Avräkning av garantipension mot tjänstepension

1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avräkning av garantipension mot tjänstepension I regleringsbrevet för 2008 har regeringen uppdragit åt Försäkringskassan att analysera effekterna av att använda ett bestämt belopp för tjänstepension och utländsk pension vid fastställande av beräkningsunderlag för personer födda 1937 eller tidigare. Idag används taxeringsuppgifter från Skatteverket vid fastställandet av beräkningsunderlaget för personer födda 1937 eller tidigare. Hypotesen som ligger till grund för uppdraget är: de som är födda 1937 eller tidigare är nu äldre än 70 år därför bör en eventuellt förhöjd tjänstepension under de första fem åren ha fasats ut och tjänstepensionen kommer i fortsättningen endast förändras med prisförändringen. Syftet med analysen är därför att belägga eller förkasta hypotesen genom att studera hur tjänstepensionerna för pensionärer födda 1937 eller tidigare har utvecklats mellan 2001 och 2006. I analysen av data över tjänstepensioner för personer födda 1937 eller tidigare framkommer att variationen i uppräkningstakt är stor. Många pensionärer har fler än en större sänkning i tjänstepensionen trots att tjänstepensionerna ska vara satta i fasta priser och inflationen varit positiv hela perioden. Vanligast är att tjänstepensionen är stigande varje år men cirka en tredjedel har ett eller flera år då tjänstepensionen minskar, under perioden 2001-06. På grund av den stora variationen i uppräkningen av taxerade tjänstepensionerna, så är slutsatsen att en modell med ett fast belopp som indexeras med någon faktor inte skulle vara tillräckligt träffsäker för att ersätta datainhämtning från Skatteverket. Beslut i detta ärende har fattats av försäkringsdirektör Gunnar Johansson, försäkringsdirektör Birgitta Målsäter, chefsjurist Eva Nordqvist och analytiker Bo Larsson, den senare som föredragande. Gunnar Johansson Bo Larsson Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

2 (21) Sammanfattning...3 Inledning...3 Tjänstepension - garantipension för ÅP-37...4 Tjänstepension 2001-06...6 Ökande tjänstepensioner...6 Både stigande och fallande tjänstepensioner...10 Fallande tjänstepensioner...15 Utomlands bosatta ÅP-37...18 Slutsatser...18 A. Beräkning av garantipension för ÅP-37...21

3 (21) Sammanfattning En kort översikt av avtalspensionerna, hädanefter benämnda tjänstepensioner, visar att en stor del av arbetsmarknaden i Sverige omfattas av någon form av tjänstepension, antingen via kollektivavtal eller enskilda avtal med arbetsgivare. Tidigare var dessa pensioner oftast av förmånstypen och värdesäkrade, numer är systemen oftast avgiftsbaserade. I de avgiftsbaserade systemen är uppräkningen av pensionerna inte enhetlig utan beror på hur kapitalet förvaltats. Dessutom använder inte de olika aktörerna identiska metoder för att räkna upp tjänstepensionerna. I avsnittet Tjänstepension - garantipension för ÅP-37 visas att garantipensionen är olika känslig för ändringar i beräkningsunderlaget vid olika nivåer på beräkningsunderlaget. Det innebär att det är viktigt att utvecklingen i tjänstepensionerna är väldigt homogen för pensionärerna inom ÅP-37 för att det ska gå att använda fasta belopp med uppräkning att ersätta faktisk tjänstepension vid fastställandet av beräkningsunderlaget. Genom att analysera data över tjänstepensioner och garantipensioner för individerna i ÅP-37 visas att variationen i uppräkningstakt mellan individer är stor. Standardavvikelsen i uppräkningstakten för dem med ständigt stigande tjänstepensioner i datasetet är omkring 10 % samtliga år. Dessutom överensstämmer inte uppräkningstakten i tjänstepensionerna med inflationstakten fullt ut. Slutsatsen från analysen är att baserat på den taxerade pensionen är det inte möjligt att ta fram en modell som på ett nöjaktigt sätt återspeglar faktiska tjänstepensioner i framtiden. Inledning I samband med att pensionssystemet reformerades fanns en önskan att inte ändra spelreglerna för dem som pensionerats eller skulle pensioneras inom en snar framtid, Socialdepartementet (1999). Samtidigt var det önskvärt att endast ha ett pensionssystem i drift. Därför gjordes en konvertering med speciella regler för dem som var födda 1937 eller tidigare, hädanefter ÅP-37. Även de födda mellan 1938 och 1954 har speciella konverteringsregler men de ingår inte i denna analys. Tjänstepensionssystemen har hittills (för dem som uppnått pensionsålder) bestått av två delar: den ena delen är en förmånsbestämd del och betalas därför oftast ut livsvarigt, den andra är en avgiftsfinansierad del och har oftast en utbetalningsperiod på 5 år. I och med att de som omfattas av bestämmelserna i ÅP-37 nu har nått en ålder av minst 70-år innebär det att de har varit pensionärer i minst fem år om de gick i pension vid 65-års ålder. Därför är det möjligt att tjänstepensionerna för ÅP-37 pensionärer inte kommer ändras mer än den årliga uppräkningen. Det skulle kunna möjliggöra förenklingar i hanteringen vid fastställandet av nivån på garantipensionen för personer som omfattas av ÅP-37; deras garantipension räknas av mot den taxerade tjänstepensionsuppgiften och utlandspensionsuppgiften, hädanefter

