FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Relevanta dokument
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Urinbildande organsystemet: njurar, ureterer, urinblåsa, uretra. Njurfysiologi / cirkulation

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Karolinska intensive care nephrology group. Njurfysiologi

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll Människan: biologi och hälsa SJSE11

Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng)

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p)

Tryggve Nevéus Bosönseminariet oktober -14. Vätskebalans en fysiologisk bakgrund eller Vatten, elektrolyter och protoner

Njurfysiologi och Anatomi i klinisk vardag stödord till bilder. Kort sammanfattning av Boa Grönros Söderholm, bitr överläkare, njurmedicin DSAB

Anders Lundquist. Exkretionsorgan

Omtentamen NME Termin 1 vt / (totalpoäng 47 p)

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Urinbildande organsystemet: njurar, ureterer, urinblåsa, uretra. Njurfysiologi / cirkulation

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 27 ( ): Fluid, Electrolyte, and Acid-Bace Balance. Dick Delbro. Vt-11

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/ (totalt 61 p)

Ordinarie tentamen NME T1 13/ (66 p)

Tentamen NME Termin 1 vt juni, 2014 (totalpoäng 50 p)

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p)

Urinsystemet, vätskebalansen och syra-basbalansen. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11

Farmaka som verkar på njurar och renal homeostas

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

COX-hämmare och risk för akut njursvikt

Kompendium njurfysiologi Homeostas HT15 Jonas Liefke

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Cirkulation. Disposition

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Njurfysiologi i klinisk vardag

Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p)

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid

Anonymitetskod / AFA

Principer för RRT. Akut nefrologi och dialys inom intensivvården, 2016 Max Bell MD, PhD Karolinska University Hospital/Karolinska Institutet

DEN FRISKA OCH SJUKA GLOMERULUSEN

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

D I U R E T I K A (CN - APEX/BVLP - DELKURS 3, VT 06) ÖVERSIKT: EGENTLIGA DIURETIKA - ALLMÄNT: [2a.] Loop-diuretika ("slyng-diuretika" :-)

Människans Fysiologi Sluttentamen Del

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Endokrina organ. Håkan Karlsson

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , ,

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

TENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10

En jämförande studie mellan kreatininkoncentration i serum och GFR mätt med scintigrafi hos hund med misstänkt kronisk njursjukdom

Värt att veta om vätskebalans

Salt, njurar och hypertoni

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2016 SLUTTENTAMEN del 2, 2 december 2016

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Diuretika. Johan Mårtensson

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

Hjärtreceptorer (sensorer i förmak och ventriklar)

Xenobiotikas öde i organismen

FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112

Normal graviditet. Göran Lingman. Obstetrik och Gynekologi. Lund 2013

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Anders Lundquist. Osmoreglering

Farmakokinetik. Innehåll - Farmakokinetik. Farmakokinetik 9/7/2016. Definition Administrationsvägar ADME

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Introduktion till kardiovaskulär

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013

Veckoteman T3, Homeostas, med tillhörande tentamensfrågor. Sammanställare: Björn Bengtsson

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T


Basal medicinsk kompletteringskurs

Njursvikt och Njurpatofysiologi. Var Sitter Njurarna? Anatomi. Agneta Cassel Linköping

Njurar. Länsläkarutbildningen Strängnäs

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Rest-Rest. Dugga Svar: Erytrocyter (röda blodkroppar) och trombocyter (blodplättar)

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop

A. Reglering av blodflödet till vävnaden, samt reglering av det venösa återflödet.

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Farmakodynamik och Farmakokinetik

MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2016 REST DELTENTAMEN III, 12 januari 2017

Förståelse integration

Namn: Personnr: - texta

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

Intravenös vätskebehandling till barn bakgrundsdokumentation

Bild. Frontalsnitt med människans artärer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur!

Transkript:

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) termin 5-6 Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Vad behöver en farmaceut kunna om njuren? Dick Delbro Ht-13

Urinbildande organsystemet: njurar, ureterer, urinblåsa, uretra.

Njurens olika funktioner 1. Avlägsna avfallsprodukter t.ex. urea. 2. Reglera blodvolym och blodtryck. 3. Reglera plasmakoncentration av joner. 4. Syra-basreglering (stabilisera blodph). 5. Spara viktiga näringsämnen. 6. Avgifta blodet t.ex. läkemedel!!! 7. Producera hormoner (renin; EPO; vitamin D)

Njuren: Vikt och mått 120 g 10 x 5 x 3 cm

Viktiga makro-anatomiska strukturer i njuren Njurhilus (njurporten) Cortex (bark) Medulla (märg) Njurkolumner Njurpyramid Pelvis renalis (njurbäcken) Njurkalkar

Blodförsörjning: 1200 ml/min genom njurarna

De njurkärl vi måste kunna Afferenta arteriolen Glomeruluskapillär-nätverket Efferenta arteriolen Peritubulära kapillär-nätverket Vasa recta

Nefronet är njurens funktionella enhet 1,25 miljoner nefroner i vardera njuren Två typer av nefron med mycket lika utseende, men delvis olika funktioner: Cortikala nefron och juxtamedullära nefron.

