SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner, samordnade beräkningar av luftföroreningshalter i länets tätorter, med verktyget Simair. Halterna under 23 av partiklar (PM 1) och av kvävedioxid har beräknats, samt i viss mån bensen. Se nedanstående tabell. Maximalt beräknad halt år 23 i respektive kommun, uttryckt dels som halt och dels som % av miljökvalitetsnormen för resp. medelvärdeperiod PM1 NO 2 Bensen Kommun År % av Dygn % av År % av Dygn % av Timma År % av µg/m3 MKN µg/m3 MKN µg/m3 MKN µg/m3 MKN % av µg/m3 MKN 9%-il 98%-il MKN Alvesta 21 52 33 65 12 3 26 44 39 1,2 24 Lessebo 2 51 32 64 1 26 24 4 36 1,1 21 Ljungby 23 58 41 81 11 28 24 4 33 1,5 3 Markaryd 21 53 35 7 1 25 23 39 31 1,3 25 Tingsryd 19 47 3 59 7 18 17 29 23,9 18 Uppvidinge 17 43 28 55 9 23 19 31 27,9 18 Växjö 3 74 56 112 24 59 49 82 72 2,5 5 Älmhult 26 65 47 94 12 29 24 4 36 1,9 37 Med 9 %-il, avses den halt som underskrids för 9 % av antalet mätvärden under ett år (eller 9 % av tiden under ett år vid kontinuerlig mätning). Utifrån resultaten kan man befara att miljökvalitetsnormerna (MKN) för luft för PM 1 (partiklar), vad gäller antal dygn med extremvärden, överskrids på vissa kraftigt trafikerade gator i Växjö. Växjö kommun har utvecklat beräkningarna till i stort sett alla gatuavsnitt i tätorten och då framkom att normen beräknas överskridas även på ytterligare några gatuavsnitt. 1 För övriga 16 orter i länet, för vilka beräkningar har gjorts, beräknas inte normerna överskridas för någon av de beräknade föroreningarna. För Älmhult och Ljungby kan dock halterna av PM1 för vissa dygn befaras vara ganska nära normen (8-9 % av normvärdet). På grund av att den s.k. övre utvärderingströskeln beräknas överskridas i alla kommunerna, är det en skyldighet för alla kommunerna att mäta PM 1 eller samverka om mätningar. Miljömålen för PM 1 har troligen ännu inte nåtts i flertalet av länets kommuner. För kvävedioxid är risken för överskridande av miljökvalitetsnormerna liten i länet, utom på vissa gatuavsnitt i Växjö, där trafikintensiteten är hög. Miljömålen för kvävedioxid har dock inte nåtts i Växjö och marginalen är liten för ökade utsläpp från kommande trafikökningar. För bensen ser det inte ut att vara någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormen. Däremot nås ännu inte miljömålet för bensen i flertalet av kommunernas centralorter. Fotnot 1:Överskridanden befaras bl.a. vid Strykjärnet/Smålandsposten, Storgatan, del av Liedbergsgatan och vid Fagrabäcksrondellen, samt tangeras på Norra Järnvägsgatan.Se http://www.vaxjo.se/upload/1136/rapport_luftkvalitet%2i%2växjö%227_klar_nybild.pdf
Mätningar Med ledning av ovanstående resultat har Kronobergs luftvårdsförbund samordnat ett uppföljningsprogram för luftkvaliteten för alla länets kommuner. Det bygger på såväl förnyade beräkningar som mätningar. Mätningarna har koncentrerats till de tre orter där miljökvalitetsnormerna befaras överskridas, eller har liten marginal till normerna, nämligen Växjö, Älmhult och Ljungby. Älmhults kommun har bedrivit mätningar inom det så kallade URBAN-nätet under många år, men då enbart under vinterhalvåret. Programmet innebär en samordning med dessa mätningar, och sker nu under hela året. Mätningar görs i Växjö vid Storgatan nära korsningen med Arabygatan, dvs. gatumiljö. I Älmhult mäts i centrum vid torget, dvs. inte direkt gatumiljö men inte heller renodlad urban bakgrundsmiljö, och i Ljungby görs mätningarna i gatumiljö vid Drottninggatan. Partiklar Nedanstående diagram visar resultaten av mätningarna av halten av partiklar som dygnsmedelvärden under