benämnd tjänstepension, men skulle kunna fastställas till ett individuellt belopp med indexering om det är så tjänstepensionen utvecklas. Genom att undersöka hur tjänstepensionen utvecklat sig för pensionärerna som omfattas av ÅP-37 kan hypotesen om att tjänstepensionerna utvecklas i paritet med prisnivån för dem över 70-år testas. För att underlätta analysen delas individerna in i flera olika grupper där huvudgruppen är de som har haft tjänstepension samtliga år 2001-2006. De är sedan indelade i tre undergrupper: konstant stigande tjänstepension alla år, konstant fallande tjänstepension alla år, både fallande och stigande tjänstepension över åren. Analysen börjar med att beskriva hur kopplingen mellan garantipension och tjänstepension ser ut. Därefter beskrivs data, först för hela gruppen pensionärer i ÅP-37, sedan indelat i mindre grupper för bättre överskådlighet. Analysen avslutas med slutsatser. 4 (21) Tjänstepension - garantipension för ÅP-37 Majoriteten av arbetstagarna i Sverige omfattas idag av något tjänstepensionssystem: SAF-LO för privatanställda arbetare som ersatt STP, ITP och ITPK för privatanställda tjänstemän, PA-91 som ersatts av PA-03 och Kåpan för statligt anställda, PA-KL som ersatts med PFA 98 och senare med PFA 01 för kommunalt anställda är de fyra stora tjänstepensionssystemen. STP var förmånsbestämd och räknades upp med prisbasbeloppet, medan SAF-LO är ett avgiftsbestämt system och eventuell uppräkning beror därmed på hur avgifterna har förvaltats. ITP är förmånsbestämt och baseras på inkomstbasbeloppet sedan 2003, ITPK är avgiftsbestämt och har funnits sedan 1990. PA-91 och PA-03 består både av en avgiftsbestämd del och en förmånsbestämd del som använder det förhöjda prisbasbeloppet som uppräkning. PA-KL var förmånsbestämt med koppling till förhöjda prisbasbeloppet, dess ersättare PFA 98 som bestod både av en avgiftsbaserad del och en individuell där egen förvaltare kunde väljas och PFA 01 består endast av den individuella delen, Sjögren Lindquist och Wadensjö (2005). Garantipensionen inom ÅP-37 beräknas i tre steg. Först tas beräkningsunderlaget fram vilket består av summan av tilläggspension, änkepension, folkpension som inte motsvaras av tilläggspension, skattepliktig utländsk ålders-, efterlevande-, förtids- och tjänstepension, pensionstillskott, svensk tjänstepension, visst tillägg till folkpension enligt nordiska konventionen om social trygghet. Därefter räknas beräkningsunderlaget uttryckt i prisbasbelopp upp enligt lag (1998:702) om garantipension. De fastställda nivåerna i lagen visas i Tabell 3 i bilaga A. Sist dras de utbetalda pensionerna ifrån det uppräknade beräkningsunderlaget, det vill säga beräkningsunderlaget förutom folkpensionen som inte ingår i tilläggspensionen och pensionstillskottet. Resultatet blir garantipensionen.