Njurblodflöde och plasmaflöde Blodflödet är 1,2 l/min = 25% av cardiac output (= hjärtminutvolymen) Renalt plasmaflöde (RPF) är 0,65 l/min

Hur går det till att transportera vatten mellan olika rum (=compartments)? 2 olika sätt: 1. Skillnader i hydrostatiskt tryck.

Hur går det till att transportera vatten mellan olika rum (=compartments)? 2 olika sätt: 2. Skillnader i partikelkoncentration mellan olika compartments ger (ibland) upphov till vätskeflöde mellan rummen för att utjämna koncentrationsskillnaderna = osmos. I njuren sker sådan vattentransport p.g.a. Na + -transport.

I glomerulus filtreras blodet och bildar primärurin Primärurin: 180 l/dygn Drivkraften är (det hydrostatiska) trycket i glomeruluskapillären Detta balanseras av det proteinosmotiska suget i glomerulus och hydrostatiska mottrycket i glomeruluskapseln. P net = 10 mm Hg. Filtrationshastigheten = GFR = 180 l/dygn = 125 ml/min

Vad bestämmer glomeruluskapillärtrycket (60 mm Hg)? Systemblodtrycket (medelartärtrycket) Flödesmotståndet (= resistansen i den afferenta arteriolen Resistansen i den efferenta arteriolen OBS medeltrycket i glomerulus är ca. 25 mm Hg högre än i de flesta kapillärbäddar.

Är primärurinen = plasma? SVAR: NEJ! (Innehåller inga blodkroppar, inga proteiner) 50 ggr högre genomsläpplighet (= permeabilitet) i glomeruluskapillären än i skelettmuskelkapillären. GFR = P net x K f Filtrationskoefficienten K f bestäms av kapillärytans storlek och dess permeabilitet bestäms av porantal, pordiameter och elektrisk laddning. (Renalt plasmaflöde (RPF) är 0,65 l/min) Filtrationsfraktionen (FF) = GFR / RPF = 20% - detta är en viktig variabel för njurläkaren!

OBS, du skall kunna den juxtaglomerulära apparaten! Mellan glomeruluskapillärerna finns mesangieceller som fagocyterar, kontraherar, producerar extracellulärmatrix.

Den glomerulära filtrationsbarriären Lager 1: Fenestrerade kapillärer (diam.: 70 nm); släpper igenom vatten, lösta ämnen och proteiner. Lager 2: Basalmembran (som i sig består av 3 lager) med negativ laddning, som repellerar proteiner. Lager 3: Fotutskott från podocyter (specialiserade epitelceller) med filtration slits, vilka täcks av filtration slit diaphragm.

Vilka plasmakomponenter kommer inte ut i primärurinen? Röda och vita blodkroppar Molekyler med diameter > 7 nm Albumin har diameter 7,1 nm Molekyler > 5 kda (albumin = 69 kda helt impermeabelt!) Vilka läkemedel kommer att filtreras ut till primärurinen?

Vad tyder det på om man har albumin i urinen? Röda blodkroppar?

Hur håller kroppen GFR (nästan) konstant? 1. Autoreglering samma GFR trots variationer i blodtryck 2. Hormonell reglering med RAAS. Renin frisätts av: - Tryckfall i afferenta arteriolen - Sympaticusstimulering till njuren - Låg koncentration av Na + i primärurinen

Vad händer med GFR om - afferenta arteriolen dilaterar? Svar: Hydrostat. trycket ökar, GFR stiger. - afferenta arteriolen konstringerar? Svar: Hydrostat. trycket minskar, GFR sjunker. - efferenta arteriolen dilaterar? Svar: Hydrostat. trycket minskar, GFR sjunker. - efferenta arteriolen konstringerar? Svar: Hydrostat. trycket ökar, GFR stiger.

Glomerulotubulär balans Ökar GFR ökar också omedelbart upptaget av salt och vatten (fr.a. i proximala tubulus). Flera olika mekanismer, bl.a. ökat osmotiskt tryck i peritubulära kapillärer.

Tubuloglomerulär feed-back försöker se till att distala tubulus alltid får samma load GFR minskar om flödet i uppåtstigande Henles slynga ökar. Mekanism: Macula densa (stimuleras av TAL; NaCl) att frisätta adenosin till mesangieceller att kontraheras. Effekt: Minskat blodflöde och GFR (minskad reninfrisättning dessutom).

