#5:Viis Barnkretsens fortlevnad är säkrad. (Billede Mat s Sandberg) Nr 5: Fredag Idag fredag viktig information 1 Barnkretsen 2 Kvällsprogrammet: författarkväll Jaan Kaplinski 2 Bosse Hellsten 2 Skvaller 3 Mændene fra Tallinn af Niels Landsager 3 Barnen gillar maten 4 Krets 1 bokstaverar 4 Indigolapset på bild 4 Estland og musik 5 Estlands och Finlands nationalsånger har samma melodi 6 Dagens tegneserie af AD 6 Kretsprogram 7 Billeder fra barnekredsen 7 Idag fredag viktig information Rum på hotellet kommer att frigöras idag fredag. Anmäl intresse till Camilla. Räkningar till NSU har du minusräkningar? E- posta : namn, bank, swift/iban-kontonummer till Gunnevi, sekretariatet@nsuweb.net. Detta gäller också koordinatorerna. Pengarna kommer så småningom. Ändring: NSU-bussen på söndag morgon avgår kl. 9.00 från hotellet. Den är framme i Tallinn kl. 12.00 och kör via flygplatsen. Den ena pausar 15 min på vägen, den andra kör utan att stanna. Ifall dit flyg går mycket tidigare, ta en vanlig buss. Den avgår kl. 06.10 och är i Tallinn kl. 9.40. Qigong ikväll kl. 20 på gräset vid Kekkonens bastu! Nattbio ikväll i Kinosaal: kl. 23.00: Torsk på Tallinn (se mer om filmen i nr 3). Reklam Boken Fotografiska dialekter, red. Jannie Uhre Mogensen & Claus Krogholm, utgiven av NSU Press finns till försäljning här i Kääriku. 9 essäer på nordiska språk, om bilder av Kafka, fotografiets estetik och filosofi, döden och
fotografiet Den kostar 20 Euro, eller 200 nordiska kronor (SEK, DKR, NOK). Man kan köpa den av Gunnevi eller beställa sektretariat@nsuweb.net. Redaktionens e-postadress är yahyrsa@yahoo.se. Deadline för materialet till lördagens avis (den sista!) är kl. 21.00. I nr 6 publiceras gärna inlägg från kretsarna, liksom diverse skvaller och bilder. Var du på chokladmasssage, till exempel? Barnkretsen fredag Etter frokost: Barna møtes i barnekretsrommet kl 0900 for å bli fordelt på gruppene. Badegruppen er på stranden. Aktivitetsgruppen: Leker eller spill Kunstgruppen er inne i barnekretsrommet. Lunsj kl 1215-1345 Etter lunsj: UTEAKTIVITETER: FOTBALL, LEKER OG SPILL NEDE VED BADEPLASSEN. VI GRILLER PØLSER PÅ BÅL HVIS VÆRET TILLATER DET. Vi viser video for barna på barnekretsrommet fra ca 1530: TOY STORIES. Kvällsprogrammet Nattbio: Torsk på Tallinn kl. 23.00 i Kinosaal. Författarkväll I Kinosaal kl. 21-> Jaan Kaplinski Kaplinski (f. 1941), en av Estlands största författare av idag, är från Tartu. Han har skrivit ett flertal essä- och poesiböcker som kommit ut förutom på estniska också på bland annat på engelska, norska, danska, isländska och svenska. Kaplinski ses ofta som en representant för det nya Estland han har studerat lingvistik i Tartu och också arbetat som journalist och sociolog och suttit i riksdagen i Estland 92-95. Dessutom har han översatt dikter bland annat Tomas Tranströmer till estniska från svenskan. The Wandering Border THE EAST-WEST BORDER is always wandering sometimes eastward, sometimes west, and we do not know exactly where it is just now: in Gaugamela, in the Urals, or maybe in ourselves, so that one ear, one eye, one nostril, one hand, one foot, one lung and one testicle or one ovary is on the one, another on the other side. Only the heart, only the heart is always on one side: if we are looking northward, in the West; if we are looking southward, in the East; and the mouth doesn t know on behalf of which or both it has to speak. (övers. författaren tillsammans med Sam Hamill) En kort presentation på svenska: http://www.soderstrom.fi/forfattare/kaplinskij.htm Kaplinskis egen sida: http://jaan.kaplinski.com Bosse Hellsten Bosse Hellsten (f. 1978) från Finlands Kokkola bor i Tammerfors och skriver dikt på svenska. Han fick första priset i Arvid Mörne-tävlingen 2004. Debutsamlingen Tango för babianer kom 2005 och Bosse skyr varken svordomar eller runda ord. Bosse Hellstens debutdiktsamling Tango för babianer är en poetisk rodeo för svinpälsarna i paviljongen. Under golvplankorna pågår en uppsluppen likvaka där Jack Kerouac lurar sprit i Knut Hamsun tills norrmannen fyllnar till ordentligt. I orkesterdiket dansar Hellsten själv kosackdans och skruvar upp tempot tills den sista fläskryggen säckar ihop av blodbrist. Skratten ekar under golvet. Tango för babianer gör upp med manliga myter, avelshundar, bohemer och svinpälsar. Hellsten i Jakobstads tidning 2004: det handlar väl om att försöka förstå vad folk överhuvudtaget pysslar med. Jag menar att hur folk går på med sina liv ibland kan verka ganska absurt om man försöker rista ned det. Det är det jag är intresserad av, detaljer man kanske inte fäster sig vid först. En liten enkel bild kan innehålla nästan ett helt liv om man ser närmare på den. 2
Læserreportage: Mændene fra Tallinn Der har været mange forbindelser mellem Danmark og Estland. En af dem er beskrevet i bogen Mændene fra Tallinn af Erik Nørgaard. Her gives et resume ved Niels Lundsager, kreds 3. Bosse ser närmare på en askkopp. Fem euro Vi sitter i ditt kök och röker Jag funderar på att köpa en kattunge. En hora på maskeraden säger att hon är billig. Jag tror henne, men jag sparar till kattungen. Bosse gör annat för vitterheten än skriver dikt bär kopieringsmaskiner på NSU:s sommarsession, till exempel. Skvaller Hört på stan Marina, Arrkoms ekonomiansvariga undrar: Kan kängurur simma? Stavar man 8 å-t-t-a? Och Expanderar valar som är gravida? Redaktionen förmedlar svaren till Marina. Hört på dansgolvet onsdag kväll DJ:n har redan spelat alla mina fem topplåtar. På basis av hans musikval borde vi gifta oss! Antony F. lär ha funnit en lord i sin säng i flersängsrummet någon natt och blivit så förskräckt att han skrivit en dikt för att bearbeta sitt trauma. I 1920 fik Estland en ideel demokratisk forfatning, men allerede 10 år senere smuldrede idealerne og regeringen udviklede sig til et højre-diktatur. Kommunistpartiet blev forbudt og dets repræsentanter gik under jorden, emigrerede eller fængsledes. Den kommunistiske ledelse af havnearbejdernes og sømændenes fagforening søgte til København, hvor den blev beskyttet af de danske søfyrbøderes fagforening. Esterne udgav fagforeningsbladet Majakas (Fyrtårnet), som med danske søfyrbødere sendtes ud på verdenshavene, hvor de blev givet videre til de estiske søfolk. På et tidspunkt fik den estiske gruppe i København mistanke om at et af medlemmerne var spion for den estiske regering. Spionen blev skåret i mindre stykker og næsten tilintetgjort i et syrebad. De sidste levninger af ham blev begravet under køkkengulvet i et kolonihavehus. Fra 1939 modtog Estland sovjetisk militær beskyttelse og fra 1940 udvidedes tilbudet til at indtræde i Sovjetunionen som ligeberettiget republik. Nu fik to af mændene fra København tilbudt høje stillinger og den ene, Meerits, tog imod stillingen som førstesekretær i det estiske kommunistparti. Han modtog folkets hyldest fra en balkon i Tallinn efter at have vundet en overvældende valgsejr. Valget var understøttet med teknisk hjælp fra Moskva. Men forholdene ændrede sig hurtigt. I 