Verksamhetsberättelse 2015 Möckelngymnasiet Karlskoga, rektorsområde 4 2016-01-24 Leena Jonsson Arndt Rektor
Innehåll 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Ekonomi 5 4 Måluppfyllelse... 6 5 Sammanfattande analys av arbetslagens verksamhetsberättelser....17 6 Årets viktigaste händelser 18 8 Avslutning.. 19 2
1 Inledning Precis som förra året har även 2015 varit ett positivt år för rektorsområde 4, RO4, beträffande elevantal och fyllnadsgrad på programmen. Andel elever på RO4 som erhållit antingen yrkesexamen eller högskoleförberedande examen är högre än genomsnittet i riket på fyra av fem utbildningsprogram. Däremot är de avgående elevernas genomsnittliga betygspoäng per program år 2015 är lägre än genomsnittet i riket på tre av fem program. Det är mycket positivt att en till en lösningen gällande personliga datorer till skolans elever har fortsatt under 2015. Hösten 2015 fick åter alla elever på nationella program i årskurs 1 nyinköpta personliga datorer. De elever som började åk 3 höstterminen 2015 har också fått personliga datorer men inte nya utan de har fått ta i anspråk de tidigare lånedatorerna. I samband med detta försvann de problem som tidigare var direkt kopplade till lånedatorerna. Under 2015 har RO4 gemensamt med de övriga rektorsområdena fortsatt utvecklingsarbetet med användandet lärplattformen IT s learning, vilken introducerades I januari 2014. Vi har redan kunnat se positiva effekter av användandet av lärplattformen, särskilt där lärarna kommit så långt att lärplattformen fungerar som ett verktyg i den vardagliga verksamheten. Den budgetram rektorsområde 4 erhöll inför 2015 skulle ha varit fullt tillräcklig om inte två oförutsedda händelser inträffat, vilka beskrivs under av avsnittet ekonomi. Bokslutet kom utifrån detta att uppvisa ett överskridande av budgetramen med 144,5 kkr. 2 Verksamhetsområde I rektorsområdet ingår nationella gymnasieprogram och verksamheter enligt nedan: El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet, lärlingsutbildning Industritekniska programmet (ingår i teknikcollege) Teknikprogrammet (ingår i teknikcollege) VVS- och fastighetsprogrammet I rektorsområdet ingick fram till och med 2015-07 -31 Möckelngymnasiet Karlskogas planeringsfunktion samt studie- och yrkesvägledarna, vilka är en gemensam resurs för både Karlskoga och Degerfors. Dessa verksamheter övergick från 2015-08- 01 till att tillhöra en ny enhet under den administrativa chefen. Från 2015-08- 01 överfördes samordningsansvar för den gemensamma elevhälsan vid Möckelngymnasiet Karlskoga samt chefskap för skolans gemensamma kuratorer, specialpedagoger samt speciallärare till RO2. 3
2.1 Antal elever per program och årskurs 15 september 2015 Utbildningsprogram Antal elever Antal elever Antal elever Totalt antal Åk 1 Åk2 Åk3 elever El- och Energiprogrammet 16 19 17 52 Fordon - och Transportprogrammet 5 5 6 16 Industritekniska programmet 13 12 12 37 Teknikprogrammet 31 26 22 79 VVS- och fastighetsprogrammet 16 13 14 43 Summa 81 75 71 227 Det totala antalet elever uppgick den 15 september 2015 till 227. Vid motsvarande tidpunkt 2014 var antalet elever 241 vilket innebär en minskning med 14 elever. Elevminskningen kan helt hänföras till tidigare genomförd reducering av antalet utbildningsplatser på El- och energiprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet. Antalet elever på Teknikprogrammet har däremot ökat och i årskurs 1 har överinskrivning om tre elever gjorts. Inför läsåret 2015/16 var det få elever som bytte utbildningsprogram. Som exempel kan nämnas att inga elever har bytt från Teknikprogrammet till skillnad inför läsåret 2014/15 då sex elever bytte från Teknikprogrammet till annat utbildningsprogram. Däremot har elever bytt till Teknikprogrammet, åk 1, vid terminsstarten i höstas. Att allt färre elever söker till gymnasieskolans yrkesprogram är fortfarande en trend i riket. När det gäller de yrkesprogram som ingår i RO4 finns det inga tecken på ett svalare intresse för dessa program än innan GY11. Fordons-och transportprogrammet samt Industritekniska programmet har ett betydligt svagare söktryck än VVS- och fastighetsprogrammet och ELoch energiprogrammet men det är inget som kan kopplas till gymnasiereformen GY11 utan det har varit så under lång tid. Möckelngymnasiet Karlskoga är även i år, trots det minskade söktrycket till Industritekniska programmet den gymnasieskola i länet som har flest sökande till Industritekniska programmet. Elevernas intresse för Fordon - och transportprogrammet, lärlingsutbildning har inte alls varit detsamma i år som förra året. Antalet sökande till Fordons- och transportprogrammet har gått upp och ner mellan åren men vi har inte kunnat finna någon särskild anledning till att antalet sökande till programmet har minskat just i år. Frågan är om det vacklande intresset hänför sig till att det just är ett lärlingsprogram eller programmet i sig. 2.2 Verksamhetsområdets organisation Utbildningsprogrammens verksamhet är organiserad enligt nedan Arbetslag 1 Arbetslag 2 El- och energiprogrammet Teknikcollege Fordons- och transportprogrammet - Industritekniska programmet VVS- och fastighetsprogrammet - Teknikprogrammet 4
