Checklista för egenkontroll vid avfallsförbränningsanläggningar baserat på FVE (SFS 1998:901) RAPPORT F2008:03 ISSN 1103-4092

Checklista för egenkontroll vid avfallsförbränningsanläggningar baserat på FVE (SFS 1998:901) RAPPORT F2008:03 ISSN 1103-4092

Förord Avfallsförbränningsanläggningar berörs av många olika lagkrav och som ett ramverk finns förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. För att underlätta för anläggningarna att få bra strukturerade och heltäckande egenkontrollprogram eller system (t ex som del av miljöledningsystemet) gav Avfall Sverige i uppdrag åt Jan Bergström, Bergström & Öhrström Nyköping att ta fram en mall/checklista för egenkontrollprogram. Arbetet har skett i dialog med en referensgrupp bestående av Johan Thelander (Karlstad Energi), Katarina Ferbeek (Söderenergi), Linda Axelsson (Halmstad Energi&Miljö) samt Anna Karlsson (Vattenfall Värme Uppsala). Vår förhoppning är att denna mall/checklista ska underlätta och effektivisera arbetet med den konkreta verkligheten som ska uppfylla alla de lagkrav som vilar på verksamheten. Vi vill med detta också underlätta en gemensam dialog, framförallt anläggningarna emellan, om hur lagkraven uppfylls på effektivaste och för miljön gynnsammaste sättet. Avfall Sveriges arbetsgrupp för avfallsförbränning Undergrupp Emission

Innehåll Begrepp och förkortningar...3 1 Inledning...5 1.1 Läsanvisning...5 2 Egenkontroll...6 2.1 Egenkontrollens innehåll...6 3 Checklista...8 3.1 Verksamhetsbeskrivning...8 3.2 Lagar och bestämmelser...9 3.3 Sammanställning av gällande villkor...9 3.4 Ansvar...9 3.5 Driftkontroll och avvikelserapportering...10 3.6 Kemikalier och farligt avfall...10 3.7 Undersökningar av verksamheten...11 3.8 Utbildning och kompetens...11 Bilaga 1. Verksamhetsbeskrivning... 12 Bilaga 2. Lagar och bestämmelser... 17 Bilaga 3. Exempel på miljötillstånd... 19 Bilaga 4. Rutiner för verksamheten... 21 Bilaga 5. Övrigt...25 Bilaga 6. Utsläppsvillkor för mall-anläggningen...28 2

Begrepp och förkortningar Begrepp och förkortningar som preciseras här används utan vidare beskrivning i dokumentet. MB är förkortning för Miljöbalken. NV är förkortning för Naturvårdsverket. MR är förkortning för den årliga miljörapporten som skall upprättas enligt NFS 2006:9. FVE är förkortning av förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Förordningen avser då annat inte anges förordning (SFS 2002:1060) om avfallsförbränning. Föreskriften avser då annat inte anges föreskriften (NFS 2002:28) om avfallsförbränning. SS-EN 14181 är den CEN-standard som enligt föreskriften är gällande för kalibrering och kvalitetssäkring av automatiska mätsystem (AMS) för rökgasmätning. Handboken för praktisk tillämpning av standarden SS-EN 14181 är utgiven gemensamt av Avfall Sverige och SSVL. Avfallsförbränningsanläggning är definierad i förordningen (SFS 2002:1060) om avfallsförbränning i 3. Här används den kortare benämningen anläggning. Egenkontroll avser alla sådana aktiviteter, rutiner och åtgärder som en verksamhetsutövare på egen hand har att planera, genomföra, dokumentera och följa upp för att uppfylla miljöbalkens syfte. Verksamhetsutövare (VU) är den juridiska eller fysiska person som innehar tillståndet att driva anläggningen och har att uppfylla gällande krav och villkor. I detta program används begreppet VU för den eller de fysiska personer till vilken verksamhetsutövaren delegerat ansvar för verksamheten enligt FVE. Skador eller olägenheter för miljön är påverkan på grund av utsläpp eller andra liknande orsaker, liksom utarmande av värdefulla natur- och kulturmiljöer, av frilufts- och upplevelsevärden eller av den biologiska mångfalden eller misshushållning med naturresurser, energi eller material. Olägenheter för människans hälsa är en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Hänsynsreglerna är det sammanfattande begreppet för de gemensamma bestämmelserna i MB kap 2. De avser den omvända bevisbördan i 1. VU har skyldighet att visa att de förpliktelser som följer av hänsynsreglerna uppfylls. Tillsynsmyndigheten behöver inte visa motsatsen. Hänsynsreglerna återges i Bilaga 2. (sida 14) 3

