MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING KV MODE, SKÖVDE

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING KV MODE, SKÖVDE REV 1, 25 NOVEMBER 2015 10 NOVEMBER 2015

Uppdrag: 265469 Titel på rapport: Miljöteknisk markundersökning, Kv Mode, Skövde Datum: 2015-11-10 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Serneke Jonas Lundmark Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Petter Karlsson Daniel Ledner Sofia Anfinset, revidering: Jessica Åberg Reviderat Revideringsdatum: 2015-11-25 Initialer: DL, Tyréns AB Reviderat: 8.6 Tyréns AB Lilla Badhusgatan 2 411 21 Göteborg Tel: 010 452 20 00 Fax: 010-452 39 54 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 O:\GBG\265469\MG\_Text\Rapport\Miljöteknisk markundersökning, Regionens hus, Skövde Rev 1.docx Version: 2014-03-24 2015-11-10

Sammanfattning Tyréns AB har på uppdrag av Serneke utfört en miljöteknisk markundersökning inom kvarteret Mode (fastigheten Skövde 4:305). Syftet med denna undersökning är att undersöka potentiella förekomster av föroreningar. Resultatet ska användas som underlag till en miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen i området. I undersökningen har åtta stycken skruvborrningar genomförts och provtagits. Samtliga insamlade prover är undersökta med PID- och XRF-instrument och ett urval av proverna har analyserats på laboratorium med avseende på metaller och PAH, alifater och aromater. Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) föreslås som tillämpbara. I ett av proverna påträffades kvicksilver i en halt överstigande MKM. Vid kommande schaktningar i undersökningsområdet är det viktigt att arbetsmiljön blir god under grävning och byggnation då föroreningarna kan spridas via damm och ånga till de som arbetar inom området. 3(14)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Syfte... 6 1.3 Avgränsningar... 6 1.4 Organisation... 6 2 Tidigare utredningar... 6 3 Omgivningsförhållanden... 6 3.1 Områdesbeskrivning... 6 3.2 Detaljplan och ägarförhållanden... 7 3.3 Geologiska förhållanden... 7 3.4 Hydrogeologiska förhållanden... 7 3.5 Känslighet och skyddsvärde... 8 4 Verksamhetshistorik... 8 5 Branschspecifika föroreningar... 8 6 Utförda undersökningar... 8 6.1 Tidigare utförda undersökningar... 8 6.2 Lokalisering av provtagningspunkter... 8 6.3 Provtagningsmetod och provhantering... 9 6.3.1 Jordprov... 9 6.4 Positionsbestämning och avvägning... 10 7 Resultat... 10 7.1 Resultat av fältarbete och fältanalyser... 10 7.2 Analysresultat jordprover... 10 8 Bedömning av föroreningssituationen... 11 8.1 Generella riktvärden... 11 8.2 Föroreningarnas fysikaliska och toxiska egenskaper... 11 8.3 Bedömning av påverkan... 11 8.4 Spridningsförhållanden... 11 8.5 Exponeringsvägar... 12 8.6 Riskbedömning... 12 9 Åtgärds- och undersökningsbehov... 12 10 Referenser... 14 4(14)

Bilagor Bilaga 1 Planritning med provtagningspunkter, skala 1:500 Bilaga 2 Provtagningstabell med resultat av fältanalys Bilaga 3 Resultat från genomförda laboratorieanalyser på jord Bilaga 4 Laboratorieanalysrapporter 5(14)

1 Inledning 1.1 Bakgrund Skövde kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för Kvarteret Mode. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en byggnation av kontorslokaler för Regionens hus, ett parkeringsgarage samt ett bussgarage. Vid tidigare miljötekniska markundersökningar i området har föroreningar påträffats. I arbetet med detaljplanen ska en riskbedömning för föroreningssituationen samt en miljöhistorisk inventering utföras för de aktuella västra och norra delarna av området. 1.2 Syfte Syftet med den miljötekniska markundersökningen är att undersöka potentiella förekomster av föroreningar. Resultatet av undersökningen ska användas som underlag till en miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen för området. 1.3 Avgränsningar Tyréns ABs uppdrag fokuserar på den västra och norra delen av området som skall tas i anspråk av Regionens hus samt parkeringsdäck. 1.4 Organisation Beställare: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Laboratorium: Serneke Daniel Ledner, Tyréns AB Sofia Anfinset, Tyréns AB ALS Scandinavia 2 Tidigare utredningar En miljöteknisk undersökning (BG&M Konsult AB, 141222) har utförts tillsammans med en kompletterande provtagning. Den kompletterande undersökningen redovisas i dokumentet Utredning avseende markföroreningar (BG&M, 150226). En fördjupad markundersökning gjordes av NCC (NCC, 2015-05-29) inför byggnationen av bussgaraget på den sydöstra delen av området. 3 Omgivningsförhållanden 3.1 Områdesbeskrivning Kvarteret Mode är lokaliserat centralt i Skövde i nära anslutning till järnvägsstationen. Området används idag som parkeringsplats, förutom i sydvästra hörnet där det finns en mindre restaurangverksamhet. Mot väster gränsar området mot Stationsvägen, mot norr Hjovägen och mot öster ligger järnvägsspår, åt söder avgränsas området av Staketgatan. Se figur 1. 6(14)

