religionsundervisningen, undervisas i livsåskådning. Om det i kommunen finns åtminstone tre elever som inte tillhör ett religiöst samfund ordnar kommunen undervisning i livsåskådningskunskap. Även elever som tillhör ett religiöst samfund, men som inte får undervisning i den egna religionen, får delta i undervisning av livsåskådningskunskap på vårdnadshavarnas ansökan. Elever som tillhör den evangelisk-lutherska kyrkan får inte delta i undervisningen av livsåskådningskunskap. Undervisningen sker inte alltid i den egna skolan. Beroende på gruppstorleken ges undervisning endera i en eller två skolor. Bildningskansliet sköter de nödvändiga skjutsarna. Eleven kan delta i annan undervisning som skolan ordnar eller ledd verksamhet under religionstimmarna, om det inte finns en livsåskådningsgrupp i kommunen. Undervisning i annan religion Kommunen kan, på vårdnadshavarnas ansökan, ordna undervisning i andra religioner om antalet elever som deltar i undervisningen och hör till samma religiösa samfund är åtminstone tre. Om kommunen inte ordnar undervisning i elevens egen religion, kan det religiösa samfund, till vilket eleven hör, ordna undervisning utanför skoltid. Vårdnadshavaren ska då ge en tillförlitlig redovisning över medlemskap i samfundet och religionsundervisningen. Eleven kan delta i annan undervisning som skolan ordnar eller ledd verksamhet under religions-/livsåskådningstimmarna, om elevens egen religion inte undervisas eller om det inte finns en livsåskådningsgrupp. 9

Allmänt Åskådningsämnena undervisas på skolans språk och undervisningsgrupperna sammanställs per språkgrupp. Utgångsläge är att elever som hör till ett religiöst samfund (t.ex. den evangelisklutherska kyrkan) deltar i det egna religiösa samfundets tillställningar. Elever kan emellertid inte förpliktas att delta i gudstjänst eller annan religiös tillställning. Vårdnadshavaren meddelar om eleven inte deltar i religiösa tillställningar. Då anordnas annan verksamhet för eleven under tiden. 8. Sammanfattning av principer för skolskjutsar i Sjundeå kommun Skolskjutsarna anordnas i enlighet med lagen om den grundläggande utbildningen och skolskjutsprinciperna som Sjundeå kommuns bildningsnämnd årligen godkänner. Skjutsen ordnas till den närskola som kommunen anvisat. Skolskjutsprinciperna finns att läsa i sin helhet på Sjundeå kommuns internetsidor www.siuntio.fi Service Skolor och undervisning Skolskjutsar. Du kan också hämta dem på bildningskansliet. Med förskole- och skolelevernas egentliga skolväg avses den dagliga sträckan mellan hemmet/bostaden och skolan, som eleven färdas till och från skolan. Transporterna till vårdplatser hör inte till bildningskansliets transporter. Förskoleundervisningen utgör ett undantag. Då kan transport anordnas från hemmet/vårdplatsen till förskolan och från förskolan hem/till vårdplatsen, såvida de övriga kriterierna uppfylls. På alla årskurser, även för förskoleelever anlitas i första hand befintlig linjetrafik för skolskjutsarna. Linjetrafikens tjänster kompletteras med kommunens köptrafik (taxi och buss). Taxiskjutsarna ordnas inte som dörr till dörr transporter, utan eleverna samlas invid huvudvägarna på samma sätt som de elever som åker bussar och samlas på busshållplatser. Kommunen är inte förpliktad att anordna skolskjuts för hela sträckan utan transporten kan ordnas endast till en del av resan. Den sträcka som eleven ska vara beredd att själv ta sig fram anges med det maximala kilometertalet som räknas som en självrisksträcka. Grunderna, enligt vilka man anordnar avgiftsfri skolskjuts eller bidrag för skolresan: - skolvägens längd i kilometer självrisksträckan för förskolan-årskurs 3 är 3 kilometer i en riktning, självrisksträckan för årskurserna 4-9 är 5 kilometer i en riktning. - skolvägens farlighet 10