I de båda arbetslagen ingår sammantaget 19 lärare. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare vars uppdrag är att fungera som bollplank till rektor i olika verksamhetsfrågor, vara en mellanhand mellan arbetslagen och rektor samt ha ett samordningsansvar för arbetslaget. Rektor och arbetslagsledare träffas varje vecka för att diskutera verksamhetsfrågor samt planering av olika aktiviteter inom rektorsområdet. Syftet med en arbetslagsorganisation där man träffas regelbundet är att möjliggöra en arbetsmodell där eleven står i fokus, behandla olika frågor som ingår i mentorskapet, bedriva skolutveckling samt planera och genomföra skolgemensamma aktiviteter. Elevhälsans organisation I RO4 ingår från 2015 08 01 samordningsansvar för elevhälsan på Möckelngymnasiet Karlskogas nationella program. Skolan har ett gemensamt elevhälsoteam som leds av undertecknad. I elevhälsoteamet ingår specialpedagoger, speciallärare, kuratorer, skolsköterskor och studie- och yrkesvägledare samt undertecknad. Förutom samordningsansvaret för den gemensamma elevhälsan ingår chefskap för de kuratorer, specialpedagoger och speciallärare som arbetar mot de nationella programmen. Skolans gemensamma elevhälsoteam träffas ungefär en gång i månaden och arbetar med frågor av övergripande karaktär. Varje rektorsområde har ett eget elevhälsoteam som arbetar med elevhälsa inom området. På rektorsområde 4 träffas teamet en gång i veckan för att diskutera och besluta hur man ska gå vidare i aktuella ärenden. 3 Ekonomi Ekonomisk redovisning Nedan redovisas budget och bokslut för Ro4, belopp i kkr Budget 2015 Bokslut Differens 16064 16208,5-144,5 Det ekonomiska läget inför 2015 var bra och det kändes som att RO4 skulle klara att genomföra sitt verksamhetsuppdrag inom medgiven budgetram. Under våren 2015 uppstod ett personalproblem av extraordinär karaktär där undertecknad i samråd mer personalchefen beslutade att vidta vissa åtgärder för elevernas och därmed verksamhetens bästa. Dessa åtgärder kom att medföra extra kostnader om ca 160 kkr. Härutöver upptäcktes, vid ett besök av en branschorganisation, att det skett en miss i timplanen för ett av skolans yrkesprogram. Felet bestod i vi inför genomförandet av GY11, missat att ta med en kurs som är obligatorisk på programmet, enligt branschen, för att erhålla yrkescertifikat. Eleverna som tog gymnasieexamen 2014, den första kullen efter genomförandet av GY11, informerades omgående om missen i timplanen. Eleverna erbjöds att genomföra kursen på lördagar under vårterminen 2015. För de elever som under läsåret 2014/15 gick i årskurs tre och som inte heller läst denna kurs anordnades den som en extra kurs inom ordinarie skoltid under vårterminen 2015. För att kunna genomföra dessa kurser samtidigt som vi hade ett personalproblem tvingades vi söka hjälp av yrkesmän från branschen. Kostnaden för genomförandet av dessa kurser har uppgått till ca 80 kkr. Resterande del av överskridandet kan härföras till vikariekostnader för undervisning samt 5
rättning av nationella prov. Flera mindre överskott på läromedelskonton har bidragit till att begränsa rektorsområdets överskridande av budget om 144,5 kkr. 4 Måluppfyllese utifrån rektors verksamhetsplan 4.1 Alla elever fullföljer sin utbildning och med goda resultat Andelen elever som fullföljer sin utbildning samt uppnår de nationella kunskapsmålen läsåret 2014/15 ska vara högre än för läsåret 2013/14 och lägst motsvara genomsnittet för riket Avgångseleverna erhåller en gymnasieexamen, antingen en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen under förutsättning att de fått godkända betyg enligt fastställda krav. I övrigt erhålls ett så kallat studiebevis. Nedan redovisas genomsnittligt betygspoäng per program för elever som erhöll gymnasieexamen 2015 Gymnasieprogram Genomsnittligt betygspoäng Möckelngy. Genomsnittligt betygspoäng riket El- och energiprogrammet 12,9 13,0-0,1 Fordons- och transportprogrammet* 13,0 13,0 0 Industritekniska programmet ** 12,7 13,6-0,9 VVS- och fastighetsprogrammet 13,8 12,8 1,0 Teknikprogrammet 13,3 14,4-1,1 * avser endast 7 elever och ** avser endast 4 elever. Program med färre än 10 elever redovisas ej i SIRIS. Diff. För jämförelse redovisas genomsnittligt betygspoäng per program för elever som erhöll gymnasieexamen 2014 Gymnasieprogram Genomsnittligt betygspoäng Möckelngy. Genomsnittligt betygspoäng riket Differens El- och energoprogrammet 14,3 13,0 1,3 Fordons- och transportprogrammet 14,1* 12,9 1,1 Industritekniskaprogrammet 13,2 13,4-0,2 VVS- och fastighetsprogrammet 12,6 12,7-0,1 Teknikprogrammet 13,8 14,3-0,5 * avser endast en elev Av resultatet för 2015 kan utläsas att den genomsnittliga betygspoängen för elever på programmen El- och energi, Industritekniska samt Teknik ligger under genomsnittet för riket. Däremot är den genomsnittliga betygspoängen för VVS-och fastighetsprogrammet 1,0 poäng över riksgenomsnittet och för Fordons- och transportprogrammet elever är resultatet exakt detsamma som genomsnittet för riket. Den genomsnittliga betygspoängen har sjunkit på alla program förutom på VVS- och fastighetsprogrammet där betygspoängen har höjts från 12,6 till 13,8. Utvecklingen på VVSoch fastighetsprogrammet har varit mycket positiv de senaste åren och under hösten 2015 6
erhöll programmet utmärkelsen Förstklassig skola från branschen. Utmärkelsen föregås av en enkätundersökning bland eleverna, samtal med lärarna samt besök på skolan där branschrepresentanter tittar på skolans lokaler, maskiner, läromedel och annan utrustning, kvalitén i undervisningen samt tillgången till APL- platser. Betygspoängen på El- och energiprogrammet uppgick 2014 till 14,3 vilket var betydligt högre än tidigare år. År 2015 sjönk däremot den genomsnittliga betygspoängen till 12,9. När vi analyserat resultatet har vi inte kunnat finna någon särskild anledning till den stora differensen mellan åren. På Fordon- och transportprogrammet uppgick den genomsnittliga betygspoängen 2015 till 13,0 vilket exakt motsvarar riksgenomsnittet. Årets resultat 13,0 är den bästa genomsnittliga betygspoängen under alla år som lärlingsutbildningen funnits. Dessutom har alla sju elever erhållit yrkesexamen. Förra året uppnådde endast en elev yrkesexamen. Av Industritekniska programmets åtta elever har fem erhållit yrkesexamen. Det har funnits problem med stor frånvaro, av olika anledningar, för de elever som inte uppnått en yrkesexamen. Både