Människan - från jägare till filosof

Människan - från jägare till filosof

Varför ska vi läsa historia? De flesta av oss läser historia för att det är roligt. Vi får vara med om spännande äventyr och möta berömda och märkliga människor. Det är också nyttigt att studera historia. Ni som går i sjuan i år kommer att gå i pension år 2066. Ingen vet idag hur världen kommer att se ut om fem år, än mindre om 52 år. Ingen vet heller vilka kunskaper ni behöver eller vilka färdigheter ni måste ha för att leva ett bra och gott liv. Och ändå är det skolans uppgift att förbereda er för den här världen som ingen av oss har sett. Det är naturligtvis en svår uppgift men genom att studera vår gemensamma historia kan vi ändå få ledtrådar som gör att vi kan säga något om framtiden. När vi exempelvis försöker hejda miljöförstöringen i vår tid kan vi bl.a. lära en hel del av historien. Den lilla ön Påskön långt ute i Stilla havet är ett bra exempel på detta. På ön växte för länge sedan en rik och frodig skog. Invånarna levde gott på vad skogen hade att erbjuda och en högstående och avancerad kultur växte fram. Antalet människor växte och skogen förbrukades allt snabbare för att kunna tillfredsställa den allt mer krävande befolkningen. En dag fanns det inte ett enda träd kvar på ön. Förödelsen var total. Folket började svälta, inbördeskrig startade och den rika kulturen försvann. Det enda som minner om den rika kultur som en gång fanns på ön är enorma stenstoder som står utplacerade längs kusten. Vad kan vi lära av Påskön? Och vad kan vi lära från andra civilisationer som funnits på vår jord men gått under? Finns det samband och likheter med vår tid och hur ser i så fall dessa samband ut? Det är frågor som dessa och liknande som vi vill att ni hela tiden har i bakhuvudet när vi läser historia. Det kanske låter som en klyscha, men vi kan faktiskt lära oss något av historien, men för det krävs kunskap, tålamod och en stor portion fantasi och kreativitet.

Människan blir människa När börjar människans historia? En del forskare anser att människan blir människa när hon började tillverka redskap. De äldsta redskap som är tillverkade av en människoliknande varelse är kanske 2,5 miljoner år. Redskapen är förstås enkla men de utgör ändå det första steget på en utveckling som leder fram till vår tids teknik. Människan har nog alltid haft föreställningar om livet efter detta och satt sin tilltro till gudar av olika slag. De första människorna begravde inte sina döda. Forskare har funnit rester av skelett i avfallshögar vid boplatserna. Det var inte förrän människan blev bofast som religionen kom att bli mer organiserad och ritualerna blev viktiga. De första människorna levde som samlare, fiskare och jägare. Ofta var man nomader, d.v.s. man flyttade mycket. Inte sällan hade man dock ett antal fasta boplatser som man flyttade mellan och använde år efter år. I jägarsamhället hade män och kvinnor förvisso olika uppgifter men det var ändå ett relativt jämställt samhälle. Mannen jagade och kvinnan samlade frön, frukter och ätliga rötter. För 500.000 år sedan lärde sig människan kontrollera elden. Man kunde nu tillaga köttet och fick på så vis bättre föda. Bättre föda ledde till att människan fick bättre hälsa. Tack vare att maten förbättrades kom också människans hjärna att utvecklas allt mer, vilket i sin tur gav upphov till nya idéer och uppfinningar.

Nära hälften av alla nyfödda dog innan de hade fyllt ett år. I dag har vi naturligtvis bättre sjukvård än då men än idag så har många fattiga länder en hög barnadödlighet. Exempelvis i Sydsudan dör drygt 10 procent av alla barnen innan de ens fyllt ett år. Också medellivslängden var låg för de första människorna, omkring 40-45 år. Eftersom man flyttade en hel del hade man få barn och inte så många egendomar. Människan blir bofast För ungefär 10.000 år sedan inträffade något som kom att påverka människan mer än något annat. Hon lämnade samlar- och jägarlivet och började bruka jorden. Detta var naturligtvis inget som skedde över en natt. Säkert var det så att man under lång tid lagt märke till att ett frö som kommer ner i jorden gror och blir till nya växter. Kanske var det så att människor på en boplats började vakta ett område där exempelvis vildvete växte bra. Man jagade bort djur som ville komma och äta och man drog bort tistlar och buskar så att vetet skulle få bättre plats att växa. Antagligen försökte man också skrämma bort andra människor som kom från andra boplatser och ville plocka veteax. Och så en dag började man sätta stängsel runt området och med hjälp av enkla hackor mylla ner egna vetekorn i jorden. Människan hade blivit jordbrukare. Den här utvecklingen började i området kring nuvarande Iran och i andra områden öster om Medelhavet. Därifrån spred sig sedan jordbruket till andra platser. Ungefär samtidigt som människan började bruka jorden började hon också tämja en del av de vilda djuren och göra dem till husdjur.

