Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll

Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll

Innehåll Sammanfattning..........................................................3 Avskaffa pensionärsskatten... 4 Jämna ut skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare...5 Så slår pensionärsskatten...7 Genomsnittlig pension 15 800 kronor...7 Hög pension 29 150 kronor.... 9 Låg pension 9 200 kronor...11 Stora inkomstskillnader bland pensionärerna...12 Ökat inkomstgap mellan pensionärer och löntagare...15 Löne- och pensionsutveckling 2006 2014...15 Jämn utveckling av den disponibla inkomsten?....16 Skattesänkningar 2007 2014 i fem steg....17 Jobbskatteavdraget sänkt skatt på arbetsinkomster...17 Förhöjda grundavdrag, sänkt skatt för pensionärer...17 I debatten: bromsen och Persson....17 Omkring 8 miljarder kronor att avskaffa pensionärsskatten................19 Fakta om pensionärsgruppen...20 Fakta om pensionen... 22 Allmän pension... 22 Tjänstepension... 22 Privat pension... 22 Övrigt....22 Fakta om balanseringen i pensionssystemet bromsen... 23 Tre olika faktorer bestämmer inkomstpensionerna... 23 Referenser...24

Sammanfattning I denna rapport granskas den så kallade pensionärsskattens omfattning för landets cirka 1,9 miljoner ålderspensionärer. Pensionärsskatten är skillnaden mellan skatt på pension och skatt på arbete vid likartade inkomstlägen. Före 2007 beskattades inkomst av pension och inkomst av förvärvsarbete utifrån samma skattetabell. Denna likformighet var rimlig då pensionens olika delar bör betraktas som uppskjuten lön. Införandet av det första jobbskatteavdraget som syftade till att göra det mer lönsamt att arbeta skapade dock en situation där likformigheten i skatteuttaget upphörde. Sedan dess har fem jobbskatteavdrag införts. Även skatten för pensionärer har reducerats i flera steg, genom förhöjda grundavdrag. Rapporten visar dels hur stor pensionärsskatten i dagsläget är, dels den sammanlagda extraskatt som har betalats av pensionärer sedan 2007. Samtliga beräkningar sker utifrån olika inkomstlägen låg pension, genomsnittlig pension och hög pension. Våra beräkningar visar att en genomsnittspensionär under 2014 betalar 4 100 kronor mer i skatt än om denne haft motsvarande inkomst från aktivt arbete. Från 2007 uppgår den totala extraskatt som pensionären har betalat till 52 000 kronor. För ett pensionärshushåll med genomsnittlig pension uppgår således pensionärsskatten till över 100 000 kronor under perioden 2007 2014. Att pensionärer betalar högre skatt än de som fortfarande arbetar är sett ur ett internationellt perspektiv ovanligt. Mer brukligt är att belasta pensionen med en lägre skattesats för att på så sätt kompensera för det inkomstbortfall som oftast uppstår när den enskilde går i pension. I Sverige är pensionssystemet dessutom konstruerat så att inkomstbortfallet förstärks av en sämre real utveckling. Sedan 2006 har pensionerna minskat med 3,9 procent i reala termer samtidigt som reallönerna har ökat med 15,8 procent. Sammantaget: Skattebetalarna anser att det finns starka principiella skäl för att avskaffa den extra skatt som belastar landets pensionärer. En sådan reform skulle kosta ca 8 miljarder kronor men stimulerar samtidigt den inhemska efterfrågan. Lägre skatt för landets pensionärer skulle dessutom stärka deras ofta ansträngda privatekonomi och på så sätt bidra till att bygga upp en buffert och en egen välfärd. Extraskatt (pensionärsskatt) för olika pensionärshushåll 2007 2014. Sammanboende par med genomsnittspension Sammanboende par med låg pension Sammanboende par med hög pension Sammanboende med låg och genomsnittspension Sammanboende med hög och låg pension Sammanboende med hög och genomsnittspension Ensamstående med genomsnittspension Ensamstående med låg pension Ensamstående med hög pension 104 000 kronor 71 000 kronor 215 000 kronor 87 000 kronor 140 000 kronor 160 000 kronor 52 000 kronor 36 000 kronor 108 000 kronor *Givet oförändrad inkomst under perioden och löpande priser. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 3