Figur 1 Kvarteret Mode mitt i bilden. 3.2 Detaljplan och ägarförhållanden Skövde kommun införskaffade fastigheten 1960 i syfte att använda den som parkeringsplats. Kommunen arbetar idag med att ta fram en ny detaljplan för kvarteret Mode. 3.3 Geologiska förhållanden Jorden inom undersökningsområdet domineras av fyllnadsmaterial bestående av sand med inslag av silt, lera eller grus. Undersökningsområdet består till största delen av en parkeringsyta med asfaltsbeläggning. Avfall (tegel, glas) noterades i marken i den nordöstra delen. 3.4 Hydrogeologiska förhållanden Grundvattnets strömningsriktning bedömdes i Miljöteknisk markundersökning (BG&M, 141222) till att gå mot norr inom fastigheten. 7(14)

3.5 Känslighet och skyddsvärde Inga specifika naturresurser finns identifierade inom fastigheten. Grundvatten är dock i princip alltid skyddsvärda och spridning av föroreningar bör inte långsiktigt försämra vattenkvaliteten. Känsligheten av området bedöms som mindre då arbetsplatser planeras på fastigheten och människor kommer endast vistas där delar av sin tid. Skyddsvärdet bedöms som måttligt då inga känsliga områden utöver vattenområdet ligger inom eller i direkt angränsning till fastigheten. 4 Verksamhetshistorik På platsen har det tidigare funnits bland annat pappersbruk, orgelfabrik, smides- och bilverkstad samt en militärkasern. Norr om fastigheten har två stycken handelsträdgårdar haft sin verksamhet. En av dessa kan ses i förgrunden på figur 1. Fastigheten kom i kommunens ägo 1961 för att användas som parkeringsplats. Under årens lopp har de norra delarna av området fyllts ut med bland annat tegel, trärester, porslin, gjuterirester samt formsand (sotsand). 5 Branschspecifika föroreningar Förorening av PAH har tidigare påträffats på fastigheten. PAH är en vanligt förekommande förorening efter bilverkstäder och bensinstationer. Det har tidigare legat en bilverkstad i östra delen av fastigheten. Norr om Hjovägen har det även legat en bensinstation. Tungmetaller kan hittas på platser där smidesverksamhet bedrivits. Sådan verksamhet har troligen även använt sig av någon form av lösningsmedel, alifatiska- och aromatiska kolväten kan hittas på sådana platser. Lösningsmedel kan även vara spår efter bilverkstäder. De handelsträdgårdar som funnits på platsen har mycket troligt använt sig av pesticider, skadedjursdödande medel. 6 Utförda undersökningar 6.1 Tidigare utförda undersökningar BGAB, 2011 BG&M konsult AB, 2014 BG&M Konsult AB, 2015 Geoteknisk undersökning Miljöteknisk markundersökning Utredning avseende markföroreningar. Riskbedömning NCC, 2015 Fördjupad markmiljöundersökning. Skövde 4:305, Bussparkering Kv. Mode 6.2 Lokalisering av provtagningspunkter Genom information från Miljösamverkan östra Skaraborgs arkiv samt kartstudier och tidigare undersökningar har ett förslag till placering av provtagningspunkter utarbetats. Plankarta omfattande åtta provtagningspunkter med beteckning TYM01-TYM08 redovisas i bilaga 1. Provtagningspunkterna har placerats för att täcka hela området. Provtagningspunkterna TYM01-TYM03 är placerade för att kunna ge en generell bild av eventuella föroreningar i den 8(14)

