SVENSKA KYRKANS KVINNOR

Relevanta dokument
SVENSKA KYRKANS KVINNOR

DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala.

Ett litet häfte. om arbetet med framtiden för Kvinnor för mission

Förslag till Equmeniakyrkans verksamhetsplan

VERKSAMHETSPLAN 2019 Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd

Att leda ideella medarbetare

Låt allt som lever och andas prisa Gud.

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Uppsala stift. En del av svenska kyrkan

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

FÖRSAMLINGSORDNING FÖR ENEBYKYRKANS FÖRSAMLING. Version

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

PROPOSITION 2015:1 VERKSAMHETSINRIKTNING

Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan.

Fikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen.

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

Mål och handlingsplaner för

Rekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING. Lemmar i en och samma kropp, där Kristus är huvudet för kyrkan (1 Kor. 12:12-26)

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Verksamhetsplan En stark röst i samhället. En väg in i yrkeslivet. En inspirerande plattform. Ett studentfackligt forum.

Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet.

Sjöviks folkhögskola aug

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

KRISS verksamhetsplan 2011/12 gäller från riksmötet 2011 till riksmötet 2012

Kyrkans grundvärderingar om alla människors lika värde känns naturliga för oss socialdemokrater.

GLOBALA ARBETSGRUPPEN

Folkkyrka En Kyrka för Alla

Regional överenskommelse

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT. Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden

UNF:s arbetsplan

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg

Verksamhetsplan Beslutad av årsmötet 2015

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Tio tumregler för god ekumenik

Verksamhetsplan

Målbild SVENSKA MISSIONSKYRKAN 2010

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

FÖRSAMLINGS ORDNING. Förslag till församlingsordning i Equmeniakyrkan

Att vara internationellt ombud

Tematiskt kyrkomöte Skrivelsens huvudsakliga innehåll. Kyrkomötet Presidiets skrivelse 2018:1

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016

ATT LEDA I FÖRÄNDRING

Internationell grupp

GRUPPEN FÖR NORMMEDVETET ARBETE

Verksamhetsplan 2015/16 Gemenskap Utveckling Glädje Fastställd av Kårfullmäktige den 12 maj 2015 enligt beslut 1415-KF

Församlingsinstruktion

Stadgar för Pannkakskyrkans Riksorganisation

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Kyrkopolitiskt program

Tolkningen av vårt uppdrag och vår uppgift i ljuset av omvärldsanalysen mynnar sedan ut i fem övergripande mål:

Hela förslaget HÄR STÅR VI NU DÄRFÖR FOKUSERAR VI NU PÅ DÅ SKAPAS EN GENERATION UNGA SOM: OCH DÅ KAN DEN UNGA GENERATIONEN SKAPA ETT SAMHÄLLE SOM:

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

tro hopp kärlek Ny i Sverige - Integrationsarbete i Angereds, Bergsjöns och Lundbys församlingar

FOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

En tid av möten Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar Kristina Hellqvist och Andreas Sandberg Analysenheten

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING

Målbild SVENSKA MISSIONSKYRKAN 2010

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

Studiecirkel. Varumärkesplattform. I materialet finns all text ur Varumärkesplattformen och förslag på diskussionsfrågor. hjart-lung.

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling

Rapport till Sida för informations- och kommunikationsbidraget år 2014

Kyrka för folket eller servicekyrka?

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Ledamot i avdelningsstyrelse

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Styrelseutbildning Hösten 2010 Per G. Broman

Församlingsinstruktion

socialdemokraterna.se WORKSHOP

Välkomnande av nya medlemmar

STADGAR. för INSTITUTET FÖR BIOMEDICINSK LABORATORIEVETENSKAP. antagna år 1995 i Stockholm

STADGAR. för INSTITUTET FÖR BIOMEDICINSK LABORATORIEVETENSKAP. antagna år 1995 i Stockholm

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Stadgar för Svenska Naturskyddsföreningen

Utkast till UNF:s arbetsplan

Övergripande mål: Leda och utveckla ett väl etablerat arbete med syfte att göra Bibeln tillgänglig i Sverige.

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

En stad medarbetare. En vision.