Det är möjligt att få skolskjuts/bidrag för en elev, trots att skolvägens längd understiger självrisksträckan, om skolvägen har klassificerats som farlig. Kommunen ber om utlåtanden från polismyndigheterna. Utlåtandet berättigar ännu inte till att transporten ordnas, utan bildningschefen fattar beslutet på basen av sakkunnigutlåtanden. - skolvägens längd i tid - hälsoskäl Enligt lagen får elevens skolväg med väntetider räcka högst 2,5 timmar om dagen. Skolvägen kan med väntetider räcka maximalt 3 timmar om dagen för en elev som i början av läsåret fyllt 13 år. Det är möjligt att på basen av hälsoskäl ansöka om skolskjuts för en elev. Som motivering för ansökan ska ett läkarutlåtande bifogas. I utlåtandet ska, förutom orsakerna och motiveringarna för transportbehovet, inkluderas rekommendationer om transportmedel och tidsperioden för skjutsbehovet. Expertutlåtandena ska lämnas in på nytt varje läsår i samband med ansökan. Utlåtandet i sig berättigar ännu inte till ordnande av transport utan bildningschefen fattar beslut på basen av expertutlåtandet. 11 9. Eftermiddagsverksamhet Ansökan till eftermiddagsverksamhet görs i Wilma, som skolanmälan. Om en familj flyttar till kommunen eller eftisbehovet uppstår plötsligt är det möjligt att ansöka om plats även utanför den egentliga ansökningstiden. En plats beviljas om det finns plats i de befintliga grupperna. Eftermiddagsverksamhet eller eftis är mångsidig ledd verksamhet för elever i årskurs 1 och 2 och elever med behov av särskilt stöd efter skoldagen. På eftis kan barnen enligt intresse delta i olika aktiviteter, leka, läsa, pyssla eller bara vara i sällskap av trygga vuxna. Läsåret 2016-2017 ordnar Sjundeå kommun eftis i samband med alla skolor, i tre eftisar. Eftermiddagsverksamhet ordnas alla läsårets skoldagar förutom skollördagar. Du måste ansöka om eftisplats för ditt barn för varje läsår separat. För eftermiddagsverksamhet tas ut en månatlig klientavgift. Bildningsnämnden fastställer avgifterna för läsåret 2016-2017 på sitt februarimöte. Avgiften tas ut för varje månad som barnet deltar i verksamheten. Om verksamhet ordnas högst 10 dagar en månad, debiteras halva månadsavgiften. Om barnet på

grund av sjukdom inte kan delta i verksamheten över 10 dagar under en kalendermånad, debiteras halva månadsavgiften. Om barnet är frånvarande en hel kalendermånad på grund av sjukdom tas ingen avgift ut. Om barnet är frånvarande en hel kalendermånad av annan orsak debiteras halva månadsavgiften. Ändringar i verksamhetstid och uppsägning av eftisplatsen ska göras skriftligt till bildningskansliet, sivistystoimisto@siuntio.fi. Ändringen eller uppsägningen träder i kraft från början av följande kalendermånad. Om ditt barn inte går på eftis alla dagar, ska eftisdagarna alltid vara de samma, de kan inte variera. Det är viktigt att du kommer överens med eftisledaren om dagarna. Kom ihåg att meddela även skolan och bildningskansliet. Om ditt barn har rätt till avgiftsfri skolskjuts kan hen i mån av möjlighet använda sin andra dagliga resa till skjuts hem från eftis med den befintliga kollektivtrafikens turer. Aleksis Kiven koulus eftis Parkstigen 2,02580 Siuntio tfn. 044 386 1280 Eftisledare: Kaisa Aarnio Päivärinteen koulus eftis Päivärinteentie 39, 02570 Siuntio tfn. 044 386 1538 Eftisledare: Krista Rimpilä Sjundeå svenska skolas eftis Skolvägen 3, 02580 Sjundeå tfn. 050 386 0844 Eftisledare: Eva Eskman 12 Edvardsbergs eftis/uf Friska Viljor rf Andbyvägen 26, 02570 Sjundeå kontaktperson: Susanne Ekström tfn. 050 5298525 susanne.ekstrom@seaction.com Edvardsbergs eftis är ett privat svenskspråkigt eftis. Eftiset finns i Edvardsbergs föreningshus i Andby. Barn, som är berättigade till avgiftsfri skolskjuts, får avgiftsfri skolskjuts från skolan till eftiset. Kom ihåg att meddela om skjutsbehovet till bildningskansliet. Du ansöker om eftisplats i Edvardsbergs eftis på tjänsteproducenten fastställer och fakturerar en månadsavgift för verksamheten.

