Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Relevanta dokument
Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16)

Kartläggning av jordbrukets energianvändning

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Energihushållning i växtodling

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Energieffektivisering i växtodling

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier

ENERGIBALANS/ ENERGIEFFEKTIVITET I VÄXTODLINGEN

Jordbrukssektorns energianvändning

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

KURS I GROVFODERVERKTYGET

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

11 Ekologisk produktion

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur


11 Ekologisk produktion

Dagordning

Stödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Maskiner och metoder i vallodling

Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda

Identifiera dina kompetenser

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Energiutbyte från åkergrödor

Energieffektivisering. - varför det?

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2015

Datainsamling för djurgård

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Insats av energi, främst olja vid torkning på gårdsnivå

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Energikollen Modul 21C

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Energieffektivisering av lantbruk. inom prövning och tillsyn

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Utveckling av stödsystem sparsam körning jordbruk

Energieffektivisering - - varför det?

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

grovfoderverktyget.se

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Värdet av vall i växtföljden

PERSPEKTIV PÅ JORDBRUKETS TEKNIKUTVECKLING Per Emgardsson

Räkna med vallen i växtföljden

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Energianvändning i jordbruket 2018

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Drivmedelsfakta 2011

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober Hans Hedström Hushållningssällskapet

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Transkript:

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning vid olika arbetsmoment samt information om andra energiinsatser i lantbruket. Skillnad mellan gårdar Det är svårt att jämföra bränsleförbrukningen mellan olika gårdar. Bränsleåtgången påverkas nämligen av många faktorer t.ex. produktionsinriktning, växtföljd, jordart, bearbetningstrategier, maskinpark och arrondering. En traktorförare som kör sparsamt vid odling och skörd kan tex innebära 5-10 procent lägre dieselförbrukning vid samma arbetsmoment. Dieselförbrukning vid fältarbete OBS! Siffrorna är generella nyckeltal och bygger på genomsnittliga värden. Variationerna är i verkligheten stora. Arbetsmoment Bränsleförbrukning liter/hektar Harvning 5,0 Spridning av handelsgödsel 2,0 Spridning av stallgödsel (flyt) 9,0 Spridning av stallgödsel (fast) 16,0 Sådd (konventionell) 3,3 Sådd (kombi) 10,0 Vältning 2,0 Kemisk bekämpning 1,5 Stubbearbetning 8,0 Plöjning 20,5 Plöjning är det enskilda arbetsmoment i fält som kräver mest energi. Prestationen i hektar per timme är liten samtidigt som dragarbete behöver stor effekt. Tröskning kräver också mycket energi. Tomgångsförbrukningen för en tröska är cirka 5 liter per hektar. Till det kommer en förbrukning på för spannmål cirka 2 liter per ton skördad

produkt. Om man skördar 5 ton spannmål per hektar blir alltså bränsleåtgången 15 liter per hektar. Total dieselförbrukning för odling och skörd av olika grödor 2008 års skördevolymer. OBS! Siffrorna är generella och ger bara en fingervisning om förhållandena. Variationen är i verkligheten stora. *Systemgränsen för slåttervall är inte dennsamma som för övriga grödor. Här ingår förutom odling och skörd även ensilering. Källa: JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Gröda Dieselåtgång Dieselåtgång (l/ha) liter/ton Höstvete 71,3 12,2 Vårvete 71,9 14,5 Råg 68,7 13,2 Vårkorn 70,0 16,4 Havre 68,6 17,2 Ärter 63,3 24,2 Slåttervall 49,0 6,8 Matpotatis 135,5 4,5 Sockerbetor 130,0 2,6 Raps och rybs 60,0 22,4 Vallodling Den totala dieselåtgången för odling och skörd av en slåttervall ligger i genomsnitt på 49 liter per hektar. Cirka 18 av de litrarna går åt för kemisk bekämpning, gödsling och slåtter. Därefter ska grönmassan konserveras, och här skiljer sig dieselåtgången åt beroende på vilket system som används. Dieselförbrukning för bärgning (efter slåtter) och inläggning av två skördar grönmassa i olika skördesystem. Källa: JTI Tornsilo Plansilo Rundbal Slang Liter diesel per hektar och skörd 28,1 38,1 28,7 32,9 Cofotens dieselformulär I Cofoten kan dieselförbrukningen vid olika arbetsmoment beräknas mha ett underformulär till Diesel under Produkter IN.