Ingen forskare vet idag med säkerhet varför människan blev jordbrukare. Som samlare och jägare hade människorna som mest arbetat 2-3 timmar om dagen. Varför då bli jordbrukare och tvingas arbeta varje dag så länge det var dagsljus? Den vanligaste förklaringen är att folkmängden ökade så mycket på sina håll att det blev ont om föda. För 15 000 år sedan fanns det kanske en halv miljon människor på jorden. I dag livnär sig 7 miljarder människor på vår jord. Utan jordbruket skulle inte människosläktet kunnat växa så enormt. Hur förändrades livet? Människan blev nu också beroende av vädret på ett sätt hon inte varit tidigare. Dåligt väder innebar dålig skörd vilket innebar att man fick svälta. Likaså ökade antalet sjukdomar. Ofta bodde man trångt och tillsammans med sina tama djur. Smutsen och trångboddheten gjorde att smittsamma sjukdomar lättare spreds. Tidigare hade epidemier inte förekommit. Dessutom var inte maten hos bönderna så varierad. Därför blev människan sjuk oftare. Det innebar också att en del blev rika och andra fattiga. De som fick en bra skörd kunde byta bort det som de inte behövde äta själva. Livet som bofast och som jordbrukare förändrade livsvillkoren mycket för människan. Kvinnorna var inte längre jämställda med mannen. Att gå med plogen nedtryckt i marken var tungt. Särskilt för den kvinna som var gravid och hade ett barn att bära på. Därför tog männen över arbetet på åkern och därmed också ansvaret för familjen försörjning. Forskare anser att männen började bestämma över kvinnorna i samband med att bönderna började använda plogen.

De första städerna Några fick det bättre än andra och började vakta sina ägodelar. Deras barn ärvde och fick det på så vis kanske ännu bättre. Samtidigt blev andra fattiga. Så småningom uppstod olika samhällsklasser med några få som bestämde mycket medan andra var maktlösa. Det blev också en ökad risk för krig. När befolkningen växte blev det konkurrens om de bästa platserna. Det kunde hända att andra folk trängde på och ville ta över. För att byarna skulle kunna försvara sig mot angripare var människor tvungna att bli soldater. Att vara en duktig soldat blev viktigt. Det gjorde i sin tur kvinnorna mer beroende av männen. Soldaternas ledare kunde tvinga byborna att ge dem en del av skörden varje år. Krigarhövdingar blev rika, och de mäktigaste gjorde sig så småningom till kungar. Nu hade människan gått från att leva ett nomadiskt liv till att bli bofast. Man slutade att flytta runt och blev istället helt beroende av det marken kunde ge. Jordbruket gav ett överskott av mat som ökade folkmängden och gav upphov till de första städerna. Eftersom jordbruket började i Mellanöstern så är det inte så konstigt att också de första städerna uppstod i detta området. Bönderna samarbetade ofta i jordbruket. Med gemensamma krafter kunde man få bättre skördar. Därför kom gemenskapen inom byn att bli mycket viktig. De som bestämde över arbete och liv i byn var oftast släktens äldste. Någon demokrati var det inte tal om. De äldste hade också i uppdrag att skydda byn. Eftersom jordbruket gav ett överskott av mat som man förvarade i förrådshus hade byarna nu något värdefullt som måste skyddas från exempelvis fattiga, svältande människor som ville ta maten. För att bättre kunna skydda sig slöt sig en grupp byar samman till en storby. En del småbyar lämnades öde medan några av dessa storbyar kom att växa ut till städer.