13 Administrativa ärenden gällande eftermiddagsverksamhet Bildningskansliet Parkstigen 1 02580 Sjundeå fakturering: Nina Grönroos, kanslisekreterare, (09) 2606 1234 koordinering av verksamheten och förvaltning Mia Westerlund, förvaltningsplanerare, (09) 2606 1243 e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi eller sivistystoimisto@siuntio.fi 10. Bibliotekskort Läsning lönar sig alltid! I Sjundeå får de nya ettorna automatiskt ett bibliotekskort då skolan börjar. Om du inte vill att ditt barn ska få ett lånekort måste du meddela om det i samband med anmälan till skolan. Bibliotekskorten selas ut i början av skolåret. 11. De första skolåren Eleverna i årskurserna 1-6 i den grundläggande utbildningen jobbar för det mesta i sin egen lärares regi. Grupperna kan vara sammansatta av elever i olika åldrar och från olika klasser. En del av lektionerna kan eleverna vara indelade i mindre grupper. Eleven kan också undervisas av olika lärare beroende på ämne. Elever i årskurs 1 och 2 har 20 veckotimmar. Den dagliga arbetstiden finns i elevens schema. Schemat styr skolveckan. Lektionens längd är 45 minuter, men skolorna kan även jobba i längre inlärningspass. Den egna läraren kan i klassen jobba tillsammans med en annan lärare eller ett skolgångsbiträde. Sjundeå kommuns läroplan är grunden för skolornas verksamhet och undervisning. Den grundar sig på nationella och kommunala läroplansgrunder. Läroplanen berättar om skolans arbetssätt och vad skolan betonar i sitt arbete. Den innehåller verksamhetsidén och värden, mål och innehåll för läroämnen och temahelheter, samt arbetsmetoder och grunderna för bedömning. I enlighet med läroplanen undervisas elever i årskurs 1 i modersmål och matematik samt omgivningslära, religion, handarbete, musik och gymnastik. I årskurs 3 inleds undervisning av det första främmande språket (A1-språket), som fortsätter genom hela grundläggande utbildningen.

Finska som andra språk (gäller för den finskspråkiga undervisningen) Undervisning i finska som andra språk ges åt de elever, vars kunskaper i finska inte är på samma nivå som hos de elever som har finska som sitt modersmål på alla områden. Finska som andra språk är en lärokurs av modersmål och litteratur. Skolan fattar beslut om eleven ska läsa lärokursen finska som andra språk. Undervisning i eget modersmål Undervisning i eget modersmål är undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen. Syftet med undervisningen är att få eleven att intressera sig för sitt eget modersmål, att utnyttja och utveckla sin kunskaper i sitt modersmål samt att uppskatta sin egen bakgrund och kultur. Ett starkt modersmål skapar också förutsättningar för att lära sig svenska och övrig inlärning på det språket. Undervisningen är avsedd för följande elever inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning: o elever med romani som modersmål, o elever mer samiska som modersmål, o elever med invandrarbakgrund som flyttat till eller är födda i Finland o barn som adopterats från utlandet, som redan lärt sig ifrågavarande språk o mångkulturella elever, vars ena förälder har ett annat språk än svenska eller finska som modersmål och o återflyttare, som under sin utlandsvistelse lärt sig språket ifråga, då handlar det om upprätthållande undervisning Vi strävar att ordna undervisning, om flera än fem elever anmäler sig till undervisningen av ett angivet språk. Vi strävar att ordna undervisning i romani och samiska om minst två elever har anmält sig till undervisningen. Elever från olika årskurser och olika skolor kan undervisas i samma undervisningsgrupp. Det är frivilligt att delta i undervisningen, men då undervisningen har startat förutsätter vi att eleven deltar regelbundet. Undervisningen ges på eftermiddagen, efter skoldagen två timmar i veckan. Undervisningens är avgiftsfri för eleverna. Om eleven har rätt till avgiftsfri skolskjuts, kan hen i mån av möjlighet använda sin andra 14

