Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 SCENARIER 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden. Höstens torka har lett till att vattennivåerna i vattenkraftverkens magasin är låga. Två av de svenska kärnkraftsreaktorerna en i Ringhals och en i Forsmark har varit avställda för revision sedan september. Natten mellan den 1 och 2 februari är kall och snöig i hela Sverige. Under 2 till 3 februari uppstår en rad problem i Oskarshamns kärnkraftverk och sporadiska elavbrott uppstår i drabbade län. På kvällen och under natten den 3 februari blir elläget i Sverige allt mer ansträngt. Risken för effektbrist och manuell förbrukningsfrånkoppling ökar. Diskussioner kring prioritering av el är ett faktum. Klockan 01.30 meddelar Oskarshamns kärnkraftverk att produktionen har stoppats. Då reaktorerna på Oskarshamn inte är i produktion förvärras elläget allt mer. Kommunerna tvingas möta problem med servicebostäder utan el, med äldre människor som bor hemma och som känner sig otrygga, med företag som inte kan bedriva sin verksamhet fullt ut etc. Svenska Kraftnät meddelar på eftermiddagen det råder effektbrist och kl. 15.00 tas beslut om manuell förbrukningsfrånkoppling, MFK. Ringhals och Forsmark meddelar att produktionen kan återupptas fullt ut tidigast om en månad. Oskarshamns kärnkraftverk kommer minst att vara obrukbart det närmaste året. Den manuella förbrukningsfrånkopplingen innebär att roterande bortkoppling kommer att ske mellan klockan 06.00 och 09.00 på morgonen och mellan klockan 15.00 och 18.00 på eftermiddagen den kommande månaden. De områden som kopplas bort på morgonen berörs inte av bortkopplingen på eftermiddagen. Vid bedömning av ovanstående, utgå från att huvuddelen av ert län eller verksamhetsområde är utan el i tre timmar per dag, varannan dag på förmiddagen och varannan dag på eftermiddagen, i en månads tid. 1

Sektorn eller länets förmåga vid Med avses scenariot ovan Ledning, samverkan och information Påverkar krishanteringsförmågan Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Utifrån sektorns erfarenheter från stormarna Gudrun och Per gör sektorn bedömningen att beskrivningen av förmågan vad avser Ledning, samverkan och information i den generella förmågebedömningen även gäller vid scenariot Störningar i elförsörjningen. Ange hur indikatorn ledning, samverkan och information påverkas av scenariot. 2

Materiella resurser Påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser De mobila elverk som sektorn förfogar över har visat sig mycket värdefulla vid längre elavbrott. Elverken finns utplacerade hos respektive aktör och är geografiskt fördelade över landet. Elverken kräver en tämligen omfattande logistikorganisation för att komma på plats och sen för att hantera drivmedelsförsörjningen. I det beskrivna scenariot med roterande bortkoppling bedöms det dock inte vara möjligt att kunna flytta reservelverken mellan olika geografiska områden i någon större utsträckning då detta skulle ta alltför lång tid i anspråk, dvs man skulle inte hinna flytta aggregaten så snabbt och koppla in dessa i samma takt som en roterande bortkoppling genomförs inte. Innebörden blir alltså att de noder och nät som saknar reservkraft för den tid som bortkopplingen varar inte kommer att vara fungerande under hela bortkopplingen. De mobila elverken skulle förmodligen placeras ut på noder under hela den period som den roterande bortkopplingen pågår för att minimera effekterna av bortkopplingen utanför bortkopplingsområdet. I det angivna scenariot är det mycket viktigt att operatörerna tidigt kan informeras om avbrottens längd för att underlätta för deras planering som genomförs för att minimera verkan av den manuella frånkopplingen. För sektorns aktörer är det också viktigt att avbrottens längd begränsas där fyra timmar är en möjlig övre gräns. Vid varje från- och tillkoppling uppstår risk för skador på utrustning och eftersom den roterande bortkopplingen pågår under en månad är det troligt att viss utrustning kommer att skadas. I övrigt anses inte scenariot påverka sektorns tillgång på materiella resurser. Inom sektorn kommer förmågan att ta emot förstärkningsresurser från utlandet att analyseras vidare. Vidare ser sektorn elektronisk kommunikation att det ur ett samhällsperspektiv vore intressant att få tillstånd en ökad samverkan mellan olika samhällssektorer vad avser resurser, materiella och personella, som kan vara användbara i en krissituation. Sektorns förmåga vad avser materiella resurser i det aktuella scenariot bedöms ligga inom Huvudsakligen god med viss brist och bristfällig. Ange hur indikatorn materiella resurser påverkas av scenariot. 3