Men de stora städerna kunde inte styras som den lilla byn. Hur skulle exempelvis 50.000 människor kunna försörja sig och leva tillsammans? Någon måste hålla samman de många familjerna. Lag och ordning måste upprätthållas bland alla invånare och staden måste gemensamt försvaras då fiender hotade. Det var nu inte effektivt att ha en grupp människor som bestämde. Istället utsåg de äldste en ledare som skulle styra staden. På så vis växer den starka staden fram och sedan den starka staten, styrd av en kung med rätt att härska över folket. Överskottet i jordbruket resulterade i byteshandel. När man fick ett överskott av jordbruksprodukter kunde man byta dessa mot andra varor. Denna byteshandel innebar att en del människor nu kunde försörja sig på annat än själva jordbruket. Exempelvis om man var duktig på att tillverka spjut så kunde göra spjut som man sedan bytte mot mat. Några av dessa yrken kom att anses som finare än andra. Exempelvis var det få som kunde läsa och skriva. Att vara en s.k. skrivare ansågs därmed som något bättre än att vara jordbrukare. På så vis uppstår en hierarki i staden. Överst fanns förstås kungen, eller prästkungen som han i själva verket var. När människan nu blivit bofast och brukade marken växte det också fram en ny, viktig grupp i samhället, prästerna. När man odlade jorden var man helt beroende av vädret. Inget regn, ingen skörd och vem bestämde över värdet, jo gudarna. Prästerna var den yrkesgrupp som hade förmågan att prata med gudarna och tolka deras vilja. Detta gjorde att prästerna fick nästan lika mycket makt som kungen själv. Inte sällan var det just en prästkung som hade makten. På så vis uppstår olika yrken, samhället blir specialiserat. Det fanns krukmakare, soldater, smeder, bagare m.m.

Mesopotamien - landet mellan de två floderna Floderna Eufrat och Tigris rinner ut i Persiska viken. Området kring dem kallades för tvåflodslandet eller Mesopotamien. Där bodde för cirka 5000 år sedan (3000 f.v.t.) ett folk som kallades för sumererna. Mesopotamien kallas ibland för den första högkulturen. Varje vår svämmade de båda floderna över efter vinterns regn och snösmältning i bergen. Då fick alla invånare i staden hjälpas åt att leda bort vattnet från fälten. Böndernas stora skördar gav sumererna möjlighet att utveckla en rik kultur. Uruk var den första staden de byggde, senare byggde de minst tio städer som var lika stora som Uruk. En stad och landsbygden runt omkring den bildade en egen stadsstat. Varje stadsstat styrdes självständigt. Stadsstaten styrdes av prästkungen. Med hjälp av skrivare kontrollerade han att bönderna levererade till templet den del av skörden som tillhörde gud och staten. En slags skatt, kan man säga. Sumererna uppfann kilskriften. Namnet kommer av att tecknen var kilformade. Sumererna bodde i städer. Uruk var den första staden de byggde. Stadsmuren gav skydd åt befolkningen och invånarna hjälptes åt med arbetet på åkrarna. Den s.k. behistuninskriften som berättar om den persiska kungen Dareios.

I tempelområdet fanns bibliotek med mängder av lertavlor. Tornen, templen och husen är borta men lertavlor hittas fortfarande i sanden. Det är dessa tavlor som gett oss den kunskap vi har om sumererna. En av de bäst bevarade kilskrifter man hittat är kung Hammurabis lagtavla. Många av lagarna handlar om jordbruket och hur det ska bedrivas. Sumererna var också först med att använda hjul och bygga vagnar. Den äldsta vagn som hittats låg i en kungagrav i staden Ur. I dag är åkerjorden kring Eufrat och Tigris död. Där bönder för 4000 år sedan kunde ta in två skördar vete om året är det idag öken. Bevattningen ledde till jordförstöring. I tusentals år ledde människorna genom diken och kanaler ut vatten över den heta jorden. En del vatten sjönk ända ner till växternas rötter och sögs upp av dem. Men en stor del av vattnet sjönk aldrig så långt ner. Vattnet blev då till ånga och steg upp i luften. De salter som finns lösta i allt vatten blev kvar i åkrarnas ytlager. För varje år blev jorden allt saltare. Först började bönderna runt Uruk att odla korn istället för vete. Korn tål mer salt. Men efter hand blev jorden för salt också för korn och till sist för salt för alla grönskande växter. Människorna måste lämna sina byar. Senare lades hela städer öde. Kung Hammurabis lagtavla som idag finns på Louvren, Paris