Avskaffa pensionärsskatten Skattebetalarna anser att den så kallade pensionärsskatten den högre skatt som belastar en pensionär i jämförelse med en förvärvsarbetare med motsvarande inkomst bör avskaffas. Detta av flera skäl. För det första är det principiellt felaktigt att beskatta inkomster olika beroende på när i tid de plockas ut. Det strider mot den likformighetsprincip som i övrigt kännetecknar skattesystemet. Att pension ska betraktas som uppskjuten lön är rimligt, även om pensionsinkomster består av olika delar. Den inkomstpension som vi har rätt till som äldre finansieras av de då yrkesverksamma, men består av inkomstgrundande pensionsrätter, en sorts skuldbrev från staten till oss, som vi får del av som pensionärer. Premiepension och tjänstepension är mer uppenbart uppskjuten lön vi avstår från en lön men tvingas genom politiska beslut eller kollektivavtal att spara denna lönedel inom ramen för dessa system. För det andra kompliceras vårt skattesystem ytterligare av skilda skattesatser. Samma skattesats på pensionsinkomst och löneinkomst vore ett viktigt steg mot ett enklare skattesystem. För det tredje har pensionärerna haft en betydligt sämre utveckling av sina pensionsinkomster än arbetstagarnas löner. Det förklaras bland annat av balanseringen inom pensionssystemet. Det medför att pensionärsskatten blir en ännu större pålaga för gruppen och att de ekonomiska skillnaderna mellan löntagare och pensionärer ökar ytterligare. Den årliga kostnaden för att likställa beskattningen kan grovt beräknas till omkring åtta miljarder kronor. Detta med hänsyn tagen till det förhöjda grundavdraget för pensionsinkomster. Därutöver uppkommer ytterligare en kostnad för eventuella korrigeringar med hänsyn till bland annat fördelningsprofiler. Skattebetalarna arbetar mot skatter som är skadliga för drivkrafter för företagande och arbete i vårt samhälle. Men vi anser att det är lika viktigt att människor får möjlighet att ha pengar kvar när alla räkningar är betalda. Alla ska kunna ha möjlighet att bygga upp en buffert och en egen välfärd. Lägre skatt på pensionsinkomster stärker pensionärernas ofta ansträngda privatekonomi samtidigt som den inhemska efterfrågan stimuleras. Det finns utrymme inom offentlig sektor att få mer valuta av våra skattepengar. Endast en tredjedel av den offentliga sektorns skatteintäkter används till vård, skola och omsorg. Vi menar att det är möjligt att både förbättra välfärdens kärna och sänka skatter. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 4

Jämna ut skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare Sverige har i dag 1,9 miljoner ålderspensionärer (65 år eller äldre). Den ekonomiska övergången från arbete till pension blir för de allra flesta mycket kännbar. Sedan införandet av jobbskatteavdraget 2007 diskrimineras pensionären med en pensionsinkomst över 6 700 kronor i månaden genom en hårdare beskattning än en löntagare med samma inkomst. Pensionärsskatten: Den extra skatt som ålderspensionärer betalar varje månad jämfört med en löntagare med samma inkomst. Tidigare har beskattningen mellan olika grupper varit likställd. Men sedan jobbskatteavdragets införande 2007 har vi gått från en generell skattekolumn till sex olika med en separat pensionärskolumn. Sverige är nu det enda landet där pensionärer beskattas hårdare än löntagare, enligt en undersökning från PRO. De har jämfört beskattningen i 15 EU-länder samt Norge, USA och Australien. I många av de jämförda länderna var skatten dessutom lägre för pensionärer än för löntagare. Samtidigt som regeringen genomfört jobbskatteavdraget i fem steg har även pensionärsgruppen fått skattelättnader. Det har skett genom förhöjda grundavdrag, i lika många steg, och bidragit till lägre skatt jämfört med 2006. Reallönerna har ökat medan pensionerna sänkts Balanseringen i pensionssystemet (den så kallade bromsen) har slagit till och sänkt pensionerna tre gånger sedan 2010. Men att pensionerna halkat efter lönerna beror också på den så kallade tillväxtnormen som innebär att pensionerna räknas upp med inkomstindex minus 1,6 procentenheter under goda år. Pensionssystemets grundtanke är att det ska vara hållbart över tid och generationer. Sedan 2006 har pensionerna tappat ca en femtedel i köpkraft i förhållande till lönerna. I nominella termer har lönerna ökat med 27,9 procent och pensionerna med 6,2 procent. Sett till den reala utvecklingen har pensionerna dock minskat med 3,9 procent samtidigt som lönerna ökat med 15,8 procent. Pensionärernas skatt har sänkts men större sänkningar för löntagarna De förhöjda grundavdragen, från och med 2009, i fem steg för pensionärerna har resulterat i sänkta skatter jämfört med 2006. För en pensionär med genomsnittspension i våra exempel, 15 800 kronor, har skatten sänkts med totalt 50 000 kronor. Dock har den samtidigt sänkts med drygt 100 000 kronor för en löntagare med samma inkomst. Löntagaren har därmed fått en dubbelt så hög skattesänkning. Trots detta betalar pensionärer högre skatt än löntagare med samma inkomst. Totalt sett handlar det årligen om drygt 4 000 kronor mer i skatt för en genomsnittspensionär. Detta i en situation där pensionerna också haft en sämre utveckling än lönerna. Det gör pensionärsskatten ännu mer olycklig och bidrar till att öka de ekonomiska klyftorna mellan pensionärer och de som arbetar. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 5

Pensionärerna en stor och viktig grupp Drygt var fjärde väljare i höstens val är 65 år eller äldre. Det är en grupp som kan göra skillnad. En nyligen presenterad Sifo-undersökning från pensionärsorganisationerna (januari 2014) visar att 39 procent av pensionärerna, 735 000 personer, skulle kunna byta parti beroende på vilket ställningstagande partierna gör i pensionsfrågan. Var fjärde väljare vid valet 2014 är 65 år eller äldre Diagram 1. Åldersfördelning bland de röstberättigade. Bland pensionärsorganisationen SPF:s medlemmar anser 31 procent att mer resurser till äldreomsorgen är den viktigaste valfrågan. Tätt följt av 28 procent som anser att den viktigaste frågan är lika skatt för pensionärer och löntagare. 65 år och äldre. Under 65 år. Källa: SCB. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 6