sydvästra delen. I den nordvästra delen av området har vid tidigare undersökningar prover analyserats på metaller och pesticider. TYM04-TYM05 har därför placerats för att kunna komplettera dessa prover. TYM06-TYM08 är placerade för att kunna avgränsa den påvisade föroreningen som troligen kommer från en gammal bilverkstad. Se figur 1. Figur 2 Karta över provtagningspunkterna. 6.3 Provtagningsmetod och provhantering Fältundersökningen utfördes enligt Tyréns interna rutiner och följde kvalitetsklass B ( Standard ) enligt SGFs fälthandbok för förorenade områden (Rapport 2:2013). Kvalitetsklassen innebär att krav ställs på dokumentation, rengöring, provtagning och provhantering. Fältarbetet genomfördes genom skruvprovtagning 2015-10-26 av förare Jonas Forslund och provtagare Daniel Ledner, Tyréns AB. 6.3.1 Jordprov Provtagningen av jord utfördes med provtagningsskruv monterad på bandvagn. I provtagningspunkterna uttogs totalt 44 jordprov som dubbelprov i diffusionstät påse för fältanalyser samt glasburk för eventuell laboratorieanalys. Provtagningsnivåerna delades in efter materialsammansättning eller färg- och luktindikationer. Som mest uttogs en halvmeters jordmäktighet som samlingsprov. Jordlagerföljder och provtagningsdjup noterades tillsammans med färg, lukt samt eventuella andra iakttagelser. Proverna förvarades mörkt och kallt i fält samt under transport till laboratoriet. Den relativa koncentrationen av lättflyktiga kolväten (VOC) i jordens porluft analyserades i samtliga upptagna jordprov. Fältanalysen utfördes med hjälp av fotojoniseringsdetektor (PID) på rumstempererade prover i diffusionstät påse. Koncentrationen av tungmetaller analyserades på samtliga upptagna jordprover med ett XRFinstrument av fabrikat Olympus Innov-X DP4000. XRF-mätningarna utfördes en gång per prov i 60 sekunder, direkt på prov i påse. XRF-instrumentet är framför allt användbart för att avläsa metallerna bly (Pb), koppar (Cu), arsenik (As) och zink (Zn). 9(14)

Ett urval av prover skickades till Eurofins Environment Testing Sweden AB för analys. Urvalet gjordes med hjälp av fältanalyserna och en okulär bedömning av jordmassorna. Nedan är ett program för laboratorieanalyserna, tabell 1. Tabell 1 Analysprogram Provpunkt Analys Medie Metod TYM01 1,5-2,0m Metaller inkl. Hg Jord GC-MS TYM02 0-0,5m Metaller inkl. Hg Jord GC-MS TYM02 2,0-2,5m TYM03 2,0-2,5m PAH16, Alifater, Aromater PAH16, Alifater, Aromater Jord Jord GC-MS GC-MS TYM05 2,0-2,5m Metaller inkl. Hg Jord GC-MS TYM06 0-0,5m TYM01 0-0,5m TYM08 2,5-3,0m Metaller inkl. Hg + PAH16, Alifater, Aromater PAH16, Alifater, Aromater Metaller inkl. Hg + PAH16, Alifater, Aromater Jord Jord Jord 6.4 Positionsbestämning och avvägning GC-MS GC-MS GC-MS Samtliga provtagningspunkter mättes in med GPS i samband med fältarbetet.. 7 Resultat 7.1 Resultat av fältarbete och fältanalyser Jordartsföljden dominerades av sand med inslag av grus, lera och silt. I TYM05 och TYM08 påträffades avfall i form av glas och tegel vid 2 meters djup. Halter av kvicksilver (Hg) överstigande MKM (Mindre Känslig Mark) påträffades i 5 av provpunkterna. De höga värdena av Hg kan delvis tillskrivas att XRF-instrumentet är mindre exakt vad gäller kvicksilver. Även barium påträffades i halter över KM (Känslig Mark) i 5 av provpunkterna. Något förhöjda halter (>KM) av krom påträffades i 2 av punkterna. PID-instrumentet registrerade halter på upp till 4,7 ppm, laboratorieanalyser visade dock inte på några förhöjda halter av PAH, alifater eller aromater. 7.2 Analysresultat jordprover Laboratorieresultaten från undersökningen visar på generellt sett låga halter av föroreningar. Endast ett av proverna (TYM01) påvisade en halt över MKM, för kvicksilver. Två av provpunkterna, TYM01 och TYM08, hade halter över KM för arsenik, bly, kadmium, kvicksilver och zink. Punkterna TYM07 och TYM08 hade halter av PAH M och PAH H över KM. 10(14)

