Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 1 I 2016 Kronobergs distrikt LEDARE. JERKER BERGDAHL. DISTRIKTSCHEF Viktiga samtal om skogen Har intresset för skog någonsin varit större? Skogsägarna är på tårna, trä tar plats på byggena, kultur- och naturvärdena i skogen lyfts hela tiden, stora investeringar sker i industrin och skogen fick nyligen välförtjänt stor plats vid FN:s klimatmöte i Paris. För mig betyder detta att jag har ett mycket stimulerande jobb och ett viktigt uppdrag. Möjligheterna för dig som skogsägare eller yrkesverksam inom skogen är stora. Förväntningarna på skogens resurser är stora i Sverige. Mitt och Skogsstyrelsens perspektiv utgår från det uppdrag vi har från politiken. Fler jobb och mer pengar ut från skogen inom ramarna för vad som är ett hållbart brukande. Det är politikernas förväntan med det pågående arbetet med nationellt skogsprogram. Skogen är helt enkelt en otroligt stor resurs, en resurs som måste hanteras klokt. Och lite förenklat kan man säga att förväntningarna på dig som skogsbrukare vida överstiger de tvingande ramar som samhället har satt upp. Eller som det uttrycks i skogspolitiken; frihet under ansvar. UNDER VÅREN ÄR SKOGSSTYRELSEN i Kronoberg med och drar igång två viktiga framtidsdiskussioner. Jag tycker att det är viktigt att skogens aktörer pratar med varandra med större förståelse för olika perspektiv blir acceptansen från människor både med och utan skogsstövlar bättre. Skogsbruk och miljöhänsyn är långsiktigt och utan tvekan en avvägning mellan många aspekter och jag tänker att du som skogsägare eller yrkesverksam tar ansvar bäst för dina skogar om du känner ett förtroende för helheten. DEN FÖRSTA FRAMTIDSDISKUSSIONEN: På initiativ av Länsstyrelsen i Kronoberg och Kalmar planeras en Regional skogsstrategi, med inspiration från nationella skogsprogrammet. Jag ser fram emot att få ta del av den kraft och energi som kommer i de träffar som ska arrangeras med skogssektorn i vid bemärkelse. Jag tror att det finns flera svårigheter som lättare kan finna nya smarta vägar under arbetet med strategin, exempelvis kompetensförsörjning och skog/vilt balansen. DEN ANDRA FRAMTIDSDISKUSSIONEN: Foderfönstret är på väg att stänga i ungskogarna efter Gudrun. (se även Lokaleko 2/2015). Vi håller på med analyser av hur det ser ut i olika delar Jerker Bergdahl är nytillträdd som Distriktschef och jobbar hårt för att förankra att ungskogen på Gudrunhyggena är på väg att växa ur foderfönstret. av länet. I skrivande stund är allt inte spikat kring detta samtal, men jag har personligen förankrat det strategiska arbetet med foderfönstret med ett 15- tal organisationer och grupper i länet, senast viltförvaltningsdelegationen. Gensvaret är mycket positivt, vilket gläder mig!