1941 befandt Meerits sig pludselig i en koncentrationslejr i Tyskland. Efter et par års hårdt arbejde og sult nærmede han sig krematorieovnen og fik så den ide at tilstå mordet i København fem år tidligere. Ordnung muss sein, så tyskerne udleverede Meerits til det Danske politi. I et år nød han godt af den bedre kost i Vestre Fængsel mens sagen stod på. Blandt andet kunne han vise politiet resterne af liget i havehuset på Amager. Kongelundsmordet blev en stor historie i Dansk presse. Sagen endte med at Østre Landsret idømte Meerits en længere fængselsstraf. Da sagen i Danmark var slut fik tyskerne igen udleveret Meerits, der snart efter blev brændt i en krematorieovn. 3
Barnen gillar maten Geda Paulsen, vår estniskalärare, ansåg att maten var fullständigt undermålig och skällde ut köket då hon var här. Och sade att det är ett lokalt problem och inte nationellt, med så där dålig mat. Men några gillar maten nämligen många av barnen. I ett nafs har de ätit upp allt. Så är det för Lisa, 7 år, och hennes kompis Sandra, sju-och-ett-halvt år. Är det bara de vuxna som tycker att maten är en skandal då? Kicki, Sandras mormor, tycker inte att maten är så hemsk. Bara det inte är kött är det väl mat så jo, jag tycker nog att den är ok! begejstrede tilskuere, og for alle der gik glip af musikken, er det muligt at bestille deres helt nye og første CD, som er ved at blive trykt, ved at sende e-post til forsangeren tom@traveller.ee Prisen er 250 estiske kroner (inkluderer forsendelse), og CD:n indeholder 10 + 3 sange, heraf flere som blev spillet til koncerten. Krets 1 bokstaverar veckan som gått N ätbaserdad närkontakt S torkar U tveckling och utomhusliv * D emaskerande debatter E stnisk service och entertainment M ögel, mossa och mumsiga mackor O emotståndlig K retsarbete och kontemplation i Kääriku R adikala rörande räddningsförsök A nssi, Asger, Arrkom och avisen T idlöshet i Tartu I nternationell internering, insekter och insikter Vår huvudtalare Sergio Cremaschi, som är vegetarian, har knappast lyckats få näringsbehovet täckt. Det gör man inte om man äter bara ris till lunch. Nåja, inte är det så farligt jag hade kanske några kilon extra då jag kom hit. Och då jag var ung deltog jag i en hungerstrejk, och då förlorade jag 5 kg på en vecka. YN Bidrag från krets 1: Susanne, Gunnel, Kristina, Susanne K-S, Elinor och Rasmus Husorkestret Indigolapsed Kreds 1 har et frikvarter og nyder solen Onsdag aften spillede Indigolapsed en fantastisk akustisk koncert på græsplænen. Til glæde for de 4
Estland og musik Musik har stor betydning for Estland. Sangfestivaler spillede en rolle i opbygningen af den nationale identitet på 1800-tallet. Enhver flække havde sit eget orkester og/eller kor, og denne udvikling kulminerede med afholdelsen af Den Første Generelle Sangfestival i Tartu i 1869, hvor over 800 korsangere og musikere deltog. Denne tradition er blevet vedligeholdt, og Generelle Sang og Danse-festivaler afholdes siden 1950 hvert femte år. En af disse udviklede sig i 1988 til en massedemonstration mod det sovjetiske herredømme. Den 24. festival i rækken blev afholdt 2004 i Tallinn, med et deltagerantal på omkring 100.000! Den 24. Sang- og dansefestival i Tallin. Estland har leveret flere fremtrædende komponister af klassisk musik, en af de mest fremtrædende i de senere år er Arvo Pärt, der bl.a. har leveret musik til over 50 film, herimellem Michael Moores Fahrenheit 9/11 og Gus Van Sants Gerry. Andre bemærkelsesværdige navne indenfor klassisk musik inkluderer dirigenterne Neeme Järvi, Tõnu Kaljuste og Anu Tali, samt sangeren Georg Ots. Mere populært vandt Tanel Padar & Dave Benton i 2001 det Internationale Melodi Grand Prix (Eurovisionen) med sangen Everybody (som i øvrigt ikke var inspireret af estiske sangtraditioner). Pigegruppen Vanilla Ninja er et stort hit i flere europæiske lande, og deltog i 2005 også i Grand Prix et med en 8.