VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA
EN UNDERSÖKNING OM VANDAUNGDOMARNAS FRITID Ungdomsarbete kommer i många former: som öppna ungdomsgårdar var de unga kan träffas, som arrangerade fritidsaktiviteter som exempelvis fotboll och musiklektioner, eller som individuella möten mellan en ungdom och en ansvarstagande vuxen. Allt detta faller inom ramarna för vad som ses som ungdomsarbete och en upplevelse av en meningsfull fritid. Vanda är en stad med många goda förutsättningar för ett gott ungdomsarbete, samtidigt som staden medför sina utmaningar. Vanda är en stor stad med ett flertal storområden, men inget direkt centrum var alla unga samlas. Den uppenbara utmaningen från det svenska perspektivet är att 2,7 % av invånarna i staden har uppgett svenska som sitt modersmål samt att Vandasvenskarna är bosatta över hela staden. Detta i kombination med att staden har endast en svenskspråkig anställd inom ungdomsarbetet gör att resurserna bör användas till det som är mest ändamålsenligt hur ser behovet för meningsfulla fritidssysselsättningar ut för Vandasvenskarna? Och om det finns ett behov, vad är det som ungdomarna själva önskar? För att undvika spekulationer och kunna effektivera ungdomsarbetet behöver vi de ungas röst, ju flera röster desto bättre. Av dessa anledningar så föddes en tanke om att göra en undersökning kring var fokus ligger på ungdomarnas egna önskemål istället för antaganden om vad ungdomarna behöver och önskar. Ungdomsservicens syfte är att erbjuda lågtröskelverksamhet för samtliga barn och unga i Vanda i enlighet med det behov som finns samtidigt som de unga inkluderas i beslutsfattandet. Ungdomsarbetet bör göras med de unga och av denna anledning är en undersökning av intresse. Undersökningen skickades till samtliga svenskspråkiga skolor i Vanda i januari-februari 2016, efter att undersökningen planerats under hösten 2015. Vanda har fyra svenskspråkiga lågstadier och ett högstadium, samt ett gymnasium. I rapporten kommer skillnaderna mellan lågstadiernas och Helsinge skolas svar att lyftas fram ifall det finns tydliga skillnader mellan årsgrupperna. Sammanlagt fick undersökningen 297 svar, varav majoriteten var från högstadiet och resten av svaren kom från lågstadiet i klasserna 4-6. 2
RESULTAT FRITIDEN I undersökningen ville vi granska vad ungdomarna upplever att fritid är, samt vad de gör eller önskar göra på fritiden. När vi frågade vad de upplever att är viktigast för fritiden så uppgav majoriteten att det viktigaste är att få vara med kompisar (175/297), deras hobby (150/297) och att ha något roligt att göra (170/297). Med andra ord så upplever ungdomarna att fritiden är den tiden som görs utanför skoltid, tillsammans med vänner eller på deras hobby. En mindre andel svarade att de tycker att det är viktigt att få vara för sig själv och att vara med familjen. Det här svaret kunde vi förvänta oss tidigare undersökningar, till exempel den gjord i Helsingfors 2015 (Helsingfors ungdomscentral, 2015), pekar mot samma sak. Vidare ställde vi frågan om ungdomarna upplever att de behöver mer fritid, svaren skiljer sig mellan lågstadiet och högstadiet: lågstadieeleverna uppger att de har tillräckligt med fritid, medan högstadiet uppger att de inte hinner med allt de vill göra på fritiden. Detta kan delvis förklaras med att högstadieeleverna har längre skoldagar och mer hemuppgifter, men vi kan också anta att tonåringar har en bredare uppfattning av vad de vill ha ut av sin fritid. För att styrka våra antagen vidare så ställde vi frågan om skolan och hemuppgifter tar för mycket av fritiden. Svaret skiljer sig igen mellan lågstadiet och högstadiet: lågstadiet upplever att de har en god balans mellan skola och fritid, medan högstadiet tycker att skolan tar för mycket av deras fritid. Vi ville också veta om ungdomarna själva upplever att de bestämmer över sin