Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan

Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015 2016 Fastställd av universitetsstyrelsen den 5 november 2013 Typ av dokument: Regel Beslutad av: Universitetsstyrelsen Giltighetstid: 2014-01-01 2014-12-31 Dnr: UmU 200-1587-13 Område: Organisation Ansvarig enhet: Planeringsenheten

Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING OCH BESLUT...1 1.1 SAMMANFATTNING...1 1.2 BESLUT...2 2 BUDGET FÖR ÅR 2014 INKL. EKONOMISK PLAN FÖR ÅR 2015 2016...3 2.1 INLEDNING...3 2.2 EKONOMISK PLAN FÖR ÅR 2014 2016...4 2.2.1 Totala intäkter och kostnader år 2014 2016...4 2.2.2 Analys för år 2015 2016...5 2.2.3 Direktiv till fakultetsnämnder och Lärarhögskolan...6 2.3 GRUNDUTBILDNING...7 2.3.1 Sammanfattning av regeringens förslag till ramar för grundutbildning...7 2.3.2 Utveckling studentantal...8 2.3.3 Fördelning av budgetramar till grundutbildning...8 2.3.4 Fakulteternas kommentarer samt bedömningar...10 2.3.5 Språkstöd...13 2.3.6 Idrottshögskolan...13 2.4 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ...14 2.4.1 Sammanfattning av regeringens förslag till ramar för forskning och utbildning på forskarnivå... 14 2.4.2 Fakulteternas kommentarer samt bedömningar... 14 2.4.3 Kvalitetsfrämjande tilldelning av resurser för forskning och utbildning på forskarnivå... 16 2.4.4 Fördelning av budgetramar till forskning och utbildning på forskarnivå... 17 2.5 UNIVERSITETSGEMENSAMMA FUNKTIONER, LOKALHYRA, LOKALVÅRD, SAMT LKP...19 2.5.1 Fördelning av budgetramar till universitetsgemensamma funktioner...19 2.5.2 Gemensamma kostnadernas andel av resurser...20 2.5.3 Lokaler, universitetsgemensamma funktioner...21 2.5.4 Lokalvård, universitetsgemensamma funktioner...22 2.5.5 Förvärv, m.m....22 2.5.6 Universitetsgemensamma påslag...23 2.5.7 Lokalhyra, m.m....24 2.5.8 Lokalvård...25 2.5.9 Lönekostnadspåslag (LKP)...25 BILAGA 1. SAMMANSTÄLLNING AV FÖRDELADE ANSLAG ÅR 2014 TILL FAKULTETSNÄMNDER, LÄRARHÖGSKOLAN, UNIVERSITETSFÖRVALTNINGEN, UNIVERSITETSBIBLIOTEKET, SAMT UNIVERSITETSGEMENSAM NIVÅ...26 REKTORS DETALJBESLUT I BUDGET ÅR 2014 27 2

1 Sammanfattning och beslut 1.1 Sammanfattning Dokumentet Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015 2016 är väl koordinerat med det arbete som pågår för att nå uppsatta visioner och mål i dokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål. Budgeten innehåller avsnitten Ekonomisk plan för år 2014 2016, Grundutbildning, Forskning och utbildning på forskarnivå samt Universitetsgemensamma funktioner. Universitetsstyrelsen beslutar om ramar år 2014 samt preliminära ramar 2015 2016. Utifrån detta beslut fattar rektor detaljbeslut om fördelning till fakulteter, Lärarhögskolan, universitetsförvaltning, övrigt universitetsgemensamt samt universitetsbiblioteket för budgetåret 2014. I avsnittet om ekonomisk plan för år 2014 2016 framgår att kostnaderna år 2013 2014 prognostiseras vara högre än intäkterna dessa år, främst beroende på att beslutade satsningar inom forskning får ökat genomslag i ekonomiredovisningen. Det är viktigt att anpassning till en lägre kostnadsnivå sker planerat fr.o.m. år 2014, samt att kommunikation sker om att kostnaderna behöver anpassas till de årliga intäkterna, d.v.s. att universitet år 2013 och 2014 använder mer medel än tillgängliga intäkter. I avsnittet om grundutbildning framgår bland annat att budgetramarna till fakulteter och Lärarhögskolan är ca 8 mnkr (+0,6 procent) högre år 2014 jämfört med år 2013. Budgeten för grundutbildning fördelas utifrån universitetsstyrelsens tidigare beslutade modell där bl.a. anvisningar från staten i budgetpropositioner och fyra kriterier kopplade till visionsdokumentet vägs in. Inför år 2014 ska 70 procent av medel avseende kvalitetsbaserad resurstilldelning tilldelas till de utbildningar som erhåller omdömet Mycket hög kvalitet, 15 procent går till fakultet för kvalitetshöjande insatser inom fakultetens utbildningar och resterande 15 procent fördelas till universitetsgemensam nivå för kvalitetshöjande insatser inom utbildning. I forskningsavsnittet fördelar staten ytterligare 600 mnkr totalt för riket år 2014. För Umeå universitets del innebär det en anslagsökning motsvarande 35,9 mnkr (6,0 procent av riket) till följd av denna kvalitetsbaserade resursfördelning, samt en anslagsminskning motsvarande 12,6 mnkr till följd av omfördelning, d.v.s. netto + 23,3 mnkr. Detta tillskott fördelas i enlighet med universitetsstyrelsens tidigare beslut vidare till fakulteterna utifrån samma modell som staten använder, d.v.s. publiceringar/citeringar och externa medel. I avsnittet om universitetsgemensamma funktioner framgår bland annat att andelen gemensamma funktioner år 2014 höjs till 10,94 procent, i syfte att klara finansiering av angelägna universitetsgemensamma satsningar. Budget för universitetsgemensamma lokaler minskas något, medan internhyresnivån ökas med 1,94 procent år 2014. I bilaga 1, Sammanställning av fördelade anslag år 2014 till fakultetsnämnder, Lärarhögskolan, Universitetsförvaltningen, Universitetsbiblioteket, samt Universitetsgemensam nivå, redovisas de samlade anslagsmedel som verksamheterna vid Umeå universitet erhåller år 2014. 1

1.2 Beslut Universitetsstyrelsen beslutar, under förutsättning av riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2014 att fastställa ramar för grundutbildning enligt avsnitt 2.3. att fastställa fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå enligt avsnitt 2.4. att fastställa ramar för universitetsgemensamma funktioner i enlighet med avsnitt 2.5. att uppdra åt förvaltningschef, överbibliotekarie respektive universitetsdirektör att besluta om fördelning av budgetram för universitetsförvaltningen, universitetsbiblioteket respektive övrigt universitetsgemensamt med beaktande av vad som anges under avsnitt 2.5. att uppdra åt fakultetsnämnderna att besluta om ramar till institutioner/motsvarande efter samverkan med de fackliga organisationerna. att fastställa dokumentet Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015 2016. 2