lärare, elevhälsan och undertecknad har arbetat mycket för att hjälpa och stödja dessa elever under deras gymnasietid. Alla dessa elever har gått längre än tre år i gymnasieskolan. Deras studier på Industritekniska programmet medförde, trots att de inte erhöll en gymnasieexamen, ändå ganska stora personliga framgångar i jämförelse med tidigare studier. Den genomsnittliga betygspoängen på programmet uppgår till 12,7 vilket är 0,5 poäng lägre än år 2014. Genomsnittlig betygspoäng för eleverna på Teknikprogrammet uppgick 2015 till 13,3, vilket är lågt, och 1,1 poäng lägre än genomsnittet för riket samt 0,4.poäng lägre än för 2014. Även om den genomsnittliga betygspoängen är låg för eleverna på Möckelngymnasiet har alla elever lyckats erhålla en högskoleförberedande examen. Det måste ändå ses som mycket positivt. Undertecknads upplevelse är att det finns en skillnad i ambitionsnivån mellan eleverna på Teknikprogrammet och Naturvetenskapliga programmet. Detta trots att programmen är mycket likartade och förutsätter att eleven studerar vidare på högskola/universitet. En stor andel av eleverna på Teknik- programmet skulle med största sannolikhet kunnat ha högre betygspoäng om de satsat mer tid på studierna, både i skolan och hemma. Det sistnämnda gäller inte endast elever på Teknikprogrammet utan även på yrkesprogrammen. Tyvärr ser vi en trend att allt fler elever nöjer sig med att nå ett godkänt betyg istället för att utmana sig själva och satsa på ett högre betyg. Självklart finns det olika anledningar till detta men det är en viktig fråga att den kommer att finnas på agendan under 2016 i RO4. 7
4.1.1 Genomsnittligt betygspoäng för elever med gymnasieexamen eller studiebevis Nedan redovisas genomsnittligt betygspoäng för elever med gymnasieexamen eller studiebevis 2015 Utbildningsprogram Genomsnittligt betygspoäng Möckelngy. Genomsnittligt betygspoäng riket Differens El- och energi 12,9 12,5 0,4 Fordons- och transport 13,0 12,5 0,5 Industritekniska 11,0 13,1-2,1 VVS- och fastighet 13,5 12,3 1,2 Teknik 13,3 13,9-0,6 För jämförelse redovisas genomsnittligt betygspoäng per program för elever som erhöll gymnasieexamen eller studiebevis 2014 Utbildningsprogram Genomsnittligt betygspoäng Möckelngy. Genomsnittligt betygspoäng riket Differens El- och energi 14,0 12,5 1,5 Fordons- och transport 12,2* 12,3-0,1 Industritekniska 12,0 12,9-0,9 VVS- och fastighet 12,6 12,3 0,3 Teknik 13,2 13,7-0,5 På Fordonsprogrammet* har endast tre elever avslutat sin utbildning vårterminen 2014. Den största avvikelsen mot riket år 2015 uppvisas för eleverna på Industritekniska programmet och Teknikprogrammet. Den stora avvikelsen på Industritekniska programmet beror till allra största del på några elever haft mycket hög frånvaro under hela eller större delar av sin gymnasietid och som har lett till att de erhållit betyg i betydligt färre kurser än vad som ingår i gymnasieskolan. 4.1.2 Andel elever på Möckelngymnasiet, RO4, med gymnasieexamen, yrkesexamen eller högskoleförberedande examen Andel elever med yrkesexamen eller högskoleförberedande examen år 2015 Gymnasieprogram Andel elever med gymnasieexamen Möckelngy. Andel elever med gymnasieexamen i riket Differens El- och energiprogrammet 95,8 88,1 7,7 Fordons- och transportprogrammet 100* 84,5 15,5 Industritekniskaprogrammet 62,5 87,7-25,5 VVS- och fastighetsprogrammet 90,5 86,6 3,9 Teknikprogrammet 100 88,0 12 *Avser endast en elev. Det var sammanlagt endast tre elever på programmet i åk3 8
För jämförelse redovisas andel elever med yrkesexamen eller högskoleexamen 2014 Gymnasieprogram Andel elever med gymnasieexamen Möckelngy. Andel elever med gymnasieexamen i riket Differens El- och energiprogrammet 94,1 87,8 6,3 Fordons- och transportprogrammet 33,3* 80,5-47,2 Industritekniskaprogrammet 57,1 86,3-29,2 VVS- och fastighetsprogrammet 100 89,0 11,0 Teknikprogrammet 86,7 89,0-2,3 *Avser endast en elev. Det var sammanlagt endast tre elever på programmet i åk3 Andelen elever som fått antingen yrkesexamen eller högskoleförberedande examen var högre läsåret 2014/15 än för läsåret 2013/14. För tre av fyra av yrkesprogram redovisas att andelen elever med yrkesexamen var högre än för riket. På Teknikprogrammet har 100 procent av eleverna erhållit en högskoleförberedande examen. Mostvarande siffra för riket är 88 procent. Årets resultat gällande andel elever som erhållit en högskoleförberedande examen har därmed förbättrats med 13,3 procentenheter i förhållande till år 2014. 4.1.3 Andel elever med grundläggande högskolebehörighet Fullföljd gymnasieutbildning enligt GY11 leder inte automatiskt till en grundläggande högskolebehörighet om man klarat de betygskrav som gäller för examen på respektive utbildningsprogram. Elever på yrkesprogram måste välja till tre kurser, svenska 2 och 3 samt engelska 6 för att erhålla grundläggande högskolebehörighet. Det har medfört att en väsentligt lägre andel elever på yrkesprogram som avslutat sina gymnasiestudier från och med läsåret 2013/14, har grundläggande högskolebehörighet. Elever på yrkesprogram har möjlighet att, antingen inom ramen för det individuella valet eller att genom utökade studier, välja till de kurser som krävs för att få grundläggande högskolebehörighet.av de elever som, inom RO4, avslutade sina gymnasiestudier på yrkesprogram våren 2015 har nästan alla prioriterat att läsa fler karaktärsämneskurser eller andra mer praktiska kurser framför fler kurser i svenska och engelska. Nedan redovisas andel elever med grundläggande högskolebehörighet 2015 i jämförelse med 2014. Utbildningsprogram Andel elever 2015 Andel elever 2014 El- och energiprogrammet 17,2 41,2 Fordons- och transportprogrammet - 0 Industritekniska programmet - 6 VVS- och fastighetsprogrammet - 7 Teknikprogrammet 100 81,1 * avser lärlingsutbildning och en annan timplan gällde för dessa tidigare. 9