Skogsstyrelsen satsar på Skogsstyrelsen i Kronoberg har börjat använda sig av UAS, Unmanned Aerial system i folkmun oftast kallad drönare som hjälpmedel vid framför allt tillsyn och rådgivning. UAS är ett samlingsnamn på motorförsedda luftfartyg utan pilot ombord som kan flyga autonomt eller fjärrstyras, enligt Wikipedia. En UAS hinner med en större yta än vad en människa kan gå över på samma tid. Det är ett bra komplement vid större eller svårtillgängliga områden, säger skogskonsulent Anton Holmström som är de som tagit initiativet till och ansvarar för drönaren på Kronobergs distrikt. Bra underlag för diskussion om hänsyn mot vatten UASEN UTRUSTAD MED KAMERA, ger ifrån sig ett surrande ljud och lyfter mot skyn. Vi befinner oss en bra bit från kontoret i Växjö eftersom det råder flygförbud inom Växjö i flygplatsens närhet. Snön ligger djup och den lilla flygfarkosten försvinner iväg över trädtopparna. Ibland kan det vara lättare att höra den än att se den, berättar Anton. Farkosten får enligt tillståndet inte försvinna ur sikte, men skulle kunna hanteras på två till tre kilometers avstånd. En körskada syns väl uppifrån. VI PROVFLYGER ÖVER en föryngringsyta och tittar på bilderna UASen tar. Den kvarlämnade hänsynen är lätt att se på mobiltelefonens skärm. I kanten av föryngringsytan ligger flera nedblåsta träd och Anton zoomar in och fotograferar vindfällena. Det är häftigt att se hur smidigt maskinen tar sig fram och vilka extremt skarpa bilder den tar. Flygfoton har använts länge inom skogsbruket eftersom det ger ett effektivt och otroligt bra underlag vid planering och uppföljning. Skogsstyrelsen använder ibland även helikopter för att snabbt få nytagna foton. Dessa foton har varit ett viktigt beslutsunderlag till exempel efter de stora stormarna. Nackdelen med helikopter är den höga kostnaden som kräver samordning av många objekt och en lång planering för att det ska bli kostnadseffektivt. Med drönare är kostnaden betydligt lägre vilket gör att fotografering från luften kan bli en vardagssyssla och inte något som bara används vid enstaka tillfällen. ANVÄNDNINGEN AV UAS är ett stort lyft när det gäller att effektivt kunna följa upp objekt i fält. Ett exempel är att bilderna kan användas för att se om
ny teknik hänsynen efter en utförd avverkning blev som ombudet angav i avverkningsanmälan eller som markägaren och Skogsstyrelsen gemensamt kom överens om i ett samråd. Möjligheten finns även att bättre kunna följa upp utförda dikesresningar, då utförsel av slam till en sjö nedströms syns enkelt från luften. Det kommer även att gå betydligt snabbare att få en bra överblick av en föryngringsåtgärd för att se om den är godkänd. Foton tagna med en UAS kommer också göra det möjligt att se var kompletterande markberedning eller plantering behövs. Men absolut störst nytta, menar Anton, kommer Skogsstyrelsen att ha av UASen i den så kallade objektsvisa dialogen (tidigare kallad återkoppling) med skogsbrukets planerare och utförare. FLERA OLIKA LAGAR måste följas när man ska flyga och fotografera med en UAS. Det är dessutom ännu mer krävande att få använda UAS i en verksamhet då det även krävs tillstånd från Transportstyrelsen. Vill man kunna visa upp sina flygfoton så behövs även tillstånd från Försvarsmakten och Länsstyrelsen hanterar frågan om kameraövervakning. Även skogsägare är företagare vilket nog inte alla tänker på så även markägare behöver tillstånd för att flyga över sina egna fastighet, säger Anton. Text: Kerstin Ström Foto: Anton Holmström Tillsyn av forn- och kulturlämningar Skogsstyrelsen har genomfört en kontroll av skador på forn- och kulturlämningar efter genomförd avverkning samt tittat på körskador intill vattendrag. D et var på ett område från Kårestadsån i väster till Fibbleån i öster som besiktningen gjordes. Ett fyrtiotal ytor som föryngringsavverkats under november 2015 besöktes. Det var främst odlingsrösen och kolbottnar men det förekom även torplämningar och tjärdalar. VID TILLSYNEN AV forn- och kultturlämningarna noterades eventuella skador som uppkommit på objekten. Man tittade även på om uppkomna skador var möjliga att reparera och om det fanns hänsyn angiven i avverkningsanmälan. I de fall där skador fanns på forn- och kulturlämningarna var det ofta markberedare med harv som orsakat skadan och ibland genom att högläggare an- vänts. I något fall var det även planterat uppe i kolbottnarna samt nedrisning vilket inte bör göras. De flesta skadorna var av ringa karaktär men i något fall var lämningen mer eller mindre totalförstörd. Detta berodde ofta på att markberedaren