Så slår pensionärsskatten Genomsnittlig pension 15 800 kronor En pensionär som är medelinkomsttagare 1 har under perioden 2006 2014 haft en inkomst på ungefär 15 800 kronor per månad (årsinkomst 189 600 kronor). Det kan sättas i relation till att en tapetserare och städare, som tillhör de yrkesgrupper med lägst inkomst, har en medelinkomst på strax över 20 000 kronor i månaden. Om vi utgår ifrån att denna inkomst kommer från tidigare utfört arbete så kan vi räkna på effekten av den så kallade pensionärsskatten, som uppstått på grund av att jobbskatteavdraget gynnar löntagare framför pensionärer. Därtill förenklar vi och utgår ifrån en oförändrad inkomst i löpande priser under perioden. Detta för att tydligt kunna visa den rena effekten av pensionärsskatten. 4 100 kronor i extraskatt 2014 och totalt 52 300 kronor sedan 2007 Under 2014 kommer pensionären med en genomsnittlig pension, enligt vårt exempel, att betala en samlad skatt på 40 700 kronor. Det ska jämföras med 36 600 kronor för den som är anställd med samma inkomst. Pensionären betalar därmed 4 100 kronor mer i skatt 2014. Mellan 2007 och 2014 uppgår den samlade skillnaden i beskattning mellan pensionären och löntagaren till 52 300 kronor. Till pensionärens nackdel. Tabell 1. Beskattning av en pensionär och en anställd med 15 800 kronor i månaden. (Per år, kronor) Pensionär Anställd Pensionär betalar mer Pensionärspar betalar mer 2006 52 992 52 992 0 0 2007 52 764 45 768 6 996 13 992 2008 52 536 43 512 9 024 18 048 2009 51 072 40 908 10 164 20 328 2010 48 732 39 096 9 636 19 272 2011 43 296 38 940 4 356 8 712 2012 42 816 38 472 4 344 8 688 2013 41 952 38 292 3 660 7 320 2014 40 728 36 636 4 092 8 184 Total skatt 2007 2014 373 896 321 624 52 272 104 544 Skattelättnad jämfört med 2006 50 040 102 312 Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller för 2006 fram till och med 2014, antaget en kommunalskatt på 32 procent. Löpande priser. 1) Medelinkomsttagaren befinner sig i mitten av inkomstfördelningen (p50-p50) för åldersgruppen (SCB:s inkomstfördelning). Därefter ser vi till medelinkomsten i detta inkomstintervall. Det finns olika uppgifter om genomsnittlig pension som figurerar i debatten 15 800 kronor i vårt exempel överensstämmer väl med snittet för perioden med hänsyn till följsamhetsindexeringen baserat på snittinkomsten 15 000 kronor år 2006. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 7

Diagram 2. Årlig skatt vid en inkomst på 15 800 kronor i månaden, för en pensionär och en löntagare. Skillnaden är den s k pensionärsskatten. 55 000 50 000 45 000 Pensionär. 40 000 Anställd. 35 000 30 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller för 2006 fram till och med 2014, antaget en kommunalskatt på 32 procent. Löpande priser. Ett pensionärshushåll, där båda individer har en genomsnittlig pension, har förlorat 104 000 kronor i högre skatt jämfört med om de arbetat. Sänkt skatt med 50 000 kronor men den som arbetar har fått dubbelt så stor sänkning Under perioden har pensionären i vårt exempel dock fått en sänkt skatt med totalt 50 000 kronor tack vare de förhöjda grundavdragen och jämfört med en oförändrad skattenivå sedan 2006. Den anställde har samtidigt fått en sänkning med totalt 102 000 kronor. Jämfört med 2006 har skatten för pensionären 2014 sänkts med 12 300 kronor på årsbasis och med 16 400 kronor för den som jobbar. Inkomstutveckling 2006 2014 och beskattning I våra beräkningar har vi förenklat genom att räkna i löpande priser och oförändrade inkomster. Detta har vi gjort för att tydliggöra skillnaden för om pensionären haft samma skatt som en löntagare. Sedan 2006 har dock både pensions- och löneinkomsterna utvecklats i olika takt. Räknar vi på en månadsinkomst på 15 800 kronor år 2006 för båda grupper med hänsyn till den utveckling som varit för löner och pensioner till 2014 skulle pensionären i dag haft en månadsinkomst på 16 800 kronor 2014 och löntagaren en lön på 20 200 kronor. Netto efter skatt har löntagaren då fått totalt 180 000 kronor (i löpande priser) mer än pensionären att röra sig med, under perioden 2006 2014. Då har vi tagit hänsyn till både inkomstutveckling och pensionärsskatten. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 8