Tabellen ovan visar att andelen elever med grundläggande högskolebehörighet är väsentligt lägre på yrkesprogrammen våren 2015 än 2014. Även om det endast är elever på El- och energiprogrammet uppnått en grundläggande högskolebehörighet finns det elever på flera program som läst dessa kurser men inte uppnått godkända betyg i alla tre kurser. En av anledningarna till att eleverna inte uppnått godkända betyg i alla dessa kurser kan vara att de inte varit riktigt införstådda med den ökade svårighetsgraden i kurserna och att det därför krävs en större arbetsinsats än lägre kurser i samma ämne. Detta fenomen ha noterats på fler rektorsområden varför vi kommer att ge en mer grundlig information om dessa kurser framledes i samband med att eleverna ska göra sitt individuella val. Av alla elever i riket som erhöll en yrkesexamen juni 2015 hade 34,9 procent grundläggande högskolebehörighet, variationen är dock mycket stor mellan olika program. 4.1.4 Andel elever vid Möckelngymnasiet RO4 med godkända betyg i kurserna matematik 1, svenska 1och engelska 5. Program MA1 Möckeln MA 1 riket SV1 Möckeln SV1 riket EN5 Möckeln EN5 riket El- och energiprogrammet 100 98,1 100 98,5 100 100 Fordons- och transportprogrammet 100 94,3 100 96,6 100 93,6 Industritekniska programmet 87,5 95,9 100 97,7 100 95,7 VVS- och fastighetsprogrammet 95,6 97,0 100 98,8 95,6 98,2 Teknikprogrammet 100 99,7 100 99,7 100 99,6 * Avser endast en elev, ** Avser endast två elever Elever som inte lyckas få godkända betyg i årskurs 1 i kurserna svenska 1, engelska 5 och matematik1a-c i de senare årskurserna för att ha möjlighet att nå godkända betyg i dessa kurser. Att ha bra kunskaper i svenska m matematik och engelska är grundläggande för att kunna tillgodogöra sig kunskaper i övriga ämnen. Stödet i åk 2 och 3 i dessa kurser bidrar sannolikt till att andelen elever per program, som minst erhållit godkända betyg i dessa kurser, i flesta fall är högre än genomsnittet för riket. 4.1.5 Frånvaro läsåret 2014/15 En förutsättning för att uppnå goda studieresultat är att eleven är närvarande på lektionerna. Inom RO4 har arbetet med att minska frånvaron varit ett prioriterat område under flera år. I tabellen nedan redovisas den totala frånvaron per program samt andelen ogiltig frånvaro. Ogiltig frånvaro är här detsamma som ej anmäld frånvaro i tabellen. 10
I tabellen nedan redovisas total andel frånvaro per program samt andel ej anmäld frånvaro läsåret 2014/15 i jämförelse med motsvarande för läsåret 2013/14 Program Läsåret 2013/14 Läsåret 2014/15 Differens Total Ej anmäld Total Ej anmäld Total Ej anmäld El- och energi 8,0 1,9 10,7 1,5-2,7 1,4 Fordon- och transport 10,0 2,2 7,9 1,9 2,1 0,3 Industritekniska 13,6 3,1 14,6 4,6-1,0-1,5 Teknik 5,5 0,9 8,7 1,0-3,2-0,1 VVS och fastighet 8,1 2,4 11,1 2,5-3,0-0,1 Av tabellen ovan framgår att den totala frånvaron per program endast har minskat på ett av fem utbildningsprogram mellan läsåren 2013/14 och 2014/15 medan den har ökat på de övriga. Elevernas totala frånvaro är det som är intressant i sammanhanget eftersom det inte är ovanligt att en del elever, framförallt i årskurs 3, myndiga elever, sjukanmäler sig trots att det handlar om ogiltig frånvaro. Anledningen till det är att undvika att bli rapporterad till Centrala Studiemedelsnämnden, CSN. Därmed kan sägas att den ogiltiga frånvaron/ ej anmäld i realiteten är betydligt högre än vad som framgår av statistiken. En sammanställning av varje elevs frånvaro ger betydligt bättre bild av hur den egentliga frånvaron ser ut. På RO4 finns det elever som har frånvaro i princip varje vecka, trots att de inte har någon medicinsk sjukdom eller andra problem som föranleder hög frånvaro. Här återfinns en kombination av ströfrånvaro, enstaka lektioner, med frånvaro som varar en till flera dagar. I dessa fall kan man utgå från att eleven varit ogiltigt frånvarande vid vissa tillfällen men ändå har anmält sig som sjuk. Mörkertalet är ganska stort när det gäller den ogiltiga frånvaron och vi arbetar för att få bort som mycket som möjligt av den. Kan vi minska elevernas frånvaro kommer effekten med största sannolikhet att bli att fler elever uppnår goda studieresultat och erhåller gymnasieexamen. Både mentorer, elevhälsans personal samt undertecknad har lagt ner mycket tid och arbete på de elever som har hög frånvaro. Till stöd för arbetet med att minska elevernas frånvaro har skolan tydliga rutiner för ökad närvaro. Av statistiken framgår att elevernas frånvaro ökar för varje årskurs. Undertecknad har läsåret 2014/15 rapporterat 19 elever till CSN. Andelen elever som åker på semester under pågående läsår, trots att de ej beviljats ledighet, har minskat de senaste två åren. Skolan informerar både elever och föräldrar, såväl muntligt som skriftligt, vid varje läsårsstart om CSN:s regler för studiebidrag. 4.2 Elevstöd Alla elever får det stöd de har behov av för att uppnå de kunskapskrav som krävs för att minst erhålla godkända betyg Möckelngymnasiet Karlskoga har en gemensam elevstödsplan, vilken alla har i uppdrag att arbeta utifrån. Som stöd för lärarna i deras arbete med eleverna har vi ett elevhälsoteam. I det ingår skolsköterska, kurator, specialpedagog, speciallärare, studie- och yrkesvägledare och rektor. Elevhälsoteamet träffas en gång i veckan för att diskutera och besluta om insatser i 11