Personella resurser Påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser Ansträngningen för de personella resurserna uppstår dels i arbetet med att försöka nyttja reservelverk för att minska konsekvenserna av de omfattande elavbrotten, dels i hanteringen av de störningar som uppstår. När det gäller reservkraftaggregat så skapas ansträngningen vad avser personella resurser i samband med det initiala arbetet med att placera ut aggregaten, påfyllning av drivmedel samt vid underhåll och tillsyn av till utrustning som är utplacerade på site. Eftersom flera av aktörerna inom sektorn är nationella och delar av koncerner med verksamhet i flera länder finns möjlighet att omfördela resurser inom landet och i viss utsträckning även från grannländer. Hos de lokala aktörerna bedöms inte de personella resurserna räcka under en vecka utan att få stöd av externa resurser. Sammantaget bedöms sektorns förmåga vad avser personella resurser vara bristfällig även om enskilda aktörer kan ha en förmåga som ligger närmare bedömningen huvudsakligen god men med vissa brister. Sektorn uppfattar att problematiken kring reservelverk vad avser utplacering, underhåll och bränsleförsörjning bör finnas i flera olika samhällssektorer. Det vore därför intressant att närmare studera förutsättningarna för att skapa gemensamma resurser att användas vid extraordinära händelser. Ange hur indikatorn personella resurser påverkas av scenariot. 4

Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns redundans och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Beskrivningen nedan fokuserar på säkerhet och robusthet utifrån den det angivna scenariot och är ingen generell beskrivning av säkerhet och robusthet i elektroniska kommunikationsnät och tjänster. Som komplement till nedanstående kan avsnitten Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur och Reservkraft i den generella förmågebedömningen läsas. Mobila kommunikationsnät Med mobila kommunikationsnät avses de nät som används för tal och datakommunikationstjänster som levereras via radionät till abonnenter som finns inom radiotäckningsområdet. Det innefattar 2G/GSM, 3G samt 450-MHz bandet (Net1). Basstationerna i 3G näten saknar normalt reservkraft, utöver möjligen någon form av batteri backup. Konsekvensen blir att 3G-näten bara kommer att fungera minuter, snarare än timmar, vid ett elavbrott. När 3G-näten slutar att fungera kommer trafikbelastning, tal och datatrafik, på 2G/GSM-nätverk att öka högst väsentligt, med överbelastningar som konsekvens. För tal innebär det spärr och för datatrafiken fördröjningar och lägre överföringskapacitet. Innebörden av det senare är förmodligen att flera användares applikationer inte kommer att fungera. 2G/GSM mobilnät har normalt reservkraft i upp till 2 timmar. Frekvent återkommande elavbrott innebär dock att batterier inte kommer att hinna laddas upp fullt ut varför uthålligheten på reservkraften bedöms minska över tid. Basstationer i mobila nät är byggda i en slingstruktur - sitter på rad in till anslutningen mot kärnnätet. Detta innebär att elavbrott på en basstation närmast anslutningen till det fasta nätet kan påverka tillgängligheten för efterföljande basstationer i kedjan, även om dessa inte drabbas av elavbrott. Teleoperatörer förfogar över mobila dieseldrivna reservelverk som är placerade i depåer spridda över landet. Dessa kan distribueras till drabbade områden och på så sätt få igång mobilnäten igen. Det finns även möjlighet till omfördelning av mobila reservelverk mellan olika landsändar. Dock kan man förutsätta att det tar tid, dagar, innan dessa mobila reservelverk har distribuerats till berörda områden fullt ut. Då stora geografiska områden drabbats av elavbrott kommer dessutom personalstyrkan som ska distribuera ut reservelverken att kunna utgöra en trång sektor. Då reservelverken väl finns på plats krävs regelbunden drivmedelsförsörjning av desamma. Detta förutsätter i sin tur tillgång till tankställen/bränsledepåer som fungerar och kan leverera diesel till teleoperatörernas fältserviceorganisationer. Inom sektorn finns också mobila siter med egenproducerad el som kan ställas upp för att skapa tillfällig täckning eller kapacitet. Fasta kommunikationsnät Med fasta kommunikationsnät avses tal och datakommunikationstjänster som levereras via kabelnät alternativt radiolänk till fasta platser. (exempelvis Telefoni, Internetaccess, punkt till punktförbindelser, företagsinterna nät) Alla typer av noder i fasta kommunikationsnät har normalt reservkraft i upp till 6-8 timmar. Frekvent återkommande elavbrott innebär dock att batteribankar inte kommer att hinna laddas upp fullt ut varför uthålligheten på reservkraften bedöms minska över tid. Vid noder som återfinns på större orter såsom kommunhuvudorter finns dessutom oftast dieseldrivna reservelverk vilket ger en uthållighet om dagar upp till en vecka utan drivmedelsförsörjning. Därefter är det drivmedelsförsörjningen som är gränssättande för tillgängligheten. Generellt kan sägas att ju längre ut på landsbygden man kommer (=längre ner i näthierarkin) desto lägre tillgänglighet vid elavbrott men också: färre drabbade och mindre konsekvenser av avbrottet för samhället i stort. Avslutning Inom sektorn råder en betydande skillnad mellan hur olika aktörer och dess nät och tjänster skulle påverkas i det aktuella secenriot. En sammanfattande bedömning skulle innebära att sektorns förmåga skulle definieras i nedre delen av huvudsak god men har vissa brister. Ange hur indikatorn säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur påverkas av scenariot. 5

