Medicinska fakulteten

Transkript

1

2 2

3 Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden Samhällsvetenskapliga fakulteten Beslut av rektor 22 oktober BII Dnr: UmU Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden Medicinska fakulteten Beslut av rektor 22 oktober BIV Dnr: UmU Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden Humanistiska fakulteten Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden Lärarhögskolan vid Umeå universitet Beslut av rektor 22 oktober BV Dnr: UmU Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Beslut av rektor 22 oktober BI Dnr: UmU

4 Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden Samhällsvetenskapliga fakulteten Beslut av rektor 22 oktober BII Dnr: UmU Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden Medicinska fakulteten Beslut av rektor 22 oktober BIV Dnr: UmU Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden Humanistiska fakulteten Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden Lärarhögskolan vid Umeå universitet Beslut av rektor 22 oktober BV Dnr: UmU Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Beslut av rektor 22 oktober BI Dnr: UmU Saknas: Universitetsgemensamt! - Klart

5 Vision 2020 Långsiktiga MÅL VPn gäller HELA UmU:s verksamhet Analys Grupper om Delmål avseende Forskning och Strategier Foutbildning Uppföljningskriterier (utvärdering) Kontrakt Innehållet = VPn för aktuella mål/delmål

6 Styrelse Internrevision Ledning Planeringsenhet Förvaltning UB Humanistisk Teknisk/Natur Samhälls Medicinsk Lärarhögskolan Institutioner & Centrumbildningar Umeå universitets organisation

7

8

9

10

11

12

13 Lärosätenas medelcitering och volym under perioden Andel Volym Medel-citering LU 13,82% 1,13 KI 13,39% 1,29 UU GU 12,88% 9,38% 1,16 1,19 KTH 8,83% 1,07 SU 8,09% 1,34 UmU LiU 6,36% 6,17% 1,03 1,09 SLU CTH 5,57% 5,41% 1,10 1,17 LTU MiU 1,78% 0,89% 0,79 0,82

14 Övergripande mål: Universitetsgemensamt: Långsiktighet möjliggör högt risktagande

15 Det handlar om att utveckla basförutsättningarna..... med avseende på karriär- och tjänstesystem 15

16 KVALITET i utbildning och forskning UTGÅNGSPUNKT!

17 SÖKTRYCK våren ansökningar för vårterminen 2014 till UmU. Sökande till vårens utbildningar har i landet ökat med 4,7 % - vid UmU är ökningen 16 %. Antalet förstahandssökande vid UmU har ökat med 8 %. Flest sökande har UU, följt av SU och UmU på en 3:e plats. Flest antal förstahandssökande har utbildningsprogrammen till läkare, socionom, sjuksköterska, tandläkare och psykolog.

18 Prefekter/Institutioner = VERKSAMHETSLEDNING

19

20 Samhällsvetenskapliga fakulteten Visionsmål Fakulteten har implementerat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar

21 Analys Kostnader för professorer ca 50% av forskningsanslaget Professorer med mycket olika förutsättningar Generalister snarare än experter Ansökningsskrivande snarare än artikelskrivande

22 Pengar Publiceringspoäng

23 Strategier Nytt finansieringsmodell för professorer Alla professorer är heltidsanställda 40-60% forskning i anställningen 20-60% undervisning i anställningen En termin sabbatical efter sju terminer (fr.o.m. 2016) 10% tillskott till docentforskning (fr.o.m. 2014) Nya sätt att uppmärksamma excellent forskning vid fakulteten

24 Professorsfinansiering Exempel 70 professorer Tilldelning per professor 400 istället för 500 Besparningar delas i två högar: en för publicering och en för externa anslag Professorer rankas 70 x x 100 Publicering 50% 70 x x 100 Externa anslag 50% Institutioner

25 Uppföljning Bibliometri Kvantitet Citeringar Samförfattarskap Externa medel Kostnader: Docenter ca 6,5 milj. kr/ år Sabbatical ca 4,5 milj. Kr/år Övriga aktiviteter inga större kostnader

26 Tillgång (ll den bästa forskningsinfrastrukturen Vi har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är interna5onellt ledande inom e8 par områden som a8raherar framgångsrika forskare från hela världen.