2 Budget för år 2014 inkl. ekonomisk plan för år 2015 2016 2.1 Inledning Mot bakgrund av att universitetsstyrelsen fastställde visionsdokumentet Umeå universitet 2020 - Vision och mål (dnr: UmU 100-394-12, 2012-06-08) infördes ett system som bygger på att varje del av verksamheten analyserar sitt nuläge, identifierar och prioriterar delmål samt utarbetar strategier för att nå dessa. Dessutom tas uppföljningskriterier alternativt uppföljningsmetod fram för att säkerställa att verksamhetsutvecklingen kan följas på (och framöver utvärderas) ett för verksamheten relevant sätt i förhållande till uppställda mål. Visionsdokumentet ligger till grund för verksamhetsplaneringen på universitetets alla nivåer. Målen i visionsdokumentet är formulerade under huvudrubrikerna: Ett universitet som gör det möjligt, Utbildning för gränslös kunskap, Forskning som spränger gränser, samt Det goda och effektiva universitet. Kopplat till det övergripande visionsdokumentet beslutade universitetsstyrelsen den 6 november 2012 att fastställa Verksamhetsplan år 2013 2015 och budget år 2013 (dnr: UmU 100-394-12). Planen innebär att verksamhetsplaneringen vid universitetet från och med år 2013 är långsiktigare än tidigare och att tidigare verksamhetsuppdrag ersätts med delmål. Dessa utgör en precisering och konkretisering utifrån det ovan angivna visionsdokumentets övergripande och långsiktiga mål. I enlighet med universitetsstyrelsens beslut har en precisering av delmålen skett, vilka rektor fastställde den 18 juni 2013. Arbetet med preciseringen har skett under våren 2013 och mot bakgrund av den stora variationen i förutsättningar och behov, sett över den totala verksamheten vid Umeå universitet, har respektive fakultet och Lärarhögskolan identifierat de delmål i verksamhetsplanen som anses vara prioriterade för respektive verksamhet och i vissa fall har det utformats fakultetsspecifika omformulerade eller nya delmål. Under hösten 2013 har delmålen ytterligare preciserats om behov funnits, samt kompletteras med strategier och uppföljningskriterier (alternativt uppföljningsmetod ). Under oktober kommer även fakulteterna/lärarhögskolan att teckna kontrakt med rektor avseende forskning och utbildning på forskarnivå. Budgeten inkl. fördelningsmodeller för forskning/utbildning på forskarnivå och grundutbildning utgår från uppsatta mål i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 - Vision och mål. Arbetet med Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015 2016 är väl koordinerat med ovan angivna arbete med verksamhetsplanering. 3

2.2 Ekonomisk plan för år 2014 2016 Universitetsstyrelsen beslutade år 2012 om reviderade ekonomistyrregler för Umeå universitet. Ekonomistyrreglerna innehåller avsnitten Ansvar och befogenheter, Mål och medel, Budget (ett- och flerårsbudget), Uppföljning och kontroll, Budget och utfall i balans, samt Intern styrning och kontroll. Det är viktigt att samtliga ekonomiskt ansvariga inom Umeå universitet har kännedom om och tillämpar dessa ekonomistyrregler. En viktig inriktning under åren 2014 2016 är forskningsinfrastruktur, där fortsatta satsningar på infrastruktur kommer att vara centrala också för kommande perioder. En inriktning under åren 2014 2016 är att universitetets samlade myndighetskapital ska motsvara mellan 5 och 10 procent av omsättningen. Satsningar ska stödja strategier att nå uppsatta mål med utgångspunkt i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 - Vision och mål och syftar till att uppnå uppsatta delmål i verksamhetsplanen för innevarande treårsperiod. Som en konsekvens av förbättrade förutsättningar för att ytterligare öka kvaliteten i forskningen förväntas externa forskningsmedel öka under åren 2014 2016. För åren 2014 2016 ska universitetet identifiera, värdera och hantera risker för att målen inte uppfylls. Detta sker till huvudsaklig del inom ramen för arbetet med intern styrning och kontroll. 2.2.1 Totala intäkter och kostnader år 2014 2016 År 2012 stämde den ekonomiska delårsprognosen bra med det faktiska utfallet och avvikelsen var endast 0,9 procent eller 37 mnkr. Det ekonomiska resultatet år 2012 var ett överskott med 12 mnkr. I tabellen nedan finns Umeå universitets resultaträkning år 2012, prognos år 2013 samt budget år 2014. Totalt beräknas intäkterna öka med 3,5 procent och kostnaderna med 2,0 procent år 2014 jämfört med år 2013. Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Procentuell differens 2014 2013 Intäkter Anslag 2 493 2 510 2 615 4,2 % Avgifter, ersättningar 622 521 535 2,7 % Bidrag 800 892 910 2,0 % Finansiella intäkter 24 16 16 0,0 % Intäkter totalt 3 939 3 939 4 076 3,5 % Kostnader Personal 2 397 2 493 2 543 2,0 % Lokaler 398 414 423 2,2 % Övrig drift 988 1 016 1 031 1,5 % Finansiella kostnader 6 5 6 20,0% Avskrivningar 138 146 153 4,8 % Kostnader totalt 3 927 4 074 4 156 2,0 % Årets kapitalförändring 12-135 -80-40,4% Myndighetskapital 686 551 471-14,6% Tabell 2.2.1. Totala intäkter och kostnader år 2012 2014 (miljoner kr). På nästa sida följer en kort genomgång av större förändringar mellan år 2013 och år 2014. 4

