Blodet och lymfoida organ

Relevanta dokument
Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 4/25/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

Kroppens Försvar mot sjukdomar

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Vad gör min benmärg? Swedish Edition

Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/ Kl: 12:30-15 p.m

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

Blod och blodomloppet

Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild Kap 1och lite kap7

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

För att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå.

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

SJSG11. Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi (tidigare Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II)

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Läkarboken. för hela familjen. 700 symtom och sjukdomar. Wahlström & Widstrand. Översättning Inger Bolinder-Palmér och Kristina Olsson

6.5 Så försvarar sig din kropp

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Om primär immunbrist (PI)

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

T E N T A M E N Kurs RSJD11

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

BLODSTATUS??? varför. Yvonne Sköldin

Vad är Kolostrum: Kvalitetsbestämning

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

Grundläggande immunologi

Fysisk aktivitet och immunförsvaret

KROPPEN Kunskapskrav:

vid inflammatorisk tarmsjukdom

Innata och adaptiva immunsystemet

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013

Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

& Manuell Lymfdränage

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Pedagogisk planering Elev år 5

Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund Inger Lilliehöök, leg vet, VMD Helene Hamlin, leg vet, VMD

Multipel Skleros (MS)

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200. Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper

GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen.

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Biologiprov den 18 dec

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Koagulation och Antikoagulantia

Introduktion till Immunologi

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Koagulation och Antikoagulantia

Månadens naturvetare Februari 2018

Homing. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna

RSJD11, Människokroppen anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi, 15 hp

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200

Immunologi vid anemi och trombocytopeni. Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen.

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

Vårt immun- system. En berättelse för barn som har primär immunbrist. Skriven av Sara LeBien

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera?

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13

Kursbok: The immune system Peter Parham

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

TEMA BLODGIVNING Elevuppgifter

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1

Ratiograstim (filgrastim)

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner

Blodet kallas för en flytande vävnad eftersom blodets celler inte är ihopfogade utan rör sig fritt i en vätska.

Grundläggande immunologi PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Henrik Brändén.

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Transkript:

Blodet och lymfoida organ RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson

Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syretransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning, koagelbildning och fibrinolys Vita blodkroppar samt immunförsvaret = granulocyter, monocyter och lymfocyter samt barriärer, substanser och lymfoida organ

Vad är blod? En vuxen människa har mellan 4 och 6 liter blod. Blodets funktioner: cirkulationssystemets transportmedium infektionsförsvar reglerare för vätskebalansen och jämvikten mellan syror och baser

Vad är blod? Blodet är en flytande vävnad som består av: blodkroppar plasma Vid centrifugering av blodprovsrör framträder fördelningen av blodets beståndsdelar tydligt.

Hematopoesen Blodkropparna bildas från stamceller i den röda benmärgen. Stamcellerna delar sig och bildar dels exakta kopior och dels antingen myeloida eller lymfoida stamceller. Vidare blodkroppsbildning (hematopoes) sker stegvis. De blodkroppar som bildas är: röda blodkroppar vita blodkroppar blodplättar

Erytrocyter Erytrocyterna utgör ungefär 99% av blodkropparna. Deras främsta uppgift är att transportera syre (och koldioxid/väte). Detta gör de med hjälp av proteinet hemoglobin (Hb), som också ger blodkropparna deras röda färg.

Erytrocyter Hemoglobinmolekylen består av 4 polypeptidkedjor som bundits samman = globin Vardera peptidkedja är sedan bunden till en hemmolekyl som kan binda syre. Oxyhemoglobin = hemoglobin som bundit till sig syre Bild 10.3 Sand et al. Människokroppen

Syretransport Om alla röda blodkroppars hemoglobinmolekyler binder fyra syremolekyler vardera utgör oxyhemoglobinet 100% av blodets hemoglobininnehåll. Hb:s syremättnad/saturation är då 100%. Artärblodets syremättnad = 95 100% Venblodets syremättnad = olika

Syretransport När det syremättade hemoglobinet når kroppens vävnader måste rätt mängd syre avlämnas. Hemoglobinets syreavgivande förmåga påverkas av vävnadens: temperatur koldioxidkoncentration ph

Blodkroppsbildning Alla blodkroppar har sitt ursprung i en stamcell i benmärgen, även erytrocyterna. Aminosyror, järn, folsyra och kobalamin (vitamin B 12 ) är viktiga byggstenar.