Effektorn i RAAS är AngioII via AT1-receptorn. Vad gör AngioII? 1. Perifer vasokonstriktor mer potent än noradrenalin. Höjer systoliskt och diastoliskt tryck 2. Selektiv vasokonstriktion av efferenta arteriolen 3. Frisätter aldosteron från binjurebarken 4. Stimulerar sympaticus frisätter NA från sympatiska postganglionärer 5. Stimulerar till ADH-frisättning 6. Aktiverar törstcentrum 7. Ökar natriumreabsorption från njurtubulusceller

Övrig reglering av filtration Prostaglandiner och kväveoxid (NO) dilaterar aff. art. ökar RBF och GFR. Sympaticus aktiveras av bltr.fall; konstringerar först eff. art. och sedan också aff. art. Adrenalin har samma effekt som sympaticus. ANP dilaterar aff. art., relaxerar mesangieceller. RBF, GFR ökar, utsöndring av salt-vatten ökar.

Tre händelser i nefronet mellan bildning av primärurin och utsöndring av final urin Glomerulär filtration av vatten, elektrolyter, urea, glukos, aminosyror, läkemedel Tubulär sekretion (av t.ex. kaliumjoner, vätejoner och läkemedel) Tubulär reabsorption (av salt, vatten och läkemedel)

Vart tar vattnet vägen? Re-absorptionsprocesser längs nefronet. Vattnet följer med p.g.a. osmotisk kraft, när NaCl reabsorberas

Hur transporteras joner och andra molekyler över cellmembranet i allmänhet? 1. Enkel diffusion: Molekylen följer koncentrationsgradienten (=skillnaden). 2. Faciliterad diffusion: Ett carrierprotein hjälper till. 3. Aktiv transport: Energikrävande. 4. Cotransport/countertransport: En molekyl hänger på när en annan transporteras aktivt. Kallas också sekundär-aktiv transport.

Hur sker reabsorptionen av salt-vatten i njuren? Natriumjon-reabsorption är en aktiv transport i alla delar av tubulus (utom i Henles nedåtstigande). Vatten följer passivt med natriumtransporten. 2/3 av natrium-vattentransporten sker i proximala tubulus (och kan ej regleras).

ss Reabsorption of filtered water and solutes from the tubular lumen across the tubular epithelial cells, through the renal interstitium, and back into the blood. Solutes are transported through the cells (transcellular path) by passive diffusion or active transport, or between the cells (paracellular path) by diffusion. Water is transported through the cells and After you activate your book, you will get between the tubular cells by osmosis. Transport of water and solutes from the interstitial fluid into the peritubular capillaries occurs by ultrafiltration (bulk flow). Printed from: Textbook of Medical Physiology 12E (on 11 November 2013) 2013 Elsevier

Reabsorption of filtered water and solutes from the tubular lumen across the tubular epithelial cells, through the renal interstitium, and back into the blood. Solutes are transported through the cells (transcellular path) by passive diffusion or active transport, or between the cells (paracellular path) by diffusion. Water is transported through the cells and between the tubular cells by osmosis. Transport of water and solutes from the interstitial fluid into the peritubular capillaries occurs by ultrafiltration (bulk flow).

Basic mechanism for active transport of sodium through the tubular epithelial cell. The sodium-potassium pump transports sodium from the interior of the cell across the basolateral membrane, creating a low intracellular sodium concentration and a negative intracellular electrical potential. The low intracellular sodium concentration and After you activate your book, you will get the negative electrical potential cause sodium ions to diffuse from the tubular lumen into the cell through the brush border. Printed from: Textbook of Medical Physiology 12E (on 11 November 2013) 2013 Elsevier

Basic mechanism for active transport of sodium through the tubular epithelial cell. The sodiumpotassium pump transports sodium from the interior of the cell across the basolateral membrane, creating a low intracellular sodium concentration and a negative intracellular electrical potential. The low intracellular sodium concentration and the negative electrical potential cause sodium ions to diffuse from the tubular lumen into the cell through the brush border.

After you activate your book, you will get

Mechanisms of secondary active transport. The upper cell shows the co-transport of glucose and amino acids along with sodium ions through the apical side of the tubular epithelial cells, followed by facilitated diffusion through the basolateral membranes. The lower cell shows the counter-transport of hydrogen ions from the interior of the cell across the apical membrane and into the tubular lumen; movement of sodium ions into the cell, down an electrochemical gradient established by the sodium-potassium pump on the basolateral membrane, provides the energy for transport of the hydrogen ions from inside the cell into the tubular lumen. GLUT, glucose transporter; NHE, sodiumhydrogen exchanger; SGLT, sodium-glucose cotransporter.

