Forum Naturkastrofer 18 november 2014

Relevanta dokument
Räddningsverket Leif Sandahl

Brandrisk Skog och Markfakta

Naturvårdsbränning, Långmons naturreservat 29 maj 2013

Brandrisk Skog och Mark fakta, modeller och data Foto: Leif Sandahl

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (9) Datum Hjälp för dig som loggar in i Brandrisk Skog och Mark

Rymdstyrelsens Dnr 222/13. Statusrapport Rymdstyrelsens användarprogram. Fire fuels. Metria AB, BESÖKSADRESS. WEBB

Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2015

Aktörsgemensamt CBRNE-möte Niklas Andrén

Skogsbränder juni Hudiksvalls kommun Ägare: Holmen skog 157 ha

Förfrågan om MSB:s förstärkningsresurser för brandbekämpning - helikopter och flyg, samt användning av resursen

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Riskhantering avseende brand vid skogsarbete

Skogsbrandsommaren 2018

En ovärderlig resurs vid skogsbränderna

SIMULERING AV SKOGSBRÄNDER. Christian Jönsson Johan Linåker Brandingenjörer LTH

Mats Bergmark. Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen)

MSB:s arbete med naturolyckor

Skogsbrandsdetektion i Sverige. Rickard Hansen. rickard.hansen@msb.se

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2013

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2011

Förfrågan med anledning av regeringsuppdrag angående stärkt krisberedskap efter skogsbranden i Västmanland 2014

Förundersökning Brand i lägenhet,

VÄGLEDNING. Vägledning om eldningsförbud

Guidelines Rädda världen lite grann varje dag 2016, Svanen

Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat

Brandorsaksutredning. Villabrand, Lars-Göran Nyhlén. Brandorsaksutredare

Bakgrund Arbeten gjorda innan förstudier. Översyn av den operativa organisationen Visions- och förberedelsearbete inför förstudier

Skogsbranden i Västmanland

Meteorologi. Läran om vädret

Insatssammanställning

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Brandutredning. Villa kl

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Bränningsplan. Koordinat: N , E Lägesbeskrivning: 18 km NO om Liden, Timrå kommun, Västernorrland

Vägledning eldningsförbud

Modeller för små och stora beslut

INFORMATION GRANNSAMVERKAN LPO GLOBEN

Samverkanskonferenser. Länsstyrelseforum

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

Allemansrätten paddling

Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

Allmänt om eldning utomhus inom Tjörns kommun.

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Riktlinjer för bränning i skog och mark inom Jämtlands län

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Skogen lågor vid Bergsjön

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Tofta Krokstäde 1:51, Gotland

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015

Nationella Marktäckedata Nu karterar vi Sverige!

Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg

Skåne Klimatförändringarna och Vattnet. Göran Ewald

Den svenska hydrologiska tjänsten Gunlög Wennerberg

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Sårbarhetskartering vattendrag

TUMREGLER VID SKOGSBRAND TUMREGLER VID SKOGSBRAND

Bilaga 13. PM - Riskanalys brand Duvhällen vindpark

Skogsbrandbevakning med flyg

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand

Per Ericsson Görvälnverket

Eldning utomhus Vägledning för Dalarnas län

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

HSB BRF HAMNEN, ÅSIKTEN ETAPP TVÅ

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

(O)avsiktliga konsekvenser av riskkommunikation vid extraordinära händelser: Skogsbranden i Västmanland 2014

Naturva rdsbra nning den 2 juli 2015 inom Life Taiga och i Natura omra det Helvetesbra nnan, Å kroken.

Snabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare?

Temautredning om byggnadstekniskt brandskydd Sundsvall

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys

Om du tvingas evakuera dina hästar eller lantbruksdjur på grund av skogsbrand

OLYCKSUTREDNING - 2. Brand på i cistern på Aarhus Karlshamn.

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING

BRAND-/OLYCKSUTREDNING

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

HUR KAN RÄDDNINGSTJÄNSTEN OCH FORSKARVÄRLDEN SAMVERKA

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund!

Klimatanpassning i Örebro län

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Anvisningar och råd vid hyggesbränning

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten.

Transkript:

Forum Naturkastrofer 18 november 2014 Nya väderfenomen 2014? - extrema vegetationsbränder i Norge och Sverige Leif Sandahl Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete

Vegetationsbränderna i Norge januari 2014 -Vinterbränder i Skandinavien Ska prata om: Ett nytt fenomen vädret, en förändring? Vad vi har sett Studerat brandens beteende och vegetationen Inte analys av genomförd insats

Snödjup 31/12 2013 Källa: senorge.no Licens: CC-BY 3.0 NO och NLOD Källa: SMHI Licens: http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode

Nederbördsavvikelse jan 2014 Licens: CC-BY 3.0 NO och NLOD Källa: Meteorologiska institutt Källa: Licens: http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode

Källa: SMHI Faktablad nr 16, Torka, 2003

Olika växtprover för fuktanalys Torr luft Vind Tjäle

Växtskikten blir frystorkade Normal fukthalt 60-80 % Fukthalt i växtprov Havsvåg och Frøya februari 2014 Brinner och sprider brand ljung

1

Start 22:20 27 Januari i Uran Startpunkt 235 m

Startpunkt - trolig orsak: 24 mm 2 aluminium el-ledning 230 V (polisutredning pågår)

Is i terrängen där det brunnit

Häftig och intensiv brand - torrt i ytan

Branden berörde främst det översta skiktet av vegetationen Frusen mark -Flera dm tjäle

Totalt utbränt

Begränsad i flanken - närhet till vatten

Brandspridning förbi och runt sjöar

Elnätet avstängt = ingen mobil kommunikation reparation pågick vid besöket 2 veckor efter

Samhällets trygghet efter olyckan- lösningen?