Hög pension 29 150 kronor En pensionär som är höginkomsttagare 2 har under perioden 2006 2014 haft en inkomst på ungefär 29 150 kronor per månad (årsinkomst 349 800 kronor). Det är en inkomst under brytpunkten för statlig inkomstskatt (36 158 kr/mån) och motsvarar en genomsnittlig lön för en gymnasielärare i yrkesämnen. 13 400 kronor i extraskatt 2014 och totalt 107 500 kronor sedan 2007 från tidigare arbete, betalar 96 200 kronor i skatt under 2014. Det kan jämföras med 82 800 kronor som en anställd med samma inkomst betalar. Pensionären betalar 13 400 kronor mer i skatt under 2014. Mellan 2007 och 2014 uppgår den samlade skillnaden i beskattning mellan pensionären och löntagaren till 107 500 kronor. Således har pensionären betalat betydligt mer i skatt än den som arbetat till samma inkomst. Beräkningar i enlighet med tidigare ger att en pensionär med hög pension, som har inkomster Tabell 2. Beskattning av en pensionär och en anställd med 29 150 kronor i månaden (Per år, kronor) Pensionär Anställd Pensionär betalar mer Pensionärspar betalar mer 2006 114 924 114 924 0 0 2007 112 680 101 748 10 932 21 864 2008 110 148 96 036 14 112 28 224 2009 107 676 90 324 17 352 34 704 2010 105 084 87 576 17 508 35 016 2011 98 904 87 348 11 556 23 112 2012 98 268 86 652 11 616 23 232 2013 97 404 86 364 11 040 22 080 2014 96 192 82 788 13 404 26 808 Total skatt 2007 2014 826 356 718 836 107 520 215 040 Skattelättnad jämfört med 2006 93 036 200 556 Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller för 2006 fram till och med 2014, antaget en kommunalskatt på 32 procent. Löpande priser. 2) Med höginkomsttagare avser vi de personer över 65 år vars inkomster uppskattas vara högre än ca 90 procent och lägre än 10 procent av sin åldersgrupp. Därefter ser vi till medelinkomsten i inkomstintervallet närmast percentil 90. SCB:s inkomstfördelning. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 9

Diagram 3. Årlig skatt vid en inkomst på 29 150 kronor i månaden, för en pensionär och en löntagare skillnaden är den sk pensionärsskatten. 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Pensionär. Anställd. Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller för 2006 fram till och med 2014, antaget en kommunalskatt på 32 procent. Löpande priser. Ett pensionärshushåll, där båda individer har en hög pension, har förlorat 215 000 kronor i högre skatt jämfört med om de arbetat. Sänkt skatt med 93 000 kronor men den som arbetar har fått dubbelt så stor sänkning Under perioden har pensionären med hög inkomst fått en skattesänkning med totalt 93 000 kronor tack vare de förhöjda grundavdragen jämfört med om skattenivån legat kvar på 2006 års nivå. Men jobbskatteavdragen har samtidigt sänkt skatten med totalt 200 000 kronor för den som arbetar. Inkomstutveckling 2006 2014 och beskattning Sedan 2006 har dock både pensions- och arbetsinkomsterna utvecklats i olika takt. Räknar vi på en månadsinkomst på 29 150 kronor år 2006 för båda grupper med hänsyn till den utveckling som varit för löner och pensioner fram till 2014 skulle pensionären i dag haft en månadsinkomst på 31 000 kronor 2014 och löntagaren en lön på 37 300 kronor. Netto efter skatt har löntagaren fått totalt 309 000 kronor (i löpande priser) mer än pensionären att röra sig med efter skatt, under perioden 2006 2014. Då har vi tagit hänsyn till både inkomstutveckling och pensionärsskatten. Jämfört med 2006 har skatten för pensionären 2014 sänkts med 18 700 kronor på årsbasis och med 32 100 kronor för löntagaren. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 10

Låg pension 9 200 kronor En pensionär som är låginkomsttagare 3 har under perioden 2006 2014 haft en inkomst på ungefär 9 200 kronor per månad (årsinkomst 110 400 kronor). Det motsvarar lönen för en halvtidsarbetande barnskötare. 2 000 kronor i extraskatt 2014 och totalt 35 600 kronor sedan 2007 inkomster från tidigare arbete, betalar 17 300 kronor i skatt under 2014. Det kan jämföras med 15 300 kronor som en anställd med samma inkomst betalar, en skillnad på 2 000 kronor. Mellan 2007 och 2014 uppgår den samlade skillnaden i beskattning mellan pensionären och löntagaren till 35 600 kronor, till pensionärens nackdel. Beräkningar i enlighet med våra tidigare exempel ger att en pensionär med låg pension, som har Tabell 3. Beskattning av en pensionär och en anställd med 9 200 kronor i månaden. (Per år, kronor) Pensionär Anställd Pensionär betalar mer Pensionärspar betalar mer 2006 25 536 25 536 0 0 2007 25 368 20 352 5 016 10 032 2008 25 272 18 948 6 324 12 648 2009 24 444 17 976 6 468 12 936 2010 22 656 16 332 6 324 12 648 2011 19 704 16 260 3 444 6 888 2012 19 356 16 020 3 336 6 672 2013 18 624 15 924 2 700 5 400 2014 17 340 15 336 2 004 4 008 Total skatt 2007 2014 172 764 137 148 35 616 71 232 Skattelättnad jämfört med 2006 31 524 Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller för 2006 fram till och med 2014, antaget en kommunalskatt på 32 procent. Löpande priser. 3) Med låginkomsttagare avser vi de personer över 65 år vars inkomster uppskattas vara högre än ca 10 procent och lägre än 90 procent av sin åldersgrupp. Därefter ser vi till medelinkomsten i inkomstintervallet närmast percentil 10 (SCB:s inkomstfördelning). (Full grantipension, statligt finansierat grundskydd inom den allmänna pensionen, 2014 för en ogift uppgår till 7 881 kronor i månaden och till 7 030 kronor för en gift person. Det finns ett gediget regelverk kring storleken på garantipensionen och hur man är berättigad till den). Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 11