Transkript:

ARBETSDOKUMENT 2012-01-25 Detta dokument är utarbetat av styrelserna för Kvinnor för mission och Kvinnor i Svenska kyrkan. Här ger vi en lägesrapport från samtalet om samverkan, eventuellt samgående mellan de båda föreningarna. Väl mött till ett konstruktivt möte den 30/3 1/4 2012 i Lidingö! Carin Gardbring Hilda Lind Ordf Kvinnor för mission Ordf Kvinnor i Svenska kyrkan SVENSKA KYRKANS KVINNOR BAKGRUND Vid de båda årsmötena 2011-03-26 på Vårsta diakonigård, Härnösand, diskuterade Kvinnor för mission och Kvinnor i Svenska kyrkan hur ett framtida samarbete skulle kunna se ut och om ett eventuellt samgående skulle kunna vara positivt. De båda årsmötena uppdrog åt respektive styrelse att arbeta vidare med dessa frågor och att till årsmötena 2012 rapportera hur långt man kommit i samtal och gärna lägga fram konkreta förslag. De båda styrelserna har nu arbetat vidare både tillsammans och var för sig. Sensus studieförbund har också bidragit i detta arbete. Samtidigt har de båda styrelserna på lite olika sätt trängt ner i sin egen historia, idé och verksamhet. Med detta dokument vill vi nu i god tid före årsmötena redovisa detta arbete för att göra det möjligt för respektive förenings lokalavdelningar, kretsar och stiftsgrupper att komma väl förberedda till årsmötena. Vi kommer att ge gott om tid för information och samtal innan vi går till våra respektive årsmöten. TRÄDET SOM INSPIRATION FÖR ORGANISATION Trädet är den organiska bild som vi utgår ifrån. Från ett litet häfte som Kvinnor för mission har arbetat fram hämtar vi följande bilder: Trädet är en urgammal symbol för liv och fortsätter att inspirera. Kan trädet vara en sinnebild för Svenska kyrkans kvinnor? Jag är vinstocken, ni är grenarna. Johannes evangelium 15:5 En gren på det stora trädet Gertrud Aulén om SKMF 1928 1

Mycket talar för att Svenska kyrkans kvinnor finns tillsammans i en rörelse. Bilden av trädet kan ge oss en idé om hur detta skulle kunna gestaltas. Vi har olika rottrådar som växer och har vuxit i skiftande jordmån. Tillsammans är vi en kraftfull stam som inte hotar att knäckas när det blåser. Grenar och kvistar växer ut och lever olika liv beroende på hur vinden tar fatt och hur sol och regn påverkar. Då och då sker en naturlig gallring av kvistar som vissnar för att ge luft och ljus, så att hela trädet kan växa till. Hilda Lind, Breidagård 2010 SVENSKA KYRKAN TILLHÖR VÄRLDENS STÖRSTA GLOBALA NÄTVERK: DEN VÄRLDSVIDA KRISTNA KYRKAN. DEN FINNS BÅDE I STORSTADENS SLUM OCH I SKUGGAN UNDER TRÄDET I ETT VÄGLÖST LAND, OCH NÅR DIT NÄSTAN 2 INGEN ANNAN NÅR.

SYFTE Syftet med en förändring/ en ny förening är att skapa: En organisk helhet av den mångfald som Kvinnor för mission och Kvinnor i Svenska kyrkan tillsammans utgör. En tydlig och välförankrad förening för kvinnor inom Svenska kyrkan. En förening utan konkurrensförhållanden som är öppen för kvinnor i alla åldrar och med olika engagemang i kyrkans alla nivåer. En förening som erbjuder kvinnor gemenskap med öppenhet för olikheter. En förening där kvinnor behöver varandra och som Svenska kyrkan behöver. ÄNDAMÅL Att tillsammans med kvinnor i den världsvida kyrkan synliggöra och öka kunskapen om kvinnors situation. Att stödja och stimulera kvinnors insatser i kyrka och samhälle. Att främja kvinnors utveckling av identitet och självkänsla. Att i solidaritet med utsatta kvinnor i Sverige och i världen arbeta för kvinnors makt över sina egna liv och för kvinnors upprättelse. SPECIFIKA MÅL Att väcka och stärka intresset för mission. Att stödja Svenska kyrkans internationella engagemang för kvinnors upprättelse, global rättvisa, fredsarbete samt klimatfrågor. Att uttrycka kristen tro utifrån kvinnors erfarenheter. Att bidra till gudstjänstutveckling från ett feministiskt perspektiv. Att verka för att kvinnor utgör hälften i alla beslutande organ och i ledande befattningar. Att i kritisk solidaritet med kyrkans tradition forma ett teologiskt och ekologiskt tänkande i medvetenhet om hur allt i skapelsen hör samman i en ömtålig balans. TRE SCENARIER 1. En ny kvinnoorganisation med gemensam organisation och verksamhet. - En organisation med gemensam målsättning som rymmer huvudmål för båda nuvarande organisationerna. - Ett antal gemensamt formulerade huvudspår/-områden/grenar, t ex Internationellt engagemang, Samhällsengagemang, Teologiskt engagemang. - Årlig workshop till vilken regionala och lokala föreningarna/grupper inbjuds för att arbeta med prioritering av aktiviteter inom de olika huvudspåren/-områdena/grenarna. - En styrelse på nationell nivå som agerar i påverkansarbete i kyrka och samhälle, i ekumeniskt arbete etc. - En sammanhållande ledningsfunktion på stiftsnivå. - En sammanhållande ledningsfunktion på lokal nivå. Denna nivå kan utformas på olika sätt. - En administrativ funktion på nationell nivå. 3

