remissversion Bredbandsstrategi för Skåne

remissversion Bredbandsstrategi för Skåne

REMISSVERSION Bredbandsstrategi för Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Kommunikationsavdelningen, Region Skåne Omslagsfoto: Fredrik Nyman och Susanne Walström, Johnér Bildbyrå Print: Servicelaget, Region Skåne Upplaga: 200 ex I din hand håller du ett av sektorsprogrammen som ingår i det Regionala utvecklingsprogrammet för Skåne 2009-2016. Andra områden som ingår i utvecklingsarbetet är arbetsliv, boende, forskning och utveckling, kommunikationer, kultur, utbildning, miljö och klimat, folkhälsa samt näringsliv. För att ta del av samtliga sektorsprogram, besök: www.skane.se/utvecklingsprogrammet. Se även översiktsbild på sid 16-17.

Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 5 Varför en bredbandsstrategi? 5 Bredband för alla i Skåne 5 Bredbandsstrategin en del av det regionala utvecklingsarbetet 5 2. Nulägesbeskrivning 6 Vad är bredband 6 Bredbandsstrategi för Sverige 6 Digital agenda 7 3. Användningsområden och nyttan av IT 8 Tillväxt 8 Attraktionskraft 8 Bärkraft 9 Balans 9 4. Mål och vision för bredbandsutbyggnaden i Skåne 9 Långsiktig vision 9 Mål för utvecklingen till 2020 9 5. Genomförandeprocess 9 6. Val av teknik 12 7. Aktörer och samverkan i Skåne 13 8. Kostnader och finansiering 13 9. Handlingsplan för fortsatt utbyggnad 14 Ett genomförandeprojekt etableras 14 Nät/Teknik 14 Kostnader och utbyggnadsstrategier 14 Modell för offentlig-privat-samverkan (OPS) 14 Finansiering 15 Kommunala IT-strategier 15 Samordning med kommunernas och Region Skånes interna IT-arbete och roll som användare av tjänster 15 Stöd till projekt på landsbygden 15 Information och kommunikation 15 Sektorsprogram 16 Referenser 18 Kontaktpersoner: Mats Petersson, Region Skåne, 044-309 33 01, mats.petersson@skane.se Kristoffer Levin, Region Skåne, 044-309 33 30, kristoffer.levin@skane.se Christer Lannestam, SkåNet AB, 0708-546770, christer.lannestam@skanet.se 3

Ett snabbt bredband är lika viktigt som väg- och elnät för företag och boende. Skåne liksom övriga Sverige bör bli världens mest framgångsrika digitala samhälle.

Bredbandsstrategi för Skåne 1. Syfte och bakgrund Varför en bredbandsstrategi? Ett snabbt bredband är lika viktigt som väg- och elnät för företag och boende. Skåne liksom övriga Sverige bör bli världens mest framgångsrika digitala samhälle. De höga målsättningarna har IT- och regionministern Anna-Karin Hatt framhållit. Ett snabbt bredband är också viktigt för en regions utveckling. Möjlighet att, till rimlig kostnad för kunden, erbjuda snabbt bredband för alla företag och hushåll kan vara en överlevnadsfråga för många bygder. Allt fler tjänster digitaliseras och viktig samhällsservice utvecklas i allt snabbare takt. Exempelvis e-hälsa som är ett kostnadseffektivt vis att öka interaktionen mellan läkare och patient. För en åldrande befolkning ges möjligheter till meningsfull tillvaro och bättre vård i hemmet, vilket även minskar kostnaderna för samhället. Samtidigt växer dagens generation upp med Internet som en naturlig del av vardagen, där bredbandet är infrastrukturen som ger oanade möjligheter i det digitaliserade samhället. För att klara framtidens utmaningar och för att kunna dra nytta av den digitaliserade utvecklingen krävs en satsning på en ny generation bredbandsnät som medger betydligt högre kapacitet än det vi har idag (se kap. 3). För att bygga vidare på ett bredbandsnät som klarar av framtida utmaningar tas nu en Bredbandsstrategi för Skåne fram. Denna syftar till att: skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden i Skåne, belysa utvecklingsbehoven ur ett samhällsperspektiv samt att ta fram förslag på en konkret handlingsplan som belyser olika aktörers ansvar, finansieringsmetoder och utbyggnadsstrategier för att nå det uppsatta målet. Bredband för alla i Skåne Sedan början av 2000-talet har Bredband för alla i Skåne, BAS, byggts ut till alla tätorter med fler än 200 invånare samt till ett antal mindre. Idag är 301 orter anslutna. BAS-nätet består av 14 kommunala stadsnät i Skåne och är ett regionalt öppet nät som ägs av en upphandlad partner (för närvarande Tele 2). Syftet med samverkan mellan Region Skåne, kommunerna och marknadsaktörerna var att ge ett bättre och mer sammanhållet nät på kortare tid. Det statliga stödet för bredbandsutbyggnad samordnades under 2002-2008 och 2008 slutfördes utbyggnaden. Bredbandet är ett optiskt fibernät som finns tillgängligt att hyra för alla operatörer på lika villkor. Nätet är byggt fram till telestationen i varje ort, vilket ger majoriteten av skåningarna tillgång till en digital abonnentanslutning i kopparledningar, ADSL. Utbyggnaden har haft stor betydelse för Skånes utveckling, men är inte tillräcklig för att möta framtidens krav. Idag digitaliseras samhället allt snabbare på ett genomgripande vis. Digitaliseringen innebär förändringar i beteende och tiden vi är uppkopplade på Internet: vi läser tidningar, ser film, spelar spel, deltar i sociala medier och forum, sprider bild och text samt söker mycket mer aktivt information på nätet. Fysiska möten ersätts av digitala, som också leder till ökade kontakter. Nyttan för både den enskilde användaren och för samhället kan vi knappt överskåda. BAS-nätets infrastruktur kan bli en viktig grund att bygga vidare på i den fortsatta utbyggnaden i Skåne. 100 Mbit/s kräver att fibern dras betydligt närmare slutkunden än vad dagens ADSLlösningar kräver. Bredbandsstrategin en del av det regionala utvecklingsarbetet I det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne tydliggörs de viktigaste utmaningarna och målsättningarna för planerings- och utvecklingsinsatser i Skåne. I det regionala utvecklingsarbetet ges den samlade bilden av alla skånska aktörers viljeinriktning. Genomförandet är således beroende av insatser från kommuner, myndigheter, näringsliv, organisationer, företag, enskilda medborgare, universitet och högskolor. Region Skånes roll är att verka som koordinator, inspiratör och samlande kraft i den regionala utvecklingen, dels att vara aktör i vissa av genomförandeprocesserna. När Bredbandsstrategi för Skåne har beslutats, blir det ett regionalt sektorsprogram. Därmed blir det en viktig 5