15 dagliga resa till skjuts hem från hemspråksundervisningen med kollektivtrafikens befintliga turer. Elevbedömning Elevbedömningen baserar sig på mål uppställda i läroplanen. Läraren använder läroplanens beskrivningar för goda kunskaper som grund för bedömningen. Syftet med bedömningen är att handleda och sporra eleven i studierna, stöda elevens växande, utveckling och lärande samt förstärka elevens förtroende i sig själv som inlärare. Under läsåret får eleven feedback på många olika sätt. Under skolåret handleds eleven att utvärdera sina inlärnings- och arbetsfärdigheter. 12. Samarbete mellan hem och skola a. Wilma Grundskolorna i Sjundeå utnyttjar Wilma i kommunikationen mellan hemmen och skolan. Via Wilma kan du skicka och ta emot meddelanden, följa med studiegången och reda ut eventuella frånvaron. Vårdnadshavarna får skapa personliga användarnamn till Wilma, som inte får ges till barnet, då Wilmas innehåll är officiella handlingar. b. Föreningen Hem och skola Skolorna erbjuder vårdnadshavarna olika tillfällen att träffa lärare, bekanta sig med vardagen i skolan och aktivt delta i att skolstödjande verksamhet. Hem och skola-föreningarna verkar som officiella samarbetspartners, vars stöd till skolorna är ovärderligt. Av den anledningen är det önskvärt att vårdnadshavarna i mån av möjligheter deltar i föreningens verksamhet. c. Frånvaron För en målinriktad inlärning är ledigheter utanför skolans lovtider inte att rekommendera. Om du ändå ansöker om lov måste ni på förhand komma överens med lärarna om läxor och övriga studier. Vårdnadshavarna ska meddela om frånvaron på förhand, om det bara är möjligt. Frånvaron som beror t.ex. på att eleven plötsligt insjuknar eller, ska du redogöra för så fort som möjligt. Det går behändigt att ansöka om ledigt och meddela om frånvaro via Wilma. d. Flytt till annan adress eller ort Adressändringar ska utan dröjsmål meddelas till skolsekreteraren. Om en elev som är stadigvarande bosatt i Sjundeå flyttar till en annan motsvarande skolas elevupptagningsområde, har hen rätt att fortsätta

16 studierna i den nuvarande skolan utan separat ansökan, så länge som skolan ger undervisning. I dessa fall svarar vårdnadshavaren själv för kostnader för eventuella skolskjutsar. Eleven har en subjektiv rätt till närskolan enligt den nya hemadressen. I detta fall räcker det med att vårdnadshavaren meddelar rektorn för sitt barns skola. Om eleven flyttar från Sjundeå mitt i läsåret har hen rätt att fortsätta studierna i Sjundeå förutsatt att vårdnadshavaren står för skjutsarrangemang och kostnader. 13. Elevens välmående a. Skolbespisning Elever som deltar i undervisningen ska varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad. Verksamhetsidén för måltidstjänsterna i Sjundeåskolorna är att tillreda och erbjuda smaklig och månsidig mat och således erbjuda eleverna en avslappnande paus i skolarbetet. Skollunchens mål är också att fostra till hälsosamma matvanor och samtidigt vidga smakvanor. Skollunchen innehåller en varm rätt med tillägg, bröd, matfett och matdryck. Skollunchen tillfredsställer ungefär en tredjedel av det dagliga näringsbehovet. Veckans matsedel finns på kommunens hemsida under Skolor och undervisning. För den som vill äta vegetarisk kost erbjuder vi laktovegetarisk mat. Specialdieter erbjuder vi elever för religiösa eller medicinska skäl. En elev som behöver vegetarisk kost/annan diet ska lämna in till rektorn en ifylld blankett för specialdieter, så får alla en måltid som lämpar sig dieten. Blanketten hittar du på kommunens hemsida under Blanketter. b. Försäkringar Sjundeå kommun har försäkrat alla elever för olycksfall i skolan och under skolresan. Om eleven avviker från den normala hemvägen (går t.ex. till butiken eller till en kompis) avbryter det försäkringsskyddet för skolresans del. Vid olycksfall ska eleven omedelbart meddela läraren om olycksfallet. Läraren meddelar sedan vårdnadshavarna om det i skolan skedda. Skolan hänvisar eleven till den offentliga hälsovården, antingen till skolhälsovårdaren eller till hälsovårdscentralen, beroende på olycksfallets

