UTSKICK Nr

SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Utlandskonferenser 2014 Våra utlandskonferenser i höst. Vi åker till: Rhodos, 14-21 sep Rhodos byråvecka, 21-28 sep FÅTAL PL Medelhavskryssning, 4-12 okt Mauritius, 20-29 okt FULLBOKAD Hong Kong, 10-19 nov Passa på och anmäl dig nu och stäm av sista anmälningsdag på respektive resmål. Skattedagar 2014/15 I år är det 20 år sedan Skattehuset startade sin utbildningsverksamhet. Därför får du 20 % i jubileumsrabatt om du bokar en skattedag före midsommar. UTSKICK Nr 8 2014-05-27 Regeringen har lämnat en promemoria om vissa skogsfrågor inför den allmänna fastighetstaxeringen 2017. Skatteverket har utvärderat gällande regelverk och föreslår ändringar i fastighetstaxeringslagen. De föreslagna lagändringarna är bl.a. att bostadshus och tomt på en lantbruksenhet inte längre ska påverkas av storlekskorrektion, justering för säregna förhållanden ska kunna ske när värdeinverkan uppgår till minst fem procent av taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde, dock minst 50 000 kr, produktiv skogsmark med avverkningsförbud bildar ett nytt ägoslag och görs till egen värderingsenhet samt att ekonomibyggnad som inte används i yrkesmässig näringsverksamhet ska hänföras till småhus. Förslagen är avsedda att tillämpas vid den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter 2017. Vi återkommer senare till detta förslag. Bokföringsnämnden anser inte att bostadsrättsföreningar kan tillämpa s.k. progressiv avskrivning, man menar att det inte är förenligt med god redovisningssed. Se under Flik 3. Information och anmälan www.skattehuset.com Tel. 031-7116898 Flik 3 Flik 6 Flik 7 Flik 7 Flik 10 Nr 4 Avskrivningar i bostadsrättsföreningar Nr 1 Koncernbidrag vid likvidation Nr 7 Beskattningsunderlag vid rättelse Nr 8 SKV vill ta bort slussningsregeln Nr 11 Utredning om fossilfri fordonstrafik Utbytesblad Flik 11 Sid 22 Konsumentprisindex april SKATTEHUSET i GÖTEBORG AB Box 11092, 404 22 Göteborg Beställning: 031-711 68 98, Support: 031-711 40 90, Fax: 031-711 45 90 www.skattehuset.com info@skattehuset.com

SKATTEHUSET INFORMATION 3 FASTIGHET OCH BOSTADSRÄTT Nr 4 2014-05-27 Sid 1 (2) Avskrivningar i bostadsrättsföreningar SAMMANFATTNING KÄLLA Bokföringsnämnden anser inte att bostadsrättsföreningar kan tillämpa s.k. progressiv avskrivning, man menar att det inte är förenligt med god redovisningssed. Bokföringsnämnden, Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar, vägledning 2014-04-28. Bokföringsnämnden Bokföringsnämnden (BFN) har uttalat sig i en vägledning den 28 april 2014, om tillämpningen av reglerna om årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar. Detta uttalande har föranlett en viss uppmärksamhet, när det gäller frågan om avskrivningsmetod på fastigheter i bostadsrättsföreningar. Avskrivningsmetoder BFN konstaterar först att olika avskrivningsmetoder kan användas för att systematiskt fördela det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden. Metoderna för byggnad är linjär (fast årligt avskrivningsbelopp), degressiv (minskade avskrivningsbelopp under avskrivningstiden), produktionsberoende (avskrivningsbeloppet bestäms på basis av förväntad användning eller produktion), och progressiv (ökade avskrivningsbelopp under avskrivningstiden). Den metod som ska väljas ska bäst återspegla hur tillgångens ekonomiska värde för företaget förbrukas. Linjär avskrivningsmetod är vanligast. Progressiv avskrivningsmetod är tänkbar för anläggningar med lång livslängd och obetydlig teknisk utveckling. Det är sällan det finns förutsättningar att tillämpa denna metod för industriella anläggningar. Bostadsrättsföreningar Bostadsrättsföreningarna tillämpar främst linjära och progressiva avskrivningsmetoder. Många anser att ingen av metoderna återspeglar en god redovisning på ett bra sätt.