egen fritid. Majoriteten svarade att de själva bestämmer vad de gör på sin fritid, medan en minoritet uppger att de inte har tid eller finansiella medel till att göra det de vill göra. Det var främst högstadieeleverna som uppgav ekonomin som ett potentiellt hinder. Av denna anledning är det viktigt att det finns fritidsverksamhet som inte kostar mycket det är viktigt att det finns platser för alla barn och unga som inte kräver dyra läsårsavgifter och dyr utrustning. För Vanda stad är det viktigt att kunna erbjuda alla ungdomar, oavsett socioekonomisk bakgrund, fritidssysselsättningar som samtliga upplever att de kan ta del av. Å andra sidan kan vi också anta att tonåringarna har stora drömmar om vad de vill göra på sin fritid, och att en liten budget kan fungera som ett hinder för att kunna förverkliga drömmarna. 3
HOBBYVERKSAMHETERNA Vi frågade huruvida de har en organiserad fritidsverksamhet, det vill säga en hobby som har en ledare eller tränare. 219/297 har en sådan hobby, svaren skiljde sig inte markant mellan högstadiet och lågstadiet. Den största majoriteten av alla som svarade på undersökningen svarade att de har sport eller idrott som hobby (205/297), vilket alltså överskuggar exempelvis musikinstitutet och scoutingverksamheten. Vi ställde även en fråga om vad som ungdomarna gör på fritiden tillsammans med sina kompisar eller ensamma, med ett flertal varierande svar: tar det lugnt med kompisar, spelar lagsporter, spelar cosplay, sjunger i kör, gymmar, dansar och spelar CS (Counterstrike). Den största majoriteten av svaren handlade om en rörlig aktivitet, men också datorspel som de unga spelar ensamma eller i lag. UTBUDET AV FRITIDSVERKSAMHETER Det svenska ungdomsarbetet är ett samarbete mellan staden och de privata aktörerna i Vanda. För att få en bild av hur ungdomarna själva ser på utbudet av verksamheter i Vanda så ställde vi en fråga om detta: 178/297 svarade att de tycker att det finns ett gott utbud av verksamhet i staden, och 84 svarade att det kunde finnas mera att göra i Vanda. Eftersom vi vet att de flesta ungdomarna är fullt tvåspråkiga så ville vi även få en bild av om det finns ett behov av mera verksamhet på svenska. 118/297 svarade att det finns tillräckligt mycket svensk verksamhet, 103 svarade att de nödvändigtvis behöver svensk verksamhet eftersom de talar finska på fritiden. De som svarade att det inte finns tillräckligt med svensk verksamhet är de ungdomarna som fortfarande går på lågstadiet 76 svarade att de upplever att det inte finns tillräckligt med svenskt utbud i Vanda. UNGDOMSGÅRDEN Vanda har en svenskspråkig ungdomsgård som är öppen på fredagar, den övriga ungdomsverksamheten arrangeras av församlingen och den tredje sektorn i form av ungdomskvällar. Eftersom intresset för ungdomsverksamheten på svenska går i vågor och för att få en klarare bild av vad ungdomarna själva anser om ungdomsverksamheten så var detta också i vårt intresse i undersökningen. Av alla 297 som svarade på enkäten så uppgav 46 att de besöker HG, 18 att de besöker Cafe F och 16 att de besöker en annan finsk ungdomsgård. Detta innebär att de flesta inte besöker en ungdomsgård på regelbunden basis. Detta stämmer överens med den statistik 4
som dessa ungdomsverksamheter för över sina besökarantal, och vi lägga till en marginal för de ungdomarna som kanske svarat nekande på frågan trots att de kanske besöker ungdomsgårdarna mindre regelbundet. Eftersom vi arbetar med ungdomar som ofta är tvåspråkiga så är det viktigt att få veta hur stor inverkan just språket har i valet av en ungdomsgård. För att se hur ungdomarna själva rangordnar ungdomsgårdens uppgift så frågade vi: Vad är viktigast för ungdomsgården?. 218 svarade att det viktigaste för ungdomsgården är att man kan bara vara med kompisar, 98 svarade att det är viktigt att det finns någonting att göra på ungdomsgården och 38 svarade att det viktigaste är att man kan tala svenska. 