aktuella elevärenden samt att elevhälsoteamet medverkar regelbundet på alla arbetslagsmöten då elevärenden behandlas. Lärarna har i uppdrag att föra anteckningar om insatser/ åtgärder som vidtagits kring en elev. När läraren bedömer att insatserna inte är tillräckliga utan eleven riskerar att inte uppnå ett godkänt betyg i en kurs har undervisande lärare i uppdrag att vidarebefordra anteckningarna till mentorn. Mentorn aktualiserar ärendet i arbetslaget för att få information om eleven i fråga har problem i fler kurser. Därefter ska mentorn, vid behov, informera rektor vilken kan besluta att en pedagogisk utredning ska genomföras. När detta är gjort diskuteras resultatet av utredningen och beslut fattas om åtgärdsprogram ska upprättas eller ej. Kunskapsresultaten för läsåret 2014/15 pekar tydligt på ett fortsatt behov av ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Undervisningen måste i högre utsträckning än nu anpassas till olika klasser, grupper och enskilda elevers förutsättningar för att de ska nå kunskapsmålen. Undertecknads upplevelse är att de flesta lärare idag försöker anpassa undervisningen utifrån sina elever men att de har kommit olika långt i detta arbete. Förutsättningarna är också varierande beroende på elevgruppernas storlek och sammansättning. Härutöver krävs att en del lärare måste bli bättre på att agera tidigare när de märker att en elev riskerar att inte nå målen i en kurs. Ett tidigt agerande kan vara det som avgör om en elev kommer att uppnå ett godkänt betyg eller ej. Förra året introducerades lärplattformen IT s learning. En del lärare har kommit ganska långt i användandet av lärplattformen som verktyg i den vardagliga skolverksamheten och i dessa fall bidrar den till att vara ett stöd i studierna för eleverna. För att eleverna ska nå de nationella kunskapsmålen och att deras meritvärde minst ska motsvara riksgenomsnittet arbetar vi med följande åtgärder: - Elever som har behov av strukturstöd får det av enhetens specialpedagog och ofta i kombination med att man mejlar hemmet om vad som tagits upp med eleven så att även föräldrarna kan stötta sina barn i skolarbetet. - Alla elever som önskar får en app som ger tillgång till inläsningstjänst inlästa läromedel. - Terminsvis uppföljning av elevernas kursbetyg för att se vilka elever som inte uppnått lägst betyget E i avslutade kurser i syfte att ge eleverna möjlighet att klara ett godkänt betyg i kursen/kurserna innan de slutar gymnasieskolan. - I arbetslagen diskuteras regelbundet elever som inte har uppnått ett eller flera delmål i enskild kurs. Undervisande lärare går igenom med berörd elev vilka arbetsmoment som han/ hon har att genomföra för att klara de delmål som ännu inte är godkända. - Elever som har svårt att visa sina kunskaper genom skriftliga prov erbjuds muntlig examination samt att vi är generösa med att ge mer tid till de elever som behöver längre tid på skrivningar. Elever som har svårt att klara mer omfattande skrivningar får ofta möjlighet att dela upp examinationen i mindre delar för att ha möjlighet att uppnå godkänt resultat. Elever som i provsituationer har svårt sitta i stora lokaler erbjuds annat alternativ. 12
- Yrkeslärare ger i mån av tid elever som inte uppnått vissa delmål i kursen, gällande praktiska moment, möjlighet att komma på tid utanför lektionstid för att göra det arbete som krävs för att klara ännu icke uppnådda delmål. - Alla lärare har i uppdrag att följa upp frånvaron regelbundet på klassrådstid då elevernas närvaro på lektionerna har ett klart samband med hur bra de klarar studierna. Skolan har rutiner för ökad närvaro men dessa följs inte av alla i nuläget. Problemet har påtalats av undertecknad på arbetsplatsträff vid flera tillfällen under året. I ärenden där ogiltig frånvaro förekommer ska mentor kontakta rektor som fattar beslut om vidare åtgärder, exempelvis rapportering till CSN. Alla vårdnadshavare får information om detta när eleven börjar på skolan. 4.3 Undervisning och lärande All undervisning utgår från och omfattar examensmålen för respektive nationellt program. Lärarna samverkar med varandra för att nå utbildningens mål och för att ge eleverna möjlighet att nå examensmålen Undertecknad har under våren 2015 skickat ut et antal frågeställningar till alla lärare, vilka har sin utgångspunkt i de kritikområden som Skolinspektionen tagit upp vid en tidigare genomförd tillsyn. Utifrån frågeställningarna har lärarna haft att beskriva de insatser/ åtgärder som de vidtagit för att åstadkomma förbättringar/ förändringar samt vad han/ hon kan genomföra från höstterminen 2015. Därefter hade undertecknad haft enskilda samtal med lärarna utifrån den dokumentation som de lämnat in. Under hösten 2015, i samband med genomförandet av medarbetarsamtalen, har undertecknad återkopplat till detta dokument med varje enskild lärare för att få information om vilka åtgärder/ förbättringar som vidtagits från höstterminens start. Det är nu säkerställt att all undervisning utgår från examensmålen på respektive program. För att eleverna ska få en bra förståelse för helheten i sin utbildning är det viktigt att lärarna samarbetar och använder sig av infärgning i undervisningen. Arbetslagen har i sina verksamhetsberättelser beskrivet det ämnesintegrerade arbete som genomförts under läsåret 2014/15. Inget av arbetslagen har kommit fullt så långt i detta arbete som de tidigare planerat för. Därför är det av stor vikt att utvecklingsarbetet påskyndas inom detta område. Det finns också planerat samarbete som har uteblivit på grund av schematekniska skäl. Schemaläggningen har från hösten 2015 inte förenklats eller möjliggjort några förbättringar med anledning av den stora trångboddheten i Möckelngymnasiet Karlskogas lokaler. Den nya gymnasieskolan skulle ge möjlighet för lärarna att använda en mer tidsenlig pedagogik och klassrummet skulle inte utgöra den enda platsen för eleverna att bedriva sina studier i. Idag finns i princip inga andra lokaler än klassrummet och biblioteket där elever kan sitta och arbeta. Anledningen till det är att skolan idag inrymmer betydligt fler elever än den var tänkt för. Trångboddheten är, åtminstone i Teknikhuset, så stor att undertecknad anser att det påverkar elevernas arbetsmiljö. 4.4 Bedömning och betygssättning Säkerställa att varje elev och elevs vårdnadshavare (gäller ej myndiga elever) ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation en gång per termin 13
Bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättning sker i enlighet med författningarna. Kompetensutvecklingsinsatser på olika nivåer har genomförts under kalenderåret för att lärarna så snart som möjligt ska komma i gång med att använda lärplattformen som ett redskap i den dagliga verksamheten. På Möckelngymnasiet Karlskoga har vi under 2015 bedrivet ett utvecklingsarbete för att ta fram en modell som ska utgöra underlag inför elevernas utvecklingssamtal. Alla arbetslag har varit representerade i arbetsgruppen. Tidigare har en modul i Skola 24 använts som mall inför utvecklingssamtalen. Den ersattes inför höstens utvecklingssamtal av den modell vi arbetat fram under 2015. Då lärarnas kunskaper i IT s learning är väldigt varierande kom höstens utvecklingssamtal att bli långt ifrån det bästa för alla elever. De förstelärare på skolan vars uppdrag är utveckling inom IKT- området har under senhösten arbetat vidare med den mall vi tillämpade i höstas inför utvecklingssamtalen och kompletterat den med en loggbok. Eleven får här ansvar för att själv regelbundet dokumentera sitt lärande och olika resultat i denna. Inom RO4 pågår arbete för att utveckla användandet av loggboken i syfte att den ska utgöra elevens underlag inför utvecklingssamtalen. Dokumentationen i respektive kurs sker på lektionstid när eleven har kursens undervisande lärare. Eleven kommer, när han/ hon tar ansvar för dokumentationen i loggboken, att ha en mycket klar bild över sin kunskapsutveckling och studiesituation. Arbetsmodellen med loggboken kommer att tas i bruk från vårterminens start 2016. Lärarna har i uppdrag att återkommande gå igenom betygskriterier och förklara dem och vad som krävs för olika betygsteg, koppla undervisningen till programmål och examensmål så eleven får en förståelse för helheten i utbildningen. Betygskriterier, programmål och examensmål delas även ut i skrift till eleverna. Vissa förbättringar behöver ske vad gäller regelbundenheten i återkopplingen till de olika dokumenten. 4.5 Inflytande över lärandet Eleverna upplever att de har ett reellt inflytande över sitt lärande I år, precis som tidigare, har eleverna i årskurs 3 i slutet av vårterminen besvarat en mindre enkät om hur de upplevt sin tid på Möckelngymnasiet. En ganska stor andel av eleverna uppger att de är nöjda med sitt inflytande medan det finns andra uppger att det finns mer att önska när det gäller inflytande över sitt lärande. Graden av inflytande är i flera fall kopplat till den enskilda läraren samt beroende på vilket ämne det är. Det inflytande eleverna uppger sig ha är i princip detsamma som angivits tidigare år, dvs välja vilka avsnitt man vill göra en fördjupning i, det kan vara att man t.ex. får välja mellan olika religioner, redovisningsform och datum för examination. Oavsett vad detta står för finns behov av att vi arbetar för att öka elevinflytandet. Eleverna behöver även få insikt i att det finns ett samband mellan ansvar och inflytande. 14
4.6 Trygghet- eleverna känner sig trygga på Möckelngymnasiet Ingen elev utsätts för någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. På Möckelngymnasiet råder nolltolerans mot all form av kränkande behandling. Skolan har en fungerande likabehandlingsplan och elevskyddsombud finns på alla program. Elevskyddsombuden deltar i det årliga arbetet med att ta fram en ny likabehandlingsplan. De deltar även på skolans skyddsronder där både elever och personals fysiska- och psykosociala arbetsmiljö tas upp. Eleverna har också möjlighet att lyfta frågor om sin arbetsmiljö på elevrådets månadsvisa möten. Inför den likabehandlingsplan som arbetades fram inför läsåret 2014/15 gick undertecknad tillsammans med elevskyddsombuden igenom de frågeställningar och resultat i brukarundersökningen som anknyter till området. Närvarande elevskyddsombud hade svårt att förstå resultatet i brukarundersökningen, d.v.s. att det var så många elever som angivit att de var utsatt för någon form av kränkande behandling. Resultatet från undersökningen diskuterades även klassvis och där framkom samma synpunkter som i mötet med elevskyddsombuden. Detta gjorde att det var ganska svårt att få fram några förbättringsområden inför nästkommande läsår. Efter brukarundersökningen som genomfördes på RO4 under våren 2015 har även en gemensam brukarundersökning för hela Möckelngymnasiet Karlskoga/ Degerfors genomförts under senhösten 2015. Fråga: uppelever du att du varit utsatt för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling från lärare eller annan personal under det här läsåret? Svaret markeras på en skala 1-4 där 1 är nej aldrig och 4 är ja ofta Nedan redovisas andel elever som ansåg sig ha blivit utsatta för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av lärare eller annan personal höstterminen 2015 i jämförelse med resultatet från brukarundersökningen som genomfördes vårterminen 2014 Program Nej aldrig okt 2015 vt 2014 Mycket sällan okt 2015 vt 2014 Ibland okt 2015 vt 2014 Ja, ofta okt 2015 vt2014 EE 79 82 7 12 12 3 2 3 FT 84 64 8 27 8 0 0 9 IN 77 73,5 8 15,5 13 6 3 3 TE 87 88 9 5 4 5 0 2 VF 81* 75 19 7 0 11 0 7 *Endast en klass som besvarat enkäten 2015 Av tabellen framgår att det finns elever som blivit utsatta för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling från lärare eller annan personal. Det finns ingen generell förändring, men på tre av fem program har andelen elever som aldrig anser vara utsatt för kränkande behandling minskat. Andelen elever som ofta upplever att de varit utsatta ofta har också minskat på fyra av fem program. Likaså gäller andelen elever som anser sig vara utsatta mycket sällan. Att andelen utsatta elever har minskat medför inte att vi kan vara nöjda med resultatet utan arbetet måste fortsätta med målet är att ingen elev ska känna sig utsatt av lärare eller annan personal. 15
