Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild (och ljud) samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö-och personbeskrivningar samt dialoger. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. Reklam-och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. Material och verktyg för två-och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften. Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.
: Ni har sett filmen Nykomlingen tillsammans i klassen. Diskutera olika språkanvändningar. Vad finns det för olika sorters text-sammanhang? Vilka stildrag skiljer dessa åt? Vad är skillnaden mellan en debattartikel och en nyhetsartikel exempelvis? Vad innebär det att vara subjektiv respektive objektiv? Definiera termerna rubrik, ingress och brödtext. Titta tillsammans på några olika bilder till bokomslag. Diskutera vad bilderna ger för intryck av boken, vad i bilden är det som förmedlar detta? Låtsas att bilden istället hade varit en filmaffisch, vilken genre skulle filmen tillhöra? Skräck? Drama? Titta även på bilder i nyhetstidningar. Hur ser de ut? Är de dokumentära eller arrangerade? Vad är skillnaden? Gå igenom termerna översiktsbild, helbild och närbild samt förgrund, mellangrund och bakgrund. Låt eleverna välja själva, eller lotta ut vilken sorts text de ska skriva, och skapa bild till, av de tre varianterna nedan.
Kännetecken: ofta en text i jag-form, beskrivande och målande språk. Uppdrag: Du är en av karaktärerna i filmen. Det kan vara huvudpersonen Benoit, men det går också bra att välja någon annan av karaktärerna. Du har vuxit upp och känner dig redo att skriva din egen biografi, det vill säga en bok som handlar om ditt eget liv. I ett av kapitlena tänker du ta upp just de händelser som filmen skildrar. Välj ut en kort episod och skriv detta kapitel. Är det när Benoit ringer upp Johanna för att fråga chans? När Joshua kommer oinbjuden på Astrids fest? Eller någon annan situation. Formulera dig i jag-form. Hur ska du få läsaren att förstå hur du känner dig i denna situation? Är du en allvetande författare som låter läsaren veta att du har facit i hand eller hur formulerar du dig? Hur framhåller du dig själv? Kryddar du för att skönmåla dig själv en aning eller beskriver du situationen så objektivt du kan? Tenderar kapitlet att bli autofiktion, det vill säga en litterär genre som blandar fakta med uppdiktat material (i formen av en självbiografi)? Du behöver en bild till omslaget av din biografi. Bestäm vad du vill ha för motiv. Behöver du en klasskompis som kan stå framför kameran? Arrangera bilden. Hur ser bakgrunden ut? Tänker du ha något i förgrunden? Vill du att din bild ska ha ett mer dokumentärt uttryck? Hur ska du göra för att uppnå det? Fotografera tre olika varianter av bildutsnitt (använd t ex din mobiltelefonkamera): översiktsbild, helbild och närbild. Förmedlar de tre bilderna olika budskap? Vilken bild tycker du passar ditt bokomslag bäst? Motivera ditt svar.
Kännetecken: Byggs upp av tes, inledande fråga, exempel, argument, motargument, bemötande av motargument, slutsats. Uppdrag: Du är en av Benoits föräldrar och är orolig över hur det går för din son i den nya klassen. Han verkar inte ha några vänner, han kanske till och med blir mobbad? Du tycker att klassen verkar stökig och att skolan inte har tillräckligt bra former för att motverka mobbing och dåligt uppförande. Du bestämmer dig för att skriva och skicka in en debattartikel till en av områdets lokala tidningar under rubriken Skolan måste ta ansvar för mobbningen. Bygg upp din debattartikel utifrån de kännetecken som beskrivs ovan. Du behöver en bild i anslutning till din debattartikel. Bestäm vad du vill ha för motiv. Behöver du en klasskompis som kan stå framför kameran? Arrangera bilden. Hur ser bakgrunden ut? Tänker du ha något i förgrunden? Vill du att din bild ska ha ett mer dokumentärt uttryck? Hur ska du göra för att uppnå det? Fotografera tre olika varianter av bildutsnitt (använd t ex din mobiltelefonkamera): översiktsbild, helbild och närbild. Förmedlar de tre bilderna olika budskap? Vilken bild tycker du passar bäst till din artikel? Motivera ditt svar.
Kännetecken: En artikel ska förmedla fakta, vara objektiv och inte innehålla artikelskribentens personliga åsikter. Formen för en artikel är ofta en rubrik, en ingress som sammanfattar artikelns innehåll och sedan brödtext som är själva artikelns text. Uppdrag: Du är elev på samma skola som Benoit och jobbar på skoltidningen. Du ska skriva en artikel om något som är aktuellt på skolan och som har nyhetsvärde för eleverna. Utgå från de fem kriterierna för nyhetsvärdering nedan. Vad väljer du att skriva om? Om en ny elev som just börjat på skolan? Om Astrids stundande fest? Om en lektion som inte avlöpte som den skulle? Om skolans hårda krav på eleverna? Om många elevers svåra situation i en mobbningsmiljö? Vilka nyhetskriterier tar du fasta på? Hur ska du formulera dig för att få din artikel intressant men utan att tumma på dess saklighet och objektivitet? 1. Närhet: i både tid och rum. En fem dagar gammal händelse är ingen intressant nyhet. Kulturell, religiös, politisk närhet är också ett slags närhet. 2. Det oväntade, dramatiska. Något som ligger utanför det normala. 3. Det som berör och angår människor. 4. Att spela på känslor kan vara nödvändigt. 5. Det udda, exotiska och roliga. Hemska saker som sker hela tiden, t ex bilolyckor blir inte intressanta i längden, däremot kan en rolig och oväntad händelse bli en nyhet. Du behöver en bild i anslutning till din nyhetsartikel. Bestäm vad du vill ha för motiv. Behöver du en klasskompis som kan stå framför kameran? Arrangera bilden. Hur ser bakgrunden ut? Tänker du ha något i förgrunden? Vill du att din bild ska ha ett mer dokumentärt uttryck? Hur ska du göra för att uppnå det? Fotografera tre olika varianter av bildutsnitt (använd t ex din mobiltelefonkamera): översiktsbild, helbild och närbild. Förmedlar de tre bilderna olika budskap? Vilken bild tycker du passar bäst till din artikel? Motivera ditt svar.
Byt text med en klasskompis. Se till att det inte är samma typ av text som du själv skrivit. Plocka fram typiska kännetecken i din klasskompis text och gå igenom punkterna nedan. 1. Vad är det som gör att du kan avgöra om det är en biografisk text, en debattartikel eller en nyhetsartikel? Har din kompis använt sig av typiska kännetecken? Lyft fram och använd relevanta termer såsom subjektiv, objektiv, tes, argument, målande beskrivningar osv. 2. Nämn två saker som din kompis kan utveckla i sin text. 3. Lyft fram något som fungerar bra i din kompis text. 4. Hur fungerar fotot i förhållande till texten? Förstärker den textbudskapet eller berättar det något annat? Hur har din kompis arbetat med förgrund och bakgrund? Tycker du att bilden ser arrangerad eller dokumentär ut?