Glukostransporten från proximala tubulusurinen till blodet Natrium och glukos binder till samma transportör (SGLT1 och 2) och går in i tubuluscellen - cotransport. Glukos förs ut från tubuluscellen till interstitiet med GLUT1 och 2. Normalt reabsorberas all filtrerad glukos.

Varför har man socker i urinen vid diabetes? Glukostransportören i den luminala delen av tubulusmembranet har ett transportmaximun (Tm). När detta överskrids kommer glukos att utsöndras i urinen.

Reglering av den finala urinvolymen 3 processer 1. Ca. 85% av primärurinen reabsorberas i proximala tubulus och nedåtgående slyngan. I distala tubulus och samlingsrören avgörs hur stor den finala urinvolymen skall bli. 2. Aldosteron (från binjurebarken: Frisättningen stimuleras av angiotensin II) ökar natrium-vattenupptag i samlingsrör, i utbyte mot kalium som förloras till urinen. Ökar antalet Nakanaler i principal cells. 3. ADH-mekanismen.

ADH kommer från hypofysens baklob, med blodet till njuren En ökad saltkoncentration i blodet (tydande på vattenbrist) stimulerar hypothalamus till att frisätta ADH till blodkärlen i hypofysbakloben. Angitensin II effekten (se bild 36).

ADH (forts.) ADH kommer att öka genomsläppligheten för vatten i samlingsrören, så att primärurinen minskar i volym och mer vatten dras ut, tillbaka till blodbanan.

Samlingsrören har aquaporiner Dessa lagras i P celler i vesikler. ADH åstadkommer att aquaporinerna monteras in i luminala delen av cellmembranet.

Vilken kraft drar ut vatten från samlingsrören i närvaro av ADH? I njurvävnaden runt samlingsrören är det en hög koncentration av NaCl. Denna hypertona miljö har skapats genom att NaCl har pumpats aktivt från Henles uppåtstigande ut i extracellulärrummet. Detta utgör ett osmotiskt sug för vatten, som alltså lämnar samlingsrören i närvaro av ADH, och dras in i vasa recta, och går vidare till cirkulationen.

Sekretion i nefronet - vätejoner Vätejoner utsöndras till primärurinen i hela nefronet. I samlingsrören sker den viktigaste surgörningen av urinen. Intercalated cells utsöndrar vätejoner genom flera mekanismer, bl.a. genom att byta kalium mot väte.

Prostaglandiner i njuren Syntes stimuleras av ischemi, AngioII, ADH, bradykinin. Fr.a. PGI 2 (glomerulus) och PGE 2 (medulla) vasodilaterande och natriuretiska. NSAID: Försiktighet vid hjärtsvikt, hypertoni, levercirrhos, njursjukdom.

Schematic showing the absorption of sodium and chloride in the nephron and the main sites of action of drugs. Cells are depicted as an orange border round the yellow tubular lumen. Mechanisms of ion absorption at the apical margin of the tubule cell: (1) Na + /H + exchange; (2) Na + /K + /2Cl - cotransport; (3) Na + /Cl - cotransport, (4) Na + entry through sodium channels. Sodium is pumped out of the cells into the interstitium by the Na + /K + ATPase in the basolateral margin of the tubular cells (not shown). The numbers in the boxes give the concentration of ions as millimoles per litre of filtrate, and the percentage of filtered ions still remaining in the tubular fluid at the sites specified. CT, collecting tubule; DT, distal tubule; PCT, proximal convoluted tubule; TAL, thick ascending loop. (Data from Greger, 2000.)

Clearancebegreppet Clearance (CL) = den volym av plasma som blir fullständigt renad på en viss substans/tidsenhet (ml/min). För läkemedel som utsöndras genom glomerulär filtration (men inte via tubulär sekretion, eller reabsorberas) blir Cl = GFR! Cl x = (U x. V) / P x

Njurbäckenet övergår i ureteren Ureteren består av glatt muskelvävnad, ca. 30 cm lång, som tränger in i bakre delen av urinblåsan. Man blir kissnödig när blåsan fyllts med 200 ml. Vid 500 ml går det inte att hålla emot

Urinblåsan består av slemhinna och glatt muskulatur Blåshalsen hålls stängd av inre sfinktern (glatt muskel) och ytttre sfinktern (bäckenbotten = tvärstrimmig muskel, viljestyrd). Miktionsreflexen (blåstömningen) är beroende av: - Afferenter från blåsväggen till ryggmärgen; - Signaler från ryggmärgen till hjärnan; - Signaler från hjärnan till ryggmärgen; - Parasympatiska efferenter till blåsväggen. - Somatiska efferenter till bäckenbotten.

Fig. 26-18

Fig. 26-18

Miktionsreflexen

Urethra (= urinröret) består av slemhinna och glatt muskulatur