27 Forskningsstödjande infrastruktur VR s defini6on: verktyg som 6llhandahåller vik6ga tjänster 6ll forskarvärlden för grundforskning eller 6llämpad forskning. De täcker hela skalan av vetenskapliga och tekniska områden, från samhällsvetenskap 6ll astronomi, genomik eller nanoteknologi. De kan vara centraliserade, distribuerade eller virtuella. Forskningsinfrastrukturer utgör de nödvändiga verktygen för fram6da forskning av högsta kvalitet inom många områden. Kan även delas upp i Övergripande forskningsinfrastruktur som omfahar dels sådan forskningsinfrastruktur som är av na6onellt intresse och dels utrustning för forskningsändamål med eh inköpsvärde över SEK. Medeldyr utrustning utgörs av utrustning för forskningsändamål med eh inköpsvärde från SEK 6ll SEK.

28 Delmål 3.5. Universitetet har ea system för aa iden(fiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur (övergripande forskningsinfrastruktur) Delmål TN. Universitetet och fakulteten har ea system för aa iden(fiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur (medeldyr utrustning)

29 Fakulteten vill 6llsammans med universitetsledningen och andra fakulteter utreda och möjliggöra: UmU- gemensamma defini6oner av forskningsinfrastruktur en förteckning vid UmU över övergripande forskningsinfrastruktur eh tydligt system för iden6fiering av ny övergripande forskningsinfrastruktur ah ins6tu6oner skall kunna ansöka om ah bli utnämnda 6ll värd för forskningsinfrastrukturer ah UmU centralt årligen budgeterar medel för stöd 6ll övergripande forskningsinfrastrukturer, har en öppen årlig återkommande utlysning och en transparent fördelning av medel ah strategier och villkor för delfinansiering av forskningsstödjande infrastruktur utvecklas ah UmU iden6fierar övergripande infrastrukturer som är unika ur eh na6onellt perspek6v ah UmU iden6fierar de existerande och fram6da infrastrukturer som kan ingå som en nod i distribuerade na6onella infrastrukturer

30 Medeldyr utrustning Fakulteten erersträvar en fungerande och transparent process för ah iden6fiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Medeldyr utrustning avser framförallt utrustning av intresse för eh flertal olika forskande lärare men kan även röra sådan som är av intresse för en enskild forskare/forskargrupp. Medel ska framförallt kunna sökas för del av totalkostnaden (medfinansiering), men även för full kostnadstäckning. Villkor ska utarbetas.

31 Fakultetens forskare ska ges möjlighet aa utnyaja na(onella och interna(onella infrastrukturer U6från UmUs behov ska fakulteten, gemensamt med UmU centralt, verka för ah UmU och fakulteten har stark representa6on vid stora, främst na6onella infrastrukturfaciliteter, t ex MaxIV, ESS, SciLifeLab, etc. Fakulteten ska utlysa riktade medel för ah möjliggöra ah nuvarande och fram6da forskare förlägger en del av sin forsknings6d vid na6onella infrastrukturfaciliteter.

32 Fakultetens fortsaha arbete Fakulteten kommer ah 6llsäHa en arbetsgrupp som ska definiera, inventera, utveckla system för utlysning och villkor samt budgetera för deha. Gruppen bör samverka med UmU centralt för ah klargöra ömsesidiga ansvarsförhållanden Under en femårsperiod kommer fakultetsnämnden inledningsvis ah avsäha upp 6ll 5Mkr/år för avskrivningar. Fakulteten avsäher sökbara medel (ca 300 kkr/år) för forskningsvistelser vid na6onella och interna6onella forskningsfaciliteter.

33

34 Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan Total budget UmU 2014 (koppling till VP) Grundutbildning Forskning och utbildning på forskarnivå Universitetsgemensamma funktioner

35 Total budget för UmU 2014 Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Procentuell differens Intäkter Anslag ,2 % Avgifter, ersättningar ,7 % Bidrag ,0 % Finansiella intäkter ,0 % Intäkter totalt ,5 % Kostnader Personal ,0 % Lokaler ,2 % Övrig drift ,5 % Finansiella kostnader ,0% Avskrivningar ,8 % Kostnader totalt ,0 % Årets kapitalförändring ,4% Myndighetskapital ,6% Kostnaderna beräknas överstiga intäkterna med 80 mnkr år 2014 (prognosen innehåller betydande osäkerheter). Det planerade underskottet beror främst på att beslutade satsningar inom forskning får ökat genomslag i ekonomiredovisningen, samt att myndighetskapital inom grundutbildning beräknas användas i högre utsträckning år Viktigt är att det sker en planerad anpassning till en lägre kostnadsnivå fr.o.m. år 2014, samt att kostnaderna anpassas till de årliga intäkterna.