hade kört rakt över en kolbotten med harv och att ytan därefter var planterad. FÖR ATT UNDVIKA SKADOR på forn- och kulturlämningar så bör man ställa kulturstubbar i högre grad än vad som görs idag. På de avverkningar som besöktes fanns endast i något enstaka fall kulturstubbar ställda. Man måste naturligtvis också följa Länsstyrelsens beslut när det gäller typ av markberedning som får användas. Generellt var dock skadorna små eller obefintliga på de ytor som besöktes, vilket ses som mycket positivt SKOGSSTYRELSEN UTREDER vidare under våren skadorna på forn- och kulturlämningarna och vilka konsekvenser det kommer att ge för berörda markägare. Det kan bli aktuellt med återställan och åtalsanmälan. Kulturstubbar Text: Mats Almlöf En kulturstubbe är 1,3 meter höga stubbar som ska stå kvar under hela föryngringsprocessen för att visa för alla att här finns en forn- eller kulturlämning som ska aktas
Lokala profiler uttalar sig Vad bör man tänka på när det gäller miljöhänsyn? Vi frågade ett antal lokala kunniga profiler om vad de anser är det viktigaste att tänka på när det finns miljövärden i ett skogsområde där det ska ske skötselåtgärder. Torbjörn Gustafsson, skogsinspektor, Södras verksamhetsområde i Växjö Jag brukar ställa mig tre frågor när målbilden skall bedömas. - Hur såg denna miljö ut när det brann med 25 års mellanrum? - Påverkades området förr i tiden av annan vattenföring/bäver? - Hur har människan påverkat området under dom senaste 200-300 åren? Därefter detaljplaneras naturvårdshänsynen, helst med stöd av befintliga naturvärdesträd eller andra utvecklingsbara element. Berör det större områden så förankras detta med skogsägaren, helst direkt på plats för att få långsiktighet i hänsynen. Jag tror att vi idag underskattar branden, bävern och bondens betydelse för den biologiska mångfaldens utvecklingsmöjligheter. Skogsägarens egna ambitioner är viktiga för att få lokal variation på hänsynen. Vi vet inte idag vad som är rätt i morgon! Jesper Persson, skördarförare, Bengt-Åke Perssons skogsentreprenad AB Hellre för många snitselband än för få vid planeringen. Man kan aldrig vara för tydlig. Man går alltid en sväng innan arbetet påbörjas. När det är snö är det svårare att se både naturvård och forn- och kulturlämningar vilket ökar behovet av snitselband och utmärkning. Till exempel stora ekar och aspar lämnas självklart liksom bärande träd och sälj. Högstubbar försöker man lämna av olika trädslag där det är möjligt. För att göra avverkningen eller gallringen så billig som möjligt bör inköparen redan vid köpet göra klart vad som ska lämnas. Företaget har som policy att förplanera avverkningarna innan maskinen är på plats. Därför är det mycket viktigt att vi får traktdirektiv i god tid, minst två veckor innan, så att en bra planering kan göras. Helene Pettersson, naturvårdshandläggare, Länsstyrelsen Jag tror på den svenska modellen där den generella hänsynen spelar en viktig roll. Om skogsnäring, myndigheter, forskning och ideella organisationer samarbetar för att öka kunskap om känsliga arter i skogen skapar vi ett bra underlag för att hela tiden utveckla och optimera hänsynen. Naturvärden ska inte bara finnas i områden som har formellt skydd eller är frivilligt avsatta utan spritt i landskapet. Landskapet i sin helhet spelar en nyckelroll för länets attraktion för turism och möjlighet att locka nya boende till länet. Länsstyrelsen kommer under året att börja arbetet med en regional handlingsplan för så kallad grön infrastruktur. Målet med grön infrastruktur är att säkerställa att olika naturtyper och strukturer är fördelade geografiskt så att växt- och djurlivet långsiktigt överlever och att landskapets förmåga att leverera ekosystemtjänster säkerställs. Johan Marand, Svenska naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen vill att skog ska skötas på ett sätt som tar hänsyn till skogens alla olika värden, med biologisk mångfald som grund. Många hotade arter är beroende av lång kontinuitet vilket det är ont om i dagens brukade landskap, och mer skog behöver skyddas. Nyckelbiotoper är några av de mest skyddsvärda skogsområdena. Arterna i nyckelbiotoper ska kunna fortleva och spridas. För det krävs områden som är tillräckligt stora, och att hänsyn tas vid omgivande avverkning, så att en buffertzon skyddar nyckelbiotopen. Det är också viktigt att låta dessa områden i möjligaste mån kopplas samman, till exempel längs med bäckar, bergbranter, myrar etcetera. God artkunskap behövs hos de som planerar skogsbruksåtgärder, så att en grundlig naturvärdesinventering kan göras innan.