FASTIGHET OCH BOSTADSRÄTT Nr 4 2014-05-27 Sid 2 (2) BFN förbjuder Såsom BFN har formulerat sin vägledning betyder det att man från och med 2014 beslutat att förbjuda progressiv avskrivning av byggnader vid tillämpning av K2-regelverket. Beslutet motiveras med att BFNs vägledningar har tillämpats på annat sätt än avsett i fråga om avskrivning av byggnader i bostadsrättsföreningar. Sammanfattningsvis anses således inte en progressiv avskrivning på en byggnad i en bostadsrättsförening vara god redovisningssed. Att tänka på! Många mottar BFNs uttalande med tillfredsställelse, men en inte alltför djärv gissning måste ändå vara att flera föreningar som tillämpar K2- metoden kan få problem när man nu måste byta från progressiv avskrivningsmetod till någon annan metod, för att undvika att bryta mot den goda redovisningsseden. En progressiv avskrivning med väldigt låga avskrivningsprocent till en början visar naturligtvis ett bättre bokföringsmässigt resultat än vad en linjär avskrivning gör. I en ny bostadsrättsförening kan ju en linjär avskrivning resultera i ett bokföringsmässigt underskott, vilket i sig inte har någon påverkan på föreningens likviditet och därmed på årsavgiften. Å andra sidan är det tveklöst så att vissa föreningars månadsavgifter har sänkts radikalt genom att nya och ombildade bostadsrättsföreningar skjutit stora kostnader på framtiden. Många går t o m så långt i debatten att man ansett att det är tusentals bostadsrättsföreningar som upprättat falska årsredovisningar och som nu måste upprätta mer sanningsenliga sådana, att det har förekommit en skönmålning av föreningsekonomin. Nu har detta således stoppats.

SKATTEHUSET INFORMATION 6 AKTIEBOLAG Nr 1 2014-05-27 Sid 1 (2) Koncernbidrag vid likvidation SAMMANFATTNING Ett bolag har inte rätt till avdrag för lämnat koncernbidrag det år som någon av de inblandade parterna upplöses genom likvidation. Det konstaterar Skatteverket i ett ställningstagande. KÄLLA Skatteverkets ställningstagande, 2014-05-13, dnr 131 273811-14/111 Frågeställning Frågor har uppkommit om vad som händer med koncernbidragsrätten i samband med likvidation. När ett företag upplöses genom likvidation avslutas räkenskapsåret och bokföringsskyldigheten upphör. Frågan är då hur detta påverkar möjligheterna att med skatterättslig verkan ge och ta emot koncernbidrag det år som bolaget upplöses. Vad gäller för koncernbidrag? Koncernbidrag skall numera redovisas av både givaren och mottagaren i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL) eller som skulle ha haft det om inte givarens eller mottagarens bokföringsskyldighet upphör. I förarbetena, prop. 2010/11:165, kommenteras likvidation. Av motiveringen framgår att reglerna justerats för att kravet på samma deklarationstidpunkt inte ska förhindra avdrag för lämnat koncernbidrag i de fall olika deklarationstidpunkt föreligger på grund av att bokföringsskyldigheten upphört vid likvidation. Enligt 35 kap. 3 3 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) gäller att dotterföretaget ska ha varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag. Skatteverkets konstaterar Skatteverket (SKV) konstaterar att lagstiftaren genom särskilt tillägg i 35 kap. 3 2 IL helt klart ha haft för avsikt att möjliggöra att koncernbidrag ska kunna lämnas med skatterättslig verkan trots att olika deklarationstidpunkt gäller på grund av bokföringsskyldighetens upphörande. Någon ändring har dock inte gjorts av bestämmelsen i 35 kap. 3 3 IL. Kravet på helägande under givarens och mottagarens hela beskattningsår kvarstår således.

AKTIEBOLAG Nr 1 2014-05-27 Sid 2 (2) Detta krav är enligt SKVs tolkning inte uppfyllt när den ena partens beskattningsår avbrutits. Samma tolkning gör Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) i RÅ 2009 ref. 13 som gäller just avdragsrätt för koncernbidrag till ett utländskt dotterbolag som upplösts genom likvidation. HFD anför följande: Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag är avdragsgillt vid beskattningen under förutsättning att dotterföretaget har varit helägt under såväl givarens som mottagarens hela beskattningsår (35 kap. 3 IL). Därför kan ett svenskt moderföretag inte genom koncernbidrag det beskattningsår då likvidationen avslutats tillgodogöra sig förlusten i ett svenskt dotterföretag. Eftersom någon ändring inte skett beträffande 35 kap. 3 3 IL kan regeringens bedömningar i prop. 2010/11:165 inte tillmätas någon betydelse när det gäller tolkningen av denna bestämmelse. SKVs bedömning SKV noterar också att lagstiftaren vad gäller reglerna om koncernavdrag i 35 a kap. 5 2 IL funnit skäl att särskilt reglera den situationen att dotterbolaget på grund av likvidationens avslutande inte varit helägt hela året. Motsvarande bestämmelse saknas dock i 35 kap. IL beträffande förutsättningar för att få avdrag för lämnat koncernbidrag. Bedömningen blir därför att rätt att erhålla avdrag för lämnat koncernbidrag inte föreligger det år som likvidationen avslutas. Att tänka på! Uttalandet visar på hur viktigt det är att inte förändra ägarskapet under det år man hanterat ett koncernbidrag i en koncern. Sälja hela eller delar innebär att koncernbidraget inte behandlas som ett sådant. Och nu sägs samma sak om en likvidation.

SKATTEHUSET INFORMATION 7 MOMS Nr 7 2014-05-27 Sid 1 (2) Beskattningsunderlag vid rättelse SAMMANFATTNING Beskattningsunderlaget för mervärdesskatt vid rättelse i efterhand, ska vara ersättningen minskat med mervärdesskatten. Det anser Skatteverket i ett ställningstagande. KÄLLA Skatteverkets ställningstagande, 2014-05-12, dnr 131 253470-14/111 Bakgrund Vid rättelser i efterhand ska beskattningsunderlaget beräknas till ersättningen minus mervärdesskatten. Vad gäller då om det enligt avtal framgår att mervärdesskatt kan tillkomma om t.ex. Skatteverket (SKV) genom beslut omprövar tidigare redovisad skatt? Frågan har aktualiserats med anledning av EU-domstolens dom i de förenade målen C-249/12 och C-250/12, Tulica. Vad gäller? Vid försäljning av vara eller tjänst utgörs beskattningsunderlaget av ersättningen. Mervärdesskatt ingår inte i beskattningsunderlaget. Med ersättning förstås allt det som säljaren har erhållit eller ska erhålla för varan eller tjänsten från köparen. Vid en rättelse i efterhand ska belopp som används för att betala mervärdesskatten inte ingå i beskattningsunderlaget. Detta får anses mest förenligt med principen att mervärdesskatten inte ska belasta den skattskyldige själv och med bestämmelsen att mervärdesskatt inte ska ingå i beskattningsunderlaget (HFD 2012 ref. 56). När priset för en vara har fastställts av parterna utan att någon uppgift om mervärdesskatt angetts samt när leverantören inte har möjlighet att från förvärvaren återfå den mervärdesskatt som skattemyndigheten kräver, ska det avtalade priset betraktas som ett pris som redan inbegriper mervärdesskatt (de förenade målen C-249/12 och C-250/12, Tulica). Skatteverkets bedömning När säljaren fått ett överenskommet belopp som ersättning för varan eller tjänsten, men felaktigt inte tagit ut mervärdesskatt ska rättelse ske i efterhand.

MOMS Nr 7 2014-05-27 Sid 2 (2) Om mervärdesskatten inte minskar den ersättning som säljaren fått leder detta till att mervärdesskatten belastar säljaren som en kostnad. Gäller även om överenskommelse finns Beskattningsunderlaget vid rättelse i efterhand av mervärdesskatten ska vara ersättningen minskat med mervärdesskatten, jämför HFD 2012 ref. 56. Skatteverket anser att detta gäller även om säljaren och köparen i avtal kommit överens om att mervärdesskatt kan tas ut i efterhand men inte utnyttjar denna möjlighet. Om säljaren gjorde bedömningen att omsättningen är skattefri och det i avtalet finns avtalsvillkor med innebörden att säljaren har rätt till ersättning för eventuell mervärdesskatt som kan komma att tas ut, finns det en möjlighet för säljaren att få mervärdesskatten av köparen. Avtalet ger visserligen säljaren en möjlighet att efterdebitera mervärdesskatten men avtalet innebär inte att säljaren faktiskt kräver mervärdesskatten av köparen. Om beskattningsunderlaget i detta fall skulle beräknas på den ursprungliga ersättningen finns det en risk att mervärdesskatten slutligen kommer att bli en kostnad för säljaren. Om säljaren tar till vara sin möjlighet enligt avtalet och faktiskt tilläggsdebiterar köparen mervärdesskatten, anser SKV däremot att det belopp som motsvarar den ursprungliga ersättningen ska vara beskattningsunderlaget. Att tänka på! SKV lämnar ett exempel på vad det innebär i praktiken. Säljaren har bedömt att omsättningen är skattefri. Enligt avtal har parterna därför kommit överens om att ersättningen för tillhandahållen tjänst är 100 000 kr och ska undantas från mervärdesskatt. Av avtalet framgår att mervärdesskatt tillkommer om SKV gör en annan bedömning, d.v.s. att tjänsten är skattepliktig. SKV gör den bedömningen, och anser att mervärdesskatt ska utgå på tillhandahållandet med 25 % och beslutar om detta. SKV beräknar då beskattningsunderlaget till 80 % av ersättningen, d.v.s. 80 000 kr samt mervärdesskatten till 25 % de 80 000 kr, d.v.s. 20 000 kr. Säljaren väljer därefter att tilläggsdebitera mervärdesskatten. Tilläggsdebiteringen medför att beskattningsunderlaget är det belopp som motsvarar den ursprungliga ersättningen, d.v.s. 100 000 kr. Säljaren ska redovisa mervärdesskatt med ytterligare 5 000 kr (25 000 20 000). Säljaren har därmed redovisat totalt 25 000 kr i utgående mervärdesskatt (20 000 kr + 5 000 kr).

SKATTEHUSET INFORMATION 7 MOMS Nr 8 2014-05-27 Sid 1 (2) SKV vill ta bort slussningsregeln SAMMANFATTNING Skatteverket hemställer att regeringen upphäver den mervärdesskatterättsliga s.k. slussningsregeln. Myndigheten har lämnat en promemoria i ämnet. KÄLLA Skatteverkets skrivelse, 2014-05-12, dnr 131 260639-14/111 Gällande rätt Enligt 8 kap. 3 1 st. mervärdesskattelagen (1994:200) (ML) får den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet, göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten. Även för andra företags köp Avdrag får enligt 4 1 st. i vissa fall också göras för ingående skatt på ett förvärv eller en import som gjorts av ett annat företag som ingår i samma koncern. För att avdrag ska medges enligt den bestämmelsen krävs att det är fråga om ett skattskyldigt företag som tillhandahålls en tjänst av ett annat koncernföretag som inte är skattskyldigt eller har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9 eller 11 13 ML. Avdrag medges endast om det skattskyldiga företaget självt hade haft avdragsrätt vid ett sådant förvärv eller en sådan import. Slussningsregeln inom koncern Vid tillämpningen av den s.k. slussningsregeln ska enligt 8 kap. 4 andra stycket ML endast moderföretag och helägda dotterföretag anses ingå i samma koncern. Moderföretaget kan vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt. Regeln slopas Skälen för SKVs förslag till slopande av slussningsregeln i promemorian bygger på Högsta Förvaltningsdomstolens dom (HFD) 2013 ref. 25. Där fastslås att slussningsregeln är oförenlig med mervärdesskattedirektivet. Regeln bör av denna anledning upphävas. Ett ytterligare skäl för att upphäva de aktuella bestämmelserna är att slussningsregeln, dvs. en nationell svensk regel utan stöd i mervärdesskattedirektivet, i vissa fall med hänvisning till Fördraget om EUs funktionssätt ska tillämpas mot sin lydelse på företag hemmahörande utanför Sverige.

MOMS Nr 8 2014-05-27 Sid 2 (2) Detta menar SKV kan inte godtas. Slussningsregeln och därmed sammanhängande bestämmelser bör följaktligen utmönstras ur mervärdesskattelagen även av denna anledning. Ikraftträdande Den 1 januari 2015 anser SKV är en lämplig ikraftträdandetidpunkt för förslaget. Förslaget föranleder ändringar i 8 kap. 4 och 8 a kap. 2, 3 och 6 ML.

SKATTEHUSET INFORMATION 10 ÖVRIGT Nr 11 2014-05-27 Sid 1 (2) Utredning om fossilfri fordonstrafik SAMMANFATTNING Skatteverket har lämnat ett remissyttrande om utredningen om fossilfri fordonstrafik. Man begränsar sig till att ge synpunkter på de förslag i betänkandet som berör Skatteverkets verksamhet. KÄLLA Skatteverkets remissyttrande, 2014-05-12, dnr 131 100674-14/112 Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) Utredningen om fossilfri fordonstrafik lämnade sitt betänkande 16 december 2013. Det innehåller en mängd förslag för framtiden som berör ett stort antal områden, och Skatteverket (SKV) har nu lämnat sina svar på de förslag i betänkandet som berör verket. Skatteverkets åsikter i sammandrag SKVs åsikter i sammandrag är enligt nedan. Därefter utvecklar vi vissa punkter mer ingående. Man avstyrker förslaget om att införa registreringsskatt. Om förslaget om registreringsskatt ändå genomförs, anser man att skatten bör infogas i skattekontot. Man anser vidare att lagförslaget bör förtydligas. Man avstyrker förslaget att införa en enhetsskatt för fordon som omfattas av en registreringsskatt. Man tillstyrker förslaget att skärpa koldioxiddifferentieringen av fordonsskatten för nya bilar. Man tillstyrker att nuvarande modell för beräkning av bilförmånsvärde justeras. Man avstyrker förslaget att ändra beräkningsmodellen för bilförmån till koldioxiddifferentierat förmånsvärde. Man anser att regeln om beräkning av drivmedelsförmån bör ses över. Man avstyrker att det arbetas vidare med en prispremiemodell. Man tillstyrker att en utredning tillsätts med uppdrag att analysera nuvarande system med avdrag för arbetsresor. Registreringsskatt SKV anser att registreringskatten bör infogas i skattekontosystemet av följande skäl. Den föreslagna skatten kommer att innebära att biltillverkare och importörer ska betala förhållandevis stora belopp i registreringsskatt varje månad. Samtidigt har dessa skattskyldiga regelmässigt ingående mervärdesskatt att få tillbaka.

ÖVRIGT Nr 11 2014-05-27 Sid 2 (2) Om registreringsskatten hanteras i ett separat system finns ingen möjlighet till automatisk avräkning mellan de olika skatterna, vilket kan skapa problem för de skattskyldiga att samordna sina skattebetalningar. Fordonsskatt SKV avstyrker vidare förslaget att införa en enhetsskatt för fordon som omfattas av en registreringsskatt. Om förslaget med en registreringsskatt genomförs anser verket att fordonsskatten för fordon som omfattas av registreringsskatten, även fortsättningsvis ska ske efter modellen att skatten bestäms utifrån fordonets koldioxidutsläpp, men med en lägre skattesats. Dessutom tillstyrker man förslaget att skärpa koldioxiddifferentieringen av fordonsskatten för nya bilar. Bilförmånsvärdering SKV tillstyrker däremot att nuvarande modell för beräkning av bilförmånsvärde justeras enligt utredningens övervägande för att bättre motsvara den genomsnittliga faktiska kostnaden att privat äga en bil. En sådan justering innebär att prisdelen i bilförmånsvärdet höjs från nuvarande 9 procent av listpriset till en nivå som bättre motsvarar den årliga värdeminskningen. Prisdelen bör därför enligt utredningens bedömning från 2015 sättas till 15 procent av listpriset upp till 7,5 basbelopp. Höjningen idag från 9 till 20 procent när listpriset överstiger motsvarade 7,5 prisbasbelopp ska avspegla att dyrare bilar snabbare sjunker i värde och därigenom göra att förmånsvärdet ska komma närmare den verkliga kostnaden som förmånstagaren med privat bil. Utredningen föreslår vidare att prisdelen över 7,5 basbelopp höjs till 25 procent för att bättre avspegla de verkliga kostnaderna. Drivmedelsförmån SKV instämmer, som nämndes ovan, i utredningens bedömning att specialregeln i 61 kap. 10 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) vad gäller drivmedelsförmån, är i behov av översyn. Regeln i sig är ett unikt avsteg, i form av straffbeskattning, från beloppsmässigt neutral beskattning mellan förmån och kontant lön. Arbetsgivare och anställda ifrågasätter även ofta varför ett sådant förhöjt förmånsvärde även ska tillämpas för förmånsbilar som drivs av el eller andra miljövänliga bränslen. Det skulle innebära en administrativ lättnad för företagen att slippa hantera två skilda värden, dvs. marknadsvärdet vid redovisning i arbetsgivardeklarationen respektive 120 % av marknadsvärdet vid skatteavdrag och i kontrolluppgift. Mot denna bakgrund anser SKV att regeln bör slopas.

SKATTEHUSET INFORMATION 11 TABELLER 2014-05-27 Sid 21 (22) 18. MOMS VALUTAKURSER Valutakurs När du gör en valutaomräkning för moms, får du använda en genomsnittlig kurs under månaden. Riksbanken och Tullverket lämnar uppgifterna och Skatteverket rekommenderar att du använder någon av de två. Riksbanken Riksbankens valutakurser är ett medelvärde av mittkurserna under den månad som har gått. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 118,39 118,8915 118,7907 120,9886 EU 1 euro EUR 8,8338 8,8716 8,8657 9,0319 IS Island 100 kronor, ISK 5,4978 5,6899 5,6817 5,8222 JP Japan 100 yen, JPY 6,2378 6,3687 6,2703 6,378 CA Kanada 1 dollar, CAD 5,9224 5,8775 5,774 5,2492 NO Norge 100 kronor, NOK 102,573 106,0367 106,8638 109,3964 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,115 2,1247 2,111 2,1589 CH Schweiz 100 franc, CHF 717,2333 726,4394 728,1275 740,90 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6816 10,7567 10,6606 10,9466 US USA 1 dollar, USD 6,4838 6,4977 6,414 6,5399 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov -13 Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 119,05 120,10 EU 1 euro EUR 8,884 8,959 IS Island 100 kronor, ISK 5,2403 5,0539 JP Japan 100 yen, JPY 6,5858 6,3329 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,279 6,146 NO Norge 100 kronor, NOK 108,2286 106,5471 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,120 2,1438 CH Schweiz 100 franc, CHF 721,21 731,48 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,5995 10,714 US USA 1 dollar, USD 6,58 6,541

TABELLER 2014-05-27 Sid 22 (22) Tullverket Tullverkets valutakurser är växelkursen den näst sista onsdagen i varje månad, och gäller för den kommande månaden. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 120,97 118,55 1,2043 1,1908 1,2266 EU 1 euro EUR 9,03 8,84 8,9865 8,8879 9,1579 IS Island 100 kronor, ISK 5,5400 Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas ej längre ej längre ej längre ej längre JP Japan 100 yen, JPY 6,3763 6,2560 6,3970 6,2784 6,4650 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,1874 5,9558 5,9762 5,7313 6,0127 NO Norge 100 kronor, NOK 1,0746 1,0588 1,0805 1,0715 1,1063 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1676 2,1248 2,1609 2,1148 2,1854 CH Schweiz 100 franc, CHF 740,23 716,52 735,72 730,29 7,4955 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6808 10,7523 10,9209 10,5980 11,1512 US USA 1 dollar, USD 6,5842 6,5309 6,5314 6,3815 6,6323 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 120,58 EU 1 euro EUR 8,998 IS Island 100 kronor, ISK 5,5400 JP Japan 100 yen, JPY 6,649 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,356 NO Norge 100 kronor, NOK 1,0917 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1585 CH Schweiz 100 franc, CHF 730,14 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,7262 US USA 1 dollar, USD 6,6745 19. KONSUMENTPRISINDEX Månad Basår 1980 2014 2013 2012 Januari 311,39 312,00 311,85 Februari 312,70 313,39 313,94 Mars 312,68 314,65 314,80 April 313,89 314,03 315,49 Maj 314,54 315,23 Juni 313,99 314,45 Juli 313,55 313,23 Augusti 313,84 313,55 September 315,05 314,81 Oktober 314,40 314,59 November 314,20 313,82 December 315,04 314,61