det första mätåret - april 27 t.o.m. mars 28. Medelvärdet för PM 1 för denna period var i Växjö 18,5 µg/m 3 och i Älmhult och Ljungby var medelvärdet 13,3 respektive 14,8 µg/m 3. Under perioden låg alltså halten av PM 1 vanligen en bra bit under miljökvalitetsnormen för årsmdelvärde (4 µg/m 3 ). Normvärdet för dygn (5 µg/m 3 )får överskridas högst 35 dygn på ett år. I Växjö var antalet överskridanden tre, i Ljungby ett och Älmhult inget. Alltså klarades även miljökvalitetsnormen för dygn. Kravnivån för kontinuerliga mätningar, den s.k. övre utvärderingströskeln, för dygn på 3 µg/m 3, som får överskridas högst 7 gånger per år, överskreds 48 gånger i Växjö och 13 gånger vardera i Älmhult och Ljungby. Med nuvarande tröskelvärden så föreligger alltså mätkrav. MKN-förordningen kommer dock snart att ändras i detta avseende. Miljömålsnivån överskreds 48 dygn under detta år i Växjö och 13 dygn vardera i Ljungby och Älmhult. Även målnivån får överskridas högst 35 dygn per år. Halter i luft av partiklar PM 1 i tre orter i Kronobergs län 8 7 6 µg/m3 5 4 3 2 1 27 4 1 27 6 1 27 8 1 27 1 1 27 12 1 28 1 31 28 4 1 Växjö gaturum Älmhult Ljungby MKN (dygn, 9%) MKN, år Miljömål 21 (dygn, 9%)
PM 1-halten brukar vara lägre under sommarhalvåret än under vinterhalvåret, enligt erfarenheter från andra mätningar. Överlag har halten under vinterhalvåret varit ca 2 5 µg/m 3 högre under vinterhalvåret än under sommarhalvåret. Mätningarna har givit betydligt lägre halter än beräknat. Vintern 27-28 var dock påfallande mild. PM 1 har mätts i Älmhult vintern 26/7 och medelvärdet oktober t.o.m. mars var då 17 µg/m 3, att jämföra med 14,4 µg/m 3 för vintern 27/8. Dessa inledande resultat av mätningarna antyder att halten av partiklar PM 1 i stor utsträckning påverkas av långväga transporterade luftmassor (från Centraleuropa). Detta syns på att minimivärdena i kurvorna följer samma mönster. Till detta kommer kortare lokala toppar, troligen vid tät trafik och särskilda väderförhållanden. Notera de höga halterna i slutet av mars 28. Höga halter av partiklar på vårkanten beror ofta på uppvirvlande vägdamm vid torrt väder efter vinterns sandning och saltning av vägar och gator. Kvävedioxid Kvävedioxid mäts kontinuerligt i Växjö och som veckovis medelvärde i Älmhult och Ljungby. Se figurer nedan. Kvävedioxidhalt i Växjö (Storgatan), dygnsmedelvärden, µg/m3 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 7-4-1 7-6-1 7-8-1 7-1-1 7-12-1 8-1-31 8-4-1 NO2 µg/m3 Miljömål 21 (år) Mät/ber-krav, NUT (98%) NO2, µg/m3 25 2 15 1 5 Kvävedioxidhalter i Kronobergs län fr.o.m. april 27, veckomedelvärden 7-4-1 7-6-1 7-8-1 7-1-1 7-12-1 8-1-31 8-4-1 Växjö Ljungby Älmhult Miljömål 21 (årsmedel)
Under hittillsvarande mätningar har inga värden förekommit över den nedre utvärderingströskeln för miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid. Därmed har alltså inga överskridanden av MKN skett och något formellt mätbehov har inte uppstått hittills. Medelvärdet under mätperioden april-mars, dvs. ett år, var ca 12,6 µg/m 3 i Växjö o, 1,4 µg/m 3 i Ljungby och 9,6 µg/m 3 Älmhult, alltså betydligt lägre än beräknade årsmedelvärden för Växjö oh Älmhult, men bara något lägre än beräknat för Ljungby.. Även kvävedioxider uppvisar vanligen ett mönster med betydligt högre halter på vinterhalvåret än på sommarhalvåret, här är skillnaden ca 2-3 µg/m 3. Bensen Bensenhalterna har varit låga, i genomsnitt kring,7-,8 µg/m 3 som årsmedelvärde, med 2 µg/m 3 som maximum och,2 µg/m 3 som minimum för veckomedelvärdena. Det betyder att miljökvalitetsnormen för bensen (årsmedelvärde på 5 