Anslag: Anslagsintäkterna beräknas vara 4,2 procent högre år 2014 jämfört med år 2013, främst beroende på en ökning av forskningsanslaget, samt på att både forskningsanslaget och grundutbildningsanslaget räknas upp med den statliga pris- och lönejusteringen. Avgifter, ersättningar: År 2014 beräknas avgiftsintäkterna öka med 2,7 procent jämfört med år 2013, främst beroende på att uppdragsutbildningen prognostiseras öka. Bidrag: Bidragen beräknas öka med 2 procent år 2014 jämfört med år 2013, främst beroende på att de statliga forskningsråden erhåller något ökade resurser år 2014. Personalkostnader: Personalkostnaderna beräknas öka med 2,0 procent beroende på löneökningar år 2014. Antalet anställda prognostiseras vara något lägre år 2014 jämfört med år 2013. Lokaler: Kostnadsökningen beror på ökade investeringar år 2014. Kostnaderna beräknas överstiga intäkterna med 80 mnkr år 2014, observera att denna prognos innehåller betydande osäkerheter. Det planerade underskottet beror främst på att beslutade satsningar inom forskning får ökat genomslag i ekonomiredovisningen, samt att myndighetskapital inom grundutbildning beräknas användas i högre utsträckning år 2014. Både universitetsstyrelsen och fakulteterna har beslutat om satsningar för att ytterligare utveckla forskningen genom åtgärder som finansieras med myndighetskapital. Det prognostiserade ekonomiska resultatet år 2014 är ett lägre underskott jämfört med prognosen för år 2013. Under år 2014 fortsätter anpassningen för att minska kostnadssidan i syfte att reducera underskottet. I avsnitten Grundutbildning (2.3) och Forskning och utbildning på forskarnivå (2.4) behandlas den anslagsfinansierade verksamheten, d.v.s. inte den verksamhet som finansieras med bidrag eller uppdrag. 2.2.2 Analys för år 2015 2016 Följande utvecklingstendenser beräknas för åren 2015 2016. Utvecklingen inom fakulteter och institutioner kan uppvisa betydande skillnader jämfört med utvecklingen för hela universitetet. Minskad utbildningsvolym på grundnivå och avancerad nivå. Umeå universitet beräknas år 2013 överskrida takbeloppet med 29 mnkr. Takbeloppet beräknas år 2014 vara i princip oförändrat och så även för 2015, exklusive indexjustering. Detta innebär att utbildningsvolymen behöver reduceras med ca 1 850 helårsstudenter år 2016 jämfört med år 2011, vilket motsvarar ca 11 procent av totalt antal helårsstudenter år 2011. Orsaken till att det krävs en så markant minskning av helårsstudenter är bl.a. att ersättningsnivåerna per helårsstudent inom samhällsvetenskap, humaniora och juridik i hög grad har ökat år 2012 och 2013. Genom ökad styrning av platser m.m. kommer omfördelning att ske mellan fakulteter och institutioner. Forskningsanslag. Anslaget för forskning/forskarutbildning har ökat markant under perioden 2009 2013, från 787 mnkr år 2008 till 993 mnkr år 2013. Ökningen är 206 mnkr (+25 procent) under dessa fem år, d.v.s. cirka 40 mnkr per år. För perioden 2014 2016 ökar forskningsanslaget med 600 mnkr år 2014 och ytterligare 300 mnkr år 2016. Universitetets andel av dessa medel enligt forsknings- och innovationspropositionen, är preliminärt beräknade till 23 mnkr per år 2014 2015 och ytterligare 18 mnkr år 2016. (6 procent av riket). Avgifts- och bidragsintäkter. När det gäller avgiftsintäkter och bidragsintäkter är det svårt att göra prognoser för år 2015 2016. De statliga rådens anslag kommer troligtvis att öka 2015 2016 och det innebär ökade möjligheter för universitetet att även fortsättningsvis öka externa forskningsintäkter 2015 2016. 5

Kostnader. Personalkostnaderna ökar årligen, bland annat p.g.a. lönerevision. Den statliga indexregleringen år 2015 är preliminärt 1,22 procent och år 2016 totalt 1,52 procent. Kostnaderna för lokaler ökar årligen med index samt utifrån genomförda investeringar. Målet är att hålla nere kostnadsökningar för lokaler. Driftkostnaderna har ökat med ca 4 procent per år de senaste åren, men prognosen är att denna ökningstakt minskar något år 2015 2016. Umeå universitets myndighetskapital har ökat de senaste åren och uppgick 2012-12-31 till 686 mnkr. Prognosen är att myndighetskapitalet minskar år 2013 2015, främst genom att strategiska satsningar kommer att genomföras i syfte att nå mål i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 - Vision och mål. Det är viktigt att anpassning till en lägre kostnadsnivå sker planerat fr.o.m. år 2014 samt att kommunikation sker om att kostnaderna behöver anpassas till de årliga intäkterna, d.v.s. att universitet år 2013 och 2014 använder mer medel än tillgängliga intäkter. 2.2.3 Direktiv till fakultetsnämnder och Lärarhögskolan Det åligger fakultetsnämnderna att tillse att institutioner och enheter inom respektive nämnds ansvarsområde upprättar en budget enligt universitetets ekonomistyrregler. 6

2.3 Grundutbildning 2.3.1 Sammanfattning av regeringens förslag till ramar för grundutbildning Under anslaget för grundutbildning beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för universitetet. År 2013 2015 föreslås tillfällig satsning på högskoleplatser. Extraanslaget år 2014 reduceras från 12,5 mnkr år 2013 till 7,8 mnkr år 2014, d.v.s. en minskning med 4,7 mnkr. Minskad avhoppsfrekvens och ökad genomströmning i ny lärarutbildning beräknas medföra lägre kostnader inom ny lärarutbildning. På grund av detta minskas anslaget med 1,0 mnkr år 2014 och ytterligare 0,6 mnkr år 2015. Platser inom lärarutbildningen omfördelas mellan lärosätena. Umeå universitet erhåller 1,4 mnkr år 2014 för 23 platser och en fortsatt omfördelning av platser sker år 2015. Anslaget för utbyggnad av läkarprogrammet ökar med totalt 0,8 mnkr avseende 19 platser år 2014. Anslaget för utbyggnad av ingenjörsplatser ökar med totalt 1,9 mnkr avseende 20 platser år 2014. Anslaget till ingenjörsplatser och sjuksköterskeplatser ökar med 5,0 mnkr år 2013 och 2014. Engångssatsning år 2014 för finansiering av vissa utbildningar med 0,8 mnkr. Utbyggnad med 6 platser på tandläkarprogrammet år 2014, 0,4 mnkr omfördelas från ordinarie budgetram UmU till TUA-medel inom UmU:s budgetram. Indexökning av anslag med 2,06 procent år 2014 (0,57 % år 2013). Förslag Jmf med år 2013 RESURSTILLDELNING GRUNDUTBILDNING enl BP 2013/14:1 Förändring tkr tkr tkr % Takbelopp 1 235 819 1 208 795 27 024 2,2% Särskilda åtaganden Kvalitetsbaserad resurstilldelning 9 221 Decentraliserad utbildning 11 332 11 103 229 2,1% Utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till Kiruna 6 873 6 734 139 2,1% Bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet 2 395 2 347 48 2,0% Lärarutbildning i minoritetsspråk 2 041 2 000 41 2,1% Summa 1 258 460 1 240 200 27 481 2,2% Tabell 2.3.1. Resurstilldelning för grundutbildning år 2014. 7