-plads som resultat. Desværre for esterne deltog pigerne for Schweiz, Estlands egen deltager blev sendt hjem i semifinalen. HSC Estlands nationalsång har samma melodi som den finska Hur kommer det sig egentligen att Estlands och Finlands nationalsånger har samma melodi? Som många människor uppfattar nationalstaten framstår detta som en skandal. Men om man ser efter ligger det inte alls särskil t illa till. Melodin komponerades i Finland Melodins upphovsman är den tyskfödde tonsättaren Friedrich (Fredrik) Pacius (f. 1809 i Hamburg, d. 1891 i Helsingfors). År 1934 kom Pacius till Finland för att undervisa i musik. Han tonsatte den finska nationalskalden Johan Ludvig Runebergs dikt Vårt land, vårt land (skriven 1846 och ursprungligen avsedd som nationalsång), och den framfördes första gången på Gumtäkts äng utanför Helsingfors av studenter vid universitetet (då kallat Kejserliga Alexanders Universitetet). Det var på vårfesten, Floradagen år 1848. Dikten är en hyllning till Finland och dess natur. Då den först publicerades, 1847, hade den en annan melodi, som komponerats av F. A. Ehrström. Innan dess hade den också tonsatts av Runeberg själv. Pacius tonsatte om dikten på fyra dagar, inför festen, och gav den en mer slagkraftig melodi än de tidigare. I egenskap av musiklärare vid universitetet kunde han införa sin melodi på ett bredare plan genom att öva in den med studenterna. I själva verket finns det 21 olika tonsättningar av dikten (varav också en av Jean Sibelius). Till finska översattes dikten snart efter framförandet på Floradagen, men de första översättningarna var inte så lyckade, så den översättning som används i dag gjordes först omkring 1867. Vårfesten på ängen har förståtts som den första och mest avgörande manifestationen av de finländska nationalistiska strävandena. I den deltog omkring 500 personer (och enligt professor Matti Klinge förtärdes där en osannolikt stor mängd alkoholhaltiga drycker). Mu isamaa Den estniska nationalsången heter Mu isamaa, mu õnn ja rõõm ( Mitt fädernesland, min lycka och gjädje ). Orden till den skrevs till Pacius melodi av Johann Voldemar Jannsen (estnisk journalist och poet, 1819-1890) och den framfördes första gången år 1869 på den första stora nationella estniska sångfesten. Mu isamaa med Pacius melodi utgavs 5
i en sångbok 1868, där också andra kända sånger som upphöjer fosterlandet finns med. 1920 blev den officiellt nationalsång i samband med Estlands självständighet, men under Sovjettiden togs den ur bruk till fördel för Eesti Nõukogude Sotsialistliku Vabariigi hümn. 1990 återinfördes den. Är det något märkligt i att melodierna är desamma? Knappast. Det samma nationella uppvaknandet fanns i bägge länder. I detta projekt var det inte märkligt att man tog över av varandra och lät sig inspireras av varandra; esterna och finnarna är broderfolk, också språkmässigt. De två länderna genomlevde självständighetssträvanden vid samma tid. Dock blev Finland självständigt 1917 medan Estland inte blev det. Under Sovjettiden var melodin faktiskt förbjuden men tur för de ester som ville höra den, gick det för många att få in finsk radio, där melodin spelades varje kväll som avslutning på dagens radiosändning. Med andra ord fortsatte den nationalmusikaliska påverkan över Finska viken, och melodin förankrades hos folken. Men helt samma? A- och B-versioner Kännedomen i världen om detta broderskap i ande verkar tyvärr vara hotat. Miljontals människor tror möjligen att melodin i de två ländernas nationalsånger inte är riktigt den samma. I Microsofts uppslagsverk Encarta (Encyclopaedia Standard 2003), som ofta ingår i paketet då man skaffar en ny dator med Windows, kan man lyssna på olika länders nationalsånger. Finlands Vårt land, vårt land! klingar O ack så pompöst! Men inte Estlands. Inspelningen är snudd på makaber, till och med falsk! Så gott som olidlig att lyssna på, men varför? Kan det ligga en konspiration bakom? Eller har inspelningen gjorts av någon ivrig nationalistisk amerikansk est i exil, med lika mått god vilja som tondövhet? Eller har någon fingrat på den för att få Estland i en dålig dager, en av de onda Kremlins, kanske? Eller en finsk nationalist, som vill lägga beslag på den rent klingande melodin? Den saken kan jag tyvärr inte utreda för er, gott folk. I stället är det här en vädjan om hjälp. Estland behöver vår hjälp för att rena sin nationalsångs rykte och inspelning i Microsoft Encarta! Bojkotten har redan startat, har jag sett i hotellreceptionen. YN Fredrik Pacius i ståtlig peruk kliar sig på axeln. www.runeberg.net/swe/b_6_t.html www.wikipedia.fi DAGENS TEGNESERIE, Adrian Wilkins 6
Fredagens kretsprogram Hvor intet andet er angivet er session 9 fra 9.00-10.30, session 10 fra 13.45-15.15 og session 11 fra 15.30 17.00 Kreds 1 Session 9: Besøk i andra kretsar Besøk krets 3 Session 11: Besøk i andra kretsar Kreds 2 & 6 Session 11: 9.00 10.30 Rasmus Ugilt: Schelling and Agamben on Potentiality 15.30 17.00 Gry Ardal Christensen: Gyges as the premise of freedom. The necessity of the unsolved crime and the argument of the lesser evil Emily Hartz: APPROACHES TO EMERGENCY LAW. Philosophical underpinning of the different voices in the debate on terrorism and law. Jacob Bock: Politisk filosofi Kreds 7 Sesjon 9: Sesjon 10 & 11: Kreds 8 Session 9: Lise Kari Berg: Kunst og praksis Helga Finstad: Å være tålmodig. Arbeide langsomt og ikke gi opp. Liss Engel: Poetics of everyday movements Anders Ramsay: Imperialism, globalisering och världsmarknad Mogens Chrom Jacobsen: Fattigdom og ejendomsret i middelalderen Session 11: Arne Overrein: Folkeretten rettsorden eller fiksjon? Billeder fra barnekredsen Onsdag eftermiddag va r Tsikus Fox på besøg i barnekredsen, til stor glæde for alle børnene, og de voksne, som sneg sig med. Kreds 3 Session 9: Session 11: Kreds 4 Session 9 Session 10 Session 11 Kreds 5 Session 9: Session 11 Film: The corporation v/tina Helgesson 13.45 Køn og Borgerløn v/gunna Starck 14.30 Filosofisk perspektiv på genomførbarheden av Basic income v/jersild Budyn Social republikanism och välfärdsstaten: Nya perspektiv på arbete, fördeling och demokrati v/erik Christensen & Karolin Lundström Henrik Oxvig, Transformer / Performer. 13.45-14.45: Kristine Samson, Thinking Machines, or Do artists dream of electric sheep? 14.45-15.45: Torben Sangild, Absurd Machines. from Duchamp to Digestion 16-17: Åke Törnkvist, Strange Crossing: The Case of XML Else Marie Lingaas: Drømmen om naturen: Forestillingen om det opprinnelige i C.W. Glucks opera Orfeo ed Euridice Michael Paulsen: Cassirer: Stat, magt og myter Adam Diderichsen: Naturens børn 7