Figur 1 Förverkligandet av visionen och målen utifrån det regionala utvecklingsprogrammet. Genomförande Kommunala översiktsplaner Verksamhetsplaner Handlingsprogram Projekt Investeringar Insatser hos kommuner, statliga verk, Region Skåne med flera aktörer Exempel på sektorsprogram med detaljerade mål Infrastrukturplan Trafikförsörjningsplan Arbetsmarknadsinsatser Miljöprogram Skånsk Livskraft vård och hälsa Kulturpolitiskt program Visioner, mål, utmaningar och insatser Regionalt utvecklingsprogram 6 roll i förverkligandet av det regionala utvecklingsprogrammet. Bredbandsstrategin har framförallt koppling till en av de fem utpekade utmaningarna i programmet; att öka den skånska tillgängligheten. 2. Nulägesbeskrivning Vad är bredband? Det finns ingen exakt definition av vad bredband är. I dagligt tal menar vi en snabb Internetuppkoppling och sammanfattar olika tekniker för att koppla upp datorer till Internet. Den tekniska definitionen av bredband är att det är ett överföringsmedium med hög bandbredd mätt i Hertz eller i bit/s. Då bredbandet är en del av infrastrukturen kan det definieras som att det möjliggör hög kapacitetsöverföring av digitala tjänster. Det går inte heller att säga hur snabb en uppkoppling bör vara för att kallas bredband. Konvergensen ökar mellan bredband, tv och telefoni. Det innebär att de olika tjänsterna använder varandras nät, bredband i mobilen och bredband i datorn som några exempel. Olika tjänster, såsom tv och webb förenas med kommunikationstjänster såsom telefoni, videokonferens och e-post. Detta ökar kraven på infrastrukturen. Maxkravet för bredband 2002 var 1 Mbit/s, vilket idag är minimistandard. Detta visar att det i dagsläget är svårt att förutspå framtida krav, tjänster och användningsområden. Att titta i backspegeln ger dock en tydlig antydan hur snabb utvecklingen går framåt (se figur 2). Bredbandsstrategi för Sverige 2008 presenterade Regeringen en ny Bredbandsstrategi som tydliggör politikens inriktning. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En förutsättning för att möta framtidens utmaningar är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. Det innebär att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband på minst 100 Mbit/s senast 2020. Att uppnå detta mål kräver en betydande utbyggnad av fibernät, och att både fasta och trådlösa nät uppgraderas med ny teknik. Den nationella bredbandsstrategin tydliggör att det i första hand är marknaden som ska investera i nya

Figur 2 Utvecklingen av bredbandsnät i ett normalsvenskt hushåll 1995-2010 och med prognos till 2025 (exponentiell skala). nät. Offentligt stöd ska i första hand ske i områden där det inte är troligt att marknaden investerar till år 2020. För att uppnå de uppsatta målen i bredbandsstrategin har ett nationellt bredbandsforum bildats. I detta forum möts representanter för organisationer, företag, myndigheter och regeringen för att tydliggöra utbyggnadsstrategierna. Digital agenda I EU-kommissionens strategi för Europa år 2020 ingår en Digitala agenda för Europa. Syftet med den digitala agendan är att lägga fast en handlingsplan för att maximera informations- och kommunikationsteknologins sociala och ekonomiska potential i Europa. Internationellt har Europa sackat efter flera industriländer inom bland annat innovationsutveckling, Internetanvändning och tillgång till bredband med hög överföringshastighet. EU-kommissionen påvisar flera hinder mot ett effektivt utnyttjande av informationsteknologin. Ett kapacitetsstarkt bredband är en förutsättning, men dock inte tillräckligt för att nå den fulla potentialen av de digitala teknikerna. Andra viktiga områden att arbeta med är att: radera hinder för näringslivet och undvika fragmenterade marknader, samordna spektrumanvändning för att underlätta användningen av trådlöst bredband, stärka säkerheten och tilliten så att digitala tjänster kan användas utan risk för intrång och med skydd mot personuppgifter samt att främja den digitala kompetensen och öka datoranvändningen bland befolkningen. Den svenska regeringen har, på initiativ av IT- och regionminister Anna-Karin Hatt, beslutat att en digital agenda även tas fram för Sverige. Syftet är att Sverige ska bli världens mest framgångsrika digitala ekonomi. 7