5 (21) Ensamstående Gift/registrerad partner Uppräknat beräkningsunderlag i prisbasbelopp 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 Uppräknat beräkningsunderlag i prisbasbelopp 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 Beräkningsunderlag i prisbasbelopp 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 Beräkningsunderlag i prisbasbelopp Figur 1:Känsligheten i uppräknat beräkningsunderlag för tjänstepensionen. Områdena där garantipensionen stiger eller är oförändrad med ökad tjänstepension är heldragna och områden där garantipension minskar med ökad tjänstepension är streckade. När kurvan är brantare än den prickade linjen ger ökad tjänstepension ökad garantipension, när kurvan är flackare ger ökad tjänstepension lägre garantipension. Avräkningen mellan tjänstepension och garantipension beror på nivån på beräkningsunderlaget. Det beror på de äldre skattereglerna med särskilt grundavdrag för vissa pensionärer som garantipensionen ersätter. För den föreslagna förändringen för sättet att beräkna tjänstepensionen i beräkningsunderlaget är det viktigt att garantipensionärerna inte får lägre pension vid användande av schablonen än de får idag. Är förhållandet mellan tjänstepension och garantipension entydigt positiv eller negativ kan alltid en approximativ lösning hittas där vissa överkompenseras om det inte går att hitta en exakt lösning som gäller alla. Genom att rita upp förhållandet mellan beräkningsunderlaget och det uppräknade beräkningsunderlaget så går det se hur garantipensionen ändras när tjänstepensionsdelen ändras. Figur 1 visar att för både gifta eller registrerade partners och ensamstående finns intervall i beräkningsunderlaget där garantipensionen faller när tjänstepensionen stiger. Det innebär att det inte går att överkompensera pensionärerna. De heldragna delarna i de två figurerna innebär att högre tjänstepension ger högre garantipension, alternativt påverkar inte garantipensionen. Däremot ger de streckade delarna i figurerna lägre garantipension vid en höjning i tjänstepensionen. Det betyder att det är viktigt att ha en väldigt exakt modell om det ska gå att byta från taxerad tjänstepension (där även utländska skattepliktiga pensioner ingår) till en schablon baserad på nuvarande tjänstepensionsnivå med en faktor som uppräkning.

6 (21) Tjänstepension 2001-06 Totalt ingår drygt 1,6 miljoner individer som har tjänstepension och/eller garantipension i datasetet som används till uppdraget. Av dessa har 809 214 tjänstepension samtliga år från och med 2001. Av dem som har tjänstepension har 386 693 också garantipension något år. Att ersätta inhämtandet av taxerad tjänstepension med ett individuellt fast belopp som indexeras, måste utföras på ett sätt som inte får stora konsekvenser för pensionärerna alternativt statsbudgeten. För detta krävs att tjänstepensionerna räknas upp med något relativt likartat index över åren. En första test av data visar att av de som har tjänstepension och/eller garantipension något år och är födda 1935 har drygt 150 000 individer fortfarande minskningar i sin tjänstepension eller stora ökningar i sin tjänstepension. Som stor ökning räknas en medelökning över fem procent per år. Valet av födelseår 1935 beror på att då var individerna 70 år inkomståret som de taxerade uppgifterna gäller för första året i datasetet. Totala materialet tyder på att variationen är stor i tjänstepensionernas utveckling. Genom att dela upp data i mindre grupper undersöks nedan om det finns homogena grupper med likartad utveckling på tjänstepensionerna i data. Ökande tjänstepensioner Gruppen med stigande taxerade tjänstepensioner varje år mellan 2001-2006 är störst, 520 264 personer. I Figur 2 visas åldersstrukturen på dessa. Det är tydligt att det stora materialet har en åldersstruktur som är jämn och där de yngre är något färre. Förklaringen till att de yngre är färre är förmodligen att de har haft en förhöjd tjänstepension första 5 åren vilket gör att de inte har stigande tjänstepension varje år. Av de 520 264 pensionärerna är majoriteten kvinnor, 295 316. Drygt hälften av dem med ökande tjänstepension varje år hade också garantipension något år, 261 674. En övervägande majoritet av dem med ökande tjänstepension varje år och garantipension något år är kvinnor, 225 943.