µg/m 3 ) klaras med stor marginal och att något formellt mätkrav inte föreligger. Uppmätta halter ligger något under miljömålet för bensen. Bensenhalter i luft, µg/m3, Kronobergs län 2,5 2 1,5 1,5 7-4-1 7-6-1 7-8-1 7-1-1 7-12-1 8-1-31 8-4-1 Älmhult Miljömål 22, mv år Växjö Nedre utvärd.tröskel Ljungby Bensenhalten har överlag minskat kraftigt i svenska tätorter sedan katalysatorer på bensinbilar infördes och bensenhalten i bensinen har sänkts. I figuren nedan jämförs det nu uppmätta årsmedelvärdet med publicerade vinterhalvårsmedelvärden från Älmhults tidigare mätningar i URBAN-mätnätet (se också IVL:s rapport B1744 för URBAN-mätnätet 26/7; http://www3.ivl.se/rapporter/pdf/b1744.pdf). Av denna framgår att uppmätta halter av bensen i Kronobergs län inte avviker i någon utsträckning från vad som förekommer i de flesta orterna av liknade storlek och samhällsstruktur i Sverige, där mätningar av luftföroreningar pågår.
Bensenhalt i Älmhultsluft, µg/m3 6 5 4 3 2 1 Målnivå 22 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Vinter-halvår År (apr 7-mar 8) Miljömål Övriga mätningar av organiska ämnen Utöver bensen mäts också en rad andra flyktiga organiska ämnen, bl.a. toluen och xylen. Halterna av dessa har överlag legat i intervallet 1-3 µg/m 3. För dessa finns inga miljökvalitetsnormer eller miljömål. Det finns dock utredningar som anger en långsiktig lågrisknivå för dessa ämnen vid halten 4 µg/m 3 som årsmedelvärde. Halterna är alltså långt under denna nivå. Det finns en påtaglig samvariation mellan halterna av toluen, xylen, etylbensen och bensen, vilket tyder på liknande orsaker, förmodligen bilavgaser. Butylacetat uppvisar däremot ett helt annat förekomstmönster än nämnda ämnen gör. I Älmhult har mätningarna påvisat förhöjda halter av butylacetat, som används vid industriell lackering. Halter upp till 5 µg/m 3 har uppmätts som veckomedelvärde. I Växjö och Ljungby har halten överlag legat under detektionsgränsen,5 µg/m 3 (samt sammanhängande perioder i Älmhult under veckorna 29-33 och 51-1 med värden under detektionsgränsen). Det finns ingen miljökvalitetsnorm för butylacetat, och inte heller något miljömål, men halterna ligger långt under de bedömda lågrisknivåer för butylacetat som har använts vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken av industrier i orten. Denna lågrisknivå har satts vid 5 µg/m 3 som årsmedelvärde. Lukttröskeln anses ligga vid ca. 1 µg/m 3. De uppmätta halterna bör därför inte medföra luktförnimmelser. Marknära ozon i tätorter Marknära ozon är i högre halter skadligt både för människors hälsa och för växtlighet. Några mätningar bedrivs inte idag i tätorterna i Kronobergs län. Naturvårdsverket har ansvaret för uppföljning av miljökvalitetsnormerna för ozon. Kronobergs luftvårdsförbund har dock beslutat medverka i mätningar av ozon i bakgrundsmiljö i Asa, som ersättning för de mätningar som tidigare har gjorts inom luftvårdsförbundet (se separat text Bakgrundsluft ozon ). Erfarenheter från mätningar i andra områden har visat att halten av marknära ozon i tätorter ofta är lägre än i omgivande landsbygd. Detta beror på att luftföroreningarna i tätorter av t.ex. organiska ämnen (VOC) förbrukar ozon, samtidigt som dessa luftföroreningar kan ge upphov till ny ozonbildning senare när luftmassan drivit iväg och utsätts för solljus över landsbygden. Sålunda kan man se de ozonhalter som uppmätts på landsbygden i Kronobergs län som troliga maximala halter för vad som kan förekomma i länets tätorter. För resultatredovisning, se separat rapport: Ola Langvall, SLU; Marknära ozon i Asa, årsrapport 27.