36 Grundutbildning Fördelning av budgetramar till fakultetsnämnder/lärarhögskolan Utgångspunkten är 2012 års budgetram per fakultet/lärarhögskolan. (Justering ingår mellan teknisk-naturvetenskaplig fakultet och medicinsk fakultet beroende på receptarieprogrammet i budget år 2012.) Ny parameter för ej uppnådd ram införs fr.o.m Motivet till förändringen är att stimulera att beviljad budgetram nyttjas. (Ett medelvärde av de senaste två årens differens mellan tilldelad ram och utfall, där ett överskridande av ram inte räknas in, beräknas. 50 procent av dessa medel avgår från fakultetens/lh:s ram och läggs in i den totala budgetramen för fakulteter/lh inför kommande år.) Utbildningar beställda av staten/universitetsstyrelsen undantas från justering (läkarprogrammet, tandläkarprogrammet, specialistsjuksköterskor och arkitektprogrammet m.fl.). Medel ges för ny volym år 2014 i utbildningar beställda av staten/ universitetsstyrelsen samt i enlighet med budgetproposition (lärare, ingenjörer, läkare, tandläkare och sjuksköterskor). Medel ges utifrån ökade prislappar inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik till berörda fakulteter/lärarhögskolan.

37 Grundutbildning Fördelning av budgetramar till fakultetsnämnder/lärarhögskolan, forts. Avdrag sker för inaktiva studenter i relation till respektive fakultets samt Lärarhögskolans andel av inaktiva studenter. Utifrån universitetsstyrelsens beslut år 2012 har 15 procent av budgetramen för grundutbildning fördelats utifrån nedanstående kriterier. För kriterierna Avancerad nivå och Internationalisering utgår nyckeltalet från ett genomsnitt av de senaste tre åren. Nyckeltalen kommer att successivt förfinas och förbättras. Forskningsanknytning (disputerade lärare). Inför år 2015 kommer uppgift om disputerade lärare att hämtas från bemanningsplaneringssystemet. Avancerad nivå (helårsstudenter avancerad nivå). Internationalisering (helårsstudenter inresande studenter och utresande studenter inom utbytesavtal). Samverkan (externa examensarbeten, kommer möjligen att kompletteras med praktik/vfu till ett senare budgetår.) Proportionell justering utifrån tillgängliga medel.

38 Grundutbildning Budgetramar år 2014 samt preliminära budgetramar , exkl. kvalitetsbaserad resurstilldelning. Enhet: Tkr Budget 2014 Budget 2013 Differens Preliminär ram Preliminär ram FAKULTETSNÄMND/LH tkr tkr tkr tkr tkr Humanistisk fak Samhällsvetenskaplig fak Medicinsk fak Teknisk-naturvetenskaplig fak Lärarhögskolan Summa

39 Forskning och utbildning på forskarnivå Sammanfattning av regeringens förslag till ramar I enlighet med propositionen Forskning och innovation föreslår regeringen att fördelning av nya medel och omfördelning av medel görs med totalt 600 mnkr totalt för riket år För UmU s del innebär det en anslagsökning motsvarande 35,9 mnkr till följd av den kvalitetsbaserade resursfördelningen, samt en anslagsminskning motsvarande 12,6 mnkr till följd av omfördelning. Nettoeffekten av fördelningen/omfördelningen, samt index för pris- och löneomräkning innebär följande: Anslagen ökar med 23,3 mnkr år 2014 utifrån omfördelning av forskningsanslag utifrån kvalitetsindikatorerna bibliometri och externa medel. Samtliga dessa medel fördelas till fakulteterna Indexökning av anslag med 2,06 procent eller 17,8 mnkr år 2014.

40 Forskning och utbildning på forskarnivå Budgetramar år 2014 samt preliminära budgetramar Enhet: Tkr Budget Övriga Index Budget Preliminär Preliminär FÖRDELNING AV ANSLAG 2014 förändringar 2013 ram 2015 ram 2016 tkr tkr tkr tkr tkr tkr Humanistiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Medicinska fakulteten Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Lärarhögskolan Styrelsens och rektors strategiska resurs Karriärbidrag Starka miljöer Företagsforskarskolan Forskningsinfrastruktur, starka miljöer Infrastruktur, övrigt Riktade satsningar/styrelsens disposition (preklin/klin, teknikvetenskap, ekonomi och idrott) Medel från BP 2007 (Inr/utrustn) Strategiska forskningområden Uminova Innovation (inkl. incubator) Fördelas till fakulteter/lärarhögskolan och till UmU-gemensamma satsningar (bl.a. forskningsinfrastruktur) Summa