Praktisk erfarenhet Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Sektorn har skaffat sig stor praktisk erfarenhet från störningar som utgår från långvariga elavbrott, i första hand stormen Gudrun 8-9 januari 2005 men även från stormen Per i januari 2007. En konkret och praktisk erfarenhet är svårigheten att placera ut små reservelverk i tätorter. Både buller och avgaser har upplevts som problem av allmänheten. Stöldrisken för dessa elverk är också betydande. En annan erfarenhet är att utrustningar ibland har skadats när ordinarie elnät återkommer. Ange hur indikatorn praktisk erfarenhet påverkas av scenariot. Övrig indikator regelverk Det finns legalt stöd för hur myndigheten ska hantera scenariot Det finns riktlinjer och policys för hur myndigheten ska hantera scenariot Det finns avtal som gäller vid scenariot Ansvarsfördelningen mellan myndigheter och övriga berörda aktörer är klargjord Sektorn för elektronisk kommunikation består av fristående och helt eller delvis konkurrerande företag. Var och en ansvarar för att uppfylla lagstiftning och annan reglering, exempelvis kraven på driftsäkerhet i enlighet med 5 kap, 6 b i Lag om elektronisk kommunikation. Utöver ovanstående så regleras operatörernas ansvar gentemot sina kunder i de enskilda kundavtalen, dessa utgör därmed grunden för aktörernas prioritering vid återställningsarbeten. Något regelverk för prioritering utifrån samhällsviktig verksamhet finns inte. För de kommunägda stadsnäten förekommer prioritering utifrån kommunernas behov av att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet. I det beskrivna scenariot skulle NTSG vara i gång och utgöra en viktig plattform för diskussioner och stöd kring aktörernas egna problem och åtgärder. Merparten av operatörerna har utarbetade riktlinjer och policys för hantering av krisartade situationer. Erfarenheterna från bland annat stormen Gudrun visar att det råder viss osäkerhet kring vilket legalt stöd som finns för aktörernas hantering av det aktuella scenariot. Det gäller bland annat uppställning av mobila siter, speciellt de med inbyggt elverk. Ange hur indikatorn regelverk påverkas av scenariot. 6

Sektorn eller länets förmåga vid Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen Konsekvenser för samhället Hur påverkas samhället och medborgarna av att sektorn eller länet har den angivna förmågan att hantera det beskrivna scenariot? Allmänt om MFK När Svenska kraftnät beslutar om Manuell förbrukningsbortkoppling kommer man att meddela regionnätsföretagen, E.On, Vattenfall och Fortum, hur mycket de ska reducera effektuttaget. Vilka områden som kopplas bort, för att åstadkomma reduceringen bestämmer respektive regionnätsföretag helt själva. Hur stora geografiska områden som berörs går alltså inte att förutse. Drabbat område Enligt scenariot så kommer områden att vara bortkopplade antingen tre timmar på förmiddagen eller tre timmar på eftermiddagen. I ett sådant område kan man konstatera att basstationerna i 3G-näten kommer att gå ner omgående och att även flertalet av GSM-siterna kommer att stanna under bortkopplingen. Sektorn bedömer inte det som rimligt att flytta runt elverk för att säkerställa drift i mobilnäten vid bortkopplingen. När 3Gnäten går ner kommer belastningen på 2G-näten att mångdubblas vilket innebär att energiförbrukningen på Gsm-siterna kommer att öka och där det bara finns batteribackup så kommer även 2g-nätet att bli otillgängligt. Sammantaget kan sägas i de drabbade områdena så blir konsekvensen att mobilnäten kommer att i stort vara otillgängliga under den tid som bortkopplingen pågår i aktuellt område. Detta gäller då även samhällsviktig verksamhet eftersom möjligheten att prioritera samtal eller abonnenter saknas. De mobila elverken kommer förmodligen att nyttjas för att under hela månaden säkra noder så att effekterna av bortkopplingen utanför bortkopplingsområdet minimeras. I kommunhuvudnoder finns oftast dieseldrivna reservelverk vilket ger en uthållighet om dagar upp till en vecka utan drivmedelsförsörjning. Därefter är det drivmedelsförsörjningen som är gränssättande för tillgängligheten. Noder längre ut i fasta kommunikationsnät har normalt reservkraft i upp till 6-8 timmar. Sammantaget innebär detta att det fasta nätet kommer att vara relativt opåverkat av scenariot inledningsvis. För de noder som har batteribackup finns en generell risk att kapaciteten i batterierna stegvis går ner under den aktuella perioden. Det kan mot bakgrund av detta finnas risk att även det fasta nätet drabbas i slutet av den månad som scenariot anger att bortkopplingen ska pågå. Slutligen noteras att konsekvenserna för samhället och medborgarna även är beroende av hur användarnas förmåga att vidmakthålla egen verksamhet och teknikmiljö under bortkopplingen, i detta scenario, tillgång till egen reservkraft. 7