typ och allvarlighet. Vårdnadshavarna ska meddela skolan om olycksfall som inträffat under skolresan. c. Skolgångsbiträden Enligt lagen om grundläggande utbildning har handikappade elever och andra elever i behov av särskilt stöd rätt att avgiftsfritt få sådana tolkningsoch biträdestjänster, vilka är en förutsättning för att de skall kunna delta i undervisningen. Syftet med tolknings- och biträdestjänsterna är att garantera eleven grundförutsättningar för inlärning och skolgång och en möjligast tillgänglig inlärningsmiljö. I Sjundeå står skolgångsbiträdena för dessa lagstadgade biträdestjänster. Skolgångsbiträdet bidrar till att uppfylla skolans mål för fostran, främja barnets självständighet och positivt utveckla barnets självkänsla. Biträdet samarbetar i klassen med läraren och i hens handledning. Biträdet kan stödja en eller flera elever eller hela klassen. d. Elevvård Eleven har rätt att avgiftsfritt få sådan elevvård, som behövs för att hen ska kunna delta i undervisning. Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevernas studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande och understödjande verksamheter inom skolan. Stödundervisning, specialundervisning, elevvårdstjänster och biträdestjänster är exempel på sådan verksamhet. Elevvården ska främst vara förebyggande elevhälsa med generell inriktning som stöder hela skolgemenskapen. Eleverna har dessutom lagstadgad rätt till individuellt inriktad elevhälsa. Mångprofessionellt samarbete är centralt i elevvården. Elevvårdsarbetet styrs av förtroende, respektfullt bemötande av eleven och vårdnadshavarna samt stödjande av deras delaktighet. Den skolvisa elevvårdsgruppen svarar för planering, utveckling, genomförande och utvärdering av skolans elevvård. Skolans rektor leder det skolvisa arbetet. Sammansättningen, uppgifterna och förfaringssätten för elevvårdsgruppen definieras i kommunens läroplan. Elevvårdsgruppen kan vid behov höra sakkunniga. Gruppens centrala uppgift är att främja välmående och trygghet i gemenskapen samt att genomföra och utveckla övrig gemensam elevvård. I skolan hör elevvården till alla som jobbar i skolgemenskapen. Skolans personal har det primära ansvaret för välmåendet i skolan. Elevvårdstjänster inkluderar psykolog- och kuratorstjänster samt skolhälsovårdens tjänster. 17

En expertgrupp i enlighet med lagen om elev- och studerandevård sammankallas för att utreda stödbehovet hos och ordna elevvårdstjänster för en enskild elev eller elevgrupp. Gruppen sammankallas av den representant för undervisningspersonalen eller elevvårdstjänsterna som uppgiften enligt arbetsuppgifter tillhör. Gruppens mångprofessionella sammansättning bestäms från fall till fall och är beroende på ärende som ska behandlas. Gruppen utnämner inom sig en ansvarsperson. Elevens eller vårdnadshavarens samtycke krävs för att en sakkunnig ska kunna utnämnas till gruppen eller för att övriga samarbetspartners eller elevs närstående ska kunna delta i gruppens arbete. e. Skolhälsovård Skolhälsovården hör till elevvårdshelheten i skolan tillsammans med skolpsykologen, -kuratorn, skolbespisningen, skolskjutsarna och munhälsovården. Skolhälsovårdens centrala uppgifter är att: stöda elevernas sunda växande och utveckling hälsorådgivning och hälsofostran elevernas hälsogranskningar övervakning av de hälsomässiga förhållandena i skolan och stödjande av skolgemenskapens välmående Skolhälsovårdaren är sakkunnig på skolgemenskapens hälsofrämjande med tyngdpunkt på förebyggande arbete. Hen följer upp elevernas tillväxt och utveckling, reder ut elevernas stödjer elever och deras föräldrar och sköter screeningundersökningar. Skolhälsovårdare plåstrar även om mindre skador som uppkommit under skoldagen och hjälper till om en elev plötsligt insjuknar. Om eleven plötsligt insjuknar under skoldagen eller på väg till skolan, gör skolhälsovårdaren eller läraren en bedömning av situationen och tar kontakt med föräldrarna. Skolhälsovårdaren hjälper till vid behov med vårdhänvisning. Alla vuxna i skolan har ett ansvar för barnets säkerhet, tills ansvaret för barnets vård har övergått till vårdnadshavaren. Skolhälsovårdaren är inte elevernas sjukskötare, utan vårdnadshavarna ansvarar i första hand för det sjuka barnets vård, sjukvård och transport 18