2.3.2 Utveckling studentantal Umeå universitet ökade antalet helårsstudenter (exkl. uppdragsutbildning) från 15 343 år 2008 till 17 302 år 2010, d.v.s. en ökning med närmare 2 000 helårsstudenter eller ca 13 procent. Ökningen fanns inom de allra flesta utbildningsområden och var särskilt tydlig inom humaniora (+28 procent), naturvetenskap (+21 procent) och samhällsvetenskap (+15 procent). Prognosen för år 2013 är 16 006 helårsstudenter, d.v.s. en minskning med 1 296 (-7,5 procent) jämfört med år 2010. Universitetet har år 2009 2012 överskridit takbeloppet och prognostiseras år 2013 överskrida takbeloppet med 29 mnkr. Under åren 2011 2014 har takbeloppet ökat mindre än index och något år t.o.m. minskats. Mot bakgrund av nuvarande överskridande av takbelopp och i princip oförändrad takbeloppsnivå, samt fler platser inom utbildningar med höga ersättningsnivåer (läkare, tandläkare, ingenjörer, sjuksköterskor), behöver universitetet de närmaste åren fortsätta arbetet med att begränsa antalet helårsstudenter. 2.3.3 Fördelning av budgetramar till grundutbildning Sparande av helårsstudenter/helårsprestationer kan göras upp till en maximal nivå om 10 procent av takbelopp och innebär att lärosätet får en fordran på staten som regleras när lärosätet hamnar under takbeloppet. På nästa sida finns totalram för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, ramen innehåller sparande motsvarande 20 mnkr år 2014 (29 mnkr år 2013). Universitetet ska maximalt ha ett sparande motsvarande 70 mnkr totalt, för att inte låsa upp framtida utrymme i alltför hög utsträckning. Fördelning av takbelopp/ramar till fakultetsnämnder/lärarhögskolan år 2014 Fakultetsnämnderna/Lärarhögskolan erhåller en ram (takbelopp) som inkluderar ersättning för samtliga kostnader. Till detta kommer medel för kvalitetsbaserad resurstilldelning. Denna ram avräknas efter årets slut efter faktiskt antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) enligt de fastställda ersättningsbeloppen. Tilldelningen till fakultetsnämnderna/lärarhögskolan har skett utifrån nedanstående. 1. Utgångspunkten är 2012 års budgetram per fakultetsnämnd/lärarhögskolan. Här ingår den justering som gjordes mellan teknisk-naturvetenskaplig fakultet och medicinsk fakultet beroende på receptarieprogrammet i budget år 2012. 2. En ny parameter för ej uppnådd ram införs fr.o.m. år 2014. Ett medelvärde av de senaste två årens differens mellan tilldelad ram och utfall, där ett överskridande av ram inte räknas in, beräknas. 50 procent av dessa medel avgår från fakultetsnämndens/lärarhögskolans ram och läggs in i den totala budgetramen för fakultetsnämnderna/lärarhögskolan inför kommande år. Motivet till förändringen är att stimulera att beviljad budgetram nyttjas. 3. Utbildningar beställda av staten eller universitetsstyrelsen undantas från justering (läkarprogrammet, tandläkarprogrammet, specialistsjuksköterskor, arkitektprogrammet, m.fl.). 4. Medel ges för ny volym år 2014 i utbildningar beställda av staten/universitetsstyrelsen samt i enlighet med budgetproposition inför 2014. Här ingår de volymförändringar som föreslås i budgetpropositionen avseende lärare, ingenjörer, läkare, tandläkare och sjuksköterskor. 5. Medel ges utifrån ökade prislappar inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik till berörda fakulteter/lärarhögskolan. 6. Avdrag sker för inaktiva studenter i relation till respektive fakultetsnämnds/lärarhögskolans andel av inaktiva studenter. 8

7. Utifrån universitetsstyrelsens beslut år 2012 har 15 procent av budgetramen för grundutbildning fördelats utifrån nedanstående kriterier. För varje kriterie har ett eller flera nyckeltal tagits fram och som är möjliga att mäta och följa upp. För kriterierna Avancerad nivå och Internationalisering utgår nyckeltalet från ett genomsnitt av de senaste tre åren. Nyckeltalen kommer successivt att förfinas och förbättras. - Forskningsanknytning (disputerade lärare). Inför år 2015 kommer uppgift om disputerade lärare att hämtas från bemanningsplaneringssystemet. - Avancerad nivå (helårsstudenter, avancerad nivå). - Internationalisering (helårsstudenter, inresande studenter och utresande studenter inom utbytesavtal). - Samverkan (externa examensarbeten, kommer möjligen att kompletteras med praktik/vfu till ett senare budgetår). 8. Proportionell justering utifrån tillgängliga medel. Tabellen nedan anger maximala ramar för grundutbildning år 2014 per fakultetsnämnd/lärarhögskolan. Totalt är budgetramen utökad med 8,1 mnkr år 2014 jämfört med år 2013, inklusive index. De preliminära budgetramarna utgår ifrån ovanstående modell, med skillnaden att kriteriet Samverkan har ökat något i omfattning. Dessutom ingår föreslagna förändringar år 2015 2016 utifrån budgetproposition i nedanstående preliminära ramar år 2015 2016. Budget 2014 Budget 2013 Differens Preliminär ram Preliminär ram FAKULTETSNÄMND/LH 2015 2016 tkr tkr tkr tkr tkr Humanistisk fak 112 384 113 429-1 045 112 724 112 351 Samhällsvetenskaplig fak 339 980 331 791 8 189 341 294 340 769 Medicinsk fak 396 897 389 200 7 697 398 704 403 124 Teknisk-naturvetenskaplig fak 292 984 292 450 534 290 289 291 663 Lärarhögskolan 119 635 126 872-7 237 119 320 118 459 Summa 1 261 880 1 253 742 8 138 1 262 331 1 266 366 Tabell 2.3.3. Budgetramar grundutbildning år 2014 samt preliminära budgetramar 2015 2016, exkl. kvalitetsbaserad resurstilldelning år 2014 2016 (tkr). I ovan angivna budgetramar ingår sparande av helårsstudenter/helårsprestationer motsvarande totalt 70 mnkr. De preliminära ramarna för år 2015 2016 kan komma att justeras, bl.a. utifrån regeringens budgetpropositioner. I de preliminära budgetramarna ingår att ersättningsnivåerna för helårsstudenter och helårsprestationer höjs med 1,22 procent år 2015 samt ytterligare 1,52 procent år 2016. 9