4

1 Inledning På uppdrag av Avfall Sverige har B&Ö upprättat denna mall för hur egenkontrollen kan utformas vid avfallsförbränningsanläggningar. Förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (FVE) har varit tillämplig sedan miljöbalken infördes 1999, och många anläggningar har därmed infört någon form av dokumentation för att uppfylla kraven. Genom att förordningen (SFS 2002:1060) om avfallsförbränning och de samhörande föreskrifterna nu är giltiga också för befintliga anläggningar är det av vikt att en enhetlig mall finns där anläggningarna kan hämta information och anpassa sina program/system mot en harmoniserad egenkontroll för anläggningarna i landet. Genom den utökade omfattningen av automatiserad mätning av utsläpp från anläggningarna som krävs i föreskriften och preciseras i SS-EN 14181(Handboken) är många delar av de kontrollprogram som fortfarande gäller vid anläggningarna föråldrade och behöver ersättas med en sammanhållen egenkontroll. 1.1 Läsanvisning Programmet är utformat som en kortfattad checklista med de punkter som behöver ingå i egenkontrollen. För varje punkt finns en bilaga med beskrivning och motiv för vad som kan ingå i programmet. En inledande beskrivning av begreppet egenkontroll ges dock före checklistan. I Bilaga 5 ges en ytterligare beskrivning av sambandet mellan bl.a. egenkontrollen, miljöledningssystem och kontrollprogram. 5

2 Egenkontroll Vid anläggningen finns flera olika system för att uppfylla kraven på drift, underhåll, kvalitet, säkerhet, arbetsmiljö och miljöskydd. Miljöledningssystem (ISO 14001 och EMAS) liksom NO x-avgiftssystemet är exempel på sådana. Egenkontroll avser enbart det arbete som utförs och dokumenteras för att uppfylla kraven enligt miljöbalken och förordningen. Arbetsuppgifter och särskilt dokumentationen av egenkontrollen kan i avgörande utsträckning vara samordnad med behoven för de parallella systemen som behandlar samma frågor. Alla rutiner, beskrivningar och rapporter avseende en fråga bör vara densamma för så många system som möjligt. 2.1 Egenkontrollens innehåll FVE anger i fyra paragrafer de krav som ställs på varje VU och som behöver preciseras och praktiskt utformas på ett användbart sätt vid varje enskild anläggning. I fri översättning anger FVE att: 4. För varje verksamhet skall det finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt MB, förordningar och föreskrifter som utgetts med stöd av MB, och domar och beslut som gäller för verksamheten. 5. VU skall ha dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustningar för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljön förebyggs. 6. VU skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet detta arbete skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall VU omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. 7. VU skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna: 1. Produkten eller organismens namn, 2. omfattning och användning av produkten eller organismen, 3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt 4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet Skyddsåtgärderna vid den enskilda anläggningen har värderats vid tillståndsprövningen då MKB godkänts och genom de fastställda villkoren. Därutöver får också redogörelsen enligt förordningen 1 antas innebära att skyddsåtgärderna är tillräckliga. 1 SFS 2002:1060 17. 6