7 (21) Åldersstruktur för de med positiv tillväxt i tjänstepensionen Antal 0 20000 40000 60000 1900 1910 1920 1930 Födelseår Figur 2: Histogrammet visar åldersstrukturen på de individer som har stigande tjänstepension samtliga år 2001-2006. Spridningen av tjänstepensionerna för dem som haft garantipension något år är större för gruppen med stigande tjänstepension varje år, lägsta pensionen är 274 kronor per år och den högsta är över 900 000 kronor. Figur 3 visar ett histogram över dem med tjänstepensioner lägre än 200 000 kronor och som haft garantipension. Den överväldigande majoriteten har tjänstepensioner mellan 10 och 20 tusen kronor. Knappt 1 000 personer har en genomsnittligt tjänstepension över 200 000 av dem som haft garantipension något år. Bland dem som har haft både tjänstepension och garantipension är genomsnittliga tjänstepensionen högre hos männen än kvinnorna, dock återfinns de 13 högsta genomsnittliga tjänstepensionerna hos kvinnor.

8 (21) Tjänstepension för garantipensionärer Antal 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 0 50 000 100 000 150 000 200 000 Årlig tjänstepension i kronor Figur 3: Genomsnittlig tjänstepension för dem med garantipension något år och en genomsnittlig tjänstepension lägre än 200 000. Tillväxten i tjänstepensionerna för dem med ökande tjänstepension alla år är heterogen. I tabell 1 visas genomsnittlig ökningstakt 1 för tjänstepensionerna över de sex år som data existerar tillsammans med standardavvikelsen i tillväxttakterna. För att relatera till inflationen är även tillväxten i prisbasbeloppet med i tabellen. 2002 2003 2004 2005 2006 Medelökn. Tjänstep. Stdv. Medelökn. 0,0322 0,0214 0,0217 0,0891 0,0370 0,1044 0,0675 0,0704 0,1237 0,0830 Inflation 0,0271 0,0185 0,0181 0,0025 0,0076 Tabell 1: Utvecklingen i genomsnittlig tjänstepension för dem med stigande tjänstepension varje år. Inflationen är mätt som förändringen i prisbasbeloppet Det är tydligt att variationen är kraftig både mellan individer och över åren. Standardavvikelsen visar individuella variationen, medan den stora variationen mellan åren visar på att förändringstakten inte är speciellt stabil. Dessutom stämmer tillväxttakten i tjänstepensionerna dåligt överens med tillväxttakten i prisbasbeloppen. I Figur 4 och 5 illustreras variationen i tillväxttakten i tjänstepensionen för några slumpmässigt utvalda pensionärer. 1 Beräknad som kontinuerlig avkastning.

9 (21) Tillväxttakt för tjänstepension Procentuell förändring 0 1 2 3 4 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 4: Ökningstakten för ett urval av dem som har en tjänstepension som ökar med mellan 0 % och 5 % varje år. Urvalet av pensionärer som visas i Figur 4 har som högst en tillväxt på 5 % i sin tjänstepension. Totalt innehåller gruppen 304 497 av de 520 264 pensionärerna med stigande pensioner alla år. Det är ungefär lika många som varit ensamstående som gifta alternativt registrerade partners. Det finns en viss homogenitet i tjänstepensionsförändringarna för dem med tjänstepensioner som stiger med mindre än 5 % varje år. Den tjocka linjen som lagts in i Figur 4 representerar förändringen i prisbasbeloppet och visar att uppräkningen av tjänstepensionerna följer inflationen någorlunda. Gruppen består till drygt hälften av garantipensionärer och cirka 65 % av gruppen är kvinnor. Ett urval av de 215 767 pensionärerna som har en tillväxt i tjänstepensionen som är större än 5 % något år visas i Figur 5. År

