Our Life as Elderly Analys av nuläget och förslag till förändringar utifrån medborgarnas önskemål Delprojekt 4: Anhöriga och närstående Projekt Ledare: Catherine Andersson Hortell Socialförvaltningen, Utvecklingsenheten Luleå Kommun. E mail: catherine.andersson@soc.lulea.se Telefon:+46 (0)70 2993708 Version 1.0 A project within Interreg IIIB Northern PeripProgram
1 SAMMANFATTNING... 3 1.1 BAKGRUND.4 1.2 DEFINITIONER... 5 2 NULÄGET... 5 3 MEDBORGARNAS ÖNSKEMÅL... 6 3.1 SAMMANSTÄLLNING AV ÖNSKEMÅLEN OLE... 6 4 FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING... 7 4.1 NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL NÄR DET KÄNNS TUNGT, OCH BLI ERBJUDEN STÖD... 7 4.2 KOSTNADSFRIA AVLÖSNINGSTIMMAR FÖR ANHÖRIGA... 8 4.3 TRYGGHETSPLATSER... 8 4.4 BIBEHÅLLANDET AV RESURSER OCH ATT KÄNSLAN AV MENINGSFULLHET... 9 4.5 INFORMATIONSCENTRA EN PLATS ATT MÖTAS PÅ... 9 5 REFLEKTION... 10 5.1 ANHÖRIGSTÖD FÖR INDIVIDUELLA LÖSNINGAR OCH TRYGGHET... 10 5.5 UTFÖRARE AV SERVICE OCH ANHÖRIGSTÖD.10 5.6 IT..11 DISCLAIMER: The information in this document is provided as is and no guarantee or warranty is given that the information is fit for any particular purpose. The user thereof uses the information at its sole risk and liability. 2
1 Sammanfattning Luleå Kommun har under ett antal år aktivt arbetat med en målinriktad utveckling av äldreomsorgen. Detta utvecklingsarbete har tagit fasta först och främst på medborgarnas krav, behov och önskemål. Arbetet har bedrivits som ett projekt baserats på en direkt dialog med framtidens äldre. Projektarbetet sker i samverkan med Bodö kommun i Norge, Färöarna, Lieksa i Finland och Universitetet i Aberdeen. Projektet finansieras delvis genom Interreg III B, NPP. Projektet fungerar delvis som en inspirationskälla för äldreomsorgens utveckling men också som ett instrument för att identifiera vårt utvecklingsbehov mer konkret. Projektet har varit indelat i sex olika fokus områden i projektet. Dessa är; Boende, Personal- och kompetensförsörjning, Service för äldre, Anhöriga och närstående, Hälsa, och Nätverk. Luleå kommuns strategi för framtidens äldreomsorg präglas av stor lyhördhet för individens önskemål i alla delar som rör livet som äldre. Utvecklingen av äldreomsorgen ska vara aktiv och bygga på en levande dialog med medborgarna. De äldre blir allt fler och livslängden ökar. Det innebär att andelen äldre med mer komplicerade sjukdomar ökar och äldre med funktionshinder ökar. Många äldre har anhöriga som hjälper dem med olika sysslor. Om de har någon som de bor tillsammans med så är det oftast de som hjälper dem med den personliga omvårdnaden i olika stora utsträckningar. Regeringen har under ett antal år uppmärksammat den anhöriges situation och gett medel till kommunerna i Sverige för att utforma fungerande anhörigstöd. Anhöriga har i alla tider hjälpt till, men i takt med att många äldre bor i det egna hemmet med stora hjälpinsatser samtidigt som anhöriga bor på andra orter gör att anhöriga ibland känner sig otillräckliga. Vår studie visar att: de som är i behov av hjälp vill inte att deras barn/barnbarn ska hjälpa dem med den personliga omvårdnaden utan vill istället att de ska vara anhöriga. Anhöriga ska sitta ner och prata, följa dem på aktiviteter, utföra ärenden, vara språkrör mot andra myndigheter och andra sociala insatser. Många ser det inte som en börda att få hjälpa sina anhöriga utan ser det istället som ett privilegium att få ge tillbaka. Det är när hjälpbehovet blir större än vad de mäktar med och de inte vet var de ska vända sig för att få hjälp som det blir en börda. Anhöriga beskriver