Egenkontrollen bör därmed dokumentera funktionen på den utrustning som begränsar miljöpåverkan och precisera hur verksamheten bedrivs, hur anläggningar och utrustning underhålls, hur kvalitetssäkrade mätningar genomförs vid anläggningen och hur resultaten dokumenteras, värderas och rapporteras. Det är svårare att i egenkontrollen visa att tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått vidtas för att skydda miljön och människans hälsa. Det beror bl.a på att dessa begrepp inte är väl definierade 2 utan kan påverkas av ändrade attityder i samhället. Därför bör en regelbunden uppföljning företas av egenkontrollen. Man behöver i egenkontrollen ha rutiner som gör det enkelt att varje år sammanställa den redovisning som krävs för MR. Det är viktigt att VU fördelar arbetsuppgifterna för egenkontrollen och ansvaret för att de utförs på rätt sätt på de personer som bäst kan utföra dem och ta ansvaret. VU skall fördela dessa arbetsuppgifter ut i organisationen på ett tydligt och dokumenterat sätt. Den enskilde som tar på sig ansvar bör också få sig tilldelat de nödvändiga förutsättningarna i form av kunskaper, befogenheter att fatta beslut och att vidta åtgärder, samt resurser (personal, pengar och tid). Det är viktigt med information mellan olika delar av organisationen särskilt vid de större anläggningarna. 2 Se Hänsynsreglerna sida 14 7

3 Checklista Checklistan innehåller enbart slutsatser om vad som bör ingå och dokumenteras i egenkontrollen. Närmare beskrivning och förklaringar finns i respektive bilaga. 3.1 Verksamhetsbeskrivning Beskrivningen av anläggningen bör innehålla de administrativa uppgifter som skall redovisas i den årliga miljörapporten och en kortfattad beskrivning av verksamheten och dess huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. Det är viktigt att beskrivningen uppdateras då förändringar sker. För den årliga miljörapporten anges särskilt att förändringar som skett under året skall anges. Bilaga 1 ger ett exempel på verksamhetsbeskrivning för mall-anläggningen. Oberoende av anläggningens utformning är det väsentligt att verksamheten har klara, tydliga och dokumenterade rutiner för följande punkter. 3.1.1 Avfallsmottagningen kvalitetskontroll inkl avvikelsehantering mot avfallsleverantör dokumentation av avfallsslag och mängd kontroll av att enbart tillåtna avfallsslag mottas hantering av farligt avfall eller specialavfall avfallslagring 3.1.2 Förbränningen tydlig och praktisk instruktion för upp- och nedeldning. tydlig beskrivning av effektiv drift med koppling till redovisningen av mätresultaten från de automatiska mätsystemen. 3.1.3 Rökgasreningen rutiner för utnyttjande av begreppet onormal drift automatisk mätning i rökgasen. QAL3, genomförande och dokumentation databehandling/beräkningar, datalagring inkl backup och behörigheter, kvalitetssäkring av rapporter larm och övervakning (regelbunden kontroll av värden i kontrollrummet) 3.1.4 Slagg och restprodukter från rökgasrening rutiner för att regelbundet mäta innehåll av tungmetaller och oförbränt dokumentera mängder samt behörig transportör och mottagare 8

3.2 Lagar och bestämmelser För verksamheten gäller tillståndet enligt miljöbalken (eller miljöskyddslagen) från miljödomstolen (MD) eller länsstyrelsens miljöprövningsdelegation (MPD). Tillståndet är förknippat med villkor som gäller specifikt för verksamheten. Likaså gäller den generella förordningen och föreskriften om avfallsförbränning (NFS 2002:28). Dessutom har verksamheten att uppfylla många krav och villkor som anges i andra förordningar och föreskrifter. En förteckning av de väsentliga regelverken ges i Bilaga 2. Det förekommer ofta ändringar i bestämmelserna som har innebörd för verksamheten. VU behöver därför ha en ansvarig funktion/person som uppdaterar egenkontrollen med de förändringar som sker i regelverken och har ansvar för att de berörda funktionerna vid anläggningen blir informerade när förändringar sker. För de flesta anläggningarna gäller också av (NFS 2004:6) genom att de omfattas av lagen om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. 3.3 Sammanställning av gällande villkor. Listan med gällande krav och villkor för anläggningen får upprättas separat för varje anläggning. I Bilaga 3 ges ett exempel på en anläggnings miljötillstånd. Det är dock lämpligt att alla krav och villkor sammanställs i ett överskådligt dokument så att tillkommande krav utöver villkoren i miljötillståndet också beskrivs, t ex utsläppsvillkoren i föreskriften för avfallsförbränning, ett exempel finns i Bilaga 6. Dokumentet bör utformas så att det lätt kan utnyttjas som grund för årlig MR. Denna skall i textdelen innehålla redovisning av hur vart och ett av villkoren har uppfyllts under året. 3.4 Ansvar Vid anläggningen finns en VD eller verksamhetsansvarig som är ansvarig för allt som rör verksamheten vid anläggningen. Denne bör delegera ansvaret för de olika delarna av egenkontrollen ner till den nivå där arbetet utförs. Ansvarsfördelningen skall vara dokumenterad och hållas uppdaterad löpande. Preciserat ansvar bör delegeras för avfallsmottagning driftens uppföljning av utsläpp till luft och vatten löpande under dygnet (kontrollrum) miljömätsystem, rökgas (EMS/AMS-ansvarig) och vatten interna och externa mätningar/kalibreringar, rökgas, vatten, askor/slam kvalitetssäkrade dygns/månads/årsrapporter inkl beräkningar datalagring, backup, behörighetsstyrning rapportering av avvikelser internt och externt (t ex riktvärdesöverskridanden eller tillfällig störning som buller/damm/lukt etc) dokumentation av slagg/slam- och askmängder, mottagare dokumentation av kemikalier och farligt avfall 9