8 3. Användningsområden och nyttan av IT Det regionala utvecklingsprogrammet utgår från målsättningarna för tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Dessa målsättningar kan också användas för att beskriva nyttan med tillgången till bredband och till digitala tjänster. Tillväxt En högklassig IT-infrastruktur gynnar tillväxten inom hela det skånska näringslivet. Inte minst i den skånska IT-branschen. Ett starkt IT-kluster fungerar som motor. IT-klustret i Skåne är fortfarande relativt litet, mätt i sysselsättning och produktion, jämfört med Stockholmsregionen. Men produktivitetsökningen är hög i Skåne i jämförelse med andra branscher. Det skånska IT-klustret är framförallt fokuserat på mobil kommunikation, med Sony Ericsson som den ledande aktören. Internationellt sett står IT-sektorn för en mycket stark tillväxt. Produktivitetsökningen i Europa uppskattas årligen till 20 procent. Under åren 1995 till 2004 stod IT-sektorn för 40 procent av den samlade tillväxten i Europa. Ändå kan det konstateras att den allra största produktivitetsökningen finns i de IT-användande sektorerna. I princip alla företag och arbetsplatser är idag beroende av digitala tjänster, genom att ta emot och sända stora mängder data. Även de allra minsta företagen ingår i ett globalt sammanhang. Exempel på företagens användningsområden är: Marknadsföring Kommunikation med kunder och leverantörer Omvärldsbevakning Design och projektering Löpande drift och produktionsstyrning Administration Företagens bredbandsanvändning växer snabbt, med ökade krav på kapacitet som följd. Till exempel blir det allt vanligare att företag abonnerar på datorprogram. Istället för att ha programmet på en egen server, jobbar de mot en extern server där alla program och filer sparas i så kallade molntjänster. Detta ställer höga krav på stor kapacitet i överföringen och också hög driftssäkerhet. Stora företag med mycket datatrafik kan köpa speciallösningar för att nå fram till det nationella och internationella stamnätet. Mindre och medelstora företag är däremot beroende av att få sina bredbandstjänster levererade via ett gemensamt distributionsnät, där kostnaderna fördelas på många användare. Kapacitetsbegränsningar är redan idag tillväxtbegränsande för företagen och utgör ett hinder för nyetableringar. Attraktionskraft De geografiska områden som erbjuder bredband av hög kapacitet är attraktivare för boende och för näringslivet än de som inte har det. Ett attraktivt Skåne kräver bredband till alla. Att kunna arbeta hemifrån är en självklarhet för många och en förutsättning för att attrahera medarbetare till en ort eller region. Utan bredband med hög hastighet kommer inte yngre arbetskraft att söka sig till orten, vilket leder till utarmning och negativ demografisk utveckling. Hushållens användning av digitala tjänster för nytta och nöje ökar snabbt. Allt fler sköter sina affärer, söker tjänster och service via sin dator samt använder massmedierna (sociala medier, film, tv, radio, tidningar med mera) via Internet. E-hälsa och sjukvården utvecklar fortlöpande nya tjänster. Utbud och kvalitet utvecklas snabbt och därmed också kapacitetsbehovet. Kulturen är också ett område som i hög grad påverkas av IT-utvecklingen och av Internet. Produktionssättet ändras helt genom snabbare uppkopplingar. De tidigare konsumenterna blir även producenter genom sociala medier och nätverksskapande. Film, musik och spel laddas ner via Internet. När utbudet ökar, växer målgrupperna och driver på en ökande efterfrågan på ett kraftfullt bredband. IT bidrar även till att sprida kultur och kulturarvet på ett nytt kreativt sätt, genom film, konserter och teatrar via Internet. I Skåne finns bland annat en Regional strategi för utveckling av infrastrukturen för spridning och tillgänglighet av digitalt förmedlad rörlig bild. Strategin visar på snabba uppkopplingsmöjligheter och teknikens möjligheter. Den garanterar tillgång till ett brett utbud av digitalt förmedlade rörliga bilder i professionella, offentliga visningsrum. Förbättrade uppkopplingsmöjligheter är också av betydelse för besöksnäringen. Tillgängligheten till natur och kultur kan öka med hjälpmedel som exempelvis GPS. Det finns också exempel från Skåne där digital teknik ökar upplevelsen av kulturarvet, exempelvis fornminnen.

Bärkraft Bredband är viktigt för vård och omsorg. Stora informationsmängder överförs mellan olika institutioner. Även från ett enskilt hushåll kan kapacitetskrävande information behöva föras över till en vårdinrättning i samband med kvalificerad vård i hemmet. Betydelsen av IT ökar i utbildningssammanhang, där allt mer av undervisningen sker på distans. Det är också viktigt att kunskap i hantering av IT-baserade hjälpmedel blir en naturlig del för barnen i undervisningen. IT leder till en förbättrad miljö genom bland annat besparing av arbetsresor. Men det finns också andra exempel på kopplingen mellan energi, IT och miljö. Ny teknik är energibesparande. Undersökningar visar att övervakning och styrning med hjälp av IT kan minska energibehovet i byggnader med upp till 17 procent och minska koldioxidutsläppen med upp till 27 procent. Balans Om inte hela Skåne gagnas av utbyggnaden av ett kapacitetsstarkt bredbandsnät kommer skillnader i utvecklingsförutsättningar och tillväxt inom länet att öka. Balans handlar också om attraktivitet och att kunna bo och verka i hela Skåne. Orter som inte kan erbjuda bra bredband till alla får allt svårare att behålla sin befolkning, med en snabbt åldrande befolkning som följd. En tillräckligt hög kapacitet på bredbandsuppkopplingen betyder mycket för om ett företag kan stanna kvar på en ort och också för att locka till sig nyetableringar. Den största nyttan av bra bredband gäller glesbygdsföretag. Perifert placerade företag kan genom att få tillgång till bredband med hög kapacitet, verka på samma villkor som storstadskonkurrenterna. Jordbruksföretag och andra inom vissa branscher måste vara lokaliserade på landsbygden, men ur både tillväxt- och balansperspektiv krävs att även dessa kan erbjudas ett kapacitetsstarkt bredband. 4. Mål och vision för bredbandsutbyggnaden i Skåne Långsiktig vision Bredbandssatsningen ska väsentligt bidra till att öka regionens och kommunernas tillväxt, attraktionskraft och bärkraft. Den ska möjliggöra ett Skåne där det är möjligt att bo och verka överallt. Hela Skånes befolkning ska ha tillgång till morgondagens tjänster och den digitala klyftan ska minska. Till samtliga Skånes orter ska det finnas ett öppet, konkurrensneutralt nät. Alla Skånes offentliga förvaltningar ska utveckla sin verksamhet och tillgänglighet genom att nyttja IT-tekniken och e-kommunikation. Genom samverkan bör ett flertal tjänsteleverantörer etablera sig och nå hushållen med sitt tjänsteutbud. Konkurrens i utbud och priser ger bättre förutsättningar för småföretag och offentlig förvaltning. Det skånska näringslivet ska vara i framkant genom en produkt- och tjänsteutveckling som stimuleras av god tillgänglighet till bredband. Initiativet ska skapa en betydande uppmärksamhet och goodwill som Skåne kan tillgodogöra sig i många andra sammanhang. Utbildning och forskning ska ges förutsättningar. Mål för utvecklingen till 2020 Övergripande målsättning för Skånes bredbandsinfrastruktur: Minst 95 procent av Skånes hushåll respektive arbetsplatser ska ha möjlighet att ansluta sig till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s, till rimlig kostnad för slutkunden. 100 procent av alla skolor och offentliga inrättningar ska ha tillgång till 100 Mbit/s. All bredbandsutbyggnad ska ske genom öppna och konkurrensneutrala nät. 5. Genomförandeprocess I januari 2010 beslutade Regionala tillväxtnämnden att en skånsk bredbandsstrategi skulle utarbetas. Det löpande arbetet med att framställa bredbandsstrategin har bedrivits av en strategigrupp som letts av Region Skåne, tillsammans med SkåNet AB och konsultstöd. Löpande avstämningar under arbetets gång har skett med Kommunförbundet Skåne. Arbetet med bredbandsstrategin inleddes i samband med en strategikonferens i Malmö den 19 mars 2010. Konferensen hade företrädare från skånska kommuner, Näringsdepartementet, EU och ledande marknadsaktörer. Konferensen visade att det finns en bred uppslutning bland såväl offentliga som privata aktörer om 9