även att de inte alltid vet vad för hjälp och stöd som de kan få. Att ha någon som man som anhörig kan prata med och få stöd och råd av skapar trygghet. Äldre blir oftast mycket ensamma och isolerade. De vänner de tidigare hade kanske har avlidit eller så är de också ensamma och isolerade. Anhöriga blir då den enda sociala gemenskapen som de har. De finns inga mötesplatser där det finns hjälp att få för dem som är i behov av hjälp och som är utformade för äldres behov. Att vårda sin anhöriga skapar en otrygghet. Otrygghet att de själva ska bli sjuka och inte orka hjälpa till eller att akut måsta åka till sjukhuset och lämna deras hjälpbehövande anhöriga ensamma. Det är också oftast med dåligt samvete som de skickar iväg deras hjälpbehövande anhöriga på avlastningsplatser så att de själva ska få vila ut ett tag. De upplever oftast att de är för lite aktiviteter och träning på korttidsplatserna och ibland 3
Har de resurser som deras anhöriga hade innan de for på korttidsplatserna försvunnit och när de kommer hem så får de oftast ett merarbete i att träna upp dem igen så att det blir enklare i hemmiljö. Our Life as Elderly har genom delprojektet Relatives till största delen fokuserat på hur Stödjet är idag till anhöriga och vilka önskemål som finns i framtiden. Delprojektet anhörigs förslag till lösningar är Kommunen anställer en anhörigkonsult Utbilda anhörigombud Upprätta individuella stödplaner till anhöriga Verka för kostnadsfria avlösningstimmar Verka för att det inrättas Trygghetsplatser Skapa tillgång till träning och aktiviteter i Korttidsboendet Tillhandahåll lokaler för mötesplatser Delprojektet anhörig förslag i samarbete med service handlar om Dela in ett garanterat basutbud i 2 delar mini och max Organisera ett utbyggt basutbud Virtuell samlingspunkt/informationscentral upprättas 1.1 Bakgrund Utvecklingsenheten inom Socialförvaltningen genomförde under 2002 det uppmärksammade projektet Lule Paradiso som genom en annonskampanj och föreläsningar väckte Luleåbornas intresse och skapade engagemang inför framtidens äldreomsorg. Bakgrunden till projektet var att vi bland annat står inför stora förändringar när det gäller den åldersmässiga befolkningsstrukturen. Den aktuella befolkningsprognosen för Luleå kommun visar att antalet pensionärer kommer att öka med 32 % eller ca 3400 personer under en tioårsperiod. De som är 80 år eller äldre kommer att under samma tid öka med 50 % eller ca 1300 personer. Den generation som projektet Våra liv som gamla i huvudsak har riktats mot är den så kallade rekordgenerationen, född i slutet på 40 talet och mitten av 50 talet. Gruppen är stor och många är välutbildade, IT anpassade, välbärgade, inflytelserika och självmedvetna. Syftet med det här projektet var att utifrån en medborgardialog skapa en strategi för planering av framtidens äldreomsorg. En äldreomsorg som präglas av medborgarnas behov, önskemål och drömmar. Medborgardialog och undersökningar har pågått under 2004-2006 i projektet Våra liv som gamla specifikt för det delprojekt som här avser, har utmynnat i förslag till förändringar. Our Life as Elderly har genom delprojektet Relatives till största delen fokuserat på hur Vi idag stödjer anhöriga till äldre. Vilka insatser och aktiviteter som finns i vår kommun och vilka behov och önskemål det finns hos medborgarna för framtiden. 4
Delprojektet Relatives har i Luleå kommun samarbetat med delprojektet Service. Delprojekten är nära varandra i frågeställning och en väl fungerande service har stor betydelse för anhöriga. Undersökningsmetoden har genomförts på två sätt en nationell och en transnationell; Den transnationella delen där har en gemensam strategi för intervjuer och frågeformulär tagits fram. Nationellt har ytterligare undersökningar kompletteras utifrån partners lokala och olika villkor. Detta har gjorts för att kunna göra en jämförande analys av äldres önskningar och behov av framtida serviceinsatser och stödinsatser till anhöriga. För att kunna skapa en stark och fortsatt utveckling i vår region måste likvärdig fokus hållas på flera perspektiv t.ex. jämlikhet, ökad välfärd och bättre miljö. En ökad välfärd är en faktor som ger både direkta och indirekta fördelar för dessa samhällen. Indirekt genom att det blir mer attraktivt för medborgare att bo i kommunen där det råder ett gemensamt intresse hos alla kommunmedborgare att värna om de äldre. Ökat intresse ger ekonomisk tillväxt. Att stärka banden mellan generationerna ger även ett tryggare samhälle. 1.2 Definitioner I detta delprojekt samt i delprojektet service har vi särskilt service till basservice och bonusservice för att kunna göra förslagen mycket konkreta. Basservice är personlig omvårdnad såsom på- och avklädning, personlig hygien, matning, förflyttningar. Med andra ord allt som har med den personliga sfären att göra. Bonusservice menar vi här all övrig service som inte har med personlig omvårdnad att göra. Med trygghetsplatser menar vi, platser dit personer med hjälpbehov kan åka med helinackordering ifall det akut händer den hjälpande anhörige någonting. Korttidsboende är en avlastning för den anhörige dit den hjälpbehövande åker under ett Antal dagar/veckor med helinackordering så att den anhörige får vila ut. 2 Nuläget Det stöd som finns till anhöriga idag är i huvudsak stöd via kommunen i form av avlastning på korttidsboende och i hemmet av hemtjänst. Hemvårdsbidrag som är ett stimulansbidrag som kan ansökas av personer som är mellan 50-75 år och som väljer att sköta det mesta av den personliga hjälpen inom familjen. Luleå kommun har också dagverksamheter för personer med olika demenssjukdomar. I samarbete med Röda Korset och domkyrkans diakoner har det ordnats träffar för dem med stroke och deras anhöriga. Det finns även två olika projekt som startats upp under 05 och 06 med inriktning mot anhörigstöd. Landstinget och handikapporganisationer har även anhöriggrupper mot olika funktionsgrupper. 5
3 Medborgarnas önskemål Sammanställning av önskemålen OLE Nuläge basservice Ett flertal basserviceinsatser erbjuds av kommunen till äldre via bistånd. t.ex hemtjänst. Landstinget erhåller service i form av hjälpmedel, rehabilitering och medicinska insatser Nuläge bonusservice Kommunen erhåller bonusservice via bistånd t.ex ledsagning, promenader, ärenden, färdtjänst, trygghetslarm, mat- och varudistributioner.. Landstinget har bonusservice i form av anhörigträffar Handikapporganisationer anordnar anhörigträffar Nuläge utförare av anhörigstöd Handikapporganisationer, kyrkor och samfund, Kommun och Landsting Kommunen och Landstinget utför basserviceinsatserna. Nuläge anhörigstöd för gemenskap I dagsläget så finns det korttidsplatser, dagverksamhet för dementa, dagverksamhet för andra grupper håller i dagsläget att startas upp, Fyren en mötesplats där pensionärer, föreningar och organisationer kan boka lokaler, nyttja en spaavdelning, äta i restaurangen, medverka i datakurser eller fritt låna en dator i datasalen, beställa fotvård och klippa sig hos frisören. Nuläge IT som information av serviceinsatser. I dagsläget så finns det viss information på kommunens hemsida om vad man kan söka för hjälp/bistånd. Anhörigstöd Önskat läge för basservice Skräddarsydda