Fråga: uppelever du att du varit utsatt för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling från klass eller skolkamrater under det här läsåret? Svaret markeras på en skala 1-4 där 1 är nej aldrig och 4 är ja ofta Nedan redovisas andel elever som ansåg sig ha blivit utsatta för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling från klass eller skolkamrater höstterminen 2015 i jämförelse med resultatet från brukarundersökningen som genomfördes vårterminen 2014. Program Nej aldrig okt 2015 vt 2014 Mycket sällan okt 2015 vt 2014 Ibland okt 2015 vt 2014 Ja, ofta okt 2015 vt 2014 EE 76 69 7 15 14 9 3 9 FT 92 64 0 27 0 9 8 0 IN 79 65 8 26 10 9 3 0 TE 82 71 13 16 5 11 0 2 VF 88* 63 6 26 6 0 0 11 *Endast en klass som besvarat enkäten 2015 Andelen elever som upplever att de aldrig blivit utsatta för kränkande behandling från sin klass eller skolkamrater har ökat på alla program vilket är positivt. Motsvarande gäller även beträffande andel elever som anser att de mycket sällan har varit utsatt för kränkande behandling. Däremot är resultatet mer varierande när det gäller andel elever som anser sig ha blivit utsatta ibland och ofta. Eleverna fick också besvara påståendet jag känner mig trygg i skolan. Nedan redovisas resultatet i andel elever. Program Stämmer helt Stämmer ganska bra Okt 2015 vt 2014 Stämmer ganska dåligt Okt 2015 vt 2014 Stämmer inte alls Okt 2015 vt 2014 Okt 2015 vt 2014 EE 57,5 72 36,5 23 5 4 0 0 FT 67 36 34 64 0 0 0 0 IN 44 62 51 28 2,5 7 2,5 3 TE 58 61 42 38 0 0 0 1 VF 75* 70 19 28 0 2 6 0 * endast en klass som besvarat enkäten Resultatet ovan visar att när andelen elever som tycker att påståendet jag känner mig trygg i skolan stämmer helt ökar kan det urskiljas en motsvarande minskning av andelen elever som tycker att påståendet stämmer ganska bra. Däremot föreligger ingen egentlig skillnad i resultatet mellan åren avseende svarsalternativen stämmer ganska dåligt och stämmer inte alls. 16
4.7 Kontakter med lokala teknikföretagen Alla yrkeslärare/ karaktärsämneslärare samverkar/ samarbetar med de lokala teknikföretagen Alla yrkeslärare samverkar och/ eller samarbetar i varierande grad med de lokala teknikföretagen. Närvaron på programråden varierar lite mellan programmen och från möte till möte. Som exempel på det kan nämnas att vi i höstas hade det första programrådet på Industritekniska programmet med hög närvaro. Att det var det första programrådet med hög närvaro kan bero på att inte alla företag tidigare inte varit införstådda med nu att vi har både en lokal styrgrupp för Teknikcollege och ett programråd för Industritekniska programmet. Vi har arbetat på att hitta frågor som är av intresse för både företagen och skolan. På RO4 arbetar vi för att få mer medverkan från teknikföretagen både genom medverkan i undervisningen och i form av studiebesök. Alla utbildningsprogram på RO4 har haft i uppdrag att genomföra tre samarbeten/ samverkan medexterna parter under 2015 och alla program har minst genomfört det. 4.8 Arbetsplatsförlagt lärande Eleverna på Möckelngymnasiet erbjuds APL som är kvalitetssäkrad Skolverket erbjuder under perioden 2014-2016 skolor att anmäla sitt intresse för att få hjälp och stöd av nationella APL- utvecklare i arbetet att kvalitetssäkra elevernas APL. Undertecknad har använt den möjligheten och under våren 2015 hade vi två nationella APLutvecklare som besökte oss vid två tillfällen för att vara behjälpliga i arbetet att utveckla kvalitén i APL. Under dessa träffar diskuterades en hel del om hur man kan genomföra kvalitetssäkring av APL- platser samt att förutsättningarna för detta kvalitetsarbete varierar ganska mycket mellan olika yrkesprogram. Utvecklingsarbetet med att kvalitetssäkra skolans APL- platser är påbörjat men det kommer att krävas tid för att genomföra det. 5 Sammanfattande analys av arbetslagens verksamhetsberättelser från juni 2015 Av de båda arbetslagens verksamhetsberättelse framgår klart och tydligt att de under 2015 arbetat med verksamhetsplanens alla mål men att det återstår en del arbete för att flera av målen. Båda arbetslagen har tagit resultatet från brukarundersökningen vt 2014 på stort allvar och har därför under en period i våras arbetat mer intensifierat med värdegrundfrågor på klassrådstid utifrån ett material som heter Respekt. Tyvärr verkar inte detta arbete haft så stor effekt eftersom resultatet av höstens brukarundersökning visade på liknande resultat. I slutet av hösterminen 2015 beslutades på arbetsplatsträff att alla klasser under vecka 2-6, vårterminen 2016, ska se tv - serien Morgans mission. Det är en tv-serie i fem avsnitt som handlar om mobbning i skolan, hur det känns att ha blivit utsatt, varför man mobbade och hur man kan stärka en klass för att förhindra all form av kränkande behandling. Efter varje tv-avsnitt har eleverna diskussioner i mindre grupper. Specialpedagogen har tillsammans med kuratorn tagit fram diskussionsfrågor till varje avsnitt. Det återstår att se huruvida detta temaarbete kommer att leda till att alla former av kränkningar minskar, helst upphör, på skolan. 17