2.3.4 Fakulteternas kommentarer samt bedömningar Fakulteterna och Lärarhögskolan har i sina budgetunderlag angett konsekvenser utifrån tidigare angivna preliminära ramar. Nedan följer en kort sammanfattning av dessa skrivelser. Humanistisk fakultet: Fakulteten kommer att ha 607 helårsstudenter färre i budgeten för år 2014 jämfört med budgeten för år 2010. Det är en minskning med 24 procent på fyra år. Neddragningen följer fakultetens och universitetets prioriteringar där avancerad nivå, programkurser och obligatoriska kurser inom huvudområden som leder till examen, kurser med många in- och utresande studenter, samt kurser med externa examensarbeten prioriteras. I stort sett alla sommarkurser är borta. Kurser på regionala campus och regionala orter har strukits av alla huvudområden som har kunnat göra det. Kurser har periodiserats och antalet studenter på kurserna har minskat. Kurser som inte kan utgöra huvudområde i en examen har strukits. Fakulteten befinner sig i ett läge där det är svårt att dra ner ytterligare på antal helårsstudenter och samtidigt ha kvar basutbudet i alla huvudområdet. När fakulteten skär ned på de mest populära nätkurserna, får det negativa konsekvenser för fakultetens och universitetets målsättning ifråga om breddad rekrytering. En annan förutsägbar konsekvens är att kategorin studenter som söker kurser som komplement till andra utbildningar, eller yrkesverksamma som söker fortbildning, kraftigt kommer att minska. Samhällsvetenskaplig fakultet: Den samhällsvetenskapliga fakulteten har gjort stora neddragningar i antalet studenter de senaste åren. I jämförelse med budgetåret 2011 har antalet minskat med 11 procent, vilket motsvarar nästan 700 helårsstudenter. Dessa nedskärningar har i första hand drabbat fristående kurser på grundnivå, främst nät/distanskurser, men även fakultetens utbildningsprogram på grundnivå har drabbats genom beslut om minskat antal nybörjarplatser. Inför hösten 2013 budgeterades 996 nybörjarplatser på fakultetens program (hösten 2012; 1 076). Söktrycket till fakultetens program och kurser hösten 2013 blev rekordstort, antalet förstahandssökande till programmen ökade med 14 procent, vilket i snitt innebär en ökning totalt från 2,9 förstahandssökande/plats till 3,6 förstahandssökande/plats. Fakulteten har inför år 2014 tilldelats en något högre ram än innevarande år. Om man räknar bort pris- och löneomräkningen innebär det ett utrymme för nya platser motsvarande ca 2,2 mnkr. Detta utrymme ger möjlighet till åtminstone en viss ökning av antalet helårsstudenter inför år 2014. Fakultetens strategi de närmaste åren är att försöka attrahera fler studenter att läsa på avancerad nivå. När det gäller utbildningsutbudet planeras inga större förändringar inför år 2014 (några nya kurser på avancerad nivå planeras samt ett nytt magisterprogram i Mark och Miljörätt ). Medicinsk fakultet: Under år 2013 påbörjades en utbyggnad av sjuksköterskeprogrammet som finansieras av UmU inom befintliga anslag och som avser 10 nybörjarplatser/år fram t.o.m. år 2017 (5 platser i Skellefteå och 5 platser i Örnsköldsvik). Sjuksköterskeprogrammet fick under år 2013 ytterligare en utökning av regeringen och medicinsk fakultet tilldelades ett tillskott motsvarande 2,78 mnkr för utbyggnaden. Indexökning av 2013 års ram motsvarar ca 8 mnkr. Samtidigt har den genomsnittliga genomströmningen (HPR) ökat de senaste tre åren. Sammantaget innebär detta att det totalt sett finns färre helårsstudenter (HST) att fördela år 2014 jämfört med år 2013. Av den ökade ramen för fakulteten på 7 miljoner kronor tar utbyggnaden av läkar-, tandläkar-, och sjuksköterskeprogrammen ca 5 mnkr. Återstoden av den ökade ramtilldelningen intecknas dels av att tränarprogrammet fortsätter utbyggnaden av programmet som startade hösten 2012 (vägs delvis upp av att idrottsvetenskapliga programmet fasas ut), dels av att apotekarprogrammet har en större andel av sina kurser under år 2014 vid fakulteten. Biomedicinska analytikerprogrammet har ett ökat söktryck och förväntas öka antal HST under år 2014. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet: Prognosen för år 2013 är att det totala antalet helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet minst blir enligt budgeterade (3 111 HST) och fakulteten kommer därmed att nå upp till tilldelad anslagsram. Registreringssiffrorna till fakultetens program visar på en fortsatt stabil tillströmning av studenter där civilingenjörs- samt högskoleingenjörsprogrammen ökar i förhållande till höstterminen 2012. Arkitektutbildningen är det 10

program som hade högst söktryck inför start höstterminen 2013. Utöver de tidigare beslutade nedskärningarna av den totala ramen har det de senaste två åren skett en intern ökning av antalet programstudenter, dels genom nystartade program (civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, högskoleingenjörsprogrammet i elkraftsteknik, apotekarprogrammet, samt den fortsatta utbyggnaden av arkitektprogrammet) men också genom den organiska tillväxten från ökande studentintag de senaste åren. Fakultetens programutbildningar kommer i detta skede att försöka undantas från nedskärningar, men om nuvarande trend avseende vår utbildningsram fortsätter, kommer även våra programutbildningar att behöva utsättas för nedskärningar. För år 2014 kommer nedskärningarna i första hand (liksom föregående år) att beröra utbudet av sommarkurser, nätkurser, samt fristående kurser, med fokus på kurser på grundläggande nivå. Lärarhögskolan: Söktrycket till lärarprogrammen har ökat med 30 procent i jämförelse med föregående år (2012). Den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) går för första gången hösten 2013 för sökande som läst estetiska ämnen och söktrycket har varit högt (80 sökande till 30 platser). Utbildningen ges på distans/halvfart. Förskollärarprogrammet har fortsatt högt söktryck men även för grundlärarprogrammet inriktning F-3 och 4-6 går det att skönja ett ökat intresse samt för inriktningen fritidshem. Inför år 2014 har Lärarhögskolan fått en minskad utbildningsram om 7 miljoner kronor till följd av att Lärarhögskolan tidigare inte utbildat upp till det tilldelade takbeloppet. Sett mot bakgrund av att behovet av utbildade lärare på arbetsmarknaden ökar inom nästan samtliga områden/inriktningar är detta olyckligt, inte minst då en uppgång i antalet sökande kan skönjas parallellt med att Lärarhögskolan planerar för stora rekryteringssatsningar. Lärarhögskolan ställer dock sin förhoppning till att de platser som inför år 2014 omfördelats, kan komma att återföras inför år 2015 eller år 2016 om behovet skulle finnas. Prislappar Ersättningsbeloppen per helårsstudent (HST) och helårsprestation (HPR) för år 2014 framgår av tabellen nedan (kronor). Beloppen är hämtade från budgetpropositionen inför år 2014. Utbildningsområde HST HPR Brutto Brutto hum, sam, jur 28 911 19 622 natur, teknik 51 346 43 301 vård 54 588 47 279 odontologi 45 142 52 585 medicin 61 000 74 198 undervisning 32 579 38 369 verksamhetsförlagd utbildning 42 760 50 359 övrigt 41 236 33 497 design 145 501 88 649 konst 206 563 88 681 musik 125 527 79 368 idrott 106 012 49 058 Tabell 2.3.4. Ersättningsnivåer grundutbildning år 2014. Ersättningsnivåer för grundutbildning är uppräknade med 1,92 procent år 2014, förändringen består av index 2,06 procent samt ett effektiviseringskrav utifrån regeringens budgetproposition. 11