10 (21) Tillväxttakt för tjänstepension Procentuell förändring 0 22 49 82 123 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 5: Ökningstakten för ett urval av dem som har en tjänstepension som ökar med mer än 5 % något år. Till skillnad mot pensionärerna med låg tillväxt i tjänstepensionen varje år har dem med något år av högre tillväxt betydligt mer heterogen ändringstakt på sina tjänstepensioner. Framförallt gäller det 2005 och 2006 då gruppen också avviker från förändringen i prisbasbeloppet, notera att när ökningstakten i prisbasbeloppet minskar 2005 så ökar tillväxten i tjänstepensionerna för urvalet. Detta förklaras förmodligen av att AMF hade extra hög uppräkning av tjänstepensioner detta år. Samtliga pensionärer födda 1937 med stigande tjänstepensioner varje år ingår i gruppen som har något år med en tillväxttakt över 5 %. Både stigande och fallande tjänstepensioner Pensionärer som har haft tjänstepension alla åren, åtminstone ett år har haft fallande tjänstepension och minst ett år stigande pension, består av 237 911 personer varav drygt 55 % är kvinnor. Majoriteten av dem med garantipension något år i gruppen är kvinnor, 74 838 av 87 941 garantipensionärer. År

11 (21) Åldersstruktur för de med något år med negativ tillväxt i tjänstepensionen Antal 0 10000 20000 30000 40000 50000 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 Födelseår Figur 6: Histogrammet visar åldersstrukturen på de individer som har både fallande och växande tjänstepension något år 2001-2006. Åldersfördelningen på gruppen med både växande och fallande tjänstepension presenteras i Figur 6. Åldersgrupperna 1931-36 är de som är absolut mest representerade i gruppen med både fallande och stigande tjänstepension i tidsintervallet. Det förklaras förmodligen av att de åldersgrupperna passerar 70- årsstrecket i mätperioden och därmed kan de ha haft en förhöjd tjänstepension första fem åren. Figur 7 visar antalet garantipensionärer för de olika genomsnittliga tjänstepensionerna under 200 000, knappt 900 individer i gruppen är ej med i histogrammet.

12 (21) Tjänstepension för garantipensionärer Antal 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 0 50 000 100 000 150 000 200 000 Genomsnittlig årlig tjänstepension i kronor Figur 7: Histogrammet visar antalet garantipensionärer för tjänstepensioner lägre än 200 000 kronor 2001-2006. I Tabell 2 visas medelutveckling och variation mätt som standardavvikelse för varje år. Dessutom visas förändringen i prisbasbeloppet. Tabellen bekräftar det som syntes i Figur 6, många individer födda 1931-36 har förmodligen haft en förhöjd tjänstepension första fem åren vilket ger den tre gånger högre standardavvikelsen. 2002 2003 2004 2005 2006 Medelökn. Tjänstep. Stdv. Medelökn. -0,0317-0,0272-0,0312-0,0368-0,0297 0,3142 0,2964 0,2440 0,2380 0,2193 Inflation 0,0271 0,0185 0,0181 0,0025 0,0076 Tabell 2: Utvecklingen i genomsnittlig tjänstepension för dem med stigande tjänstepension något år och fallande något år. Inflationen är mätt som förändringen i prisbasbeloppet. I Figur 8 visas förändringstakten för ett urval om 50 pensionärer med mellan 5 % och -15 % förändringstakt i tjänstepensionen varje år. Totala antalet pensionärer i den kategorin är 104 363 stycken. Det är tydligt att spridningen är

stor i förändringstakterna även om en viss tendens att följa inflationen finns. Det syns också att några av pensionärerna har negativ uppräkning mer än ett år. 13 (21) Tillväxttakt för tjänstepension Procentuell förändring 13 10 5 0 5 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 8: Förändringstakten för ett urval av dem som har en förändringstakt som ligger mellan 5 % och -15 % varje år. Inflationen mätt som förändring i prisbasbelopp är den tjocka svarta linjen. I Figur 9 visas därför bara ett urval av pensionärer med endast en minskning av tjänstepensionen. Det blir ingen förändring när man kontrollerar för flera fall vilket tydligt syns vid en jämförelse av Figur 8 med Figur 9. År

