Utbildningsinspektion i Gymnasieskola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1
SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal elever Gymnasieskola 898 Utbildningen vid Hjalmar Lundbomsskolan omfattar gymnasieskola. Skolan är belägen i centrala Kiruna. Skolan är indelad i fyra ansvarsområden där rektor och tre biträdande rektorer leder respektive område: - Individuella programmet (IV), Administration, SYV, vaktmästare Rektor ansvarig - Miljö- och samhällsplaneringsprogrammet (MSP), Samhällsprogrammet (SP), Barn- och Fritidsprogrammet (BF) samt schemaläggning och internationaliseringsprojekt biträdande rektor ansvarig - Hotell- och Restaurangprogrammet (HR), Estetiska programmet (ES), Elprogrammet (EC), Teknikprogrammet (TE), Turismprogrammet (TU) samt projektarbete 100 p, elevinflytande och arbetsmiljö biträdande rektor ansvarig - Marknadsmediaprogrammet (MM), Naturvetenskapligaprogrammet (NV), Omvårdnadsprogrammet (OP), Industriprogrammet (IP), Fordonsprogrammet (FP), Byggnadsprogrammet (BP) samt individuella val biträdande rektor ansvarig. har 105 anställda varav 95 lärare (motsvarande ca 82 heltidstjänster pedagoger). Varje biträdande rektors ansvarsområde omfattar 25-30 pedagoger. Flertalet elever bor centralt i Kiruna kommun och har därför nära till sin skolgång. Elever från kommunens yttersamhällen med långa avstånd bor oftast i egna boenden centralt. Flertalet av kommunens ungdomar går på. 105 elever från kommunen går i gymnasieskola i annan kommun. På kommer 43 elever från annan kommun. består av en sammanhängande byggnad i tegel som färdigställdes år 1970. Skolan är väl underhållen och vissa delar var nyrustade vid inspektionen. Byggprogrammet har sina yrkeslokaler på Kirunas industriområde och Fordonsprogrammets inriktning Maskin- och Teknik har lokaler utanför skolan. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 30 april 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av experterna Gunilla Asplund och Marita Björkman-Forsman. Be- 2
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Kiruna kommun sök i inleddes den 15 september och avslutades den 17 september 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I genomfördes formella intervjuer med elever, föräldrar, lärare, elevvårdspersonal, studie- och yrkesvägledare, rektor, biträdande rektorer samt elevskyddsombud. Under besöket fördes också spontana samtal med bibliotekarie, cafévärdinna och elever i deras rastmiljö. Inspektionen inleddes och avslutades med individuella samtal med rektor. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Eleverna på visar öppenhet och trygghet i de samtal som inspektörerna genomfört. Vid elevintervjuerna framkommer inget behov från eleverna av att ha större påverkansmöjligheter än de som ges. Däremot är eleverna väl medvetna om att det på skolan inte ges likvärdiga möjligheter till att påverka arbetsformer eller att medverka i planeringen av undervisningen. Stämningen på är god mellan eleverna. Enligt samtliga intervjuade förekommer sällan mobbning eller kränkande behandling. Skolan har ingen övergripande handlingsplan mot kränkande behandling och mobbning men dock en utarbetad arbetsgång för att åtgärda akuta fall av mobbning. Vid intervjuer framkommer att arbetsgången är känd bland personal och delvis hos elever. 3
SKOLVERKET Vid intervjuer med elever, lärare och föräldrar framkommer att eleverna känner trygghet i sin skolmiljö. Tryggheten finns i huvudsak i den egna klassen och kommer till uttryck i intresse för studier och lusten att lära. har inte något systematiskt uppföljningssystem för att kartlägga trivsel och trygghet. Inspektionen visar att arbetet på skolan präglas av olika pedagogers engagemang för frågorna. Vid elevintervjuer beskrivs ett stort avstånd mellan elever på olika program, så kallade öar med eget liv. På tar eleverna ansvar för den fysiska miljön genom att hålla skolan ren och fräsch. Vid elevintervjuer uttrycks det som självklart att eleven skall ta ett ökat ansvar i förhållande till ökad ålder och större mognad. Klassråd finns inte som schemalagd tid utan genomförs under mentorstimmar efter de behov som finns inom respektive klass. Något formellt samverkansorgan, liknande elevråd, som tränar eleverna i demokratiska rutiner och förhållningssätt finns inte vid. Skolan har i stället valt att utveckla rollen som elevskyddsombud med ett större ansvar för elevernas arbetsmiljö. Vid inspektionen framkommer att programmet för Marknadsmedia arbetar aktivt i konkret utvecklingsarbete och med ett medvetet arbetssätt där påverkan och inflytande för eleverna är ett stående inslag i vardagens lärande. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet med normer och värden i de flesta avseenden ger goda resultat. Skolan är en trygg miljö för eleverna och inspektionen visar att eleverna utvecklat värderingar som ligger i linje med de nationella målen i läroplanen. Inspektörerna bedömer dock att elevernas inflytande över lärandet och arbetsformerna bör förbättras. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I är genomsnittet avseende betygspoäng år 2003 14,7 (riksgenomsnitt 13,9). Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola är 98 procent för motsvarande år (riksgenomsnitt 89 procent). Andel elever med reducerat program år 2003 var 1 procent i Kiruna medan motsvarande siffra för riket var 7 procent. Vid finns för närvarande ingen elev med reducerat program. Andel elever som avbrutit sina studier efter år 1 är 3 procent vilket är i linje med andelen för riket. Vid inspektionen framkommer att eleverna känner till sina individuella studieplaner och upplever att de oftast kan göra omval. 4
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Kiruna kommun Underlaget för att göra en bedömning av skolans kunskapsresultat är begränsat. I varken kvalitetsredovisning eller årsredovisning framkommer några resultat som ger underlag för att göra dessa bedömningar. Inga resultat från nationella prov eller andra typer av tester finns redovisade. På genomfördes en stor utbildningssatsning avseende projektarbete. All pedagogisk personal har fått ta del av kompetensutvecklingsinsatser. Skolan har en längre tids erfarenhet av internationellt samarbete. Dessa erfarenheter används nu av en del elever i deras projektarbete. Nationella prov genomförs regelmässigt. Prövning genomförs vid särskilda tillfällen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet inom området kunskaper ger goda resultat. Inspektionen visar att uppföljning av studieresultaten i huvudsak sker på individnivå. Skolan behöver utveckla en övergripande uppföljnings- och analysmetod för att bättre bedöma skolans samlade studieresultat på program- och skolnivå. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. På finns inte något samlat elevråd. Eleverna har möjlighet att träna sig i demokratiska arbetsformer under tiden för klassråd på den schemalagda mentorstiden varje vecka. Inspektionen visar att klassråd inte genomförs i varje klass. Vidare framkommer i elevintervjuer att det inte ges likvärdiga möjligheter för eleverna att påverka arbetsformer eller att medverka i planeringen av undervisningen. Skolans kvalitetsredovisning anger elevinflytande som ett förbättringsområde. arbetar för att utveckla rollen som elevskyddsombud. Vid elevintervjuer framkommer att elevskyddsombuden i huvudsak är kända av eleverna. Arbetet med elevskyddsombud har resulterat i en förändrad rastmiljö vilket eleverna uppskattar. Formerna för återkoppling i rollen som elevskyddsombud har vid inspektionstillfället inte hittat sina rätta former men är under utveckling. Elevintervjuer visar på ett engagemang för frågorna. Vid inspektionsbesöket och i intervjuer med föräldrar framkommer inte några exempel på föräldrasamverkan med skolan. Enligt föräldrarna blir de inbjudna före elevernas skolstart till besök på skolan. Efter detta sker kontakterna mellan skolan och föräldrarna i huvudsak genom de frånvarorapporter som skickas hem till föräldrarna. Föräldraintervjuerna visar dock på att ovanstående inte gäller inom alla program. 5
SKOLVERKET Vid finns ingen handlingsplan mot mobbning och kränkande behandling. Skolan har en lokalt utarbetad arbetsgång för att åtgärda akuta fall av mobbning. Av intervjuer framgår att arbetsgången är känd bland personal och delvis hos elever. Skolan har inte heller något systematiskt uppföljningssystem för att kartlägga eventuell förekomst av mobbning och kränkande behandling. Enligt personalintervjuer präglas arbetet på skolan av utgångspunkten att någon mobbning eller kränkande behandling inte förekommer. Vid elevintervjuer framkommer att de upplevde dessa frågor som mer relevanta under sin grundskoletid men att det självklart finns de som mobbar och mobbas även på. Inom Marknadsmediaprogrammet uppger eleverna vid inspektionen att deras arbetssätt och delaktighet i det vardagliga arbetet gör det möjligt att upptäcka mobbning och kränkande behandling. Vid finns tillgång till en skolsköterska och en kurator. Organisatoriskt tillhör skolsköterska och kurator kommunens centrala stödteam men de finns tillgängliga på skolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att området arbetsmiljö och delaktighet i några avseenden inte är av godtagbar kvalitet. Inspektörerna bedömer att saknar en handlingsplan mot mobbning och kränkande behandling som uppfyller författningarnas krav. Skolans lokalt utarbetade åtgärdsplan mot mobbning uppfyller inte läroplanens krav på en handlingsplan. Vidare bör skolans arbete för att upptäcka kränkande behandling förbättras. Inspektörerna bedömer att det inte finns klassråd för varje klass. Vidare bör skolan förbättra elevernas möjlighet till inflytande över såväl undervisningssituationen som i frågor av gemensamt intresse för eleverna. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lärarna är organiserade i arbetslag och har sin huvudsakliga tjänstgöring inom ett program. Programmet för Marknadsmedia har en väl utbyggd samverkan med omvärlden, vilket elever och pedagoger vid inspektionen upplever positivt. Enligt gymnasieförordningen skall utvecklingssamtal genomföras med den individuella studieplanen som grund. Detta skall ske en gång per termin. I intervjuer med såväl elever, föräldrar som pedagoger framkommer att detta inte sker en gång per termin. Inspektion visar dessutom en stor variation mellan programmen. 6
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Kiruna kommun Vid inspektionen framkommer att kunskapsmål och betygskriterier överlag är kända hos elever och föräldrar. Eleverna informeras om betygskriterier och mål men någon systematisk uppföljning finns inte för att tolka och förstå målen i relation till de resultat som uppnås. Elevintervjuer speglar en upplevelse av att det är stora skillnader i betygssättning vid skolan. För eleverna innebär det en fråga om betygen därmed är likvärdiga. Vid intervjuer med lärare framkommer att betygskriterier och bedömningar sällan diskuteras mellan programmen och inriktningar. Inom ramen för det individuella programmet finns olika studieupplägg vid. De senaste åren har skolan anställt specialpedagoger som har sin huvudsakliga tjänstgöring inom programinriktat individuellt program (PRIV). Eleverna vid har individuella studieplaner som är kända och revideras vid förändring i kursval och individuell anpassning av programinnehåll. Elevvårdskonferens genomförs då behov uppstår. Åtgärdsprogram utarbetas vid behov av berörd personal och i samverkan med elever och föräldrar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att området pedagogisk verksamhet och undervisning är av godtagbar kvalitet. Inspektörerna bedömer dock att skolans arbete med bedömning och betygssättning bör förbättras. genomför inte utvecklingssamtal en gång per termin för samtliga elever i årskurs 2 och 3. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. leds av en rektor och tre biträdande rektorer som tillsammans bildar skolans ledningsgrupp. Rektor har det övergripande ansvaret och biträdande rektor leder ett antal program och olika övergripande arbetsområden. Någon formell delegation av ansvar finns inte för de biträdande rektorerna. Vid inspektionen framkommer att de biträdande rektorernas ansvar bland annat innebär att leda och fatta beslut i elevvårdskonferenser inom respektive område. Rektorn är personalansvarig för de biträdande rektorerna, elevvårdspersonal, administrativ personal samt de två specialpedagoger som finns inom individuella programmet. 7
SKOLVERKET Vid inspektionen framkommer att rekrytering av ny rektor pågår för andra omgången. Av flertalet intervjuer framkommer att detta påverkar skolans utvecklingstakt. Arbetet med den lokala utvecklingsgruppen har återupptagits och denna grupp kommer i framtiden kunna diskutera olika förbättrings- och utvecklingsområden på skolan. Kiruna kommun har utarbetat ett program för utveckling av kvalitetsarbetet, som är kopplat till skolplanen. De olika programmen arbetar med utvalda prioriterade områden i skolplanen och gör dessa områden till sina utvecklingsområden som sedan redovisas i kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen för år 2003 redovisar de enskilda programmens utvecklingsområden och måluppfyllelse samt vilka slutsatser som dras för framtiden. Bland annat anges elevinflytande som förbättringsområde. Vid finns ingen arbetsplan. Vid inspektionens intervjuer framkommer att all personal och ledning har en uppfattning om att kvalitetsredovisningen för skolan ska jämställas med och ersätta arbetet med en arbetsplan. har inget system för återkoppling av resultaten i kvalitetsredovisningen och den ger en splittrad bild av verksamheten. Även här arbetar programmen som egna öar i den gemensamma verksamheten. Vid inspektionen är det svårt att få en överblick över hur skolan arbetar med förbättrings- och utvecklingsarbete. Övergripande system och handlingsplaner förekommer inte i någon större omfattning och någon tillgänglig dokumentation som påvisar en övergripande strategi finns inte. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att området styrning, ledning och kvalitetsarbete i de flesta avseenden är av godtagbar kvalitet. Inspektörerna bedömer att rektorsfunktionen på skolan delvis är delad och eleverna har inte en rektor med ett samlat ledningsansvar. Exempelvis genomför de biträdande rektorerna elevvårdskonferenser för sina program istället för skolans rektor. Vid bör styrning, ledning och kvalitetsarbete överlag förbättras och tydliggöras. Skolan bör särskilt tydliggöra skillnaden mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning samt dessa dokuments syften och förhållande till varandra. 8