om miljöhänsyn Eva Johansson, skogskonsulent Skogsstyrelsen Växjö, lärare kursen Natur och kulturmiljövård (fd Grönt kort) Har du investerat i naturvård genom att lämna hänsyn vid slutavverkning? Vårda den investeringen! Annars är den mer eller mindre bortkastad! Har du lämnat en fin lövrik kantzon mot bäcken, frihuggit gamla träd eller skapat högstubbar vid slutavverkningen? Fortsätt då att sköta hänsynen genom hela kretsloppet. I kantzonen, under evighetsträden eller intill högstubbarna ska det inte planteras och här ska granen röjas bort i röjningen och vid gallringen. Skapa då även nya högstubbar gärna i kantzoner. Vårdas hänsynen behöver man inte skapa ny hänsyn vid nästa slutavverkning. 1. Christer Tufvesson: Tänk på de fyra P-na, Planering, Prioritering, Placering och Produktion! Planera vad som ska sparas, vad ska prioriteras, var ska det placeras och hur kan det göras för att inte störa produktionen. 2. Tove Ekman: Gör högstubbarna i björk och lämna asparna som de är. Aspen blir hård och inte så attraktiv för vedinsekter, medan björken håller sig mjuk. Om sälgen bara är en lång ranka, högkapa den så bildar sälgen ofta en ny krona istället för att lägga sig på hygget. 3. Birgitta Warodell: Lämna död lövved! 4. Per Ola Olsson: Se till att du har en grön skogsbruksplan. I den ser man enkelt var den rena naturvår- Skogskonsulenternas tio tips om miljöhänden finns med hjälp av målklassningen. Där avsetts minst fem procent till naturvård och med en tillhörande förklaring om skötsel. 5. Kent Dahlin Volsing: Med hjälp av din gröna skogsbruksplan så får du enkelt klart för dig var den bästa naturvården på fastigheten finns. Både på beståndsnivå och fastighetsnivå. 6. Martin Sallnäs: Lägg redan i röjningen grunden till små naturvårdsområden som sedan ska stå orörda. Spara till exempel bärande träd, sälg och annat löv vid surdråg. Det sparar både pengar och ger bättre naturvård då man slipper röja dessa områden. 7. Teresa Jonsson: Lämna helst hänsynen gruppställd istället för spridd. Det minskar risken att träden blåser ned och det bibehåller mikroklimatet. 8. Annalena Andersson: Smeta inte ut hänsynen. Koncentrera den! 9. Kerstin Ström: Den hänsyn som lämnats på hygget ska lämnas kvar oavsett om den står på rot eller blåser ner. En regel med vissa undantag såsom stora mängder gran. 10. Hans Haraldsson: Plantera inte granplantor intill skogsbilvägskanten. Ta fram lövträd och skapa bryn med bärande träd, buskar, bärris och blommande växter som gynnar insekter, fåglar och skogens vilda djur. Man upplever skogen ljusare och din väg torkar upp tidigare på våren med lövträd framför barrträd längs vägbanan.