14 (21) Tillväxttakt för tjänstepension (ett fall) Procentuell förändring 12 10 5 0 5 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 9: Förändringstakten för ett urval av dem som har en förändringstakt som ligger mellan 5 % och -15 % varje år och som har maximalt ett år med fall i tjänstepensionen. Tjock svart linje är inflation. För att tydliggöra den stora variationen i data även sedan 70-årsdagen passerats, visas i Figur 10 alla individer födda 1932 som har garantipension något år mellan 2003 och 2008, har tjänstepension samtliga dessa år (på grund av att taxeringsdata används är faktiska tjänstepensionsåren 2001-06) och har en förändringstakt i tjänstepensionen som ligger mellan -10 % och 25 %. Resultatet är en figur med lika många tillväxttakter som individer 1 699 stycken. Inflationen är det tjockare svarta strecket som är inlagt. Även efter 2003 är variationen stor trots att samtliga individer har passerat 70-årsstrecket och därmed borde en eventuell sänkning av tjänstepensionen efter fem år ha inträffat. Heterogeniteten gör att det är omöjligt att konstruera ett system med ett fast tal och bestämd årlig uppräkning. År

15 (21) Tillväxttakt, tjänstepension för födda 32 med Garp Procentuell förändring 10 5 0 5 11 16 22 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 10: Förändringstakten för födda 1932 med garantipension och en förändringstakt som ligger mellan 25 % och -10 % varje år. Inflationen mätt som förändring i prisbasbelopp är den tjocka svarta linjen. Figuren visar att individerna i princip har individuella uppräkningstakter av sina tjänstepensioner. Fallande tjänstepensioner De med fallande tjänstepensioner över samtliga år är relativt få, totalt 876 pensionärer där samtliga är födda 1936 eller tidigare. Åldersstrukturen på dem med fallande tjänstepension visas i Figur 11. Av de 876 individerna har 209 haft garantipension något år, deras genomsnittliga tjänstepension över åren är mellan 274 kronor till 442 400 kronor. Majoriteten av dem med garantipension, 140 personer, är kvinnor som också har högre tjänstepensioner. År

16 (21) Åldersstruktur för de med negativ tillväxt i tjänstepensionen Antal 0 50 100 150 200 1910 1915 1920 1925 1930 1935 Födelseår Figur 11: Histogrammet visar åldersstrukturen på de individer som har fallande tjänstepension samtliga år 2001-2006. För att se i vilken takt tjänstepensionerna minskar för dem med konstant fallande tjänstepensioner varje år studeras förändringstakten. För att göra analysen tydligare delas individerna in beroende på hur stora minskningar av garantipensionen de har per år. Majoriteten har något år ett fall i tjänstepensionen som är större än 5 %, 819 av de 876. För dem med större fall i tjänstepensionen är också variationerna större. För att begränsa mängden individer så studeras gruppen med ett fall mellan 5 och 70 % varje år i Figur 12. Endast 33 individer finns i gruppen och av dem är 11 kvinnor och 22 män, dvs. kvinnorna är något underrepresenterade i denna grupp då de är knappt 40 % av totala materialet. Av de 33 som har mellan 5 och 70 % fall alla år har 14 personer garantipension något år. Det är alltså en större andel som har garantipension bland dem med stort fall än i totala gruppen med ständigt fallande tjänstepensioner.

17 (21) Hög minskningstakt på tjänstepension Procentuell förändring 70 63 55 45 33 18 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 12: Minskningstakten för dem som har en tjänstepension som faller med mellan 5 % och 70 % varje år. I Figur 13 visas hur förändringstakten ser ut för den lilla grupp som har små fall i sin tjänstepension över åren. Gruppen på totalt 57 individer består av 7 kvinnor och 50 män. Endast 14 av de med små fall har haft garantipension något år. Det är tydligt att variationen på minskningen i tjänstepensionen för den lilla gruppen som studeras i Figur 13 är stor. De flesta verkar visserligen ha haft någorlunda likartad förändring mellan 2005 och 2006 men övriga år är spridningen stor. Ingen större skillnad mellan Figur 13 och Figur 12 syns, vilket leder till slutsatsen att gruppen pensionärer som omfattas av ÅP-37 är mycket heterogen. År