Gilgamesheposet Gilgamesheposet betraktas av många som det främsta litterära verket från Mesopotamien. Det räknas också som världens äldsta litterära verk. Eposet handlar om den sumeriska kungen Gilgamesh som var kung i Uruk. Gilgamesheposet börjar med att beskriva Gilgamesh som en stor och vis kung, för att sedan gå tillbaka till hans vilda ungdom då alla tyckte han var jobbig. Han tävlade med de unga männen och slog dem i alla tävlingar; alla unga kvinnor var tvungna att tillbringa sin bröllopsnatt med Gilgamesh istället för brudgummen. Gudarna skapade då Enkidu, en ursprunglig vild man, till Gilgameshs jämlike och den som kan stå upp mot honom. Första gången de träffas kommer de i bråk, men blir snart bästa vänner och upplever ett antal äventyr tillsammans. Större delen av Gilgamesheposet består av en skildring av deras två största äventyr tillsammans. Med i eposet är också berättelsen om den stora floden, som i Biblen kallas syndafloden. Gilgamesh är inte med där själv, men han träffar den odödlige Utnapishtim som berättar om den. Egypten Samtidigt som Mesopotamien existerade det en annan högkultur i väster. Vid Nilens strand växte den idag kanske mest kända högkulturen fram - Egypten. Till skillnad från Mesopotamien som bestod av ett antal självständiga stadsstater så bestod Egypten av ett enda rike. Redan för tusentals år sedan lade egyptierna märke till att flodens vatten steg och sjönk under bestämda tider på året. Från juli till september svämmade Nildalen över. Åkrarna fick då vatten och ny näringsrik jord. När vattnet drog sig tillbaka i oktober stannade en del vatten kvar i fördjupningar på åkrarna.

Bönderna grävde då kanaler som ledde flodvattnet ut över fälten. På så vis byggde egyptierna upp ett jordbruk som gav stora skördar. Med överskottet därifrån kunde de skapa en rik kultur Egypten leddes av en farao. Han ansågs vara son till solguden Ra och därmed gud själv. Farao ägde all jord i riket och bestämde över invånarna. När Nilens vatten översvämmade åkrarna gick det inte att arbeta på dem, befolkningen tvingades då istället att arbeta i stenbrotten där de skulle bryta sten till faraos pyramid. På stenblock i pyramiderna har man hittat namn på arbetslagen, t.ex. De envisa, De starka. Skrivare vid stenbrotten har målat dit dem. Vid pyramiden höll andra skrivare reda på att blocket kommit fram till själva byggarbetsplatsen. Först då fick arbetslaget hämta ut lönen, livsmedel ur faraos förråd. Troligen grävde man kanaler fram till pyramiderna. Först där lämpades blocken över på slädar. De släpades uppför en ramp, som byggdes på allteftersom pyramiden växte. Där tog sen stenhuggarna vid. De var otroligt skickliga. Det går inte ens att få in en nagel i fogarna. Pyramiderna i Giza. Den grekiska historieskrivaren Herodotos, som besökte Egypten på 400-talet f.v.t., skriver att 10.000 människor arbetade i tio år för att bygga farao Cheops pyramid. Den blev den största av pyramiderna.