underhåll (el och mek). Väljer VU att delegera ansvaret till befattningar i stället för till enskilda personer bör en aktuell uppdaterad lista finnas som för varje dag/vecka anger vem som för tillfället innehar befattningarna. 3.5 Driftkontroll och avvikelserapportering I egenkontrollen dokumenteras de rutiner för driftövervakning och kontroll som används vid anläggningen. Det är enbart exempel som anges i Bilaga 4. Det viktiga för en fungerande egenkontroll är att interna avvikelserapporter upprättas vid varje tillfälle en driftstörning inträffar som innebär eller skulle kunna innebära överträdelse av ett riktvärde eller ett utsläppsgränsvärde eller annat villkor t.ex. störningar för närboende genom lukt, damm eller buller. Det är förutsättningen för att systematiskt kunna eliminera orsaken till störningarna. Avvikelsen noteras i loggbok (eller motsvarande) och om den är ovanlig skall driftledningen informeras muntligt. Driftstörningar eller haverier som leder till överskridande av riktvärden eller andra oförutsedda störningar som direkt påverkar omgivningen t.ex spill av kemikalier eller farligt avfall skall leda till att tillsynsmyndigheten omgående informeras. Rutiner för vem vid anläggningen som sköter den externa kontakten skall vara dokumenterad och överenskommelse om tidsramarna skall ha skett med tillsynsmyndigheten. En muntlig anmälan ska alltid följas upp av en skriftlig rapport med uppgift om typ av störning/haveri samt tidpunkt och varaktighet, orsak till störningen, vilka utsläpp det medfört, åtgärder och tidplan för åtgärderna. En sammanfattande redovisning av avvikelser och störningar sammanställs i den årliga miljörapporten (MR). Se vidare Bilaga 5, (5.4 Rapportering) Klagomål på verksamheten från allmänheten skall dokumenteras enligt rutin inom ramen för egenkontrollen. Klagomålet skall noteras med angivande av datum, klockslag, vem som mottagit klagomålet, typ av klagomål samt vem som klagat (från vilket område klagomålet kommer). Alla klagomål dokumenteras enhetligt och skall presenteras för driftledningen som avgör vilka åtgärder det skall föranleda. 3.6 Kemikalier och farligt avfall Dokumenterade rutiner för inköp, förvaring och användningen av kemikalier skall upprättas och hållas uppdaterade. Likaså skall rutiner utarbetas för hantering och förvaring av farligt avfall som uppstår i verksamheten. Observera att det finns omfattande regler kring brandfarliga varor där det krävs förteckningar med lagrad volym samt placering på anläggningen, riskanalyser m.m. Förteckningar över mängder och sorter (med EWC-kod för farligt avfall) sammanställs och redovisas i den årliga miljörapporten (MR). Varje anläggning bör samråda med tillsynsmyndigheten om på vilken 10