41 Universitetsgemensamma funktioner, forts. Av ökningen med 14,4 mnkr år 2014 beror 6,0 mnkr på att procentsatsen förändras från 10,72 procent år 2013 till 10,94 procent år 2014 (i enlighet med tidigare beslut i universitetsstyrelsen). Resterande del av ökningen beror på att basen avseende externa medel ökar inför år Av denna ökning motsvarar 5,8 mnkr index med 1,92 procent år 2014 (statligt index med 2,06 procent reducerat med effektiviseringskrav för E-handel). - Ändrad fördelningsnyckel 2014 (utbildningsadministration) - Minskade kostnader för UmU-gemensamma lokaler - Höjt pris för lokalvård - Förvärv bara index - Internhyra 2014:+ 1,94 procent - Lönekostnadspåslag: + 1 procentenhet

42

43 Högskolestiftelser Förslag om en ny verksamhetsform för universitet och högskolor

44 Högskolestiftelser - remiss Departementspromemoria ute på remiss till 15 november (förlängt) Svar beslutas av US på möte 5 november, efter förslag från rektor Bereds av remissgrupp: Per Ragnarsson (ordförande), tf univ. dir. Chatarina Larson, tf förvaltningschef Yvonne Andersson, personalchef Dieter Müller, Samfak Åsa Rasmuson- Lestander, Teknat Lars-Erik Edlund, Humfak Roland S Johansson, Medfak Anders Steinwall, planeringsenheten Daniel Andersson, planeringsenheten Datum Linus Lundström, student Sidfot 3

45 Motiv för ny stiftelseform Ökad autonomi, mångfald i systemet Främst för (enstaka) universitet med stor internationell forskning Konkret: möjlighet till deltagande i associationer, även internationella mer mångsidig finansieringsbas Datum Sidfot 4

46 Ombildning till stiftelse Ny stiftelseform: högskolestiftelse Syfte: bedriva högskoleutbildning och forskning på en internationellt hög nivå Vid ombildning: Egendom som ingår i balansräkningen samt årets anslag överförs Utfästelse om anslag enligt samma principer som för statliga lärosäten (dock minst 90 procent av befintlig anslagsnivå under de första sex åren) Datum Sidfot 5

47 Förblir sig likt: Grundläggande principer för verksamheten (forskningens frihet, kvalitet och effektivitet) Principer för medelstilldelning från staten (konkurrensneutralitet) Krav på ekonomisk redovisning, återrapportering, prognoser, budgetunderlag och statistik Studenternas rättssäkerhet och inflytande Offentlighetsprincip, regler om sekretess, meddelarfrihet m.m. Stora delar av förvaltningslagen Lagen om offentlig upphandling Avtal, avtalsförsäkringar och pensionsvillkor för de anställda vid högskolestiftelsen (delvis) Datum Sidfot 6

48 Förändras: Forskningsanslaget kan användas för att bilda bolag, t.ex. deltagande i EIT. Överskott från avgiftsfinansierad verksamhet får fritt disponeras inom ramen för sitt ändamål. Möjlighet att förvärva och äga fastigheter (genom köp endast om fastigheten direkt ska användas i verksamheten) Styrelse/rektor: Storlek (9) och sammansättning samt endast ordföranden och ytterligare en ledamot som utses av regeringen. Anställningar: reglerna för statligt anställda gäller inte. Å ena sidan: ökad frihet, mindre långdragna processer ibland. Å andra sidan: reglerade möjligheter att tidsbegränsa samt att ha förenade anställningar försvinner / måste avtalas om Datum Sidfot 7

49 UmU:s förslag till remissvar Umeå universitet välkomnar ambitionen att ytterligare öka friheten för universitet och högskolor, men avstyrker förslaget i sin nuvarande form. Skälen är i huvudsak följande: Motiven bakom reformen är otydliga Förslaget behandlar inte på ett adekvat sätt frågor rörande lärosätenas särskilda roll i samhället eller begränsningar i myndighetsformen Datum Sidfot 8

50 UmU:s förslag till remissvar, forts Alternativa möjligheter att åstadkomma de önskade friheterna har inte analyserats Erfarenheterna från befintliga stiftelsehögskolor redovisas och analyseras inte Stiftelseformens långsiktighet talar för att inte hasta fram en reform Förslagets utformning erbjuder relativt få nya friheter men stor osäkerhet, främst på grund av avsaknaden av ett stiftelsekapital Datum Sidfot 9