8 Bedömning av föroreningssituationen 8.1 Generella riktvärden Riktvärden är hjälpmedel för utvärdering av förorenade områden och indikerar föroreningsnivåer som innebär acceptabla risker för människor och miljö. För markföroreningar har Naturvårdsverket tagit fram generella riktvärden för två typer av markanvändning, Känslig Markanvändning (KM) och Mindre Känslig Markanvändning (MKM), (Naturvårdsverket, 2009). Beroende på hur vissa utvalda skyddsobjekt beaktas kan riktvärden för KM eller MKM användas, se Tabell 2. Tabell 2. Kriterier för val av markanvändning för mark (Naturvårdsverket, 2009) Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på området Heltidsvistelse Deltidsvistelse Markmiljön på området Grundvatten Ytvatten Skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten inom och intill området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande, organismer Begränsat skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten 200 m nedströms området skyddas Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande, organismer Den planerade byggnationen av arbetsplatser samt parkeringsdäck medför att riktvärdet för MKM är tillämpbart med avseende på metaller och PAH. 8.2 Föroreningarnas fysikaliska och toxiska egenskaper Halter av PAH M och PAH H påträffades i två av provpunkterna. Organiska föreningar såsom alifater, aromater och PAH binder generellt mer till organiskt material och har en minskad löslighet med ökande antal kolatomer. Aromater är generellt mer vattenlösliga och därmed mer mobila än vad alifater är. Effekter på nervsystemet har kunnat ses framförallt vid exponering av de korta. Toxiciteten minskar hos alifater med en ökad kolkedja men de tyngre kolkedjorna misstänks istället kunna bidra till cancer (SPBI, 2010). I en av laboratorieanalyserna för TYM01, 1,5-2,0 meter, påträffades halt av kvicksilver över MKM. Kvicksilver är mycket giftigt. Hg 2 joner binder lätt fast till och blockerar svavelatomer som ingår i många proteiner. Vid långvarig förgiftning bildas skador på magtarmkanal och njurar. Kvicksilver kan även reagera med enzymer och är därför skadligt redan vid låga halter. Metaller är persistenta då de inte bryts ned och kan således finnas kvar i marken under mycket lång tid. 8.3 Bedömning av påverkan Aktuella skyddsobjekt på fastigheten kommer framförallt vara de människor som kommer arbeta i Regionens hus. Även närboende samt markmiljön ingår som skyddsobjekt. Det är cirka 50 meter till närmsta boende. Grundvatten som ligger inom eller i anslutning till området beskrivs också som skyddsobjekt då de definieras som naturresurser. 8.4 Spridningsförhållanden Större delen av undersökningsområdet har en hårdgjord yta i form av asfalt, det finns även ett fåtal gräs- och grusytor. Jordarterna i området består av ett framförallt sandigt fyllnadsmaterial vilket innebär stora spridningsmöjligheter där föroreningar påträffats. Grundvattenytan kunde observeras vid undersökningen vid cirka 2-2,5 meter under markytan. Det finns en observerad grundvattenströmning mot norr (BG&M, 141222). 11(14)