detaljnivå redovisningen behöver företas, men internt skall både kemikalier och avfall vara dokumenterat. 3.7 Undersökningar av verksamheten Rutinerna för driften av anläggningen uppfyller de preciserade kraven för verksamheten. För att uppfylla hänsynsreglerna behövs också undersökningar 3 som inte är rutinmässiga. Anläggningen bör ha rutiner för att hantera sådana då behov identifieras. Exempel på sådana undersökningsbehov: Restprodukterna (slagg, flygaskor, slam etc) som uppstår i verksamheten kan förändras över tiden beroende på vilket avfall som förbränns och ändringar i verksamheten. Då krävs också enligt förordningen4 undersökning om gällande rutiner behöver förbättras. Om restprodukterna deponeras måste överensstämmelseprovning göras för att visa att ursprunglig karaktärisering stämmer. Värdering av risker genom kemikaliehanteringen. Sträva alltid att välja de bästa kemikalierna som är nödvändiga för verksamheten. Då personalen får information om alternativ på marknaden informeras inköpsansvariga. Därefter genomförs en värdering för att besluta om utbyte skall ske. Rutiner för värdering av miljöpåverkan och risker vid förändringar av utrustning och projekt som skall genomföras vid anläggningen. Det bör alltid vara en kontrollpunkt före beslut om investeringar. 3.8 Utbildning och kompetens En framgångsrik egenkontroll baseras främst på personalen. Programmet för egenkontroll bör omfatta rutiner för dokumentation av krav på kompetens för ansvarsfunktioner. Därtill bör utbildningsplaner upprättas och genomförd utbildning dokumenteras. 3 SFS 1998:901, 6 4 SFS 2002:1060, 12 11

Bilaga 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Mall-anläggningen Den här mallen för egenkontroll är utformad för en anläggning för förbränning av avfall med energiproduktion (värme och/eller el). Mallen omfattar enbart en ugnslinje. För anläggningar med flera ugnslinjer organisatoriskt integrerade med gemensamma resurser för ledning, personal, drift och underhåll är mallen också i huvudsak giltig men för anläggningar med förbränningsenheter organisatoriskt och praktiskt åtskilda kan separata program för egenkontrollen behöva upprättas och implementeras. Mallen avser en anläggning på en avgränsad fastighet dit avfall som skall förbrännas transporteras med lastbil. a) Avfallsmottagning. b) Mellanlagring på fastigheten före förbränningen. c) Förbehandling av avfallsbränsle inom anläggningen d) Bränslematning till ugnen. e) Eldstad och panna där överhettad ånga produceras. f) Slagg och aska från ugn och panna till en slaggsilo. g) Ammoniak doseras i förbränningsgasen vid 950 o C (SNCR). h) Kyld rökgas från pannan (140 o C) renas i ett textilt spärrfilter där stoft, metaller och dioxin avskiljs från rökgasen. För att främja avskiljningen av kvicksilver och dioxin doseras kalk med aktiv koks i rökgasen före spärrfiltret. i) Stoftutmatning från spärrfiltret och transport till en stoftsilo. j) Den stoftfria rökgasen från spärrfiltret passerar en tvåstegs skrubber med kondensering av rökgasens fukt för återvinning av värme. k) Den renade rökgasen passerar en mätstation i skorstenen där halten av visa föroreningar mäts kontinuerligt liksom rökgasflödet. l) I samma mätplan som k) finns också anordnat för manuell provtagning av rökgasen och kalibrering av det automatiska mätsystemet. m) Det förorenade kondensatet från skrubbersystemet j) renas i en reningsanläggning för processvatten baserat på kemisk fällning och filtrering. n) Det renade kondensatet passerar innan det pumpas ut från anläggningen en mätstation där flöde, temperatur, ph och halten suspenderade ämnen mäts kontinuerligt samt provtagning av kondensatet sker med automatiska provtagare. o) I samma mätplan som n) finns anordningar för manuell provtagning av det renade kondensatet och för kalibrering av mätsystemen. p) Lastbilstransporter av kalk till lagringssilo, ammoniak till lagringstank. Transporter av kemiska produkter (exempel smörjoljor, kemikalier för matarvatten och fjärrvärmevatten) mottas regelbundet men med långa tidsintervall beroende på förbrukning. Biltransporter av lätt eldningsolja mottas till lagringscistern på hösten varje år. 12