att behoven och vinsterna av en fortsatt utbyggnad är stora, samt att strategin för den fortsatta utbyggnaden av bredband i Skåne behöver uppdateras. I september 2010 genomfördes en dialogrunda med företrädare för skånska kommuner, stadsnät och Kommunförbundet Skåne. De viktigaste slutsatserna av denna dialog sammanfattas i följande punkter: Det är en kommunal angelägenhet att fiber dras i nyateblerade områden och att samförläggning säkerställs. Det är viktigt att tydliggöra skillnaden mellan att ha ett mål på 90 procent täckning jämfört med 95 procent täckning och vad detta innebär rent geografiskt. Då de sista procenten med största sannolikhet ligger i Skånes mer glesbefolkade delar. Det är viktigt med omvärldsanalys för att kunna belägga konkurrenssituationen. Det är oklart vem som ska betala den fortsatta utbyggnaden. Varken marknaden eller det offentliga kan ta en så stor investering på egen hand. Det är viktigt att belysa det offentliga Skånes roll. Både om slutanvändare och på hur finansieringsformer och avskrivningstider inom det offentliga kan vara längre än i den privata marknadsekonomin. Offentlig-privat-samverkan (OPS). Alla är överens om att en generell uttolkning som någon form av samarbete offentligt/privat är en förutsättning även om det inte dras till ytterligheten en (1) stor gemensam upphandling. Åsikter framfördes att även om det blir separata mindre upphandlingar är det ett stort värde i om de utgår från en gemensam strategi och gemensamma värderingar och principer. Det konstaterades att det är hög tid för alla kommuner att ta fram ett nytt infrastrukturprogram, alternativt kommunala IT-strategier. Det är upp till varje kommun att besluta om det är aktuellt med kommunal medfinansiering till bredband eller inte. Vidare diskuterades det om regionen eller berörd kommun själv skulle kunna ställa upp med medel som en katalysator. Man efterfrågade ett tydligare underlag att ta ställning till. i dess verksamhet. Det behövs utbildning av såväl politiker som tjänstemän. Det behövs en samlande kraft som kan bidra till kunskapsspridning, regler samt stöd för ansökan om bidrag. Det finns en stor önskan om en regional bredbandsstrategi och att Region Skåne på olika sätt kan vara ett stöd för kommunerna i deras arbete. Under hösten 2010 hölls dialoger med ett antal ledande marknadsaktörer, dels operatörer, dels företag som specialiserat sig på produkt- och tjänsteutveckling. Företagen bjöds in till enskilda rundabordssamtal. De företag som medverkade var Acreo, Telenor, Tieto, Ericsson, Telia och Tele 2. Aktörernas synpunkter beaktades i framtagandet av strategin. De viktigaste slutsatserna av dessa samtal sammanfattas i följande punkter: Målet på 100 Mbit/s år 2020 i den nationella bredbandsstrategin är inte för högt, utan ses som en självklarhet. En del menar till och med att det är för lågt. Grunden för att uppnå målet är ett fibernät. De trådlösa teknikerna är viktiga men kommer inte att kunna ersätta fibern. Istället ska de båda teknikerna ses som komplement till varandra. Rollerna för de olika teknikerna bör renodlas. Mål för de olika teknikerna bör specificeras. Fast eller trådlöst blir i framtiden olika accesstekniker. Marknadskrafterna kommer troligen inte att klara av de uppsatta målen till år 2020 på egen hand. Det innebär inte nödvändigtvis att det är skattekollektivet som ska betala, men det kräver med största sannolikhet någon form av offentlig-privat-samverkan. Det offentliga har en mycket viktig uppgift i att säkerställa konkurrens och öppna nät. Nyttan kan exemplifieras i oändlighet men det finns ett behov av på ett tydligare sätt belysa samhällsekonomiska nyttan av en investering och exempelvis rationaliseringsvinster. Dialogmöten har också hållits med kommunikationsmyndigheten PTS. 10 Det är viktigt att föra fram mer vad kommunens nytta kan vara och visa på nyttan för kommunen