De flesta människor på egyptiska målningar går åt höger. De följer solguden Ra. Solen går ju åt höger, om man står vid deltat och ser mot söder. Egypterna trodde att dödens rike låg där solen går ner varje kväll i väster. Dit kom solen varje kväll. Dit var alla människor på väg. Livet på jorden är kort. Efter döden fortsatte själen ett liv i evighet. Men den behövde fortfarande kroppen att bo i. Annars skulle den bara irra omkring som en vilsen ande. Därför måste kroppen bevaras och förberedas för det eviga livet. Den dödes kropp bevarades genom balsamering. Man tog ur inälvor och hjärna och så fick kroppen torka. Sen fyllde man den med lök, kanel och örter som konserverade kroppen. Sist lindades kroppen med bindor av linne till ett paket, en mumie. Det var dock inte alla som mumifierades. Endast de som hade det gott ställt. Eftersom själen skulle leva vidare så skickade man ofta med saker ner i graven. I en del faraoners gravar fanns stora rikedomar. De flesta av dessa gravar har plundrats under århundraden som gått. Men 1922 upptäckte man en grav i södra Egypten, i ett område som kallas för Konungarnas dal. Det var Tutanchamons grav. Han var en obetydlig farao som dog redan som 19-åring. Men fynden var överväldigande. Tre kammare fyllda med ovärderliga saker., bl.a. hans guldmask som idag finns på Egyptiska museet i Kairo. Egypternas skrift var svår att lära sig. Skriften kallas för hieroglyfer. Det är en bildskrift som är svår att tolka. Det var inte förrän 1799 som man hittade en sten, Rosettastenen, med vars hjälp man kunde tolka hieroglyferna. På stenen stod samma text på tre olika språk, bl.a. med hieroglyfer.

Antikens Grekland Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia. Med det menas det gamla Grekland och Romarrikets historia. Här kommer vi framför allt att titta närmare på Greklands historia eftersom den kom att inspirera en annan period i Europas historia, nämligen Renässansen. För drygt 3000 år sedan kom det folk norrifrån till det område som idag är Grekland. De erövrade byarna från människorna som redan bodde där. Befolkningen växte och byarna växte och började alltmer likna städer. De flesta bodde inne i städerna, men på dagarna arbetade de med sina odlingar utanför. Varje stad, med jordbruket runt om, var som ett eget land. Eftersom de styrde sig själva kallar vi dem för stadsstater. Snart blev människorna så många i de grekiska stadsstaterna att maten inte räckte till alla. På 700-talet f.v.t. började därför grekerna söka efter nya platser runt Medelhavet, där de kunde odla jorden och bygga städer. Det grekiska landskapet är bergigt och svårt att ta sig fram i, så befolkningen var därför vana att segla mellan fastlandet och alla öar. Grekerna hade lärt sig att bygga skepp med köl, vilka var starka och klarade vågorna bra. Därför vågade grekerna segla allt längre bort. Grekerna erövrade flera områden och gjorde dem till kolonier. Kolonierna blev egna stadsstater men invånarna talade grekiska och man trodde på samma gudar i alla kolonier. Alla dessa kolonier sågs som en del av Grekland och man kände att man hörde ihop

Alla folk har historier och sagor som berättats så länge någon kan minnas. I Mesopotamien hade man ju exempelvis Gilgamesheposet. Sådana berättelser som handlar om gudar eller förklarar svåra frågor, kallas med ett grekiskt ord för myter. Som förklaringar till var sjukdomar kommer ifrån berättade grekerna till exempel myten om Pandoras ask: När människorna fick elden av Prometus så slutade de bry sig om gudarna. För att de skulle börja be och offra igen så skapade gudarna den vackra och listiga Pandora. Hon skickades till jorden och med sig hade hon en vacker ask. När människorna öppnade asken flög alla sjukdomar och olyckor ut ur asken och sedan dess lider människan av olyckor och sjukdomar. Men på botten av asken låg hoppet. Därför lämnar aldrig hoppet människan, trots alla olyckor. Grekerna tillbad en mängd olika gudar och varje stad hade sin särskilda skyddsgud. Exempelvis så var Atens skyddsgudinna Athena. Tron på många gudar kallas för polyteism. Motsatsen, tron på en gud, kallas för monoteism. Gudarna bodde uppe på berget Olympos. Zeus var den största och mäktigaste guden. Hans fru hette Hera och alla andra gudar var barn till dem. Var fjärde år hölls de olympiska spelen för att ära gudarna. Dit kom de duktigaste idrottsmännen från hela Grekland. De som vann belönades med en krans av olivkvistar från ett heligt träd som växte vid Zeus tempel. Vinnaren var sedan en hjälte i sin hemstad och kunde exempelvis belönas med gratis måltider för resten av sitt liv. Inte helt olikt storyn i Hunger Games, eller hur.