insatser beroende på den hjälp som kunderna efterfrågade. De tillfrågade ansåg att de basservice insatser som finns i nuläget var bra Det ska ses utifrån individen. Önskat läge för bonusservice Farhågor för framtidens service. De intervjuade trodde inte att kommunen skulle kunna erbjuda samma utbud på grund av att det inte fanns pengar. Det kulturella utbudet var mycket viktigt och även viktigt med närhet till kulturella aktiviteter. Önskemål om fler aktiviteter centralt och i närområdena för att motverka påtvingad ensamhet och andra serviceinsatser som riktar sig till boendet. Önskat läge av utförare av anhörigstöd Önskat läge för gemenskap Här framkom det att det är viktigt att detta fanns kvar men även i närområdet. Oron för att bli tvunget ensam var stor. En person som kan ge stöd och råd. Fungerande kollektivtrafik/specialtransporter var här viktigt för att kunna åka till de olika mötesplatserna. Det var också mycket viktigt med att de skulle finnas aktiviteter och träning på korttidsplatserna. Önskat läge IT som kanal för gemenskap och informatör av serviceinsatser. En gemensam virtuell samlingsplats där olika föreningar, kommunen, landstinget, volontärer, bostadsbolag, frivilligorganisationer och andra kan visa vad de erbjuder för service och hur man kan boka/beställa tjänsterna. 6
4. Förslag till förändringar Delprojektet anhörigs förslag till lösningar Kommunen anställer en anhörigkonsult Anhörigombud utbildas Upprätta individuella stödplaner för anhöriga Verka för kostnadsfri avlösning i hemmet Verka för att det inrättas Trygghetsplatser Skapa tillgång till träning och aktiviteter i Korttidsboendet Tillhandhåll lokaler för mötesplatser Delprojektet anhörig förslag i samarbete med service handlar om att Dela in ett garanterat basutbud i 2 delar, mini och max Organisera ett utbyggt basutbud Skapa en Virtuell samlingspunkt/informationscentra 4.1 Någon att vända sig till( när det känns tungt och bli erbjuden stöd.) En anhörigkonsult anställs av Luleå kommun och har det övergripande ansvaret för allt anhörigstöd i kommunen. Anhörigkonsulten har till sin hjälp anhörigombud som medverkar i kontakten med anhöriga. Anhörigkonsultens uppdrag blir att: Ansvara för utvecklingen/samordningen av allt anhörigstöd i kommunen Fungera som motor i utvecklingsarbetet för anhörigstöd Sprida kunskap om de anhörigas situation och det stöd som finns Vara en kontaktyta mot anhöriga och anhörigombud Samtalsstöd för anhöriga, förtroende och motivationsarbete Samarbeta med volontärverksamhet, frivilligorganisationer, kyrkan, Hälso- och sjukvård och därigenom utveckla olika former för anhörigstöd Medverka i och starta upp olika utbildningstillfällen för anhöriga, närstående, frivilliga och olika personalgrupper Tillsammans med anhörigombud (pensionärer), personal i verksamheten) ansvara för upprättande av stödplaner och nätverksträffar. Anhörigombudets uppdrag blir att: På anhörigkonsultens uppdrag informera om vilka stödformer som finns samt upprätta individuella stödplaner för anhöriga. Stödplanerna kan bestå av: o Fria massagetimmar o Anhörigträffar o Utbildningar om olika funktionshinder o Utbildningar om förflyttningsteknik o Enskilda stödsamtal o Motionskort och träning o Med mera, med mera Lättillgänglig kontakt för anhöriga Samtalsstöd för anhöriga, förtroende och motivationsarbete 7