Konstnärliga prislappar I budgetpropositionen inför år 2014 framgår följande begränsningar av det antal HST som universitetet kan avräkna inom de konstnärliga utbildningsområdena inom ramen för takbeloppet. högst 310 HST inom design (Förutsätter att universitetets begäran och skrivelse i tidigare års budgetproposition fullföljs. Antalet HST är ökat med 34 HST år 2014 jämfört med år 2013 avseende arkitektutbildningen.) högst 74 HST inom konst högst 10 HST inom musik Fördelning av utbildningsområde design år 2014: Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Lärarhögskolan Samhällsvetenskapliga fakulteten Humanistiska fakulteten 251 HST (2013: 217 HST) 37 HST (2013: 37 HST) 19 HST (2013: 19 HST) 3 HST (2013: 3 HST) Kvalitetsbaserad resurstilldelning I riket har totalt 95 mnkr år 2013, 195 mnkr år 2014, samt 295 mnkr år 2015 avsatts till resurstilldelning utifrån kvalitet, baserat på resultaten av Universitetskanslerämbetets (UK-ämbetet) kvalitetsutvärderingar. Medel fördelas till utbildningar som erhållit omdömet Mycket hög kvalitet, samt utifrån antalet examinerade studenter och utbildningens längd. Vid Umeå universitet har 9,2 mnkr (9,7 procent av totala medel i riket) erhållits efter den första omgångens utvärderingar i budget år 2013. Rektor beslutade under våren 2012 att samtliga medel som Umeå universitet tilldelas för utbildningar som erhåller omdömet Mycket hög kvalitet ska tillföras de fakulteter eller Lärarhögskolan som ansvarar för dessa utbildningar. Fakulteterna respektive Lärarhögskolan ansvarar sedan för att fördela samtliga medel till de institutioner/enheter som medverkar i dessa utbildningar. Universitetsstyrelsen beslutade i november 2013 i Verksamhetsplan och budget 2014 följande: Inför år 2014 kommer uppföljning av användning av budgetmedel 2013 att göras och eventuellt kommer del av medel fr.o.m. år 2014 inom kvalitetsbaserad resurstilldelning att användas till kvalitetshöjande insatser inom fler utbildningar än de som erhållit Mycket hög kvalitet. Uppföljningen visar att de utbildningar som erhållit medel har använt dessa i hög utsträckning, bland annat till investeringar och engångskostnader i syfte att ytterligare utveckla utbildningen. År 2014 ska 70 procent av medel avseende kvalitetsbaserad resurstilldelning tilldelas till de utbildningar som erhåller omdömet Mycket hög kvalitet, 15 procent går till fakultet för kvalitetshöjande insatser inom fakultetens utbildningar och resterande 15 procent fördelas till universitetsgemensam nivå för kvalitetshöjande insatser inom utbildning. Motivet till förändringen är att medel till en del kan användas för kvalitetshöjande insatser inom fler utbildningar än de som erhållit mycket hög kvalitet. Samtidigt kvarstår en tydlig koppling så att de utbildningar som erhåller omdömet Mycket hög kvalitet får ökade resurser och därmed kan fortsätta att utveckla utbildningen, vilket kan stimulera övriga utbildningar att försöka nå det högsta omdömet. Både på institutions-, fakultets- och universitetsgemensam nivå ska en plan tas fram för hur dessa medel ska användas i syfte att utveckla utbildningen. Den universitetsgemensamma andelen (15 procent) ska bland annat användas för utveckling, utbildning och stöd inom lärplattformar och e-lärande. För år 2014 kommer 195 mnkr att fördelas till lärosäten med utbildningar som i UK-ämbetets kvalitetsutvärderingar givits omdömet Mycket hög kvalitet. Fördelningen, meddelar regeringen, bör göras i regleringsbrevet för 2014 så att resurstilldelningen kan baseras på de utbildningar vars utvärderingsresultat är beslutade av UK-ämbetet senast den 1 november 2013. Detta innebär att det ännu inte finns uppgifter om vilka medel Umeå universitet erhåller. Universitetsstyrelsen delegerar till rektor att besluta om fördelning för år 2014 utifrån ovanstående modell. 12

Decentraliserad utbildning För år 2014 disponerar Umeå universitet 11 332 tkr inom ramen för detta särskilda åtagande, därutöver finns tidigare ej utnyttjade medel som uppgick till 2 617 tkr per 2012-12-31. För år 2014 fördelas resurser för decentraliserad utbildning i främst Skellefteå, Ö-vik, Lycksele (ÖLS) enligt följande: Budget Jmf med år 2013 DECENTRALISERAD UTBILDNING 2014 Förändring tkr tkr tkr % Anslag enligt regleringsbrev (för 100 HST) 11 332 11 103 229 2,1% Användning av anslag Utbetalning av HST/HPR 6 061 5 947 114 1,9% Merkostnader/utvecklingskostnader (del av) 3 482 3 411 71 2,1% Bibliotek 2 225 2 180 45 2,1% Summa användning av anslag 11 768 11 538 230 2,0% Nyttjande av tidigare års anslag 436 435 Tabell 2.3.4. Budget decentraliserad utbildning år 2014. Miljövetenskap i Kiruna För utbildning i miljövetenskap förlagd till Kiruna erhåller universitetet 6 873 tkr år 2014 (6 734 tkr år 2013). Dessa medel hanteras av universitetsgemensam nivå enligt rektors beslut år 2011. Bidrag till lektorat i Samiska och Bildmuséet För år 2014 erhåller Umeå universitet ett bidrag till lektorat i Samiska och Bildmuséet med totalt 2 395 tkr (2 347 tkr år 2013), varav 466 tkr avser lektorat i Samiska och 1 929 tkr Bildmuséet. Dessa medel fördelas till humanistisk fakultet. Lärarutbildning i minoritetsspråk - samiska För år 2014 erhåller Umeå universitet 2 041 tkr till lärarutbildning i minoritetsspråket samiska (2 000 tkr år 2013). Dessa medel fördelas till Lärarhögskolan. 2.3.5 Språkstöd Under år 2005 beslutades att bevilja resurser motsvarande en garantibemanning för de moderna språken finska, franska, ryska, italienska och tyska med totalt 9 tjänster. I budget för år 2014 avsätts 7 739 tkr till språkstöd (7 389 tkr år 2013) och detta finansieras i sin helhet genom att humanistisk fakultet fakturerar fakulteter och Lärarhögskolan. Det budgeterade beloppet är ökat med 350 tkr (+4,7 procent) och en garantinivå för samiska införs. Budgeterat belopp fördelas utifrån budgeterad intäkt för helårsstudenter och helårsprestationer år 2014. Fr.o.m. år 2008 och fortsatt framåt sker ingen avräkning utifrån antal helårsstudenter. 2.3.6 Idrottshögskolan Fakulteterna och Lärarhögskolan ska betala totalt 1 925 tkr till Idrottshögskolan år 2014 (1 888 tkr år 2013). Budgeterat belopp fördelas utifrån budgeterad intäkt för helårsstudenter och helårsprestationer år 2014. 13