25 uppgav att det är viktigast att man kan gå dit flera gånger i veckan. VÄNNERNA (FORTFARANDE) I FOKUS Från motsvarande undersökningar som denna så har det framkommit att vänskap är den viktigaste aspekten av ungdomars fritid (se Helsingfors stads undersökning). 207 svarade att de träffar sina vänner minst en gång i veckan, varav 115 svarade att de träffar sina vänner fler än tre gånger i veckan. För att kunna få en ännu klarare bild av vad ungdomarna i Vanda gör med sina vänner på sin fritid så valde vi att ställa en fråga om var de träffar sina vänner: 220 svarade att de brukar vara hemma hos någon, 135 svarade att de träffar i ett köpcentrum och 110 sade att de träffar sina vänner på sina hobbyverksamheter. Det finns en viss skillnad i hur lågstadiet och högstadiet svarade på denna fråga, vilket är värt att fästa uppmärksamhet på. Lågstadieeleverna svarade att de träffar sina vänner på ungdomsgården (21) i jämförelse med högstadieeleverna som oftare träffar sina vänner i ett köpcentrum. Viktigast för platsen är att de kan vara ta det lugnt (159/297) och att det finns något roligt att göra där (78/297). FRITIDSVERKSAMHET I SKOLAN? Eftersom det inte finns många utrymmen för svensk ungdomsverksamhet så har det funnits en tanke om att kunna utnyttja skolans utrymmen på fritiden. Även om vi inte ställde frågan huruvida ungdomarna ens vill stanna i skolan efter skoldagens slut så kan vi på basis av svaren anta att olika former av pop up-verksamhet eller klubbar skulle vara önskvärda: 96 svarade att de skulle vilja ha ett övernattningsläger i skolan, tätt följt av matlagningsklubbar (87) och bollspelsklubbar (74). En mindre andel önskar sig ett LAN eller flick/pojkklubbsverksamhet. Ingen större skillnad mellan högstadiet och lågstadiet kunde 5
märkas. Vi önskar att eleverna ser skolan som en trevlig miljö för dem att vistas i. Även om skolverksamheten bör ses som avskild från ungdomsverksamheten så är det viktigt att det samarbetet upprätthålls, och att skolan tillsammans med ungdomsverksamheten tillsammans kan jobba för att få ungdomarna att trivas. Av denna anledning frågade vi vad ungdomarna önskar att kunde vara bättre under själva skoldagen, svaren stämmer bra överens med vad ungdomarna svarat i undersökningen hittils: 185 önskar fler sittplatser i skolan och 132 önskar att det kunde finnas fler saker att göra under rasterna. Detta stämmer bra överens med vad ungdomarna vill ha på sin fritid: ett ställe var man kan bara vara med vänner. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION Syftet med undersökningen var att kartlägga hur barn och unga i Vanda använder sin fritid och vad de själva har för önskemål. Det som vi kom fram till är att den största majoriteten (73% ) har en regelbunden hobby som ofta innefattar sport, de allra flesta ser sina kompisar flera dagar i veckan och att det viktigaste för fritiden är att man kan slappna av och umgås fritt med sina kompisar. Det finns skillnader i hur högstadieeleverna och lågstadieeleverna svarat: högstadieeleverna upplever att skolan tar upp mycket av deras fritid och de umgås hellre i köpcentrum och hemma hos kompisar, medan en del lågstadieeleverna önskar att det fanns mera att göra på svenska i Vanda. Tvåspråkigheten kan antas ha en viss inverkan på skillnaderna i resultaten: behovet för arrangerad svensk fritidsverksamhet hos tonåringarna kan vara lägre eftersom de har en stark tvåspråkig identitet. Språket ses därför inte som ett hinder, snarare som någonting som ger dem mer frihet till att välja mellan olika fritidsalternativ. Samma starka tvåspråkiga identitet ser vi inte hos lågstadieeleverna möjligheten att kunna tala svenska på sin fritid är viktigare för de yngre barnen. Detta är en intressant vinkling på vad finlandssvenskhet är för ungdomar i Vanda, och