q) Transporter av slagg, flygaska och slam från reningsanläggningarna ut från anläggningen. 1.2 Beskrivning av verksamheten Beskrivningen bör omfatta all väsentlig utrustning, dess funktion, drift och underhåll. Detta är i första hand interna dokument som ger kunskap och information för drift- och underhållspersonal. Beskrivningen bör vara anpassad till de gällande villkoren för verksamheten, både kraven i miljötillståndet och övriga utsläppskrav från föreskriften. Därför hänvisas också här till villkoren i miljötillståndet för mall-anläggningen, exempel i Bilaga 3 samt till sammanställningen av utsläppskraven, exempel i Bilaga 6. Varje funktionsbeskrivning skall vara kortfattad, men utformad så att den ger personalen nödvändig information för hur utrustning och processen fungerar och vilka rutiner som gäller. Hänvisningar (länkar) införda i funktionsbeskrivningen skall göra det möjligt att inhämta detaljerna för underhåll och annat viktigt men som inte är primärt om man slår upp funktionsbeskrivningen för att få klarhet om vilken åtgärd som skall vidtas i en aktuell situation. Ritningar och bilder över processen som är väsentliga bör bifogas med förklaringar i de fall ex.vis skärmbilderna inte är tydliga. Ett vanigt problem som behöver lösas denna väg är att storheter inte anges korrekt på skärmbilderna. Då skall facit finnas i egenkontrollen. Funktionsbeskrivningen kan indelas enligt a) q). Beskrivningarna bör tas fram genom samarbete mellan alla berörda i anläggningen och beskrivningarna bör utvecklas till att bättre beskriva verkligheten från period till period. Detta arbete blir aldrig klart. a) Avfall mottas dagtid varje vardag. Mängden avfall på varje bil vägs in vid en vågstation innan det tippas i mottagningsfickor (bunker). Beskriv anläggningsdelens utformning, funktion och underhåll samt de rutiner som tillämpas och anpassa dessa efter kraven i förordningen5. Se till att rutinerna i tillräcklig grad säkerställer att det enbart är avfallskategorier (EWC-kod) enligt tillståndet som mottas. b) En begränsad mängd avfall mellanlagras på fastigheten före förbränningen. Beskriv anläggningsdelens utformning och funktion samt rutinerna för att alltid uppfylla kravet enligt villkoret MB 76 (lagring av avfall under tak och på hårdgjord yta). c), d) och e) Förbehandling och tillförsel av bränsle till ugnen. Beskriv anläggningsdelens utformning, funktion och underhåll. Redovisa rutinen för uppeldning och hur avfall tillförs först med 850 C i eldstaden. Beskriv rutinen för att uppfylla kravet på uppehållstid och temperatur enligt föreskriften7. Redovisa tilllämpningen av begreppen effektiv drift, onormal drift och de automatiska systemen som för- 5 SFS 2002:1060 7. 6 Se villkoren i bilaga 3 7 NFS 2002:28 5, 29 13