2. En samrådslösning på väg mot ett samgående - Olika insatser både kring det praktiska, kring det ideologiska och kring det organisatoriska, på alla nivåer, i syfte att alltmer lära känna varandra och förstå varandras styrkor, drivkrafter, kulturer etc. - Organiserad samverkan på vissa områden. - Parallella styrelsemöten, gemensamma workshops kring verksamhet. 3. Formaliserad samrådslösning utan tanke på samgående - Samrådsorgan med långtgående organiserad samverkan kring påverkansarbete i kyrka, samhälle, internationellt och ekumeniskt. - Separat verksamhet lokalt. - Samverkan där det är mest effektivt och där det låter sig göras. Möjlighet att verka var för sig där man har svårt att enas. NÅGRA FRÅGOR SOM BÖR BEAKTAS I RELATION TILL DE OLIKA ALTERNATIVEN: Frågor till alla alternativen: - Fördelar respektive nackdelar med de olika alternativen. Separat lista för varje alternativ. - Konsekvenser och risker. - Former för medlemskap. Fråga till första alternativet: - Är lösningen med en organisation den som ger mest styrka och tydlighet? En större organisation med större tyngd, men också en organisation som inte kan vara lika vass i sina uttalanden. Frågor till andra alternativet: - Är lösningen med två organisationer det ekonomiskt sätt mest fördelaktiga? Dubbla bidrag, men också dubbla kostnader kring t ex styrning. - Är lösningen med två organisationer det som bäst garanterar respektive organisations profil och verksamhet? Ingen konkurrens mot en organisation med andra prioriteringar, men kanske också färre grupper/orter där de egna frågorna kan drivas. Fråga till tredje alternativet: - Hur ser det ut om några år - kommer båda föreningarna att leva vidare? - Hur kommer kvinnoorganisationerna inom Svenska kyrkan att uppfattas? Splittrade - enade? PROCESSPLAN 1. 2012, den 31 mars. Samtal och beslut om inriktning vid de båda årsmötena. 2. 2012, den 18 april. Ett underlag skickas till de lokala föreningarna för samtal och synpunkter. 3. 2012, senast den 17 september. De lokala föreningarna rapporterar till riksstyrelserna. 4. 2012, den 5 oktober. Gemensam workshop under ledning av Sensus om vad förändringen innebär både socialt och innehållsmässigt. 4

Om alternativ 1 punkt 5-6: 5. 2013, mars/april. Årsmöte 2013. Den nya föreningen bildas och en interimsledning/styrelse väljs. Kvinnor för misson och Kvinnor i Svenska kyrkan beslutar om att gå vidare in i den nya föreningen och att under det kommande året arbeta parallellt med att bygga upp den nya föreningen och att avveckla de formella yttre formerna för de gamla. 6. 2014, mars/april. Årsmöte 2014. De gamla föreningsformerna upphör. Ledning för den nya föreningen väljs. Om alternativ 2 7. Arbetet och samtalen fortsätter ytterligare en tid på samma sätt som det senaste året tills de båda föreningarna är beredda att ta nästa steg som i alternativ 1. Om alternativ 3: 8. 2013 mars-april. Årsmötesbeslut i båda föreningarna om att bilda ett samverkansorgan. 5