Erytropoesen Erytropoesen = mognadsprocessen av nybildade erytrocyter Erytropoetin = det hormon som styr regleringen av erytropoesen Bild 10.4 Sand et al. Människokroppen

Blodkroppsnedbrytning Erytrocyterna cirkulerar runt i blodet och utför sina uppgifter i ungefär 120 dygn. Vid nedbrytning hemolyseras blodkropparna och hemoglobinet rinner ut. Vid nedbrytning av hemoglobin bildas bland annat det gula färgämnet bilirubin. Ökad bilirubinkoncentration = gulsot (ikterus)

AB0-systemet AB0-systemet var det första blodgruppssystem som beskrevs (1901). Blodgrupper i AB0-systemet: A B AB 0 A,B = antigener A,B = antikroppar

AB0-systemet Erytrocyter Plasma 0 AB A B A B AB 0

Rh-systemet I Rh-systemet är den person som har D- antigen på erytrocyterna Rh-positiv, medan den som saknar D-antigen är Rh-negativ. I Rh-systemet finns inga naturliga antikroppar, utan de bildas vid direkt kontakt med Rh-positivt blod genom t ex blodtransfusion.

Trombocyter Trombocyterna (blodplättarna) bildas i benmärgen där de avskiljs från stora megakaryocyter.

Trombocyter Trombocyterna medverkar i försvaret mot blodförlust genom att aggregera och bilda en provisorisk plugg i det hål (skadan) där blodet rinner ut, samt genom att aktivera koagulationsfaktorer för en mer hållbar tätning.

Trombocyter Försvaret mot blodförlust (hemostas) kan delas in i olika faser: Primär blodstillning Koagelbildning Koagelupplösning (fibrinolys)

Primär blodstillning Flera mekanismer samverkar för att snabbt minska blodförlust vid kärlskada: Kärlkonstriktion Trombocytplugg

Koagelbildning De primära blodstillningsmekanismerna stoppar bara blödningen i ett par timmar. Därför måste ett stabilt koagel också bildas. Koagelbildningen är en process där koagulationsfaktorer (I - XIII) aktiveras i en bestämd ordning. Koagulationsfaktorer = plasmaproteiner + kalciumjoner (Ca 2+ )

Koagelbildning Resultatet av aktiveringen blir fibrin (långa, klibbiga proteintrådar) som bildar ett blodlever (koagel).

Fibrinolys För att inte blodet ska koagulera i blodkärlen och bilda tromboser (blodproppar) finns dels ett fibrinolytiskt system, dels hämmare till koagulationsfaktorerna. Fibrinolys är det samma som nedbrytning av koagel. Proteinet antitrombin III hämmar faktor X och faktor II. Vid brist på antitrombin III behandlas patienten med antikoagulantia (Waran).

Plasma eller serum Serum = plasma koagulationsfaktorerna

Leukocyter De vita blodkropparna är kärnförande celler som har olika utseende, storlek och funktion. Alla deltar dock i kroppens immunologiska försvar mot infektioner. Leukocyterna angriper mikroorganismer på olika sätt: fagocytos substansfrisättning mord

Granulocyter Eosinofiler är specialiserade på att döda parasiter genom att frisätta giftiga substanser. Basofiler frisätter histamin och heparin till vävnad som exponerats för allergener. Neutrofiler är specialiserade på att fagocytera bakterier.

Monocyter Monocyterna bildas i benmärgen och använder sedan blodet som transportmedium ut till kroppens vävnader där de omvandlas till stora ätarceller = makrofager

Lymfknutor Lymfkärlens funktion är att återföra vävnadsvätska (från ISV) till vensystemet. På vägen filtreras vätskan, lymfan, genom lymfknutorna.