Samverkanspartner med personal i äldre- och handikappomsorgen, frivilligorganisationer och hälso- och sjukvården Fungera som motor i det lokala arbetet och sammankalla arbetsgruppen Tillsammans med anhörigkonsulent ansvara för nätverksträffar med anhöriga, personal och frivilliga Sprida kunskap om anhörigas situation Det stöd som ges ska vara kostnadsfritt för anhöriga. I Anhörigas röster, Socialstyrelsen, 2005 redovisas en sammanställning av erfarenheter från nära 600 anhörigas till personer som insjuknat i stroke 2001. Där framkommer det att det kan vara värdefullt att få diskutera sin framtida roll som anhörigvårdare med någon utomstående helst innan situationen utvecklats till en dygnet runt-insats. De uttrycker också att Det är viktigt att man tidigt förbereder den anhöriga på vad som väntar och tidigt börja fundera över behovet av anhörigstöd och vad ett sådant stöd skulle kunna innehålla. 4.2 Kostnadsfri avlösning i hemmet Verka för att erbjuda alla anhöriga, som lever i hushållsgemenskap med någon med behov av personlig omvårdnad, avlösning kostnadsfritt 8 timmar i månaden. För att på så sätt underlätta för den anhöriga att kunna komma sig ut på en promenad, åka till affären, umgås med vänner, utöva någon aktivitet, med mera, med mera. Hemtjänsten är de som ska utföra avlösningen. Max antal timmar per avlösning maximeras till fyra timmar. Avlösningen sker dagtid 13-16, måndag-fredag. Anhöriga ansöker om kostnadsfria avlösningstimmar genom kommunens handläggare. Handläggarna gör en behovsbedömning enligt de riktlinjer som socialnämnden fattat. Många kommuner i Sverige erbjuder i dag anhöriga kostnadsfria avlösningstimmar. Timmantalet varierar men cirka 10-12 timmar i månaden är brukligt. Anhöriga har svårt att unna sig att komma sig ut. Oftast om de går ut själva så är det till affären och där har de väldigt bråttom och känner en osäkerhet ifall det hänt den hjälpbehövande någonting. Att få tid till sig själv är en förutsättning för att orka hjälpa någon annan. 4.3 Trygghetsplatser Skapa trygghetsplatser i anslutning till korttids. Trygghetsplatserna används till akutplatser för hjälpbehövande vars anhörige akut måste åka till sjukhus, avlider eller kommer i en krissituation. Trygghetsplatserna är med helinackordering. En biståndsbedömning behövs inte de första 36 timmarna. Om den hjälpbehövande fortfarande är i behov av helinackordering så gör socialförvaltningens handläggare en behovsbedömning och kan därefter slussa personen till korttids, observationsplats eller hem med hemtjänstinsatser. Många av dem som vårdar sina anhöriga känner sig otrygga när de inte vet vem eller vad som skulle hända ifall de måste åka in till sjukhus, avlider eller kommer i en krissituation där de känner att de inte orkar ta hand om den hjälpbehövande. Tryggheten i att det finns hjälp att få gör det lättare för anhöriga. 8
4.4 Bibehållandet av resurser och att känslan av meningsfullhet. Erbjud rehabilitering och aktivering under vistelsen på korttidsboendet. Anhörigombud kan tillsammans med en person som är i behov av arbetsträning finna individuella aktiviteter i samarbete med bland annat frivilliga. Att erbjuda träning och aktiviteter för de som vistas på Korttidsboendet underlättar för anhöriga att kunna motivera den de hjälper att åka på avlastning. Med träning och aktiviteter underlättas även den anhörigas arbete. Den de hjälper får träna och bibehåller de resurser som denne har och ibland träna upp resurser de inte visste att de hade. Detta ger den som är i behov av hjälp en meningsfullhet i och med stödinsatsen korttidsboende. Det är ibland svårt för anhöriga att kunna motivera den de hjälper att åka till korttidsboende samtidigt som det är så viktigt för anhöriga att få chans att vila upp sig. Att som anhörig göra någonting emot den hjälpbehövandes vilja skapar samvetskval och gör att den anhöriga inte kan glädjas åt den tid denne har för sig själv. Det är också ofta som den hjälpbehövandes resurser försämras när de är på korttidsvård. Många anhöriga uttrycker att de beror på brist av träning och av aktiviteter och känner därför att det är tyngre att träna upp dem igen när de kommer hem än att inte alls använda sig av stödformen korttidsboende. 