Har du skog med höga naturvärden? Som skogsägare har du möjlighet att själv föreslå vilka skogsområden med höga naturvärden som du tycker bör formellt skyddas. Formellt skyddade områden ger rätt till ersättning. Inom Nya Komet kan markägare ta initiativ till ett formellt områdesskydd. Naturvårdsavtal, biotopskydd och naturreservat är några exempel. Staten erbjuder ersättning utifrån skogens ekonomiska värde för de områden som väljs ut för formellt skydd. De som väljs är de som har högst skyddsvärde enligt den strategi för områdesskydd som Skogsstyrelsen har gemensam med länsstyrelserna och Naturvårdsverket. Markägarens kännedom om sin skog och dess värden är ett värdefullt komplement till myndigheternas vetskap och tillsammans kan man göra en viktig insats för att de gemensamma miljökvalitetsmålen ska nås. Det tar mycket tid att göra restaureringen manuellt, men det är väldigt roligt. LARS NORDBERG, ansvarig för områdesskydd på Kronobergs distrikt och markägaren Marcus Klevegård går runt på en trädbevuxen betesmark som kan vara aktuell för skydd i framtiden. Jag gillar det här upplägget, säger Marcus. Han är en av markägarna som tagit kontakt med Skogsstyrelsen för att se om en del av hans mark kan passa för Lars Nordberg ansvarig för områdesskydd på Kronobergs distrikt. ett naturvårdsavtal. Området som nu besöks var tidigare igenvuxet med gran när Marcus med familj köpte marken. Därefter har familjen restaurerat området till att återigen bli betesmark. Granen är nu nästan helt är borta och lövträden får åter solljus på sina stammar. Restaureringen har skett med hjälp av ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen. Det tar mycket tid att göra restaureringen manuellt, men det är väldigt roligt, skrattar Marcus. MÅNGA OLIKA TRÄD OCH BUSKAR växer innanför stängslet, bland annat lönn, oxel, sälg, ek, hassel, apel och hagtorn. Lars menar att de trädslag som fanns från början, ska finnas kvar när restaureringen är klar. Den regeln har ett undantag och det är granen som kan tas bort helt. Gran kan visserligen användas som vindskydd för betesmarken, men här växer gran i grannbeståndet vilket kan ge lä till känsliga arter. Lars och Marcus diskuterar granens, björkens och tallens vara eller inte vara och kommer fram till att man får titta Marcus Klevegård på var de växer samt på stamformen. Andra trädslag får företräde framför dem. Växer en tall nära en lönn är det lönnen som ska sparas. Träd med en rak stam det vill säga klassiska produktionsträd, ska tas bort och lämna plats för träd med mer krokig form, klykor och så vidare när det gäller naturvård, berättar Lars. BLOMSKÄGGSLAV, som är en ovanlig lav, växer på en av de stora ekarna och Lars lutar sig fram med en lupp och låter oss titta. På andra träd växer signalarter som visar att här har det funnits gamla lövträd en längre tid. I hassellunden börjar vissa av hasslarna bli gamla och bör lämnas orörda. Någon av hasslarna som är mellangammal kan sågas ner för att föryngras. Risken finns att de betas och därför bör man hägna in dem om det är får som kommer att beta området. Området är en skogsbiologisk värdekärna enligt Lars bedömning, vilket bland annat de olika signalarterna visar. Mer besked än så kan han inte lämna till Marcus. Nästa steg är
att ta med området vid nästa prioriteringsmöte i vår där Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen träffas. Där klassas alla områden som inkommit till Kometprojektet i olika värdegrupper och därefter sker en prioritering av vilka områden som ska skyddas. Pengar till skötsel får markägaren däremot söka från andra stöd, till exempel Skogsstyrelsens Nokås-stöd. Text och foto: Kerstin Ström För mer information se www.skogsstyrelsen.se/ bevaraskog Naturlig högstubbe. Brev till markägare Sköta natur- och kulturmiljöer i skog. 9 000 kr/ha Röja och rensa stenmur i skog. I januari skickade Skogsstyrelsen i Kronobergs brev till de markägare som föryngringsavverkade skog för tre år sedan. Brevet, ett så kallat Svarskort, skickas för att få reda på vad som hänt på hygget när de tre åren man har på sig att föryngra har passerat, säger Per Ola Olsson, skogskonsulent i Älmhult. 