I Diesel underformuläret anges mängden diesel inköpt till gården i rutan längst uppe till höger i tabellen (kolumnen Diesel [lit] ). För att lägga till ett arbetsmoment trycker du på gröna plustecknet längst uppe till vänster. En ny rad för arbetsmoment dyker upp och man får fylla i arbetsmoment från rullistor under kolumnerna Huvudgrupp, Undergrupp, maskin tex: Sådd,sättning > Såmaskin > Universalsåmaskin kombi. Härefter skrivs data in efter behov, antingen egna värden eller mha databasvärden där dessa finns. De olika parametrar man kan mata in är Kapacitet i ha/tim, maskinens effekt eller effektbehov i kw, förbrukning i liter per timme, belastning i liter per timme och kw (se nedan för mer info), Dieselförbrukning per ha beräknas fram när det finns tillräckligt underlag, Areal i ha, summa Diesel i liter för arbetsmomentet. Belastning (liter/tim*kw) är ett mått för hur hårt arbete maskinen utför. Se exempel i tabellen. Belastningen för samma redskap kan variera beroende på tex jordart, arbetsdjup m.m. Traktor - Lätt arbete Traktor - blandad arbete Traktor - Hårt arbete Skördetröska Belastningen 0,12 l/tim och per kw 0,15 l/tim och per kw 0,18 l/tim och per kw 0,22 l/tim och per kw Transport För att beräkna effekten av transporter för produkter eller tjänster kan distributionsformuläret användas (tex under Energiinsats > Transport > Lastbilstransport).

För att beräkna CO2e från transport börja med att lägga till en rad genom att trycka på gröna plustecknet längst uppe till vänster. Välj transportsslag, skriv in mängd produkt som transporteras i kg, fyllnadsgraden i %, Avståndet i km (enkel väg) och om bilen går tom retur (oftast fallet). Transportarbetet anges i enheten ton km. Transportens totala klimatpåverkan beräknas liksom ton km och kg CO2e per ton km. Tryck på knappen Överför summa till huvudkort för att överföra antalet ton km och kg CO2e per ton km. Spannmåltorken Hur mycket energi som går åt för torkning av spannmål, oljeväxter och ärtor beror på teknik, den skörade grödans vattenhalt och hur torr man vill ha slutprodukten. Fältvattenhalten har stor betydelse för energianvändningen. Ett år när skörden görs under torra förhållanden kan det gå åt 5 liter olja/ton torkad skördevolym, vid dåliga skördebetingelser kan det krävas 15 liter olja/ ton. Energianvändningen vid torkning består dels av uppvärmningen till torken, dels av elenergi för transport av spannmål och frö. 90 procent av den svenska spannmålen torkas idag i varmluftstorkar, ofta värmda med olja. Energianvändningen ligger oftast mellan 0,14-0,17 liter olja per kilo borttorkat vatten. Värdet ger en signal om hur effektivt torkprocessen är. Biogasfakta

Terminologi Gasvolymen mäts i Sverige i normalkubikmeter (Nm3). Gastankarna i en personbil rymmer 15-20 Nm3 komprimerad gas. Kubikmeter eller Kg? Ofta anges gasmängden i kubikmeter fast SI-enheten är kg (I många länder anges gasmängderna i kg - i Tyskland gäller detta även försäljningen av gas). I Sverige säljs gas i kubikmeter och därför krävs en omräkning av gasmängden mellan kubikmeter och kg för inmatning i Cofoten. 1 Nm3 naturgas väger c:a 0,8 kg 1 kg naturgas motsvarar 1,25 Nm3 gas Energiskillnad naturgas kontra biogas? Naturgas innehåller metan, precis som biogas, men även små mängder av andra brännbara gaser med högre energiinnehåll, och är därför energirikare per volymsenhet än biogas. Åtgången är c:a 10% mindre naturgas än biogas. Energiinnehåll? 1 Nm 3 biogas innehåller lika mycket energi som c:a 1,15 liter bensin. 1 Nm 3 naturgas motsvarar c:a 1,25 liter bensin. Energiinnehåll i kwh biogas resp. bensin: 1 Nm 3 biogas = 9,8 kwh (12,25kWh/kg) 1 liter bensin = 8,8 kwh Verkningsgraden är teoretiskt större vid metandrift men kan i praktiken likställas med bensindrift.