Diagram 4. Årlig skatt vid en inkomst på 9 200 kronor i månaden, för en pensionär och en löntagare skillnaden är den sk pensionärsskatten 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Pensionär. Anställd. Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller för 2006 fram till och med 2014, antaget en kommunalskatt på 32 procent. Löpande priser. Ett pensionärshushåll, där båda individer har en låg pension, har förlorat 71 000 kronor i högre skatt jämfört med om de jobbat. Sänkt skatt med 31 500 kronor men den som arbetar har fått dubbelt så stor sänkning Under perioden har pensionären med låg inkomst fått en skattesänkning med totalt 31 500 kronor tack vare de förhöjda grundavdragen. Men jobbskatteavdragen har samtidigt sänkt skatten med totalt 67 100 kronor för den som förvärvsarbetar. Jämfört med 2006 har skatten 2014 för pensionären sänkts med 8 200 kronor på årsbasis och med 10 200 kronor för den som arbetar. Inkomstutveckling 2006 2014 och beskattning Sedan 2006 har dock både pensions- och arbetsinkomsterna utvecklats i olika takt. Räknar vi på en månadsinkomst på 9 200 kronor år 2006 för båda grupper med hänsyn till den utveckling som varit för löner och pensioner till 2014 skulle pensionären i dag haft en månadsinkomst på 9 800 kronor 2014 och löntagaren en lön på 11 800 kronor. Netto efter skatt har löntagaren fått totalt 113 000 kronor (i löpande priser) mer än pensionären att röra sig med efter skatt, under perioden 2006 2014. Då har vi tagit hänsyn till både inkomstutveckling och pensionärsskatten. Stora inkomstskillnader bland pensionärerna Det finns stora inkomstskillnader bland Sveriges pensionärer. Det förklaras av olika nivåer på tidigare arbetsinkomster och antal arbetsår. Fördelningen mellan allmän pension (och premiepension), tjänstepension och privat pensionssparande har också stor betydelse tillsammans med pensionärens ålder. Detta avspeglas i medelinkomsten för de som är över 65 år. Högst medelinkomst (SCB 2011) uppvisar åldersintervallet 65 69 år med 263 600 kronor (22 000 kr/mån) att jämföra med 158 700 kronor för gruppen över 85 år (13 200 kr/mån) och genomsnittet för dem över 65 år, 207 700 kronor (17 300 kr/mån). Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 12

Tabell 4. Medelinkomst 2011 för olika åldersgrupper, 65 år och äldre. (Kronor) Per månad Per år 65 år + 17 300 207 700 65 69 år 22 000 263 600 70 74 år 16 917 203 000 75 79 år 14 992 179 900 80 84 år 14 083 169 000 85 år + 13 225 158 700 Källa: SCB. Högre pensioner i åldersgruppen 65 år till 69 år Generellt ligger pensionerna högre i åldersgruppen 65 69 år. Detta beror bl a på att nya pensionärer med högre arbetsinkomster kommer in i gruppen än de som lämnar, men det är också en konsekvens av att olika pensionsersättningar inom tjänstepensionen och andra delar ofta trappas av med tiden. Beskattningen av en pensionär och en anställd med 22 000 kronor i månaden (medelinkomsten i gruppen 2011) visar på en högre skatt på 80 000 kronor för pensionären under perioden 2007 2014. På årbasis betalar pensionären 8 000 kronor mer i skatt under 2014 än den som arbetar till samma lön. Sedan 2006 har dock pensionärens skatt sänkts med totalt 60 000 kronor, medan arbetstagaren har fått en sänkning med 140 000 kronor. Högsta pensionerna i gruppen 65 69 år, 36 800 kronor Höginkomsttagarna 4 i gruppen 65 69 år har en årsinkomst på ca 442 000 kronor och 36 800 kronor i månaden. Det är strax över brytpunkten för statlig inkomstskatt, 36 158 kronor i månaden och motsvarar en genomsnittslön för en banktjänsteman. I enlighet med våra tidigare beräkningar betalar dessa 128 000 kronor i skatt 2014, vilket kan jämföras med 118 600 kronor för den som arbetar med samma inkomst. Pensionären betalar 9 400 kronor mer i skatt 2014. Mellan 2007 och 2014 uppgår den samlade skillnaden i beskattning mellan pensionären och löntagaren till 105 500 kronor. Således har pensionären betalat betydligt mer i skatt än den som arbetat till samma inkomst. Sänkt skatt med 150 000 kronor och 255 000 kronor för den som arbetar Under perioden har pensionären, 65 69 år, med hög inkomst fått en skattesänkning med totalt 150 000 kronor tack vare de höjda grundavdragen. Men jobbskatteavdragen har samtidigt sänkt skatten med totalt 255 000 kronor för den som förvärvsarbetar. Jämfört med 2006 har skatten för pensionären sänkts 2014 med 34 400 kronor på årsbasis och med 43 700 kronor för löntagaren. 4) Med höginkomsttagare avser vi de personer 65 69 år vars inkomster uppskattas vara högre än ca 90 procent och lägre än 10 procent av sin åldersgrupp. Därefter ser vi till medelinkomsten i inkomstintervallet närmast percentil 90. SCB inkomstfördelningen. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 13