Källa: Flatanger kommune

2

Frøya

Källa: Lokalavisa Hitra-Frøya http://www.hitra-froya.no/

Andra förutsättningar för insats Flera hundra utrymda Många hus under röken Aktiv släckning hkp på plats Mindre höjdskillnad, i havet 2 hytter brunnit upp Tidigt stöd ledning mm (DSB)

Vad har vi lärt oss av vinterbränder Måste kunna förutse risker som är självklara Sverige behöver ha prognoser för vinterbränder Vi behöver dagligen följa riskutvecklingen (snöfritt) Hade varit många veg. bränder lite slitna Enkla bränder berör nära 100 % av ytan/samhället Infrastruktur påverkas Norge har mer personal (CF) och helikopter Sverige behöver inventera riskområden - få hotbild Metodutveckling kartering/riskklassning vegetation

Klimatförändring? Var detta en unik företeelse med vinterbränder eller något vi kommer att se regelbundet i framtiden?

Har vi resurser? Kan vi hantera det (metod/teknik)? Hur ska vi organisera oss (leda)? Förstår vi riskbilden? Har vi en strategi förebygga/insats? Vilka prioriteringar i samhället ska styra?

Torsdag klockan 13:29 31 juli 2014 öster om Virsbo skogsbrand Västmanland Hur var sommaren 2014? 24 Juli riksmedia

En brand på 1X 000 ha produktiv skog 7 000 Avbränd yta produktiv skog och total avbränd yta för Sverige 1998-2014 6 000 5 000 Skog (ha) Total avbränd yta (ha) 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

MSB ger uppdraga till SMHI att producera brandriskprognoser Dagens brandriskprognoser bygger på modeller som togs fram eller infördes på 1990-talet Tar bara in väderdata som risk Förenklat budskap till allmänheten 1-5E Brandriskprognoserna ges stort utrymme i media Detaljerad och fördjupning finns med inloggning Detaljerad kan användas för djupare analyser Skogsbruket, vissa riskverksamheter är användare Endast april- augusti (februari-september) Endast ett topp-värde varje dygn (prognos 6 dygn)

01-jul 02-jul 03-jul 04-jul 05-jul 06-jul 07-jul 08-jul 09-jul 10-jul 11-jul 12-jul 13-jul 14-jul 15-jul 16-jul 17-jul 18-jul 19-jul 20-jul 21-jul 22-jul 23-jul 24-jul 25-jul 26-jul 27-jul 28-jul 29-jul 30-jul 31-jul 01-aug 02-aug 03-aug 04-aug 05-aug 06-aug 07-aug 08-aug 09-aug 10-aug 11-aug 12-aug 13-aug 14-aug 15-aug 50 FWI öster om Ramnäs, analysdata tom. 9 aug 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 5E 5 4 3 2

Exempel från Kanadas skog Jack Pine Stands är inte samma skog som i Sverige men visar relativa skillnader i beteende på en brand vid olika FWI

Dag 1. Torsdag 19.02 Foto Lasse Pettersson

16.25 Larm 13.29 W 5,2 m/s 1 km Torsdag (Fredag) Rh 38% (47%) W 5,2 m/s (5,7) T 24 C (23) FFMC 90.7 (90,2) DMC 47 (51) BUI 76 (79) ISI 12.1 (12.3) FWI 31 (32)

Norr om branden torsdag 31/7 ca kl 20

Vegetationens inverkan på brandbeteendet Hur brinner olika vegetationer När brinner de olika vegetationer Olika förutsättningar för antändning - orsaker Brinner annat än skog (åker, parker, grönytor, mm) Var finns olika vegetationer Möjlig förändring av vegetationen

Foto Anders Granström

Foto Anders Granström

Foto Anders Granström

Ledning av stora skogsbränder Hur ska teori omsättas till praktik Kartor behövs för att hitta rätt och kommunicera åtgärder Att leda över stora ytor kräver särskilda resurser nationella? Okända resurser/nya Långt bortifrån Fånga läget (lägesbild) Planera nästa dag

En karta många mobiler

Copernicusbild ca kl 12 måndag 4 aug

Kustbevakningens IR-bild flygbränder

Karterat brandområde - Kan vi förutse denna typ av händelser? - Historik? - Uppdaterad riskbild? - Hur ska risken hanteras? - Hur brinner/antänds veg - Acceptabel risk!? - Tar skogsnäringen sitt riskansvar? (jmfr ind) - Samhällets ansvar? - Bättre prognoser - Extremer i nytt klimat

Träd som vinden konserverat i hettan

Även annat än skog har brunnit

SMHI studie (2012)

Klimatförändring? Är denna typ av sommarbrand något vi kan förväntas oss i framtiden?

Framtidsfrågor vem tar initiativet/samverkar skogsnäringen eller samhället eller båda Hur ska framtidens skog se ut - nya trädarter - brandbarriärer/brandgator - ta bort för att hindra spridning i död vegetation Ökat ägaransvar Beredskapskrav på verksamheter i skog Allemansrätten? Krav på skydd mellan skog samhälle verksamhet Annan vegetation än skog kan också sprida brand

Tack!