2.4 Forskning och utbildning på forskarnivå 2.4.1 Sammanfattning av regeringens förslag till ramar för forskning och utbildning på forskarnivå I enlighet med propositionen Forskning och innovation föreslår regeringen att fördelning av nya medel och omfördelning av medel görs med totalt 600 mnkr totalt för riket år 2014. För Umeå universitets del innebär det en anslagsökning motsvarande 35,9 mnkr till följd av den kvalitetsbaserade resursfördelningen, samt en anslagsminskning motsvarande 12,6 mnkr till följd av omfördelning. Nettoeffekten av fördelningen/omfördelningen, samt index för pris- och löneomräkning innebär följande: Anslagen ökar med 23,3 mnkr år 2014 utifrån omfördelning av forskningsanslag utifrån kvalitetsindikatorerna bibliometri och externa medel. Indexökning av anslag med 2,06 procent eller 17,8 mnkr år 2014. I propositionen Forskning och innovation ingår att ytterligare 10 procent av lärosätenas befintliga anslag för forskning och forskarutbildning omfördelas år 2014 utifrån kvalitetsindikatorerna bibliometri (50 procent) och externa medel (50 procent). Denna omfördelning, tillsammans med den omfördelning som gjordes år 2010 motsvarande 10 procent, innebär att totalt 20 procent omfördelas år 2014. För att ge lärosätena möjligheter att skapa långsiktiga beslut och ge goda villkor för forskare i form av tryggare finansiering och anställningar, föreslår regeringen att anslagen ökas med ytterligare 300 mnkr år 2016. I tabell 2.4.3 ingår dessa preliminära justeringar år 2016 (ökning med uppskattningsvis 18 mnkr). 2.4.2 Fakulteternas kommentarer samt bedömningar Fakulteterna och Lärarhögskolan har i sina budgetunderlag angett konsekvenser utifrån tidigare angivna preliminära ramar. Nedan följer en kort sammanfattning av dessa skrivelser. Humanistisk fakultet: Fakulteten har fortsatt arbetet med att se över forskarutbildningsämnen (huvudområden) för att skapa större forskarutbildningsmiljöer och förbättra utbildningarnas kvalitet, men inget beslut om färre forskarutbildningsämnen har ännu fattats. Fakultetens forskarskola genomförde ett mycket uppskattat internationellt skrivarinternat under våren. Hela året har präglats av arbetet med universitetets Vision 2020 och dess delmål, samt fakultetens egna delmål. Fakulteten arbetar målmedvetet med att öka antalet forskningsansökningar till externa finansiärer bland annat genom ett särskilt verksamhetsuppdrag till institutionerna, kvalitetssäkring av forskningsansökningar och utlysning av medel för ansökningsskrivande (digital humaniora). Genom förändringar i modellen för tilldelning av den kvalitetsbaserade resursen, vill fakulteten styra publiceringen mot mer internationell publicering i välrenommerade tidskrifter. På institutionerna genomförs ett antal aktiviteter för att underlätta ansökningsskrivande och internationell publicering. En stor del av ramen för år 2014 är intecknad i fasta kostnader. Nya medel och den tidigare kvalitetsbaserade resursen är vad som kan användas för nya satsningar. Fakultetens högsta prioritet är långsiktig anslagsfinansiering för ett antal professorer, därefter följer en mindre kvalitetsbaserad resurs och finansiering av ett antal biträdande lektorat. Om resurser finns vill fakulteten också satsa på några gästprofessorer. Om resurserna inte räcker till de högst prioriterade satsningarna är fakulteten beredd att minska på antalet doktorandanställningar. 14

Samhällsvetenskaplig fakultet: Fakultetsnämnden beslutade 2012-10-25 att revidera sin resursfördelningsmodell för forskning/forskarutbildning. Denna modellförändring innebär i korthet att fakultetens s.k. professorsresurs delades upp i tre delar. 1) en fast basresurs, 2) en kvalitetsbaserad resurs beräknad efter externa medel, 3) en kvalitetsbaserad resurs beräknad efter publicering. Dessutom, som också kanske är den viktigaste förändringen, fakultetsnämnden beslutar i budget om antalet professorsutrymmen. I motsats till tidigare praxis ska professorsresursen användas för att säkerhetsställa professorernas möjlighet till forskning och professorssysslor inom ramen för anställningen. Detta regleras också i hur denna resurs får användas. Inga större planerade förändringar kommer att ske i fakultetens resursfördelningsmodell. Däremot kommer, om utrymme finns, att göras några enskilda insatser i linje med de strategier/aktiviteter som för närvarande håller på att arbetas fram i verksamhetsplanearbetet. Några exempel som kan få budgetkonsekvenser redan år 2014 är en utökad ram för doktoranders utlandsvistelse, forskningstid för docenter och möjligen ett införande av en sabbatstermin för professorer. Dessa strategier kommer också att framgå i det dokument som kommer att skickas in per den 30/9 och som kommer att vara underlag för det forskningskontrakt som kommer tecknas av rektor och dekan. Medicinsk fakultet: Budgetläget med begränsade utökningar av forskningsanslaget och ökade utgifter för den regionaliserade läkarutbildningen, Speciallaboratoriet, lokaler, medfinansieringar, etc., samt det faktum att fakulteten har ett negativt myndighetskapital för forskning (pengarna ligger på institutionsnivå), har gjort att fakulteten varit försiktig med nya anställningar och egna forskningssatsningar. En rätt stor satsning på karriäranställningar har dock genomförts med utlysning av två biträdande lektorat kombinerade med STtjänstgöring och två forskarassistentanställningar, båda med rejäla kringresurser. En infrastruktur för samordning av biobanksforskning (Enheten för biobanksforskning, EBBF) har bildats. Arbete pågår med att samordna registerforskning. Två temabaserade interna forskarskolor ligger i startgroparna. Medicinska fakulteten arbetar för att erhålla balans inom forskningsanslaget. Inför år 2014 kommer därför fördelningen av medel från grundutbildnings- och forskningsanslagen att ses över. Ambitionen är att utveckla ett fördelningssystem för finansiering av läraranställningar som bättre avspeglar andelen grundutbildningsrespektive forskningsaktivitet i anställningarna. Eftersom en större andel av våra lärares arbetsuppgifter idag består av grundutbildning, kommer en ökad andel av läraranställningarna att betalas av grundutbildningsmedel, vilket rimligtvis kommer att innebära att forskningsmedel frigörs för mer selektiv satsning på forskningsaktiva lärare. Medel kommer också att användas till att verkställa prioriterade planerade åtgärder (kontrakt för forskning och forskarutbildning), bland annat kommer institutionerna att övertalas att använda sitt myndighetskapital för satsningar på karriärtjänster. Förändringen av fördelningssystemet för lärarlöner kommer att ske stegvis. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet: Fakultetens institutioner har tappat en del värdefull kompetens, dels p.g.a. pensioneringar och dels p.g.a. flytt till andra lärosäten. Många nyrekryteringar har gjorts under året och en del nyckelrekryteringar pågår, bl.a. på institutionen för fysik, institutionen för tillämpad fysik och elektronik (TFE) och Arkitekthögskolan. TFE och institutionen för matematik och matematisk statistik har anställt ett stort antal lektorer för att kunna matcha det ökande antalet studenter inom teknikområdet, men tyvärr finns inte medel att förstärka dessa rekryteringar med forskningsmedel. Externa medel för nya professorer har tillskapats genom fundraising, bl.a. energieffektivisering och medicinsk teknik. Arkitekthögskolan är nu maximalt utbyggd och där försöker man nu stärka forskningen m h a Formas och Baltic-medel. Konkurrensen om VR-medel har skärpts, men år 2013 var ett bra år om man ser till fakultetens utdelning. Det förväntade tillskottet i anslagsmedel är välkommet och i verksamhetsplanen skissas på flera åtgärder för att göra fakultetens forskning ännu mer konkurrenskraftig. Bland annat behövs en förstärkning av FFT-systemet (fakultetsfinansierad forskningstid) som är hårt ansträngt, satsningar på strategiska rekryteringar planeras (bl.a. ska ett antal professurer tillsättas) liksom en sammanhållen karriärstege (forskningsmedel för nyanställda lektorer). Dessutom vill fakulteten förstärka forskningen genom att satsa på infrastruktur i form av medeldyr utrustning, liksom en förstärkning av prefekternas strategiska resurser. Det senare är av vikt för att ge institutionerna handlingsutrymme då det gäller att hålla kvar forskare som tappat externa anslag, men även för att ge möjlighet till motfinansiering, som numer krävs av de flesta 15