Tabell 5. Beskattning av en pensionär och en anställd med 36 800 kronor i månaden. (Per år, kronor) Pensionär Anställd Pensionär betalar mer Pensionärspar betalar mer 2006 162 348 162 348 0 0 2007 160 104 149 172 10 932 21 864 2008 163 812 149 700 14 112 28 224 2009 155 796 138 036 17 760 35 520 2010 145 644 128 160 17 484 34 968 2011 135 816 125 736 10 080 20 160 2012 131 160 121 356 9 804 19 608 2013 129 216 113 220 15 996 31 992 2014 127 968 118 608 9 360 18 720 Total skatt 2007 2014 1 149 516 1 043 988 105 528 211 056 Skattelättnad jämfört med 2006 149 268 254 796 105 528 211 056 Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller för 2006 fram till och med 2014, antaget en kommunalskatt på 32 procent. Löpande priser. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 14

Ökat inkomstgap mellan pensionärer och löntagare Löne- och pensionsutveckling 2006 2014 Pensionerna halkar efter Under perioden 2006 2014 har pensionerna ökat i långsammare takt än lönerna. Förändringar av inkomstpensionen mellan två år bygger i huvudsak på förändringar i inkomst för dem som arbetar och betalar in pensionsavgifter och på följsamhetsindexeringen i pensionssystemet. Normala år i ekonomin baseras den allmänna pensionen på detta index som i sin tur utgår från inkomstindex minus 1,6 procentenheter. Det innebär att en individs pension över tid kommer att minska i förhållande till dem som fortfarande arbetar och tjänar in till sin pension. Samtidigt får vi från pensionsstarten lite mer än vad vi egentligen skulle ha haft. Tittar vi på inkomstutvecklingen under perioden 2006 2014 för löntagare enligt inkomstindex så har inkomsterna i snitt ökat med 27,9 procent sedan 2006. Under samma period uppvisar pensionerna (allmänna pensionen och tilläggspensionen) en ökning med 6,2 procent. Ser vi till den reala utvecklingen har lönerna ökat med 15,8 procent samtidigt som pensionerna minskat med 3,9 procent. Det innebär att pensionerna förlorat nästan en femtedel i köpkraft i förhållande till lönerna. Samtidigt som löntagaren betalt allt mindre i skatt har de också haft en snabbare och mer gynnsam löneutveckling. Det bidrar till att skillnaderna mellan löntagarnas standard och pensionärernas växer snabbt. För att illustrera detta utgår vi i diagram 5 ifrån 15 000 kronor i löne- och pensionsinkomst år 2006 lägger till utvecklingen fram till 2014. Då ser vi att månadsinkomsten för löntagaren ökat till 19 200 kronor i månaden och pensionen till 15 900 kronor. Diagram 5. Utveckling av månadsinkomst på 15 000 kronor för en pensionär respektive arbetstagare, 2006 2014, löpande priser. 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 13 000 12 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Genomsnittlig pension. Genomsnittlig lön. Real utveckling. Källa: Egna beräkningar och SCB. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 15

Den som jobbar har netto fått 170 000 kronor mer att röra sig med Går vi in i skattetabell 32 för respektive år har löntagaren sedan 2006 tjänat 1 863 600 kronor och betalt 420 900 kronor i skatt. Motsvarande för pensionären är 1 696 700 kronor och 424 700 kronor i skatt. Således har löntagaren fått 166 900 kronor i högre inkomst under perioden och samtidigt betalt 3 800 kronor mindre i skatt. Det innebär netto ca 170 000 kronor mer än pensionären att röra sig med. Skillnad mellan genomsnittspension och genomsnittsinkomst I diagram 6 visas hur medelinkomsten för arbetstagare och pensionärer utvecklats i löpande priser sedan 2006. En pensionsinkomst på 15 000 kronor i månaden har ökat till 15 900 kronor 2014 och en löneinkomst på 25 000 kronor har ökat till 32 000 kronor. Realt blir motsvarande ca 16 600 kronor respektive 27 600 kronor. Jämn utveckling av den disponibla inkomsten? Pensionsmyndigheten har räknat fram den disponibla inkomsten för 2012 och 2013 baserat på prognoser. Disponibel inkomst är summan av de skattepliktiga inkomsterna (löner och bidrag) och skattefria bidrag, minus skatt och övriga negativa transfereringar. Beräkningarna visar att de äldre, 65 år och äldre, har haft samma utveckling av den disponibla inkomsten som de i förvärvsaktiv ålder, 19 64 år. Båda gruppers disponibla inkomst har ökat med 16 procent sedan 2006 (medianinkomst i fasta priser (2013 års priser)). När det gäller ålderspensionärerna som grupp ökar den ekonomiska standarden såväl absolut som i förhållande till andra grupper. Det beror framför allt på att nytillkomna pensionärer med bättre inkomster kommer in i systemet än de som faller ifrån. Gruppen ålderspensionärer blir ekonomiskt allt starkare. Samtidigt som de enskilda individerna överlag fått en real försämring de senaste åren genom sänkt inkomstpension och högre skatt än löntagarna. Diagram 6. Medelinkomst per månad före skatt, 2006 2014, löpande priser. 35 000 30 000 25 000 Genomsnittlig pension. Real utveckling. Genomsnittlig lön. Real utveckling. 20 000 15 000 10 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Egna beräkningar och SCB. Anm. Medelinkomst 2006: arbetstagaren 25 000 kr/mån och pensionären 15 000 kr/mån. Förenklat beräkningarna så att även tjänstepensionsdelen beräknas efter samma princip som den allmänna pensionen. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 16