Aten var den största grekiska stadsstaten. Staden hade den starkaste flottan och var rikast i Grekland. Det gick väldigt bra för köpmännen i staden. Grekerna tyckte inte det var fel att använda sig av slavar. Slavarna tvingades till tunga och hårda arbeten som grekerna själva inte ville göra. Detta gjorde att grekerna fick mer fritid och kunde ägna tiden åt annat än arbete. Många atenare ägnade därför dagarna åt att diskutera filosofiska frågor som till exempel meningen med livet, eller syssla med konst och musik. Tiden mellan 500-330 f.v.t. brukar kallas för Atens guldålder eller den klassiska tiden. Ny byggdes till exempel det mäktiga templet på Akropolis-klippan. Varje år hölls diktartävlingar som lockade diktare från hela Grekland. Det skrevs viktiga böcker om filosofi och vetenskap under den här tiden. Aten var som sagt det största stadsstaten. Tack vare de självständiga och fritänkande filosoferna hade där utvecklats ett helt nytt sätt att styra. Stadsstaten styrdes inte av någon kung utan till stor del av medborgarna själva. De samlades 40 gånger om året på ett torg för att tillsammans besluta om de viktigaste frågorna. 18 000 personer hade plats att sitta och lyssna på talare och delta i diskussionerna. Konsten att tala och övertyga medborgarna var viktig eftersom det var så man kunde få igenom sina beslut. Konsten att tala kallade grekerna för retorik och än idag undervisas elever i Sverige och andra länder i retorik. Besluten fattades sedan genom omröstning. De tre mest kända grekiska filosoferna från den hör perioden är Sokrates, Platon och Aristoteles. Filosoferna ville förklara hur världen var uppbyggd med hjälp av deras eget förnuft och vad de själva kunde se. Det var något helt nytt. Tidigare hade människans förklarat livets mysterier med myter. Man hade berättat sagor om gudar och med dem försökt förklara saker man inte kunde förklara på annat sätt. Filosoferna ville inte bara tro på en massa myter och vidskepelse, man ville förklara saker vetenskapligt. Det skulle kunna bevisas.

Vi kallade detta sätt att styra för demokrati. Ordet demokrati kommer från grekiskan, demos betyder folk och kratein betyder styra. Demokrati betyder alltså ungefär folkstyre. Men egentligen var det inget folkstyre. För det var inte hela folket som var med utan bara medborgarna. Och medborgarna var bara de som varit med i armén. Och för att vara med i armén måste man vara en fri man och född i staden. Så kvinnor, invandrare och slavar räknades inte som medborgare. Därför var det bara ungefär en person av tio som fick rösta. Men även om den grekiska demokratin inte gällde alla var den något nytt. Tidigare hade alltid befolkningar varit undersåtar till mäktiga kungar eller präster, exempelvis Mesopotamien och Egypten som vi läst om tidigare. Vanligt folk hade aldrig fått ta del av bestämmandet och kungarna hade aldrig frågat dem om något. Undersåtarnas uppgift hade alltid varit att bara lyda. De grekiska medborgarna fick lära sig att tänka själva och argumentera för sina åsikter. Den näst största staden i Grekland under den här perioden var Sparta. Invånarna i Sparta hade också slavar, men trots att de slapp arbeta själva så levde de inte ett liv med lyx och uppassning. Alla vuxna män var tvungna att vara soldater. Ingen form av lyx var tillåten i Sparta. Till skillnad från Aten så var Spartas byggnader enkla och teatrar och konstverk var förbjudna. Spartanerna skulle inte ens äta god mat. När pojkarna var sju fick de flytta hemifrån, gå i skola och bo i träningsläger. En bra krigare var tålig. Därför skulle alla pojkarna härdas på olika sätt. För att lära sig tåla köld fick de ha tunna kläder på vintern. Ibland fick de vara utan man för att lära sig stå ut med hunger. Varje år blev pojkarna piskade, men trots att blodet rann fick de inte klaga.