hindrar tillförsel av avfall8. Här kan hanteringen av oljan som används som tillskottsbränsle tas upp. Beskriv oljelagring och brännare. Redovisa mätningen av eldstadstemperatur detaljerat och reservsystemen. Beskriv rutinerna som används för kalibrering av mätningen av eldstadstemperaturen. f) Slagg och aska från ugn- och panna matas ut till en slaggsilo. Beskriv anläggningsdelens utformning, funktion och underhåll samt rutinen för att fastställa att oförbränt i slaggen utgör <5%. g) Ammoniak doseras i förbränningsgasen vid 950oC (SNCR). Beskriv anläggningsdelens utformning, funktion och underhåll samt styrsystem och rutiner för att uppnå bra NOx-reduktion. h) Den kylda rökgasen från pannan (140oC) passerar ett textilt spärrfilter där stoft, metaller och dioxin avskiljs från rökgasen. För att främja avskiljningen av kvicksilver och dioxin doseras kalk med aktiv koks i rökgasen före spärrfiltret. Beskriv anläggningsdelens utformning, funktion och underhåll samt styrsystem och rutiner för att uppnår bra avskiljningsfunktion. i) Avskiljt stoft från spärrfiltret transporteras till en stoftsilo. Beskriv anläggningsdelens utformning, funktion och underhåll och rutinerna för att undvika damning. j) Den stoftfria rökgasen från spärrfiltret passerar en tvåstegs skrubber med kondensering av rökgasens fukt för återvinning av värme. Beskriv anläggningsdelens utformning, funktion och underhåll samt styrsystem och rutiner för att uppnå bra avskiljning. Beskriv för g), h) och j) rutinerna för att säkerställa att kravet enligt villkoret MB 2 (haveri av reningsutrustning). m) Det förorenade kondensatet från skrubbersystemet j) renas i en reningsanläggning för processvatten baserat på kemisk fällning och filtrering. Beskriv anläggningsdelens utformning, funktion och underhåll samt styrsystem och rutiner för att uppnår bra avskiljning. p) Lastbilstransporter av kalk till lagringssilo, ammoniak till lagringstank sker regelbundet men endast veckovis. Transporter av kemiska produkter (exempel smörjoljor, kemikalier för matarvatten och fjärrvärmevatten) mottas regelbundet men med långa tidsintervall beroende på förbrukning. Biltransporter av lätt eldningsolja mottas till lagringscistern på hösten varje år. q) Transporter av slagg, flygaska och slam från reningsanläggningarna ut från anläggningen sker intermittent varje vecka beroende på mängden som faller Beskriv för p) och q) rutinerna för transporter i ljuset av villkoret enligt MB 5 (huvudsaklig transportväg) samt ev.krav på transportdokument och ev.tillstånd för gränsöverskridande transport av avfall samt slutligt omhändertagande. 8 NFS 2002:28 10 14

Utförligare beskrivning av de mätningar ovanstående punkter kräver f) Den renade rökgasen passerar en mätstation i skorstenen där halten av vissa föroreningar mäts kontinuerligt liksom rökgasflödet. Mätningen skall utföras enligt SS-EN 14181. Det är optimalt att inkludera mätningen enligt MB 10 i samma kvalitetssystem. Notera också om HCl och HF mäts kontinuerligt med mätsystemet men inte ger kvalitetssäkrade mätresultat. (MB 12: mätning av HCl och HF). Handboken9 innehåller förslag till hantering av allt som är formellt reglerat. Hänvisning till handboken förkortar beskrivningen. Man kan då inskränka sig till att beskriva avvikelserna i den enskilda anläggningen. Tydliga beskrivningar av mätsystemen och deras placering i anläggningen bör finnas10. Därutöver kan en länk (hänvisning) till mätsystemets dokumentation11räcka. Redovisningen av mätresultaten behöver finnas tydligt beskrivna. Utöver redovisningen av validerade mätvärden för effektiv drifttid som följer av föreskriften12 skall också redovisningen av mätvärdena (ej validerade) avseende all drifttid beskrivas, (MB 8 och MB 10: NOx och NH3) samt övriga utsläppsvillkor (exempel i Bilaga 6). Beskriv tydligt hur mätresultaten tolkas för att villkoren skall vara uppfyllda. Beskriv anläggningens principer för genomförande av kalibreringar av mätsystemen13 och hur upphandlingen av parallellmätningar med referensmetoder hos ackrediterade provningslaboratorier går till. Det är enklast att i egenkontrollen införa den tekniska bilaga som bifogas offertförfrågan. g) I samma mätplan som k) finns också anordnat för manuell provtagning av rökgasen och kalibrering av det automatiska mätsystemet. Beskriv mätplanet och hur väl anpassat detta är till kraven14. Förekommer provtagning av vissa ämnen i rökgasen på alternativa punkter i anläggningen (ex.vis före rökgaskylare) skall dessa mätplan och arbetsplattformar också redovisas. Beskriv hur de periodiska mätningarna15 två gånger per år skall utföras och anläggningens principer för upphandlig av dessa mätningar. Det är enklast att i egenkontrollen införa den tekniska bilaga som bifogas offertförfrågan. 9 Handbok för praktisk tillämpning av standarden. 10 Handboken, A och B1. 11 Handboken, B7 12 NFS 2002:28, 31 13 Handboken, C. 14 Handboken, B1 15 NFS 2002:28 25.3 15