Lymfknutor Lymfknutorna innehåller B- och T-lymfocyter samt makrofager och dendritiska celler med antigenpresenterande förmåga. APC = antigenpresenterande celler

MALT MALT = mukosaassocierad lymfvävnad MALT finns i slemhinnor hos olika organ: Mag-tarmsystemet Mjälten Tonsillerna Brässen Lungorna

Lymfocyter Det finns tre huvudtyper av lymfocyter: B-lymfocyter T-lymfocyter NK-celler (natural killer cells) Under fosterstadiet sker en ständig kontroll av lymfocyterna i thymus (brässen) och i benmärgen. De lymfocyter som skulle kunna förstöra kroppsegna substanser eller celler rensas bort.

B-lymfocyter B-lymfocyter mognar i benmärgen och transporteras sedan till lymfkörtlar, mjälte, halsmandlar och blindtarmsbihang. Vid kontakt med antigener eller vid stimulering av cytokiner aktiveras B-lymfocyterna och börjar dela sig plasmaceller

B-lymfocyter B-lymfocyternas funktioner: presentera antigen för T-lymfocyterna producera antikroppar Antigen-antikroppsbindning aktiverar B-lymfocyter som omvandlas till plasmaceller.

B-lymfocyter Plasmacellerna tillverkar antikroppar som smaksätter bakterien, så att fagocyter eller komplementsystemet kan döda dem. B-lymfocyterna bildar också minnesceller som kommer ihåg antigenet. Lymfocyternas förmåga att bilda minnesceller utnyttjas vid vaccinering.

Antikroppar Antikroppar = proteiner med specifik förmåga att binda antigener De kallas gammaglobuliner eller immunglobuliner (Ig). Det finns fem olika klasser: IgA IgD IgE IgG IgM

Antikroppar IgG är den vanligaste klassen av antikroppar och utgör 75 80% av alla immunglobuliner i serum. Fc-regionen av immunglobulinet fastnar på fagocyten och tillåter därmed fagocytos av antigen-antikroppskomplexet.

Antikroppar IgA bildas framför allt i mag-tarm-kanalens lymfatiska vävnad och finns som dimer i körtelsekret och på slemhinnor samt som monomer i serum. IgA finns också i hög koncentration i modersmjölken. Monomer Dimer

Antikroppar IgM är den största av immunglobulinerna (pentamer) och utgör 7 10% av alla immunglobuliner i serum. IgM bildas snabbare än de andra immunglobulinerna och kan på grund av sin struktur binda många antigener samtidigt.

Antikroppar IgE-antikropparnas egentliga funktion är att skydda mot mask- och parasitinfektioner, men de är också involverade när en allergisk (hypersensitiv) reaktion uppstår.

T-lymfocyter T-lymfocyter mognar i thymus (eller i tonsillen bakom näsan och i tunntarmen) och utvecklas där till antingen T- hjälparceller eller T-mördarceller.

T-hjälparceller T-hjälparceller aktiveras när cellmembranet förändras efter att APC eller B-lymfocyter placerat en del av mikroorganismen som antigen på ytan av det. De hjälper B-lymfocyter att nyproducera antikroppsproducerande plasmaceller samt medverkar vid utvecklingen av aktiva T-mördarceller och bildningen av minnesceller.

T-mördarceller T-mördarcellerna är specialiserade på att direkt döda t ex virusinfekterade celler och cancerceller. Aktivering sker då antigen uppvisas på den infekterade cellens yta. T-mördarcellerna dödar den infekterade cellen genom perforering av cellmembranet eller omprogrammering av offrets arvsmassa apoptos

NK-celler Natural killer cells (naturliga mördarceller) = en typ av förstorade lymfocyter Cellerna aktiveras av främmande antigener och av substanser från T-hjälparceller. Främsta uppgift = att döda cancerceller och virusinfekterade celler