svenskans betydelse. Detta lämnas öppet för diskussion. Förutom att majoriteten av alla barn och unga har en hobby så är vännerna det viktigaste när det kommer till fritiden. De allra flesta ser sina kompisar flera gånger i veckan, antingen i samband med en hobby eller hemma hos någon kompis. Tonåringarna stämmer oftare träffar med sina kompisar på öppna platser som t.ex köpcentrum, medan de som går i lågstadiet oftare ser kompisarna på sin hobby. Det som var ett av huvudmålen med den här undersökningen var att granska hurudan form av arrangerad ungdomsverksamhet som ungdomarna och barnen är i behov av. För barnen i lågstadiet verkar det finnas ett större behov av arrangerad svensk verksamhet, i jämförelse med tonåringarna som verkar vara nöjda med det utbudet som redan finns på svenska. I den här frågan är det viktigt att ta i beaktande att tonåringarna upplever att de inte har 6
tillräckligt med fritid, eftersom skolan tar mycket tid. Av bland annat denna orsak uppger lågstadiet att det kunde finnas mera att göra på svenska eftersom de upplever att de har mer fritid än vad högstadieeleverna har. Det som vi kan diskutera är hurudan regelbundenhet som behövs i den formen av arrangerad ungdomsverksamhet som efterfrågas. Det framgick att roligare evenemang som bryter vardagsmönstret verkar vara ett populärt alternativ, t.ex filmkvällar i skolan efter skoltid eller dylikt. Detta var något som både högstadiet och lågstadiet uppgav. I frågan om ungdomsgårdsverksamheterna så finns det ett behov för verksamhet som är öppet på regelbunden basis, men att det gärna kunde vara flera gånger i veckan. Det viktigaste för verksamheten är att man bara kan vara med sina kompisar, men också att det finns något att göra på ungdomsgården. Värt att ta i beaktande är att de flesta inte besöker en ungdomsgård. Hurudana möjligheter till att utveckla ungdomsverksamheterna finns det? Vanda har ett nätverk av aktörer som är verksamma med barn och ungdomar som på regelbunden basis träffas för att stämma av vad som är på gång, men detta samarbete kunde vidareutvecklas till något som inte enbart handlar om den svenskspråkiga ungdomsgården. Eftersom ungdomsaktörerna känner varandra och redan så som situationen är just nu inte planerar sina verksamheter så att det kolliderar med en annan verksamhet, så kunde detta utvecklas till att arrangera flera samarbeten. Detta kan handla om popup-verksamheter eller till och med större evenemang var svenskan inte ännu varit representerad, t.ex Nuori(a)Vantaa som arrangeras i september årligen i Vanda. Detta kunde stärka synligheten för den svenska verksamheten som också kan intressera unga som vill lära sig svenska. Vidare kunde ungdomsverksamheten också finnas de gångerna då ungdomarna inte längre är i skolan. Detta kunde handla om sommarlov och andra tider på året då skolan inte längre är verksam. Å andra sidan har många av de redan existerande ungdomsverksamheterna stött på den utmaningen att locka barn- och unga att besöka dem på exempelvis höstlovet eller sportlovet, då många familjer är bortresta. Av denna anledning vore det viktigt att planera in verksamhet i god tid som intresserar barn och unga, så att även föräldrarna är medvetna om möjligheterna i Vanda. Det är viktigt att ta i beaktande att ungdomsverksamheten bör vara attraktiv och finnas till för de barn och unga som behöver den. Därför är det viktigt att kritiskt kunna granska verksamheten för att kunna utveckla och uppdatera den så att den möter ungdomarnas förväntningar och faktiska behov. Ungdomsidentiteten är i stor mån en produkt av det samhälleliga kontext och tid som ungdomen befinner sig i. Därför bör ungdomsarbetarna vara medvetna om detta för att kunna bemöta ungdomen var hen befinner sig mötet med ungdomen är byggstenen för ungdomsverksamheten. Ylva Hellgren Vanda stads ungdomsservice 8.3 2016 7