4.5 Informationscentra en plats att mötas på (finns även i delprojekt service. Tillhandahåll en lokal centralt och verka för ett samarbete med bostadsföreningar i de olika bostadsområdena. Kommunen betalar för drift och underhåll. På den centrala mötesplatsen så ska ett informationscentra finnas där det är en anställd som sköter bokningar av lokalerna och samordnar aktiviteterna, upprättar informationsblad och lägger in information på nätet om de olika servicetjänsterna och aktiviteterna. Anhörigkonsult och anhörigombud kan nås via den centrala mötesplatsen Anställ 2 personer som arbetstränar som bistår i aktiviteter och samordningen Till informationscentrat så kan även de som inte har Internet ringa för att få information om de tjänster de kan beställa och aktiviteter som finns. Den centrala mötesplatsen ska innehålla restaurang med stort urval, frisör, skönhetssalong, fotvård, kiosk som bedrivs av privata företag, sociala företag, kooperativ, föreningar och så vidare. Det ska vara nära till skola och matvaruaffärer. Från den centrala mötesplatsen i centrum sköts bokning av lokaler och aktiviteter på de övriga mötesplatserna som finns i de olika områdena till exempel i årgångshus. Frivilliga, volontärer, skolor, föreningar och kyrkor/samfund kan anordna aktiviteter på de olika mötesplatserna och även därifrån utgå för inbokade serviceuppdrag Service för gemenskap är mycket viktigt för att människor ska må bra och vara aktiva. I Ett aktivt liv som senior som getts ut av Sveriges Kommuner och Landsting, 2006 står det att En bra och tillgänglig miljö är en förutsättning för kunna vara aktiv och detta kan de äldre inte skapa själva utan det är samhällets uppgift. Vidare så menar de att det är viktigt att respektera individens vilja att aktiveras. Det är med andra ord den enskilde som utifrån 9
sina förutsättningar själv väljer sin livsstil och aktivitetsnivå. Vad samhället kan bidra med är framför allt tillgänglighet i bostadsområden och samhället i övrigt, bra kommunikationer och planering av friluftsområden även för seniorer, planering av motions och idrottsanläggningar, parker och kulturlokaler. Kommunerna kan också bidra med stöd till föreningsliv och vissa kulturaktiviteter och information om vad som finns. Service för att bibehålla hälsa (se rapport i delprojekt service ) När jag är i behov av att få hjälp med det basala. (se rapport i delprojekt service ) När jag har behov av ett utökat basutbud. (se rapport i delprojekt service ) 5 Reflektioner 5.1 Anhörigstöd för individuella lösningar och trygghet Det framkommer tydligt i våra undersökningar att om anhöriga ska kunna känna trygghet är beroende av att de vet var de kan vända sig för att få hjälp i vissa situationer. Hjälp om de är i behov av till exempel information om vilka serviceinsatser det finns att få, var man vänder sig i olika situationer och att det finns ställen dit den hjälpbehövande kan fara ifall den anhöriga blir akut sjuk. Viktigt är att det finns någon att prata med och att det finns någonstans dit man kan åka tillsammans med den som är i behov av hjälp eller att den hjälpbehövande kan åka själv för att och få gemenskap med andra. Genom hela livet så finns människan en i ett socialt sammanhang. Många äldre blir ensamma