MB 9 innebär ett strängare utsläppskrav för kvicksilver än det som anges i föreskriften. Mätningen kan dock genomföras som periodisk mätning enligt föreskriftens krav. m) Det renade kondensatet passerar innan det pumpas ut från anläggningen en mätstation där flöde, temperatur, ph och halten suspenderade ämnen mäts kontinuerligt samt provtagning av kondensatet sker med automatiska provtagare. Tydlig beskrivning (bilder) av mätstationen redovisas och för de kontinuerliga mätningarna beskrivs hur väl de motsvarar CEN-standard16. n) I samma mätplan som m) finns anordningar för manuell provtagning av det renade kondensatet och för kalibrering av mätsystemen. Redovisa hur och hur ofta kalibrering sker genom parallellmätningar. Beskriv provtagningen och kvalitetssäkringen av vattenproven. Redovisa vilka ackrediterade SS-EN metoder som används för analyserna. Det är enklast att i egenkontrollen införa den tekniska bilaga som bifogas offertförfrågan vid upphandling från externa laboratorier. Upprätta tydliga protokoll som visar vad som skall mätas för MB 13 (kondensat) och föreskriften 17 (Bilaga 6), frekvens och hur resultaten värderas för att uppfylla villkoren. r) Anläggningen måste visa om restprodukterna är farligt avfall eller ej enligt avfallsförordningen (SFS 2001:1063 samt allmänna råd). Totalhalten av metaller kan bedömas enligt Värmeforskrapport nr 866 för att avgöra om avfallet är farligt avfall eller ej. Vid deponering avgör detta vilken typ av deponi som avfallet bör deponeras på. I de fall restprodukterna är farligt avfall och ska deponeras behövs en karaktärisering (laktester) göras enligt deponiförordningen (SFS 2001:512) samt föreskrift (NFS 2004:10) och allmänna råd (NFS 2006:10). Dispensmöjlighet upp till 3 ggr gränsen för klorider och sulfater finns. Resultatet från laktesterna avgör om deponering är möjlig. Observera att t ex omhändertagande av rökgasreningsrest på Langöa (Norge) klassas som återvinning och inte som deponering. Även omhändertagande av slaggen kan vara förknippade med särskilda kvalitetskrav och rutiner t ex metallutsortering, halt oförbränt, karbonatisering /lagring. Totalhalten oförbränt (TOC) i askor som deponeras får vara högst 18% enligt föreskrift och allmänna råd om hantering av brännbart och organiskt avfall (NFS 2004:4). 16 NFS 2002:28 Bilaga 3. 17 NFS 2002:28 Bilaga 4. 16

Bilaga 2. Lagar och bestämmelser Miljöbalken är den ramlag som reglerar egenkontrollen vid anläggningarna. Miljöbalken har uttolkats i det individuella tillstånd med villkor som gäller för verksamheten. Viktiga är också hänsynsreglerna i MB 2kap. 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 4 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014). 5 Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. På MB baseras många förordningar och föreskrifter som påverkar verksamheten vid avfallsförbränningsanläggningarna. Den viktigaste för egenkontrollen är följande. Listan är inte fullständig och varje anläggning måste överväga vilka ytterligare regelverk som påverkar verksamheten. Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Handbok 2001:3. Egenkontroll - en fortlöpande process. Grundbok med allmänna råd. För rapportering gäller Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Avfallsförbränningen skall också uppfylla kraven som fastställts i EU-direktivet (2000/76/EG) genom de svenska tillämpningarna i Förordningen (SFS 2002:1060) om avfallsförbränning och Föreskriften (NFS 2002:28) om avfallsförbränning Genom föreskriften NFS 2002:28 blir också CEN-standard bindande för verksamheten vid de svenska anläggningarna. Det gäller främst 17

SS-EN 14181 Kvalitetssäkring av automatiska mätsystem och Handboken för praktisk tillämpning För beskrivning av avfall och avfallskategorier gäller avfallsförordningen SFS 2001:1063. För deponering av avfall gäller deponiförordningen SFS 2001:512 samt föreskriften NFS 2004:10, allmänna råd NFS 2006:10 och handbok 2007:1, samt föreskrift och allmänna råd om hantering av brännbart och organiskt avfall NFS 2004:4. 18