Skattesänkningar 2007 2014 i fem steg Jobskatteavdraget sänkt skatt på arbetsinkomster Bakgrunden till jobbskatteavdraget var ett vallöfte regeringen, att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan dem som arbetar och dem som får sina inkomster från transfereringar, exempelvis arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och studenter. Detta har blivit en central del av regeringens ekonomiska politik för att öka sysselsättningen. Avsikten är att öka incitamenten för dem som står utanför arbetsmarknaden att söka lediga arbeten, för att i förlängningen öka sysselsättningen. Skattesänkningen är utformad som en skattereduktion och inte som ett avdrag. Reduktionen minskar den skatt som ska betalas på lön (formellt inkomst av anställning) och aktiv näringsverksamhet i stället för att ha konstruktionen som ett avdrag som minskar skatten med en procentuell andel eller ett fast belopp givet vissa omständigheter. Skatten på pension och ersättningar från socialförsäkringar såsom sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa minskas dock inte. Reduktionen är proportionell mot prisbasbelopp, kommunalskattesats och inkomsten, i två olika skikt. Storleken på jobbskatteavdraget påverkas av inkomstens storlek och kommunalskatten i inkomsttagarens hemkommun. Jobbskatteavdraget har utformats i fem steg och infördes 2007, 2008, 2009, 2010 och 2014. Det första steget var det största och finansierades bland annat genom en höjning av egenavgifterna i arbetslöshetsförsäkringen, slopat avdrag för medlemsavgifter i facklig organisation och a-kassa samt förändrade villkor i arbetslöshetsförsäkringen. Det femte steget innebär att löntagarnas skatt sänkts med 89 miljarder kronor på årsbasis jämfört med 2006. Förhöjda grundavdrag, sänkt skatt för pensionärer Kritiken mot att pensionärerna hamnat vid sidan av jobbskatteavdraget har bemötts med extra grundavdrag 5 för personer fyllda 65 år. 2009 infördes det första grundavdraget för pensionärer. Det är utformat på ett sådant sätt att särskilt de med låga pensioner skall tjäna på det. Ytterligare steg med höjt grundavdrag för pensionärer infördes 2010, 2011, 2013 och 2014. För personer som arbetar efter att de fyllt 65 år beräknas jobbskatteavdraget enligt regler som är mer förmånliga än vad som gäller för dem som arbetar och inte fyllt 65 år. I och med det femte steget kommer skatten för pensionärer att ha sänkts med 16,5 miljarder kronor de senaste sex åren. I debatten: bromsen och Persson I år sänks pensionerna med 2,7 procent för att balanseringen, den så kallade bromsen, i pensionssystemet slår till. Plånbokseffekterna av de sänkta pensionerna dämpas av skattesänkningen på 2,5 miljarder kronor för pensionärer. Garantipensionerna sänks med 0,2 procent och tjänstepensionen är i stort oförändrad. Bromsen innebär, i korthet, att pensionerna sänks när den svenska ekonomin går dåligt och intäkterna blir för små. Bromsen slog första gången till 2010 (sedan 2011 och 2014) och bedöms kosta en genomsnittlig pensionär 5) Grundavdrag är i praktiken den lägsta gräns där en inkomsttagare i Sverige börjar betala inkomstskatt. Säsongsarbetare, ungdomar och andra med mycket låga inkomster betalar i Sverige ingen skatt alls, liksom i de flesta andra länder. Rent tekniskt är skattesystemet utformat så att grundavdraget görs från bruttoinkomsten vid skatteberäkningen. Blir resultatet noll eller lägre så blir skattedebiteringen noll. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 17

Tabell 6. Skatteförändringar på lön och pension 2007 2014. (År som ändringen trädde i kraft och storlek) År Skattesänkning (lön) Förhöjt grundavdrag (pension) 2007 Jobbskatteavdrag, steg 1 (ca 40 mdkr) 2008 Jobbskatteavdrag, steg 2 (10,7 mdkr) 2009 Jobbskatteavdrag, steg 3 (15 mdkr) Höjt grundavdrag, steg 1 (1,8 mdkr) 2010 Jobbskatteavdrag, steg 4 (10 mdkr) Höjt grundavdrag, steg 2 (3,5 mdkr) 2011 Höjt grundavdrag, steg 3 (7,5 mdkr) 2012 2013 Höjt grundavdrag, steg 4 (1,15 mdkr) 2014 Jobbskatteavdrag, steg 5 (12 mdkr) Höjt grundavdrag, steg 5 (2,5 mdkr) Källa: Regeringens budgetpropositioner. 47 000 kronor i minskad pension 2010 2018 enligt beräkningar från Pensionsmyndigheten. Totat rör det sig om 75 miljarder kronor, sedan kompensation för höjd garantipension och bostadstillägg räknats bort. Snuvade Persson pensionärerna på 258 miljarder? I debatten om pensionssystemet och bromsen nämns ofta Göran Persson. Detta då den socialdemokratiska regeringen i tre steg under åren 1999 2001 tagit totalt 258 miljarder kronor från AP-fonderna. Sveriges pensionärsorganisationer anför ofta att bromsen inte behövt slå till med sänkta pensioner som följd om dessa pengar varit kvar. Men överföringen skedde efter ett gemensamt beslut av de fem partierna i pensionsgruppen för att renodla pensionssystemet. Överföringen får AP-fonderna på 258 miljarder kronor gjordes för att kompensera staten för de kostnadsposter (t ex sjukersättning, garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningstillägg) som den tog över ansvaret för både ekonomiskt och praktiskt. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 18