foto: fredrik nyman, johnér bildbyrå

foto: Susanne walström, johnér bildbyrå 12 6. Val av teknik Teknikutvecklingen inom bredbandsområdet har varit enastående sett ur ett historiskt perspektiv. Utvecklingen har på ett par decennier gått från uppringt modem via ADSL till den nya generationens Internet, som kort sammanfattat kan delas upp i två kategorier, fiber och trådlöst (eller mobilt). Fibern har en nästan obegränsad kapacitet och medger hastigheter på minst 100 Mbit/s om den byggs ända till hemmet. Ofta kompletteras fibern med andra tekniker den sista biten till slutanvändaren, exempelvis kopparledningar (som i en ADSL-lösning då fiber byggs till telestationer eller till andra anslutningspunkter) eller trådlöst (LAN). Ju närmare fibern dras till slutanvändaren desto högre blir hastigheten. Tredje generationens mobilnät (3G) var de första som i större skala har använts till Internet. Dessa har vid gynnsamma förhållanden kunnat klara av 7 Mbit/s. Den fjärde generationens mobilnät (4G), kan ge betydligt högre hastigheter, dock finns det en del faktorer som kan begränsa kapaciteten; om många använder näten samtidigt, hur långt slutanvändaren befinner sig från masten mm. En annan aspekt är att en 4G-mast kräver fiberanslutning. För att nå det uppsatta målet i Skåne om 100 Mbit/s till 95 procent av befolkningen, kommer det att krävas stora satsningar på infrastruktur. Grunden i denna satsning är fibern. Det går inte idag säga att alla problem kommer att lösas via fiber, då det hela tiden pågår en utvecklingsprocess. Trådlösa tekniker kan ha stor betydelse för uppkopplingsmöjligheterna framförallt på landsbygd eller i mindre orter där utbyggnadskostnaderna för fiber ända till hemmet är mycket stora. Det är viktigt att poängtera att fibern och de trådlösa teknikerna har olika användningsområden. Fiberns styrka är att den kan ge mycket hög kapacitet och därmed styra möjligheten till att kunna utveckla nya tjänster. Utvecklingen av de trådlösa teknikerna skapar samtidigt möjligheter att bredda användningsområdet, deras styrka är just att de är trådlösa. Som ett exempel kräver många nya tjänster hög överföringskapacitet, men framväxten av den mobila tekniken gör att tjänsterna kan följa med

människor ut i vardagen, i naturen eller på caféet och därmed få ett större användningsområde. 7. Aktörer och samverkan i Skåne Sedan liberaliseringen av telekommarknaden i mitten av 1990-talet, har utvecklingen på bredbandsområdet varit genomgripande. Idag finns inget monopol som tar på sig samhällsansvaret och ser till att alla får tillgång till bredband. Det har emellertid blivit allt tydligare att de tättbebyggda områdena i storstäderna gynnas. Mindre orter och landsbygden är kanske de som har mest nytta av bredband, men får inte de tjänster som de behöver. Regeringens bredbandsstrategi har som utgångspunkt att det är marknaden som är huvudansvarig för tillhandahållandet av bredband, medan det offentliga i första hand ska stimulera med bidrag till områden där det inte är lönsamt för marknaden att investera. Bredbandsutbyggnaden är viktig för att alla ska kunna bo och verka i hela Skåne och hela Skåne måste kunna ta del av utbyggnaden. Därför är det viktigt att det offentliga Skåne följer upp den fortsatta utbyggnaden, så att investeringarna inte bara görs där det är i första hand är lönsamt för marknaden. Olika typer av geografier och konsumenter har olika förutsättningar. Det krävs olika strategier för att åstadkomma en fortsatt utbyggnad i exempelvis större städer, tätorter och på landsbygden. Med gemensamt agerande i Skåne skapas möjlighet att påverka marknaden genom att bevaka samhällsperspektivet och samtidigt stimulera till en snabbare framväxt av öppen IT-infrastruktur. Många olika kategorier av aktörer är inblandade för att skapa goda marknadsförutsättningar för bredbandsutbyggnaden, däribland nätägare, operatörer, tjänsteleverantörer, kommuner, myndigheter, fastighetsägare, byggherrar, byalag, villaföreningar och slutkunder. Alla dessa aktörer påverkar i vilken utsträckning och hur snabbt de uppsatta målen till år 2020 kan uppnås. Det offentligas agerande har en stor betydelse bland annat som användare av tjänster, genom implementering och tillämpning av lagar, att bevaka att utbyggnaden sker i öppna och konkurrensneutrala nät samt som ägare av infrastruktur exempelvis genom stadsnäten. Region Skåne menar att en offentlig-privat-samverkan (OPS) är viktig för att nå de uppsatta målen till 2020. De olika kommunala förvaltningarna, de kommunalt ägda stadsnäten, energibolagen och bostadsbolagen är tillsammans aktörer på bredbandsmarknaden i flera avseenden. Kommunerna ansvarar för byggande och planering inom sitt område. Därmed finns en viktig koppling till den kommunala översiktsplaneringen och att utbyggnaden av bredband är en naturlig del vid all nyexploatering. Kommunerna upplåter mark för anläggande av kanalisation och svartfiber och har en viktig roll i säkerställande av konkurrens och samförläggning av grävarbeten. Både Region Skåne och kommunerna är också stora användare av bredbandstjänster. För närvarande finns ett antal stödformer som är destinerade till bredbandsutbyggnad. Hit hör bland annat stöd inom ramen för Landsbygdsprogrammet och stöd för anläggning av kanalisation. Andra bidrag som kan användas är bland annat strukturfonder och annan EU-finansiering. Dessa stödformer är inte destinerade till bredband men med ett aktivt arbete och en tydlig regional strategi kan användningen och utväxlingen av dessa pengar öka. På landsbygden är det minst troligt att marknaden kommer att göra investeringar som möjliggör 100 Mbit/s. Då är det speciellt viktigt att arbeta med befintliga bidrag och samverkan med föreningar och byalag för att åstadkomma en utbyggnad. 8. Kostnader och finansiering Bredbandsstrategin i Skåne syftar till att säkerställa bredbandsutvecklingen i hela Skåne fram till år 2020. En gemensam skånsk bredbandsstrategi förutsätter också att kommunerna medverkar. Olika kommuner har olika förutsättningar och olika former av stöd kan behövas för att Skåne som helhet ska nå sitt mål. Det kan till exempel vara ett regionalt kompetensstöd kopplat till särskilda kommunala aktiviteter. Det kan också röra sig om direkta ekonomiska stöd, som kan skapa påverkansmöjligeter och därmed också öka trovärdigheten. Formerna för bredbandsstöden ändras kontinuerligt. De stödformer som finns att tillgå på nationell nivå är i skrivande stund: landsbygdsprogrammets stöd till bredbandsutbyggnad, med Länsstyrelserna i respektive län som ansvarig myndighet medfinansiering från PTS som kan komplettera stöd från landsbygdsprogrammet och stöd för anläggande av kanalisation, med Region Skåne som ansvarig myndighet, men där medel för närvarande saknas. 13