8.5 Exponeringsvägar Möjliga exponeringsvägar för människor av aktuella föroreningar är främst genom direktkontakt. Då större delen av ytan är hårdgjord kommer människor dock endast undantagsvis i direkt kontakt med föroreningarna. Exponering kan framförallt ske i samband med entreprenadarbeten när det ska schaktas i massorna. 8.6 Riskbedömning Då fastigheten har haft miljöstörande verksamheter under lång tid är det normalt att en viss föroreningsproblematik existerar. Den aktuella miljötekniska markundersökningen visar ändå på generellt sett låga föroreningshalter. Den analyserade halten av kvicksilver (TYM01 1,5-2,0m) på 2,9 mg/kg TS ligger endast strax över gränsen för MKM, 2,5 mg/kg TS. Påträffad förorening av kvicksilver härrör troligen från fyllnadsmassor då den finns på så stort djup. Djupet medför även att risken för exponering i dagsläget är liten. Förhöjda värden av PAHer påträffades i grundvattenriktningen (TYM07 0-0,5m och TYM08 2,5-3,0m) för en äldre, nu riven, bilverkstad. Höga halter av PAHer har tidigare påträffats i studien Miljöteknisk markundersökning, (BGM konsult AB 141222), men då med 2-3 gånger så höga halter. Provpunkterna valdes för att försöka avgränsa föroreningen av PAHer och analysresultaten visar att halterna av PAHer sjunker då avståndet till rivningsplatsen för bilverkstaden ökar. PAHer påträffades över KM men under MKM. Förhöjda halter av metaller och PAHer har hittats vid tidigare markundersökningar med anledning av byggnation av bussgaraget, (NCC, 2015-05-29) i den sydöstra delen av fastigheten. I provpunkterna PG3 (0-0,5m), PG4 (0,3-0,4) PG5 (0-0,5m) och PG8 (0-0,5m) har halter av PAHer och metaller över Naturvårdsverkets generella riktlinjer för MKM påträffats. De ytligt belägna föroreningarna förväntas schaktas bort vid grundläggningen av bussgaraget. Under 0,5 meter under markytan har halter av metaller och PAHer överstigande MKM påträffats i provgroparna PG3, PG4, PG5 och PG8. Dessa halter understiger de platsspecifika riktvärden som tagits fram för det aktuella området, dock är dessa relativt höga. Jämfört med riktvärden för MKM är halterna generellt 1-1,5 gånger högre. Som mest 5 gånger högre, för PAH-H i PG8. Markytan kommer dels att överbyggas med garaget och övriga markytor asfalteras vilket innebär att infiltration från markytan minskar. Även möjligheten att föroreningar avgår till luft hindras av den hårdgjorda ytan. I markzonen ovan grundvattenytan har metaller och PAHer en relativt låg rörlighet, då spridningen främst sker genom partikelspridning med infiltrerat vatten ned till den mättade zonen. I den mättade zonen är den huvudsakliga spridningsvägen genom grundvattenströmningen. Enligt topografin inom fastigheten bedöms grundvattenriktningen vara mot nordnordost, mot banvallen, och inte in på den norra delen av fastigheten. Enligt tidigare undersökning (PM Geoteknik kv Mode, 110321) mättes grundvattennivån till 2,7 meter under befintlig markyta mitt i fastigheten längst ut mot den östra kanten (provtagningspunkt 8). De föroreningar som påträffats djupast under det kommande bussgaraget i NCCs undersökning ligger på ett djup av 2,3 m u my (PG5, på samma plats som provtagningspunkt 8). Konstaterade föroreningar är alltså belägna i den omättade zonen i marken. Den begränsade infiltrationen, djupet för konstaterade föroreningar och spridningsriktningen leder till den samlade bedömningen att risken för att kvarvarande förorening under bussgaraget sprids till planområdet är liten. 9 Åtgärds- och undersökningsbehov Då planerad markanvändning för fastigheten är handel och kontor rekommenderas att åtgärdsmålet för marken är MKM, det vill säga att halter över MKM bör åtgärdas. Laboratorieanalyserna visar att det endast förekommer halter överstigande Naturvårdsverkets riktvärden för MKM av kvicksilver. Konstaterad kvicksilverhalt bör åtgärdas inför eller i samband 12(14)

med exploatering av området. Vid kommande schaktningar i undersökningsområdet är det viktigt att arbetsmiljön blir god under grävning och byggnation då föroreningarna kan spridas via damm och ånga till de som arbetar inom området. Då föroreningshalter även konstaterats både för metaller och PAH ska en plan tas fram för eventuella överskottsmassor i samband med kommande entreprenad. Då utförda undersökningar bygger på stickprovstagning kan det inte uteslutas att föroreningshalter kan förekomma lokalt, trots att detta inte har identifierats i denna undersökning. Då förorenade massor har påträffats på fastigheten skall denna rapport genast delges tillsynsmyndigheten enligt Miljöbalkens regler om upplysningsplikt (10 kap 11 Miljöbalken). All hantering av förorenade massor är anmälningspliktig verksamhet. Enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) skall en anmälan om avhjälpande åtgärder lämnas in till och godkännas av tillsynsmyndigheten innan en eventuell sanering påbörjas. 13(14)

10 Referenser Naturvårdsverket, 2009 SGF, 2013 SPBI, 2010 Miljöteknisk markundersökning Riktvärden för förorenad mark -Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976, september 2009 Fälthandbok, Undersökningar av förorenade områden, Svenska Geotekniska Föreningen, SGF Rapport 2:2013 SPI Rekommendation, Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, uppdaterad 2012-01- 29 BGM konsult AB 141222 14(14)