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Kiruna kommun 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I finns ett brett utbud av program med inriktningar och kurser. Eleverna har goda valmöjligheter vilket bekräftas i elevintervjuer. Inför gymnasiestarten får elever och föräldrar information skriftligt och muntligt. Öppna möten anordnas där elever och föräldrar kan besöka. Vid intervjuer med föräldrar framkommer ett behov av fortsatt kontakt med skolan. Vid skolan finns ett elevcafé som drivs av personer med psykiska funktionshinder. Skolverksamheten bedrivs i huvudsak i skolans huvudbyggnad och vid inspektionen framkommer en hög ambition att möta elevernas behov och önskemål. På skolan finns några elever som läser svenska som andra språk. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att området tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning är av god kvalitet. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. har cirka 95 anställda lärare motsvarande 82,5 heltidstjänster. Den pedagogiska personalen har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. I genomsnitt är det cirka 9,2 elever per lärartjänst läsåret 2004/2005. Inspektionen visar att elever och föräldrar generellt är nöjda med såväl lärare som tillgången på läromedel och deras kvalitet. Biblioteket upplevs som en god tillgång. Alla intervjuade uttryckte missnöje med tillgången till datorer och teknisk datasupport. 9
SKOLVERKET Skolans lokaler är luftiga och tillgången till grupprum är god. Skolan är anpassad för att ta emot elever med rörelsehinder och skolan har tillgång till hörselslinga. Skolans kompetensutvecklingsinsatser har de senaste åren i huvudsak berört projektarbete samt kvalitetsarbete. Barn- och utbildningsnämnden tilldelar Hjalmar Lundbomsskolan ett anslag som bygger på tidigare års erfarenheter där merparten av medlen, lärarlöner, bestäms av riktmärket 9,1 lärare/100 elever. För läromedel utgår en fast summa per elev. Rektorn har det övergripande ekonomiska ansvaret och biträdande rektorer ansvarar till viss del för ekonomin inom sina program. Merparten av resurserna för läromedlen fördelas ut på programmen eller institutioner och återstående del kvarhålls centralt hos rektorn. Omfördelning sker vid behov. Skolan har inget system för att fördela resurser som påverkas av resultat från kvalitetsredovisningen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att har goda förutsättningar att nå målen i läroplanen och kursplanerna. Skolans arbete med att ge personalen kompetensutveckling kan förbättras. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten vid övergripande är av godtagbar kvalitet Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas inflytande över lärandet och arbetsformerna, - övergripande uppföljnings- och analysmetoder avseende skolans kunskapsresultat, - arbetet för att upptäcka kränkande behandling, - elevernas möjlighet till inflytande över såväl undervisningssituationen som frågor av gemensamt intresse för eleverna, - arbete med bedömning och betygssättning samt - styrning, ledning samt kvalitetsarbete och särskilt tydliggöra skillnaden mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning samt dessa dokuments syften och förhållande till varandra. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Det finns inte ett klassråd för varje klass (4 kap. 3-4 gymnasieförordningen). - Skolan saknar ett handlingsprogram mot kränkande behandling som uppfyller författningarnas krav (avsnitt 2.6 läroplan för de frivilliga skolformerna). - Skolan genomför inte utvecklingssamtal en gång per termin (7 kap. 19 gymnasieförordningen). 10
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Kiruna kommun - Rektorsfunktionen på skolan är delvis delad och eleverna har inte en rektor med ett samlat ledningsansvar (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 gymnasieförordningen). Datum Ort 2005-01-13 Umeå Marita Björkman-Forsman Gunilla Asplund 11