14 Regeringen arbetar löpande med att underlätta och utöka möjligheterna att använda dessa medel för bredbandsutbyggnad i landet. Utgångspunkten för det arbetet är att de regioner eller kommuner som är mest aktiva har också störst behov. Region Skåne avser att regionalt stödja det arbetet genom att avsätta resurser. Tillsammans med Länsstyrelsen ska regionen aktivt följa upp och stimulera utvecklingen för att säkerställa att inte Skåne hamnar på efterkälken när det gäller att uppfylla de nationella målen. Den totala investeringen för att genomföra bredbandsatsningen i Sverige fram till år 2020 beräknar regeringen till cirka 80-100 miljarder kronor (Mdr kr). Grundsynen är att marknaden ska svara för huvuddelen av dessa investeringar och att det offentligas uppgift är att stimulera en sådan utveckling och minska hindren. Kostnaden för Skåne bedöms ligga på cirka 12 procent av dessa kostnader det vill säga 10-13 Mdr kr. Storleken på investeringarna som ska genomföras under en nioårsperiod motsvarar en halv Öresundsbro eller en Citytunnel i Malmö. Detta stora utvecklingssteg kräver möjligheter att följa och påverka ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Skånes mest tättbebyggda delar kommer att byggas ut först och under tiden kan läget försämras för övriga delar. Det kan innebära att ekonomiskt starka områden för bredband blir ännu starkare, medan andra områden kommer ännu mer på efterkälken. Ur en kommunal och regional synpunkt är detta en nackdel för lokala bosättningar och småföretag i landsbygden och i kommuner. För att inte alltför stor obalans i regionen ska uppstå måste utvecklingen ske på likadant sätt i alla skånska kommuner. Denna utveckling är ett viktigt område att följa, påverka och stimulera i det fortsatta arbetet. 9. Handlingsplan för fortsatt utbyggnad Ett genomförandeprojekt etableras Utifrån angivna mål och övergripande strategi föreslås följande handlingsplan: A Denna bredbandsstrategi antas av Region Skåne. Klart november 2011 B Ett samverkansprojekt etableras (nedan benämnt PROJEKTET) mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Region Skåne tar huvudmannaskapet för PRO- JEKTET och avsätter nödvändiga personella resurser. Vid projektetableringen tillsätts en styrgrupp med representanter från Kommunförbundet och Region Skåne samt projektledning. Klart februari 2012 C Samtidigt bildas en referensgrupp, ett skånskt Bredbandsforum som bör bestå av representanter för högskola, näringsliv, länsstyrelse och nätoperatörer. Bredbandsforumet får en viktig roll när inriktning, nätstruktur och åtgärder successivt preciseras för att nå målen. Klart februari 2012 D En första projektplan upprättas. Där skissas på hur projektarbetet ska inriktas under hela perioden fram till 2020, men fokuserar på att klargöra ansvarsfördelning mellan parterna och de första årens arbetsuppgifter. Avtal mellan parterna upprättas. Klart juni 2012 E Projektarbetet utvecklas sedan successivt bland annat för de frågor som diskuteras i följande del av detta kapitel. Nät/teknik Det är viktigt att säkerställa att det offentliga Skånes redan etablerade nät (BAS-nätet) utgör en plattform för vidareutveckling mot slutanvändarna. Detta för att undvika att en ny kostsam parallell infrastruktur etableras. PROJEKTET bör ta sikte på en fortsatt utbyggnad av ett sammanhängande fibernät fram till slutkund. Trådlöst och andra lösningar kan bli aktuella i vissa fall (se kap 6). Viktigt är att nätet kan bestå av delar som har flera olika ägare, men att upplåtelse och tillträde sker under en avtalsform med samma villkor för alla användare. En övervaknings- och sammanhållande funktion är nödvändigt för trovärdigheten för konceptet. Denna övervakningsfunktion bör lösas inom ramen för PROJEKTET. Det är angeläget att de nät som etableras hålls öppna för alla tjänsteleverantörer, även på lång sikt. Här kommer PROJEKTET arbeta fram anvisningar tillsammans med PTS. Kostnader och utbyggnadsstrategier PROJEKTET ska ta fram ett underlag för kostnadsbedömningarna för utbyggnadens olika delar. PROJEK- TET ska också ta fram ett underlagsmaterial i form av statistik och geografiska data för att tydliggöra förutsättningarna för en marknadsdriven utbyggnad i olika delar av Skåne. Kopplat till detta underlag ska PROJEKTET ta fram exempel på utbyggnadsstrategier för olika boendeformer, exempelvis flerfamiljshus, villor och landsbygd. Modell för offentlig-privat-samverkan (OPS) PROJEKTET ska utveckla samverkan mellan marknadens aktörer och det offentliga Skåne. Inom ramen för samverkansalternativ finns en stor spännvidd. Här