Omkring 8 miljarder kronor att avskaffa pensionärsskatten Statsfinansiellt är det fullt möjligt att jämställa pensionsinkomster med förvärvsinkomster. Det beror till stor del på att de redan genomförda eller aviserade skattesänkningarna tagit oss mer än halvvägs till likställd skatt på pensionsinkomster. Totalt skulle ett likställande av förvärvs- och pensionsinkomst innebära ett årligt intäktsbortfall på omkring 7,5 till 8,5 miljarder kronor för staten när redan genomförda skattesänkningar räknas in. En sådan reform skulle kunna ske under en två- eller treårsperiod beroende av tillgängligt reformutrymme. Dock finns det, i praktiken, vissa svårigheter att genomföra lika skatt för pensionärer. Det beror på att regeringens skattesänkningar riktade mot pensionärer främst varit utformade som utökade grundavdrag, och därför relativt sett gynnat låginkomsttagare ännu mer än jobbskatteavdraget för förvärvsarbetande. Det kommer därför att vara svårt att helt likställa pensionsinkomster med löneinkomster, eftersom det inte är önskvärt att höja skatten för de pensionärer som har lägst inkomster. En viss fördyring av reformen är därför nödvändig, genom att delar av det utökade grundavdraget bibehålls. Exakt hur stor del av det utökade grundavdraget som måste behållas för att fördelningsprofilen på reformen ska vara acceptabel måste därför utredas. Fördyringen kommer dock troligtvis att vara av begränsad storlek, särskilt med tanke på att behovet av till exempel statligt bostadstillägg (som till större delen går till ålderspensionärer) minskar i och med sänkningen av skatten för pensionärer med låg inkomst. Det finns starka principiella skäl för att avskaffa den extra skatt som belastar landets pensionärer. En sådan reform kostar, men stimulerar samtidigt den inhemska efterfrågan. Lägre skatt för landets pensionärer skulle dessutom stärka deras ofta ansträngda privatekonomi och på så sätt bidra till en ökning av den egna välfärden. När det gäller finansieringen av ett avskaffande finns det utrymme inom offentlig sektor att få mer valuta av våra skattepengar. Endast en tredjedel av den offentliga sektorns skatteintäkter används till vård, skola och omsorg. Det är möjligt att både förbättra välfärdens kärna och sänka skatter. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 19

Fakta om pensionärsgruppen Pensionärerna är inte en homogen grupp. Det finns en stor spridning i gruppen både när det gäller ekonomi och hälsa. Det finns pensionärer som knappt har råd med mat för dagen eller till sitt boende. Men det finns också pensionärer som lever livet med guldkant. Första november uppgick antalet ålderspensionärer i Sverige till ca 1,9 miljoner, det vill säga de i befolkningen som är 65 år eller äldre och inte förvärvsarbetar. Denna grupp utgör nära en femtedel av Sveriges befolkning. Men sett till antal röstberättigade uppgår åldersgruppen 65 år eller äldre till 26 procent, dvs var fjärde väljare. Tittar vi i Pensionsmyndighetens statistik uppgår antalet pensionärer till nära 2,1 miljoner personer. Detta beror bland annat på att man kan börja ta ut sin allmänna pension från 61 års ålder. Pensionen kan tas ut i hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels omfattning. Inkomstpension och premiepensionen kan tas ut vid olika tidpunkter. För dem som är berättigade till garantipension betalas den ut först vid 65 års ålder. Pensionens nivå beror till stor del på arbetsinkomsterna tidigare i livet. Bristen på ekonomisk jämställdhet för pensionärer är därför ett resultat av situationen på arbetsmarknaden under deras förvärvsaktiva period. Att kvinnor generellt har lägre pensioner förklaras främst av att de förvärvsarbetat i mindre omfattning och till lägre lön än män tidigare i livet. Pensionerna har ökat trendmässigt för såväl kvinnor som män sedan 1991. Det som ofta leder till en högre pension är att ha arbetat heltid, vara högutbildad och att ha en bra avtalspension. Tabell 7. Sveriges befolkning, äldre än 65 år. (Antal) Ålder 2013 (1/11) 0 64 år 7 748 290 65 + år 1 885 299 65 74 år 1 054 541 75 84 år 569 012 85 94 år 242 905 95+ år 18 841 Totalt 9 633 589 Källa: SCB. Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll 20