18 (21) Låg minskningstakt på tjänstepension Procentuell förändring 5 4 3 2 1 0 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 13: Minskningstakten för dem som har en tjänstepension som faller med mellan 0 % och 5 % varje år. År Utomlands bosatta ÅP-37 En del av dem inom ÅP-37 är bosatta utomlands. För att kunna beräkna garantipension för dem får Försäkringskassan idag uppgift om tjänstepension för personer med särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) via kontrolluppgift från Skatteverket med stöd av: förordning (2002:290) om utlämnande av vissa uppgifter till Försäkringskassan från Skatteverkets beskattningsdatabas. Denna förordning löper ut nästa år. Om inte en schablon med ett fast belopp som räknas upp ersätter användandet av faktiskt utbetald tjänstepension behöver denna förordning förlängas. Slutsatser Analysen visar att för många tjänstepensionsinkomster ändras garantipensionen mer än en ändring i beräkningsunderlaget. Det innebär att en modell med individuellt fast belopp som räknas upp med en faktor över åren måste vara mycket träffsäker. I annat fall får det konsekvenser både för enskilda individer som kan drabbas av garantipensionssänkning som inte motsvaras av en faktisk

höjning av tjänstepensionen, men även för staten som kan få förhöjda kostnader som enbart beror på en modell som inte motsvarar verkligheten tillräckligt bra. För bättre överskådlighet har pensionärerna i ÅP-37 med tjänstepensioner delats in i tre grupper, alltid fallande tjänstepension, alltid stigande tjänstepension samt de som både har fallande och stigande tjänstepension något år. De med fallande tjänstepensioner är den mest heterogena gruppen men den är också väldigt liten, knappt 1 000 personer. Den största gruppen är de med alltid stigande pensioner som är fler än en halv miljon pensionärer. Det är fortfarande en stor variation inom gruppen till exempel är standardavvikelsen mellan 6,75 % och 12,37 % samtliga år. Dessutom följer inte uppräkningen förändringen i inflation mätt med prisbasbeloppet. Slutligen är variationen stor för gruppen med både stigande och fallande tjänstepension, framförallt visar det sig att det är många som är äldre än 70 och fortfarande har fallande tjänstepension något år. Sammantaget leder analysen till slutsatsen att variationen i de taxerade tjänstepensionerna är för stor för att kunna ersättas av ett fast belopp med uppräkning. För många personer skulle få en annan garantipension än vid användandet av faktiska uppgifter, några skulle drabbas av lägre garantipension och några skulle få högre garantipension vid användandet av en schablon. Förslagsvis löses problemet med utomlands boende genom att förordning (2002:290) om utlämnande av vissa uppgifter till Försäkringskassan från Skatteverkets beskattningsdatabas förlängs. 19 (21)

Referenser SVAR PÅ UPPDRAG I 2008 ÅRS Förordning (2002:290) om utlämnande av vissa uppgifter till Försäkringskassan från Skatteverkets beskattningsdatabas Lag (1998:702) om garantipension Sjögren Lindquist, Gabriella och Wadensjö, Eskil. Inte bara socialförsäkringar-kompletterande ersättningar vid inkomstbortfall, band 2. Expertgruppen för studier i samhällsekonomi, 2005 Socialdepartementet. Proposition 1999/2000:127 Garantipension för personer födda år 1937 eller tidigare. Regeringen, 1999. 20 (21)

21 (21) A. Beräkning av garantipension för ÅP-37 För pensionärer födda 1937 eller tidigare tas ett beräkningsunderlag fram vilket består av summan av: tilläggspension, folkpension som inte ingår i tilläggspension, pensionstillskott, änkepension, nordiskt tillägg, tjänstepension och utländsk pension som beskattas. Beräkningsunderlaget räknas sedan upp i enlighet med Tabell 3 för att korrigera för att pensionerna numer beskattas. Garantipensionen består av skillnaden mellan uppräknat beräkningsunderlag och beräkningsunderlaget plus folkpension och pensionstillskott. Beräkningsunderlag P i prisbasbelopp för ogift Beräkningsunderlag P i prisbasbelopp för gift högst 0,25 högst 0,25 P 1 = P högre än 0,25 men lägre än 1,354 lägst 1,354 men lägre än 1,529 lägst 1,529 men högst 3,16 högre än 3,16 högre än 0,24 och lägre än 1,354 högre än 1,354 men högst 2,8275 högre än 2,8275 Omräknat beräkningsunderlag P 1 i prisbasbelopp P 1 = P 1,5174-0,1193 P 1 = P 1,343-0,1168 P 1 =2,17+0,60 (P-1,51) P 1 = P P 1 =1,935+0,60 (P-1,34) P 1 = P Tabell 3: Omräkning av beräkningsunderlag för bestämning av övergångsvis garantipension, tabellen är från lag (1998:702) om garantipension.