I verksamhetsberättelserna ges olika exempel på hur lärarna samarbetar, ämnesintegrerar för att höja kvalitén i undervisningen samt för att eleverna ska få en bättre förståelse för helheten i utbildningen. I arbetslaget EE/VF/FT har man arbetat med ett gemensamt projekt för alla elever i årskurs 1 under temat energioptimering. Arbetet har utgått från respektive program. Resultatet blev väldigt lyckat och arbetslaget har för avsikt att utveckla projektet till nästa läsår. Båda arbetslagen har gjort en analys av ej godkända betyg för de elever som slutade åk 3 i juni 2015. Av dokumenten framgår också att lärarna arbetat aktivt i syfte att öka elevernas inflytande över sitt lärande. Lärarna har också försökt att påtala när eleverna har inflytande. Detta eftersom eleverna har en hel del inflytande som de kanske inte tänker på att de har. Elevernas frånvaro är också något som de båda arbetslagen belyser hur de arbetat med. Frånvaron har följts upp regelbundet på klassrådtid. I samtal med lärarna framkommer att vissa följer upp frånvaron varje vecka medan andra gör det varannan vecka. Att det ser olika ut innebär inte att några har gjort rätt och andra har gjort fel. Uppföljningen måste ske med utgångspunkt från hur frånvaron ser ut i klassen. Däremot är det problem att en del lärare låter det gå ganska långt innan de informerar undertecknad om elever som har stor frånvaro varav en del är ogiltig. Det betyder att alla lärare inte följer skolans rutiner för ökad närvaro. Detta problem har tagits upp vid flera tillfällen på arbetsplatsträff. Läsåret 2014/15 har fyra av fem program en högre frånvaro än läsåret 2013/14. Slutsatsen av det är att alla lärare måste ta elevernas frånvaro på större allvar och arbeta utifrån skolans rutiner. Man ska dock komma ihåg att det är ett mindre antal elever som står för en ganska stor del av skolans frånvaro. När det gäller samverkan med externa parter har båda arbetslagen arbetat aktivt. Teknikarbetslaget har genom Teknikcollege genomfört en del samarbete med ett antal företag men i verksamhetsberättelsen beskrivs även aktiviteter som genomförts tillsammans med aktörer utanför de lokala teknikcollegeföretagen. Avslutningsvis framför TC- arbetslaget ett önskemål om att få medel för att kunna erbjuda en teknikvecka på sommaren för elever på högstadiet i syfte att öka intresset för tekniska utbildningar. 6 Årets viktigaste händelser En av de viktigaste sakerna är att vi även i år hade en fyllnadsgrad om 100 procent på alla utbildningsprogram även om söktalet varierar på de olika programmen. Glädjande är också att fler flickor väljer teknikprogrammet. Av totalt 31 elever i åk 1 är 9 flickor. Det är inte många år sedan det knappt var någon kvinnlig elev på programmet. RO4 deltar i skolans två Erasmusprojekt Under våren 2015 deltog teknikelever i åk 2 i innovationstävlingen Blixtlåset för första gången. Den första deltävlingen genomfördes i Finspång och där skolan deltog skolan med fyra tävlande lag. Hela klassen fick åka till Finspång för att se hur tävlingen fungerar och för att heja på sina klasskamrater. I deltävlingen fick ett av skolans fyra lag ett miljöpris för sin 18
produkt och ett lag gick vidare till finalen i Stockholm. Det blev ingen medaljplats för laget i finalen men väl ett pris för att deras produkt hade bästa marknadspotential. Tävlingen uppmärksammades i lokalpressen. I månadsskiftet april/ maj beslutade styrgruppen för Teknikcollege Karlskoga/ Degerfors att årligen erbjuda ett antal yrkesintroduktionsplatser under ett år, för elever på Industritekniska programmet efter avslutade gymnasiestudier. Kravet är att eleven har erhållit yrkesexamen samt har goda referenser från sin APL. Eleverna får ansöka om en yrkesintroduktionsplats och därefter väljer företagen ut eleverna. Detta sker med start från sommaren 2016. Företagens beslut uppmärksammades i lokalpressen. VVS- och fastighetsprogrammet fick under hösterminen 2015 utmärkelsen förstklassig skola av branschen. Detta är en utnämning som skolan kan erhålla utifrån bedömning av skolans lokaler, maskiner, läromedel, minst en av yrkeslärarna måste vara behörig lärare, bra resultat i en av branschen genomförd enkätundersökning gällande bland annat undervisningen samt att alla elever ska erbjudas APL-platser. Utmärkelsen uppmärksammades i lokalpressen På teknikcolleges nationella kampanjdag anordnade elever på Teknikprogrammet aktiviteter för elever i årkurs 8 på Bregårdsskolan vilket var mycket uppskatt och uppmärksammades i lokalpressen. I november genomfördes återcerifiering av Teknikcollege i Örebro län för perioden 2016-20120. Granskningen gick mycket bra i alla delar med endast några få påpekanden på regional nivå. Elever i åk 3 på Industritekniska programmet, inriktning maskin- och produktionsteknik, har deltagit i skol- SM i svarvning. Av alla deltagande lag blev åtta lag uttagna till finalveckan i Jönköping i november. Möckelngymnasiet Karlskoga hade två elever som kvalificerades sig till finalen och slutade på en sjätteplats. Elevernas insats uppmärksammades i lokalpressen. Öppet Hus på Möckelngymnasiet Karlskoga genomfördes den 21 november. Antalet besökare i Teknikhuset var högt och det utbildningsprogram som flest antal besökare önskade få information om var Teknikprogrammet. 7. Avslutning Sammanfattningsvis ska det framhållas att 2015 har varit ett bra verksamhetsår. Implementeringsarbetet av skolans gemensamma vision har fortsatt och vi har en särskild arbetsgrupp som driver detta arbete framåt. Arbetet med att utveckla användandet av IT s Learning har också varit positivt även inte alla vissa medarbetare inte kommit så långt ännu. Arbetslagens utveckling av att arbeta ämnesintegerat har stannade upp lite under 2015 men det känns som arbetslagen har tagit nya tag i detta arbete. Lyckas vi att vända trenden beträffande elevernas frånvaro och elevhälsoteamet ges möjlighet att inrikta sitt arbete mer mot förebyggande insatser bör det leda till att en högre andel elever erhåller gymnasieexamen och att elevernas genomsnittliga betygspoäng ökar. Därför bör det förebyggande hälsoarbetet vara ett prioriterat utvecklingsområde för skolans gemensamma 19
elevhälsoteam 2016. Idag sker allt för stor del av elevhälsans insatser när problemet redan är ett faktum. 20