Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Relevanta dokument
Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2011

Information om luftmätningar i Sunne

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2012

Information om luftmätningar i Sunne

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvalitet och människors hälsa

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56


Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Inledande kartläggning av luftkvalitet

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Inledande kartläggning av luftkvalitet

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND

Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luften i Sundsvall 2009

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftmätningar i Luleå 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1

Tätortsluft i Kronobergs län

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Transkript:

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin: 14,0 µg/m 3 Årsmedelvärde, Färjeterminalen: 20,9 µg/m 3 Årsmedelvärde, Östra Förstaden: 12,2 µg/m 3 Kvävedioxid, NO 2, är en giftig gas som bildas vid förbränning. Kvävedioxid verkar irriterande på luftvägarna och kan orsaka skador på lungorna. I mycket höga halter är gasen direkt dödlig. Från ett miljöperspektiv är kvävedioxid en av de största luftföroreningarna i den industrialiserade världen eftersom det även bidrar till bildandet av marknära ozon.

µg/m3 45,00 NO2, 2012 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 Vecka Bornholmsterminalen Färjeterminalen Lantmännen Ystad Östra Förstaden Ystads centrum Miljökvatitetsnorm

Resultat SO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: saknas Dygnsmedelvärde 100 µg/m 3 Timmemedelvärde 200 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin: 2,44 µg/m 3 Årsmedelvärde, Östra Förstaden: 1,51 µg/m 3 Svaveldioxid är en färglös och hostretande gas. Gasen bildas naturligt då biologiskt material bryts ner. Den uppstår även vid förbränning av fossila bränslen. Svaveldioxiden bidrar till försurning.

µg/m3 12,00 SO2, 2012 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 Vecka Bornholmsterminalen Ystad Östra Förstaden

Resultat VOC Miljökvalitetsnorm bensen, årsmedelvärde: 5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin: 0,6 µg/m 3 Årsmedelvärde, Östra Förstaden: 0,6 µg/m 3 Gruppen av organiska föreningar som lätt förångas i rumstemperatur kallas lättflyktiga organiska föreningar eller VOC:er (av engelska volatile organic compound ). Halten av lättflyktiga kolväten i luften har hälso- och miljöeffekter, bland annat är de viktiga vid bildandet av marknära ozon. Bensen förekommer som allmän luftförorening i tätorter. Bensen är en ur hälsosynpunkt en viktig luftförorening, eftersom den är en välkänd cancerframkallande substans som förekommer i bensin i halter upp till 5 % och som även nybildas i förbränningsprocesser. I tätorter härrör bensen framför allt från avdunstning från bensin samt från bilavgaser. Vedförbränning avger relativt höga halter av bensen.

Resultat PM2,5 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 25 µg/m 3 Miljökvalitetsnormen ska eftersträvas t.o.m. 31/12 2014. Får ej överskridas fr.o.m. 1/1 2015 Årsmedelvärde, Östra Förstaden: 7,4 µg/m 3 PM2,5 är partiklar med en diameter på 2,5 µm eller mindre. Dessa partiklar är så små att de kan tränga in i de minsta passagerna i våra luftvägar. Partiklarna genereras vid förbränning av fossila bränslen. Epidemiologiska studier har visat att långtidsexponering för trafikrelaterade partikelutsläpp påverkar befolkningens hälsa i form av t.ex. förtida död i hjärt-kärlsjukdomar eller försämrad utveckling av lungfunktionen os barn. Ingen studie har entydigt kunnat ange vilken partikelfraktion som orsakat effekterna även om de ultrafina avgaspartiklarna sannolikt är viktiga.

µg/m3 Relation PM10 - PM2,5, månadsmedelvärde 2012 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 PM2.5 (µg/m3) PM10 (µg/m3) Miljökvalitetsnorm PM2,5 Miljökvalitetsnorm PM10 10,0 5,0 0,0 Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Månad

Resultat PM10 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Östra Förstaden: 16,7 µg/m 3 Miljökvalitetsnorm, dyngsmedel: 50 µg/m 3 Får överskridas 35 ggr/år Överskridande, 50 µg/m 3 5 ggr PM10 är partiklar med en diameter på 10 µm eller mindre. Partiklarna skapas bl.a. av människan, till exempel genom förbränning av fossila drivmedel i fordon, värmeverk och kolkraftverk eller andra industriella processer. Omkring 90 % av alla partiklar i atmosfären har skapats genom naturens egna processer, medan cirka 10 % har skapats till följd av mänskliga aktiviteter. Andelen partiklar som skapats genom mänsklig aktivitet kan vara avsevärt högre i tätorter. Höga halter PM i luften orsakar hälsorisk i luftvägarna (nedsatt lungfunktion och lungcancer) samt i form av hjärtsjukdomar.

µg/m3 50,00 PM10 jämförelse 2011-2012 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 2012 (årsmedelv. 17 µg/m3) 2011 (årsmedelv. 20 µg/m3) Miljökvalitetsnorm 15,00 10,00 5,00 0,00 Månad

Slutsatser Alla värden ligger, med god marginal, inom miljökvalitetsnormerna Överskridandena för PM10 har skett under våren (mars). Viss korrelation kan göras med vindriktningen när det gäller PM10. Vid tre av tillfällena då Miljökvalitetsnormen överskreds varierade vinden mellan västlig, sydvästlig och sydlig. Av de tillfälliga provtagningspunkterna har en valts ut för fortsatt mätning Skogshyddan