Sammanfattning De två största stadsstaterna, Aten och Sparta var som sagt väldigt olika och de var ofta fiender. På 400 talet f.v.t. bröt ett långvarigt krig ut mellan dem, det Peleponnesiska kriget. Till slut var Aten utfattigt så Sparta kunde segra. Men kriget hade också kostat Sparta mycket och nu var hela Grekland försvagat. Detta kunde så småningom kungen av Makedonien utnyttja och lägga de grekiska stadsstaterna under sitt välde. a) En del forskare menar att människan blev människa när hon lärde sig hantera redskap för cirka 2,5 miljoner år sedan. b) De första människorna levde som samlare, fiskare och jägare. Man var nomader och det var ett relativt jämställt samhälle. Man hade få barn och lite egendomar. c) För cirka 10.000 år sedan började människan bruka jorden. Skedde först i nuvarande Turkiet. Människan började nu tämja boskap. d) Forskare tror att människan blev bofast för att det blev ont om föda. e) Livet förändrades på flera sätt för människan när hon blev bofast. - Mannen ansvarig för försörjningen. - Mer beroende av vädret. - Ökande antalet sjukdomar. - Byteshandel uppstår. - Ökande skillnad mellan folk. Rika och fattiga. - Ökande risk för krig. f) Små byar blev till slut stora städer. Var tvungna att organiseras. En person kom att bestämma mer.

Sammanfattning g) Städerna blev specialiserade. Några blev krukmakare, andra skrivare, några soldater m.m. De flesta var dock bönder. Blev en hierarki. h) Ny viktig samhällsgrupp växte fram prästerna. Kunde tala med gudarna. Gudarna bestämde över vädret, var därför beroende av dem. i) Stora städer ledde fram till s.k. högkulturer. Ett samhälle med överskott av mat där andra yrken och kulturer kan utvecklas. j) Den första högkulturen var i Mesopotamien. Sumererna. Hade stadsstater, varje stad var som ett eget land. Var beroende av vattnet från Eufrat och Tigris. k) Sumererna uppfann kilskriften, hjulet m.m. Skrev också mycket litteratur, bl.a. gilgamesheposet. l) Samtidigt som Mesopotamien växte en annan högkultur fram Egypten. m) Den egyptiska högkulturen var beroende av Nilens vatten. Svämmade över varje år och gav bra skördar. n) Egyptens ledare kallades farao, son till solguden. o) Trodde på flera olika gudar och livet efter detta. De döda mumifierades. Pyramiderna var gravar till de rika och faraonerna. p) Använde sig av hieroglyfer att skriva med. Kunde tolkas först när man hittade Rosettastenen i slutet av 1700-talet. q) Den första högkulturen i Europa var i Grekland. Grundade stadsstater. r) Koloniserade området kring Medelhavet. Antika Grekland bestod alltså av flera olika stadsstater som hade samma språk, samma gudar och samma myter. s) De viktigaste stadsstaterna var Aten och Sparta. t) I Aten använde man sig av slavar. Invånarna fick därför mycket fritid. Kunde ägna sig åt filosofi. Viktigaste filosoferna var Sokrates, Platon och Aristoteles. Man ville bevisa saker vetenskapligt, inte bara genom myter. u) I Aten kom man på ett nytt sätt att styra staden genom demokrati. Dock bara för de fria männen i staden.

Instuderingsfrågor - Har du läst texten? 1. Hur gamla är de äldsta redskap man hittat som är tillverkade av en människa? 2. Ungefär hur länge sedan lärde sig människan att kontrollera elden? 3. Vad betyder det att de första människorna var nomader? 4. Hur var relationen mellan man och kvinna när människans fortfarande var jägare och samlare? 5. Ungefär när blev människan bofast? 6. Vilka förklaringar finns det till att människan blev bofast? 7. Nämn några negativa konsekvenser av att människan blev bofast. 8. Förklara varför det växte fram ett behov av soldater när människan blev bofast. 9. Vilka var sumererna? 10. Vad var en stadsstat? 11. Vad kallades den skrift som sumererna uppfann? 12. Nämn ytterligare en uppfinning som gjordes i Mesopotamien. 13. Ge ett exempel på ett känt litterärt verk som skrevs i Mesopotamien. 14. Vilken skillnad var det mellan högkulturen i Mesopotamien och den i Egypten? 15. Hur kom det sig att det kunde uppstå en högkultur i Egypten? 16. Vilken titel hade kungen i Egypten? 17. Förklara vad som menas med balsamering. 18. Vem var Tutanchamon? 19. I Mesopotamien kallades skriften för kilskrift, men vad kallades den för i Egypten? 20. Förklara hur man bar sig åt för att tolka hieroglyferna. 21. Vad betyder ordet antik? 22. Hur kom det sig att grekerna började kolonisera andra delar av Medelhavet?