beroende på att vännerna är i samma situation som de själva och inte kan/orkar komma sig ut eller så har många vänner avlidit. Barn med familj bor ibland långt ifrån dem som omöjliggör att träffas ofta. Dagens familjesituation är annorlunda i förhållande till tidigare, båda makar har ofta heltidsarbeten och fritidsaktivitet som gör de inte träffas varje dag. Att ta sig ut är oftast ett stort företag och många vet inte till vad man tar sig ut. Finns där toaletter, finns där hjälp att få om någonting händer och finns där någon jag kan prata och känna samhörighet med? Hur ska jag komma mig till olika mötesplatser är också en tanke som finns. Att det finns ett stort utbud av basservice är viktigt för anhöriga. Anhöriga har oftast inte utbildning om funktionshinder eller lyftteknik och att ensamt bära ett stort ansvar för den personliga omvårdnaden kan medföra att anhöriga blir utbrända, får förslitningsskador eller kroppsliga sjukdomar. De unnar inte sig själva att ha egen tid då de kan gå ut och gå, åka på affären, åka till frisören och så vidare. Det är viktigt att anhöriga får vara anhöriga. Många äldre vill inte heller att anhöriga ska hjälpa till med den personliga omvårdnaden utan vill istället att de ska vara ett socialt stöd. 5.2 Utförare av service och anhörigstöd Luleå kommun och Norrbottens läns landsting är av tradition ensam huvudman vad gäller utförandet av basservice. Inom LSS, Lagen om Särskilt Stöd, finns det andra aktörer att välja mellan. Privata företag, kollektiv och kommunen samsas på samma arena. Kommunen har dock alltid det yttersta ansvaret. Luleå Kommun kommer nu att på försök införa intraprenader inom socialförvaltningen. 10
En intraprenad är en självständig företagsliknande enhet som på uppdrag av kommunen utför verksamhet inom ramen för den kommunala förvaltningsorganisationen. Luleå Kommun ger i huvudsak den mesta bonusservicen. Aktiviteter och nöjen arrangeras av olika handikapporganisationer, pensionärsorganisationer och kyrkor/samfund. 5.3IT I delprojektet nätverk framkommer det att använda IT som medel för att beställa service och se utbudet av servicen i samhället blir mer och mer vanligt. Det är dock en viss skillnad mellan män och kvinnor i hur man använder IT. I vår undersökning visar det sig att kvinnor framstår som mera positiva till IT än männen. 11
Litteraturlista Gudrun Karkea, Kristina Mattsson, Stöd till anhörigvårdare En uppfattning ur två perspektiv, Institutionen för hälsovetenskap, 2003:014 HV Mats Lindgren, Thomas Furth, Magnus Kempe och Göran Krafft, Rekordgenerationen Vad de vill och hur de tänker, BookhousePublishing,2005 Peter Westlund och Arne Sjöberg, Antonovsky inte Maslow för en salutogen omsorg och vård, Fortbildningsförlaget, 2005 Svensk Kommunförbundet, Akutellt om äldreomsorgen, oktober 2004, Statens Folkhälsoinstitut, Satsa på de äldres hälsa En kunskapssammanställning med goda exempel, 2002:27 Sveriges Kommuner och Landsting,Ett aktivt liv som senior, 2006 Socialstyrelsen, Anhörigas röster, 2005 Socialstyrelsen, Då är det bara att ta nya tag Avlösningsvård i Jönköpings län, 2002 Maria Balogh, Närståendes upplevelser av att en äldre person flyttar till särskilt boende, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2005 Senior 2005, Socialdepartementet, Äldrepolitik för framtiden, 2003 Projektgrupps medverkare Agneta E Olsson, Enhetschef socialförvaltningen, Luleå Kommun Ann Katrin Johansson, Enhetschef socialförvaltningen, Luleå Kommun Maria Spinell, Arbetsledare pensionärsservice, Luleå Kommun Sara Berggren, VD Luleå Låskonsult, Luleå Stefan Säfenstedt, LTU, Luleå 12