finns möjlighet för både det offentliga och privata aktörer att hitta långsiktiga lösningar som gynnar samhällsintresset och samtidigt skapar goda förutsättningar för kommersiella aktörer att konkurrera på lika villkor. Det viktiga för det offentliga Skåne är att skapa spelplanen och agera samordnat och trovärdigt (se kap 7). Finansiering Kostnaderna för bredbandsutbyggnad bör i första hand täckas med de intäkter som slutanvändarnas betalar i form av anslutnings- och trafikavgifter. I glesbyggda områden finns sällan lönsamhet i utbyggnad ur ett kommersiellt perspektiv, inte ens på lång sikt. Här kan det visa sig nödvändigt med samhällsstöd för att bredband ska bli utbyggt inom överskådlig tid. PROJEKTET ska därför skapa förutsättningar för få största möjliga andelar av befintliga EU-bidrag och statliga medel. PROJEKTET ska också överväga behovet av vidare medfinansiering från det offentliga Skåne och undersöka hur detta ska konstrueras för att ge största möjliga nytta (se kap 8). Kommunala IT-strategier Ett flertal kommuner arbetar idag med att ta fram kommunala IT-strategier. Kommunerna har en viktig roll som markägare, nätägare, ägare av bostadsfastigheter och som köpare av bredbandstjänster för den egna verksamheten. Det finns också en viktig koppling till den kommunala översiktsplaneringen som är av mycket stor betydelse för utvecklingen och utbyggnad av bredband i samband med nyexploateringar. Kommunala IT-strategier är därför ett viktigt medel för att tydliggöra bredbandsstrategin ur ett strategiskt perspektiv och är ett viktigt underlag för användning av befintliga bidragskällor. Kommunernas strategi och åtgärder bestäms av kommunens egna förutsättningar och ambitioner och bör i förekommande fall samordnas med det kommunala stadsnätets utbyggnad. Det är viktigt att PROJEKTET utgör ett metod- och resursstöd till kommunerna i framtagande av kommunala IT-strategier. Samordning med kommunernas och Region Skånes interna IT-arbete och roll som användare av tjänster Gemensamt agerande vid köp av tjänster är ett viktigt verktyg. Därigenom pressas priserna för tjänsterna, men väl så viktigt i detta sammanhang är att infrastrukturutbyggnaden stimuleras. Nyligen genomfördes en sådan upphandling. En ny upphandling kan ske om 4 år. En viktig åtgärd för PROJEKTET bedöms bli att skriva avtal med några operatörer för att åstadkomma den eftersträvade nätutbyggnaden. Sådana avtal kan kräva upphandling. Upphandling är ett kraftfullt verktyg som det offentliga Skåne disponerar för att driva på en önskvärd utveckling. Sammantaget har kommunerna och Region Skåne omfattande behov av tjänster som levereras av aktörer som kan medverka i den framtida infrastrukturutbyggnaden. De resurser/behov som kan ställas till förfogande/användas inventeras och analyseras inom ramen för PROJEKTET. Stöd till projekt på landsbygden En omfattande verksamhet när det gäller utbyggnad i landsbygd pågår inom det så kallade Fiber till Byn-projektet med hjälp av PTS och SSNf (Svenska stadsnätsföreningen). Här finns också mycket hjälp att få både avseende finansieringsformer och metoder. PROJEKTET bör vara ett resursstöd till byalagsprojekt och andra projekt ämnade för utbyggnad av bredband på landsbygden. Det är viktigt att ta kontakt med byalag och andra intressenter för att stimulera utbyggnaden utifrån en långsiktig utbyggnadsstrategi. Det är också viktigt att ge en överblick av befintliga bidragskällor samt vara ett stöd för att skriva att skriva ansökningar. Information och kommunikation En viktig insats för PROJEKTET är att kommunicera projektets mål och utveckling till allmänheten, marknadens aktörer och till det offentliga Skåne. Genomtänkta kommunikationsinsatser ökar möjligheten att få bra publicitet och sprida kunskap om bredbandets förutsättningar. I kommunikationsplanen utvecklas och systematiseras kommunikationsinsatserna genom att förklara och förtydliga övergripande kommunikationsmål med tydliga budskap. Målgrupperna identifieras utifrån behov, egenskaper, förståelse och engagemang. Därefter väljs rätt kommunikationskanaler. Tydliga råd och tips för kommunikationens effekter ingår. Planen synliggör bredbandets kommande användningsområden och finansieringsmodeller och ger förslag på konkreta beteendepåverkande åtgärder. Värdeord, tidsplan och aktivitetsplan ingår precis som budget. För vad händer om inte kommunikationen fungerar som tänkt? 15

Bredbandsstrategi för skåne Sektorsprogram Relaterade till det regionala utvecklingsprogrammet Förutom de sektorsprogram som Region Skåne ansvarar för, tar andra aktörer fram program som alla ingår i Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009 2016. Områden som berörs är arbetsliv, boende, forskning och utveckling, kommunikationer, kultur, utbildning, miljö och klimat, folkhälsa samt näringsliv. Tillsammans bildar de en helhet som främjar Skånes utveckling. För att läsa mer om alla sektorsprogram, besök: www.skane.se/sektorsprogram Skånes miljöhandlingsprogram Aktualiserat åtgärdsprogram för det regionala miljömålsarbetet Länsstyrelsen Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013 Folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013 Region Skåne Miljöstrategiskt program för Region Skåne Miljöstrategiskt program för Region Skåne Region Skåne Öppna landskap konst och kultur i skåne kulturpolitiskt program och handlingsplan för skåne Öppna landskap konst och kultur i Skåne. Kulturpolitiskt program och handlingsplan för Skåne Region Skåne Det skånska landsbygdsprogrammet Ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv Landsbygdsprogram för Sverige Den skånska genomförandestrategin Det skånska landsbygdsprogrammet ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv Länsstyrelsen Näringslivsprogram för Skåne 2009 2016 Näringslivsprogram för Skåne 2009 2016 Region Skåne 16 www.m.lst.se SKÅNE I UTVECKLING 2007:10