finansiärer. Detta gäller både interna satsningar (där overheadkostnad ofta inte är medräknat) liksom externa finansiärer (t.ex. Kempe, som numer kräver motfinansiering). Ytterligare satsningar som planeras är coaching- och mentorskapsprogram, sökbara sabbaticalmedel och planeringsbidrag för att skriva större ansökningar. Lärarhögskolan: Ramen för år 2014 kommer att användas enligt den långsiktiga forskningsplan som sträcker sig till år 2016. I linje med beslut av universitetsstyrelsen (dnr 103-435-07) kommer de medel som frigörs från reducering av utgift för seniorstab, samt ökning av budget år 2014, preliminärt i huvudsak att användas för att förstärka Lärarhögskolans forskarskola och Lärarhögskolans utlysning av kvalitetsbaserad forskningstid, samt därutöver täcka ett planerat underskott om 6 mkr i utgående balans år 2013. Forskarskolans anslag till doktorandfinansiering ökar från 10 mnkr till preliminärt 12 mkr, vilket medför att antagning kan göras med 2 års intervall istället för som nu 2,5 års intervall så att antagning och kursgivning bättre kan synkroniseras med fakulteternas cykler. Systemet för utlysning av kvalitetsbaserad forskningstid är under utveckling och expansion, anslaget ökar från 5 750 tkr år 2013 till preliminärt 7 000 tkr år 2014 och ytterligare år 2015. 2.4.3 Kvalitetsfrämjande tilldelning av resurser för forskning och utbildning på forskarnivå Universitetsstyrelsen beslutade 2012-12-11 (dnr UmU 200-795-12) om en ny kvalitetsfrämjande fördelningsmodell av resurser för forskning och utbildning på forskarnivå, där syftet är att främja kvalitet genom bättre förutsättningar för yngre forskare genom attraktivare karriärvägar, bättre förutsättningar för etablerade forskare (tillika lärare), både avseende individens egna förutsättningar samt avseende miljöer och forskningens infrastruktur. Dessutom bättre förutsättningar för utbildning på forskarnivå. Det nya systemet för kvalitetsbaserad resurstilldelning utgör en integrerad del av arbetet utifrån Verksamhetsplanen 2013 2015, där visionen och de långsiktiga målen för Umeå universitet utgör utgångspunkten. Den nya fördelningsmodellen består av två distinkt olika delar: 1. En (mindre) mekanistisk del som baseras på ett fåtal mekanistiska kriterier (bibliometri och externa medel) och som utgör samma modell som den staten använder vid fördelning av 20 procent av medelstilldelningen. Denna del av modellen startar i och med 2014 års tilldelning. Rektor har under våren 2013 fastställt modellen. 2. En (huvuddel) kontraktsdel, som mer direkt är ämnad att främja ett strategiskt arbete för långsiktigt goda förutsättningar för forskning och utbildning på forskarnivå, och för vilken dekanerna och rektor för lärarhögskolan tecknar ett kontrakt med rektor om. I syfte att främja arbetet med detta strategiska arbete kommer en mindre och tillfällig satsning som finansieras med myndighetskapital att göras år 2015. 16

2.4.4 Fördelning av budgetramar till forskning och utbildning på forskarnivå I tabellen nedan finns fördelning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå år 2014, samt preliminära ramar år 2015 2016. De preliminära ramarna för år 2015 2016 kan komma att justeras, bl.a. utifrån regeringens budgetpropositioner. Budget Övriga Index Budget Preliminär Preliminär FÖRDELNING AV ANSLAG 2014 förändringar 2013 ram 2015 ram 2016 tkr tkr tkr tkr tkr tkr Humanistiska fakulteten 89 755 1 643 1 778 86 334 90 847 93 501 Samhällsvetenskapliga fakulteten 160 320 6 660 3 101 150 558 163 315 170 555 Medicinska fakulteten 274 321 8 004 5 375 260 941 277 659 287 678 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 276 622 7 992 5 422 263 209 279 989 290 433 Lärarhögskolan 41 821-1 032 865 41 988 41 285 41 913 Styrelsens och rektors strategiska resurs 43 531-4 000 47 531 44 061 44 732 Karriärbidrag 6 000 6 000 0 0 Starka miljöer 26 250 26 250 26 250 0 Företagsforskarskolan 9 420 4 321 5 099 10 203 14 988 Forskningsinfrastruktur, starka miljöer 14 164 14 164 14 602 14 602 Infrastruktur, övrigt 6 338 1 338 5 000 6 338 6 434 Riktade satsningar/styrelsens disposition (preklin/klin, teknikvetenskap, ekonomi och idrott) 16 249 3 000 13 249 16 249 14 949 Medel från BP 2007 (Inr/utrustn) 3 945-3 914 7 859 0 0 Strategiska forskningområden 60 241 1 216 59 025 60 974 61 902 Uminova Innovation (inkl. incubator) 6 084 600 5 484 6 158 6 252 Fördelas till fakulteter/lärarhögskolan och till UmU-gemensamma satsningar (bl.a. forskningsinfrastruktur) 0 10 000 34 288 Summa 1 035 060 24 612 17 758 992 689 1 047 930 1 082 226 Tabell 2.4.4. Budgetramar forskning och utbildning på forskarnivå år 2014 samt preliminära budgetramar år 2015 2016 (tkr). Förändringar år 2014 Anslagsökning: De ökade anslagen till fakulteterna, motsvarande 23,3 mnkr, har fördelats utifrån den statliga modellen för fördelning av forskningsanslag, d.v.s. utifrån kvalitetsindikatorerna bibliometri och externa medel. Lärarhögskolan: De tidsbegränsade resurser (1,0 mnkr) gällande doktorandanställningar som universitetsstyrelsen beslutade om 2008-11-20 (dnr 103-435-07) upphör i enlighet med styrelsebeslut och medel återförs till samhällsvetenskaplig (o,5 mnkr) respektive medicinsk fakultet (0,5 mnkr). Medel har justerats med index. Styrelsens och rektors strategiska resurs: Resursen minskas med 4,0 mnkr. Företagsforskarskolan: Utifrån planerad och beslutad utbyggnad erhåller Företagsforskarskolan ytterligare medel motsvarande 4,3 mnkr. 17