till vård. Ett sjukt barn ska inte skickas till skolan på morgonen för ett besök hos skolhälsovårdaren. Om barnets tillstånd kräver bedömning är hälsovårdscentralen den rätta adressen. Det är bra att veta att skolhälsovårdaren inte finns på skolan hela dagen och är inte alltid anträffbar. Föräldrarna är viktiga samarbetspartners för skolhälsovårdaren. Om det är något du funderar över i ditt barns utveckling eller tillvaro, lönar det sig att ta kontakt med skolhälsovårdaren. Skolhälsovårdaren har som målsättning att träffa alla elever årligen. Läkaren träffar eleverna i årskurs 1, 5 och 8. f. Skolpsykolog Till skolpsykologens arbete hör att hjälpa elever med problem med inlärning och motivation samt emotionella svårigheter i samarbete med lärarna och vårdnadshavarna. Skolpsykologerna kan vid behov testa för inlärningssvårigheter för att hjälpa planerande av stödåtgärder för skolgången. Skolpsykologerna konsulterar och ger råd förutom till skolpersonal även till vårdnadshavare. De deltar också vid behov i samarbetet med övriga aktörer, som t.ex. specialsjukvården, småbarnsfostran, tal- och ergoterapeuter. Det är bra att ta kontakt med skolpsykologen om ditt barns inlärning eller beteende bekymrar dig eller om ditt barn eller du saknar stödjande dialog och en diskussion kring läget. Diskussioner med skolpsykologen är konfidentiella. g. Skolkurator Skolkuratorns uppgift är att stödja elevernas sociala välmående, positiva helhetsutveckling och skolgång samt främja välmående i skolgemenskapen genom socialarbete. Det målinriktade arbetet förutsätter samarbete och växelverkan med vårdnadshavare, lärare och övriga aktörer som hör till barnets eller den ungas psykosociala nätverk. Skolkuratorn jobbar med individer eller grupper och erbjuder konsultation åt elevens vårdnadshavare, lärare och samarbetsaktörer. Du kan vara i kontakt med skolkuratorn om t.ex. ditt barn har svårigheter i relationer du misstänker mobbning ditt barn har beteendeproblem emotionella svårigheter eller 19

20 en utmanande livssituation hemma. Med kuratorn kan man diskutera och tillsammans söka lösningar och reda ut behövliga stödåtgärder. 14. Ansökningar och hur du returnerar dem - Anmälan till skolan görs via Wilma - Ansökan till eftermiddagsverksamheten görs via Wilma - Ansökan om skolskjuts görs via Wilma - Avvikande inledning av grundläggande utbildning ansöks med blanketten Avvikande inledning av grundläggande utbildning Ansökningsblanketter finns på kommunens hemsida på adressen www.siuntio.fi Service Blanke er Blanketterna returneras till bildningskansliet: Sjundeå Kommun, Bildningsavdelningen, Parkstigen 1, 02580 SJUNDEÅ 15. Vem ska anmäla sig till skolan våren 2016? I Sjundeå stadigvarande bosatta - barn födda år 2009 samt - barn födda år 2008, som fått uppskov med att börja den grundläggande utbildningen - barn födda år 2010, som ansöker om att få inleda skolgången ett år tidigare än stadgat - barn födda år 2010 som ansöker om förlängd läroplikt 16. Viktiga datum att minnas - skolanmälan via Wilma under tiden 8-14.2.2016 - eftisansökan via Wilma under tiden 8.2 31.3.2016 - skolskjutsansökan via Wilma under tiden 1-31.3.2016 - vårdnadshavarna får information om besökstillfällen i skolan under våren - skolan börjar torsdagen 11.8.2016 - eftis startar torsdagen 11.8.2016

Välkommen till skolan! 21