Strategi för en grön struktur i SKåne 01Rapport.p65 1 2004-02-19, 14:15 Bredbandsstrategi för skåne Klimat- och energistrategi för Skåne hur minskar vi utsläppen av växthusgaser 2008 Länsstyrelsen Strategi för en grön struktur i Skåne Strategi för en grön struktur i Skåne Region Skåne Region Skåne, Skånes kommuner, berörda myndigheter, föreningar och institutioner i samverkan Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010 2021 Region Skåne Kulturmiljöprogram för Skåne Länsstyrelsen Trafikförsörjningsplan Region Skåne Genomförandet av Skånsk Livskraft vård och hälsa Region Skåne Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009 2016 För att ta del av Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009 2016, besök: www.skane.se/utvecklingsprogrammet 17

Referenser 18 1. Bredbandsstrategi för Sverige Näringsdepartementet, N2009/8317/ITP, 3 november 2009 2. Regionalt utvecklingsprogram för Skåne Region Skåne, juni 2009 3. Bredbandskartläggning 2009 PTS, PTS-ER-2010:5, 11 februari 2010 4. Bred och långsiktig analys för området elektronisk kommunikation PTS, PTS-ER-2009:2, 25 februari 2009 5. Färdplan för tillväxt och välfärd IT & Telekomföretagen inom Almega, 18 juni 2009 6. Strategisk agenda 2010 PTS, PTS-ER-2009:27, september 2009 7. Att bo och arbeta i Skåne Region Skåne, september 2006 8. Öppna nät och tjänster PTS, PTS-ER-2009:32, november 2009 9. Promemoria: Samhällsomfattande teletjänster (USO), förslag till lagändring Näringsdepartementet, 21 december 2009 10. Remissvar från Skånet till ovanstående Promemoria (USO) 11. Markanvändning i Skåne Region Skåne, december 2009 12. Danmark som Højhastighedssamfund Videnskabsministeriet Departementet, Danmark, januari 2010 13. EU Meddelande: Översynen av omfattningen av samhällsomfattande tjänster KOM(2008) 572 slutlig, Bryssel den 25.9.2008 14. Remissvar från Skånet till KOM(2008) 572 15. Landsbygdsprogram för Sverige Den skånska genomförandestrategin Länsstyrelsen i Skåne län, Rapport 2007:7 16. Bredband till hela landet Näringsdepartementet, SOU 2008:40, 18 april 2008 17. Stadsnäten Fortsatt drivkraft för Sveriges utveckling Svenska Stadsnätsföreningen, mars 2008 18. Bredbandspolitiken ITPS utvärdering på stopptid ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier, A2008:004, maj 2008 19. Regionalt strukturfondsprogram för reg. konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge Tillväxtverket, S.0-2007-12 CCI 2007SE162PO001, augusti 2007 20. Nu skall jobben i Skåne bli fler Artikel i Malmö Lund City, 18 januari 2010 21. EU:s översyn av regelverket för elektroniska kommunikationer Näringsdepartementet, Faktapromemoria 2007/08:FPM45, 2008-01-08 22. Årsredovisning TeliaSonera 2008 23. Elektroniska kommunikationer i planeringen Boverket, Regeringsuppdrag (10), M2009/4802/A (DELVIS), dec 2010 24. Är bredband till nytta för samhället? Bredbandsforum, Diskussionsmaterial Stockholm, mars 2011 25. Bredband i världsklass Annons från Regeringens Bredbandsforum, Dagens Samhälle, april 2011 26. Nyttan av bredband en fallstudie av sex kommuner Governo, april 2010 27. KARTLÄGGNING insatser för ökad användning av bredband och Internet Ramböll, april 2011 28. Uppföljning av Regeringens bredbandsstrategi 2011 PTS rapport 5, PTS-ER-2011-17 29. Kommuner kan främja bredbandsutveckling men hur gör man? Bredbandsforum arbetsgrupp 1 Finansieringsmöjligheter för bredband, SKL maj 2011 30. Offentligt stöd till Bredband Slutrapport från Bredbandsforum arbetsgrupp 1 Finansieringsmöjligheter för bredband, maj 2011 31. Utbyggnad av bredband på landsbygd exempel på samverkan, erfarenheter och förslag till åtgärder PTS-ER-2010:10, maj 2010 32. Ny PBL Plan- och byggförordning (2011:338) 33. Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Post och Telestyrelsen, Konkurrensverket och Sveriges Kommuner och Landsting, gemensamma riktlinjer, oktober 2010 34. Utmaningar vid utbyggnad av bredband i hela landet Bredbandsforums arbetsgrupp 2 Arbetsmaterial, 2011 35. Nytta med bredband Bredbandsforums arbetsgrupp 3 Arbetsmaterial, 2011 36. Undanröjande av identifierade hinder Bredbandsforums arbetsgrupp 4 Arbetsmaterial, 2011 37. Digital Agenda för Europa (DAE) KOM(2010)245 slutlig/2, augusti 2010 38. Europeiska bredbandssektorn investeringar i digitalt baserad tillväxt KOM(2010/2304(INI)), april 2011 39. Gemenskapens riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät 2009/C 235/04, september 2009 40. Byanät, vägledning för bredband i glesbygd PTS, SKL, SSNf, november 2009 41. PTS, Ledningskollen www.ledningskollen.se 42. PTS, Nätkollen www.natkollen.pts.se 43. Best practice bland kommuners bredbandsengagemang A-focus, februari 2010 44. Svart fiber marknad och konkurrenssituation PTS-ER-2008:9 45. Svart fiber ett år senare PTS-ER-2009:24 46. PTS åtgärder för regeringens bredbandsstrategi, Lägesrapport maj 2010 PTS-ER-2010:12 maj 2010 47. LRIC prismetod för grossistprodukter rev g PTS, Dnr: 10-420, maj 2011 48. Dokumentation av hybridmodell v8.1 PTS, Dnr 10-420/2.1.2 49. PTS kommer från den 26 maj 2011 att använda hybridmodellen v. 8.1 och prismetoden rev. g i sin tillsyn av TeliaSoneras prissättning av de reglerade tillträdena. PTS maj 2011

Region Skåne 291 89 Kristianstad 044-309 30 00 www.skane.se