Instuderingsfrågor - Har du läst texten? 23. Vad hade dessa separata kolonier gemensamt? 24. Vad är en myt? 25. Återberätta med egna ord myten hur grekerna trodde att ondskan kommit in i världen. 26. Var Grekland ett polyteistiskt eller monoteistiskt samhälle? 27. Vad hette grekernas mäktigaste gud? 28. Vad hette den största grekiska stadsstaten? 29. Ge ett exempel på en s.k. filosofisk fråga. 30. Nämn tre kända filosofer från antikens Grekland. 31. Vad är retorik? 32. Vad betyder ordet demokrati? 33. Vad hette den näst största stadsstaten i Grekland och hur skulle du beskriva den? 34. Förklara kortfattat hur den grekiska högkulturen med Aten i spetsen gick under. Att reflektera över 1. Varför tycker du att man bör läsa historia? 2. Utifrån de historiska kunskaper du redan har, kan du ge något exempel på en historisk händelse som vi kan lära något om? 3. Hur skulle du beskriva hur livet var för en person som levde som jägare och samlare? 4. Enligt en ny undersökning så tjänar män idag 2014 cirka 63.000 kr. mer om året än kvinnor. Om man ska spetsa till det kan man säga att dagens ojämställda samhälle mellan män och kvinnor tar sin början i att människan blev jordbrukare. Hur skulle du förklara det? 5. Förklara så noga du kan varför olika samhällsklasser uppstod när människan blivit jordbrukare? 6. Förklara hur du tror att de första städerna uppstod? 7. Förklara hur behovet av en ledare, hövding uppstod. 8. Förklara hur handeln växte fram. 9. Förklara hur det kom sig att dessa nya samhällen kom att bli hierarkiska. 10. Förklara varför prästerna var så en viktig yrkesgrupp.

Att reflektera över 11. Vad är en högkultur och hur kom det sig att en sådan uppstod i det s.k. Tvåflodslandet? 12. På vilket sätt kan man säga att Mesopotamien gav exempel på den första miljöförstöringen? 13. Beskriv hur dåtidens egyptier såg på livet efter detta. 14. Skulle du säga att det antika Greklands uppbyggnad med stadsstater var mest lik den i Mesopotamien eller den i Egypten? 15. Hur kommer det sig tror du att demokratin just kom att utvecklas i Aten? 16. Beskriv så noga som möjligt hur demokratin fungerade i Aten. Vilka brister ser du med dåtidens demokrati? 17. Gör nu en tidslinje. Sätt 8000 f.v.t. till vänster och 300 f.v.t till höger. Markera ut följande på tidslinjen i kronologisk ordning (rätt tidsföljd). a) antikens Grekland b) Mesopotamien c) Egypten d) Människan blir bofast 18. Din tidslinje omfattar en period på cirka 8000 år. Under den här tiden har ett antal viktiga saker hänt som kan sägas ha utvecklat och fört samhället framåt. Försök lista så många händelser som möjligt och förklara varför du anser de vara viktiga. Ex. Människan blir jordbrukare. Hon blir då mer beroende av vädret. Därmed uppstår ett behov av religion (och därmed präster). Religionen blir en maktfaktor i samhället och kommer att vara så ända fram till 1900 talet i Europa.

Ord, namn och begrepp att kunna Civilisation Prästkung Ritualer Nomader Tvåflodslandet Mesopotamien Livsvillkor Sumerer Epidemier Högkultur Samhällsklass Konkurrens Stadsstat Kilskrift Överskott Staten Byteshandel Specialiserat Hierarki

Ord, namn och begrepp att kunna Farao Monoteism Pyramid Olympos Solguden Ra Balsamering Zeus Aten Mumie Filosofi Tutanchamon Sokrates Hieroglyf Platon Rosettastenen Aristoteles Antik Vetenskapligt Renässansen Retorik Kolonier Demokrati Myt Folkstyre Polyteism Sparta