850 kr/100 m Från maj/juni erbjuder Skogsstyrelsen rådgivning kopplat till stödet. Följ vad som händer på skogsstyrelsen.se/bidrag. Ansökningan om stöd kommer göras på jordbruksverkets hemsida och den som vill söka behöver skaffa en e-legitimation/bank-id. Anmäl er gärna till Lokalnytt, distriktets digitala nyhetsbrev, så får ni alltid den senaste informationen om vad som händer på distriktet I BREVET BER Skogsstyrelsen skogsägaren att meddela myndigheten vilka föryngringsåtgärder som har gjorts på det aktuella området. Svaret kan antingen skickas in med den portofria talongen eller registreras på Skogsstyrelsens hemsida www.skogsstyrelsen. se/svarskort. Naturligtvis går det även bra att ringa till oss eller göra ett besök på det lokala Skogsstyrelsekontoret, säger Per Ola Olsson. Under våren kommer en inventering att göras. Den riktas främst mot de områden där inget svar har lämnats av skogsägaren men görs också som stickprov på övriga områden, berättar Per Taube tillsynsansvarig på Kronobergs distrikt. Har du fått ett Svarskort från Skogsstyrelsen, är vi tacksamma om du fyller i de föryngringsåtgärder som är Man har tre år på sig att föryngra efter en avverkning. utförda och skickar det snarast möjligt för att underlätta vårt arbete, fortsätter han. TRE ÅR EFTER att föryngringsavverkningen skett ska åtgärder för föryngring vara gjorda. Det kan ske genom plantering, sådd eller naturlig föryngring. Detta för att markens produktionsförmåga ska tas till vara. Om inte föryngringsåtgärderna görs i tid, missar skogsägaren flera års tillväxt och åtgärderna blir oftast både svårare och dyrare att utföra. Text & foto: Kerstin Ström Skogsvårdslagen 3 Om det enligt 5 första stycket 1 eller 2 skogsvårdslagen (1979:429) finns en skyldighet att anlägga ny skog ska sådd, plantering eller åtgärder för naturlig föryngring ha utförts senast under det tredje året räknat från det år då skyldigheten uppkom. Med år ska avses tiden från och med den 1 juli ett år till och med den 30 juni nästkommande år.
Stöd för skogens miljövärden Från och med 2016 erbjuder EU:s landsbygdsprogram skogsägare stöd för att förbättra skogens miljövärden. Stödet ges till följande åtgärder som förbättrar skogsekosystemens återhämtningsförmåga och miljövärden: Naturvårdsbränning i skog. 28 000 kronor per bränning och 9 000 kr/ha. Gallra fram ädellöv eller lövrik skog. 9 000 kr/ha Rensa kulturmiljöer i skog. 1 300 kr/st Skapa våtmark i skog. 15 000 kr/ha Sköta natur- och kulturmiljöer i skog. 9 000 kr/ha Röja och rensa stenmur i skog. 850 kr/100 m Från maj/juni erbjuder Skogsstyrelsen rådgivning kopplat till stödet. Följ vad som händer på skogsstyrelsen. se/bidrag. Ansökningar om stöd kommer att göras på Jordbruksverkets hemsida och den som vill söka behöver skaffa e-legitimation/bank-id. Stöd för ädellövskogsbruk Via Skogsstyrelsen kan du även få ta del ett stöd för ädellövskogsbruk. Stödets syfte är att kompensera markägare för de högre kostnader som uppstår vid föryngring av ädellövskog. Stödet prioriteras i första hand till: Föryngring av befintliga ädellövskogar Annan vård än röjning av plantskog eller ungskog i ädellövskog eller bestånd som anlagts med syfte att skapa ädellövskog Åtgärder för att skapa ädellövskog på ett annat ställe inom en brukningsenhet enligt 25 i skogsvårdslagen. Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder Nokås Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen är ett stöd som kan sökas av den som vill göra åtgärder för att bevara natur- och kulturvärden. Stöd lämnas i första hand till åtgärder som gynnar växter och djur samt värdefulla kulturmiljöer, men också till åtgärder som gynnar landskapsbild och friluftsliv. Läs mer om Skogsstyrelsens olika stöd på www.skogsstyrelsen.se/bidrag Vill du få den senaste informationen om vad som händer på Skogsstyrelsen i Kronoberg? Anmäl dig gärna som mottagare av Lokalnytt, vårt digitala nyhetsbrev. Surfa in på www.skogsstyrelsen.se/kronoberg och klicka dig vidare till Lokalnytt. Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/kronoberg www.skogsstyrelsen.se Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Kerstin Ström Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand