Utvärdering av klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Relevanta dokument
Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Byte av armaturer. Slutrapport. Namn på projekt: Byte av armaturer. Sökande. Pierre

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi

Indikatornamn/-rubrik

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Namn på projekt: Inköp av elcyklar. Kungsholmens stadsdelsförvaltning.

Lokala perspektiv och hållbarhet

Vindpark Töftedalsfjället

IT för miljön. Sofia Holmgren Enheten för IT-politik. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Jordbruk, biogas och klimat

Skräpkorgar med solcellskomprimering

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatinvesteringar och energieffektivisering. 3 dec 2015

Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder. Bilaga 7. Bromma stadsdelsförvaltning

Förnybarenergiproduktion

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Klimat och ekonomi. Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Mindre och bättre energi i svenska växthus

ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017

Steget före med dina energiaffärer

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

1.1 START. Hans Nilsson. tfn: +46-(0)

Energi, klimat och landsbygdsutveckling

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige

Har du koll på ditt företags energianvändning? STÄRK DITT FÖRETAG MED EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING

De officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Vilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden?

Hållbarhetskriterier för biogas

ADVANCING NET ZERO Svarsblankett för remissvar till remissversionen av certifieringsmanualen

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Färden mot en fossilfri kyrka. SKKF:s Rikskonferens, 22 maj 2018

Halland och målen i Europas 2020-strategi

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Energiöversikt Överkalix kommun

Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Energihushållning i växtodling

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON,

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar

Energiläget 2018 En översikt

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Hållbarhetskriterier för biogas

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Välkomna till Uppsala och Klimatkommunernas årsmöte 2016

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad

Promemoria. Medlemsstat: Sverige. Programändring nr. 10. Landsbygdsdepartementet

AVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009

GRÄSTORPS KOMMUN STYRDOKUMENT 15 KLIMATSTRATEGI Antagandebeslut: , och tills vidare Sid 1 (20)

Varifrån kommer elen?

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar. Innehållsförteckning. Övergripande

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Utlys klimatnödläge i Stockholms stad

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Begränsad klimatpåverkan

1. BESKRIVNING AV RESULTATRAMEN

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Sommarens torka. Klimatförändring

SMART OCH HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Rapport 2014:23. Miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen 2014

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare

Skräpkorgar med solcellskomprimering och skräpkorgar med källsortering. Slutrapport. Namn på projekt:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

LED-belysning Avdelningen Egen Regi

Transkript:

Utvärdering av klimatåtgärder inom LBP 2007 2013 MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Utvärdering av klimatåtgärder inom LBP Vad ska utvärderas? Klimatrelaterade mål och indikatorer? Vad har genomförts och vilka resultat har uppnåtts? Tillgång på data? Vad skulle ha hänt om åtgärderna inte genomförts? Tillgång på data?

Indikatorer och mål (modernisering) Indikator Mål Effekt (gemensam) Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring 116 000 ton oljeekvivalenter Resultat (program) Effekt (program) Modulerande medel Plantering av fleråriga energigrödor Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring 30 600 hektar 267 000 ton CO 2 -ekvivalenter Effekt (gemensamma) Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring 71 500 ton oljeekvivalenter Resultat (program) Resultat (program) Effekt (program) Antal företag som vidtagit någon form av klimatåtgärd Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring 560 företag 0,8 TWh 222 000 ton CO 2 -ekvivalenter

Klimatrelaterade indikatorer Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring (oljeekvivalenter) Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring (CO 2 -ekvivalenter) Åtgärdens bidrag till att minska utsläppen av växthusgaser (CO 2 -ekvivalenter) Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi (TWh) Energi Energi Varför skiljer sig indikatorerna åt? Avses olika saker eller bara skillnader i uttryckssätt? Viktigt med tydliga definitioner!

Vad har genomförts Källa: Niemi Hjulfors med flera (2015)

Emissioner av växthusgaser (kton CO 2 -e./år) Vad har genomförts 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 Uppvärmning Arbetsmaskiner Kreaturs matsmältning Odlingsmark Lagring av gödsel Kalkning av jordbruksmark 1000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Plantering av fleråriga energigrödor Mål: 30 600 hektar Medel: Stöd till plantering (kr/ha) Tillgång på data: Statistik över åkermarkens användning Antal hektar som fått stöd.

Areal fleråriga energigrödor (ha) Plantering av fleråriga energigrödor 600 500 400 300 200 100 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt 1 549 ha Måluppfyllnad 5 % Areal: 12 647 ha (2013) Utveckling: - 7 % vs 2007 Låg måluppfyllnad God tillgång på data för genomförda planteringar.

Stöd till biopannor Stöd till biopannor är den kategori av åtgärder som beviljats mest och flest stöd. Merparten har beviljats inom modernisering. Indikatorer Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring. Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi.

Stöd till biopannor modernisering Tillgång på data: Statistik över jordbrukssektorns energianvändning i stort Enkäter (svarsfrekvens!) Beslut om återbetalning av skatt Uppgifter i ansökningar och slutrapporter (mycket sparsamt). Uppgifter om produktion/användning/bränsle/pannstorlek etc. har inte specifikt efterfrågats eller registrerats.

Minskad användning av fossila bränslen (EO) Antal företag (st) Ersatt fossila bränslen (MWh) Återbetalning av skatt 280 25 700 Företagsenkät 30 32 800 Egen enkät 23 19 400 Totalt 333 77 900

Återbetalning av skatt Företag som fått stöd Övriga företag 2008 2014 2008 2014 Företag som begärt återbetalning 280 st 236 st 32 874 st 26 943 st Eldningsolja 37 GWh 13 GWh 373 GWh 237 GWh Differens 2014 vs 2008-66 % - 36 %

Förändrad användning av fossila bränslen De 10 % av företagen som uppvisar störst besparing står för närmare 50 % av den totala besparingen. Vad skulle effekterna bli om stöd alt. utvärdering fokuserar på större åtgärder?

Sammanfattning 1 Klimatåtgärderna inom LBP uppvisar generellt en låg måluppfyllnad. Det finns arbete kvar att göra för att minska jordbrukssektorns användning av fossil energi. Merparten av kvarvarande emissioner är dock biogena. Jordbrukssektorn kan också spela en viktig roll som producent av förnybar energi.

Sammanfattning 2 Utvärdering underlättas om övergripande mål och indikatorer är tydligt definierade. Om en åtgärd förväntas bidra till att uppfylla ett visst mål behöver stödmottagaren ge information som gör det möjligt att utvärdera måluppfyllnad. Utforma frågor redan inför ansökan. Att efterfråga information i efterhand är svårt och tidskrävande.

Diskussion Hur bör/kan stöd till en förändrad energianvändning (energibärare och mängd) utformas & utvärderas och vilka data behövs för detta? Absoluta och/eller relativa mål och indikatorer Företagens verksamhet kan variera över tid. Omvärldsfaktorer varierar (ekonomi, klimat ) Kontrafaktisk analys Hur säkerställs att stödmottagarna kan och vill lämna data för utvärdering? Vilka krav är rimliga att ställa?