Författning SFS 1982:80 Lagen om anställningsskydd (SFS 2016:248) ELSÄK-FS 2016:1 Föreskrifter om elektrisk utrustning 2016:1) ELSÄK-FS 2016:2 Elsäkerhetsverket s föreskrifter om elektrisk utrustning och elektriska skyddssystem avsedda för användning i potentiellt explosiva atmosfärer 2016:2) Ändring Ändringen berör alla verksamheter som har visstidspersonal. Ändringarna innebär att nya regler införs när det gäller allmän visstidsanställning. Reglerna kompletteras när det gäller allmän visstidsanställning som övergår till en tillsvidareanställning om den sammanlagda anställningstiden i allmän visstidsanställning överstiger två år inom en femårsperiod. Omvandling ska gälla även om det sker under en period då tidsbegränsade anställningar i form av allmän visstidsanställning, vikariat och säsongsarbete enligt anställningsskyddslagen följt på varandra.en anställning ska anses ha följt på en annan om den tillträtts inom sex månader från den föregående anställningens slutdag. Det är dock möjligt att i kollektivavtal göra undantag från denna regel. Arbetstagare som har fyllt 67 år undantas från reglerna om omvandling till tillsvidareanställning. Det införs även regler om att arbetstagare med tidsbegränsade anställningar ska få en utökad rätt till information. Syftet med lagändringarna är att förbättra situationen för arbetstagare som riskerar att fastna i tidsbegränsade anställningar under lång tid. Dessa regler ska gälla där anställningsavtalet ingåtts efter den 1 maj 2016. Ändringen träder i kraft 1 maj 2016. Ändringar i 2 5 och 6 g. Två nya paragrafer införs: 5 a och 5 b Ändringen berör verksamheter som tillverkar, importerar eller distribuerar elektrisk utrustning. Det är en ny föreskrift som ersätter den tidigare ELSÄK-FS 2000:1 Föreskrifter om viss elektrisk materiel. Ändringen är en del av införandet av EU:s nya lågspänningsdirektiv (LVD) 2014/35/EU. Den nya föreskriften ersätter den gamla i din laglista. Den nya föreskriften gäller enbart för produkter som omfattas av Lågspänningsdirektivet. Andra elektriska produkter som i dagsläget regleras av den tidigare ELSÄK-FS 2000:1 kommer framöver regleras av annat regelverk. Den nya föreskriften innebär ingen förändring när det gäller tekniska krav på produkterna, men det tillkommer vissa märkningskrav dessutom skärps kraven på dokumentation. Det införs harmoniserade definitioner av termer som är allmänt förekommande i unionslagstiftningen t ex för de olika marknadsaktörerna; tillverkare, tillverkarens representant, importör och distributör. Ansvarsfördelningen tydliggörs respektive vilka skyldigheter de olika marknadsaktörerna har när det gäller att säkerställa säkerheten. Det införs krav på att tillverkarens och eventuellt importörens postadress ska framgå på produkten förutom bland annat CEmärke, märkspänning. Det införs även krav på att produkterna ska ha någon form av identitetsmärkning, t ex typnummer eller serienummer. Vidare tydliggörs det att språket i bruksanvisningen ska vara på svenska. Den nya föreskriften innehåller även krav som inte direkt avser krav på apparaternas utförande och märkning. De ekonomiska aktörerna måste vidta vissa åtgärder för att apparater ska vara spårbara och vidta visst skadeförebyggande arbete. Innehåll i tillverkarens interna tillverkningskontroll respektive hur EU-försäkran om överensstämmelse ska utformas reglerades tidigare inne i föreskriften, men har nu lyfts ur till två bilagor. Innehållet i bilagorna har uppdaterats i enlighet med lågspänningsdirektivet. Ändringen har trätt i kraft 20 april 2016. Det är en ny föreskrift som ersätter tidigare ELSÄK-FS 2000:1 Föreskrifter om viss elektrisk materiel samt allmänna råd. Ändringen berör verksamheter som tillverkar, importerar eller distribuerar elektrisk utrustning för explosionsfarlig omgivning. Det är en ny föreskrift som ersätter den tidigare ELSÄK-FS 1995:6 Föreskrifter om elektriska utrustningar för explosionsfarlig miljö. Ändringen är en del av införandet av EU:s nya ATEX-direktiv 2014/34/EU. Den nya föreskriften ersätter den gamla i din laglista. I den nya föreskriften tydliggörs de olika ekonomiska aktörernas ansvar. Vidare skärps kraven på spårbarhet i distributionskedjan. Endast redaktionella ändringar har gjorts i de materiella skyddsbestämmelserna. Skyldigheterna för importören och distributören tydliggörs, de ska bl a att kontrollera att produkter har CE-märkning, åtföljs av erforderliga dokument och innehåller information om spårbarhet. Krav på spårbarhet i hela distributionskedjan: tillverkaren och importören ska ange namn och adress på produkten. Vidare gäller att alla ekonomiska aktörer måste kunna informera myndigheten om vem de har köpt en produkt av och vem de har levererat den till. Föreskriften tydliggör att en bedömning om överensstämmelse ska göras av tillverkaren. Endast om bedömningen visar att produkten uppfyller säkerhetskraven får tillverkaren skriva EU-försäkran och förse utrustningen med CE-märket. Det införs harmoniserade definitioner av termer som är allmänt förekommande i unionslagstiftningen t ex för de olika marknadsaktörerna; tillverkare, tillverkarens representant, importör och distributör. Ansvarsfördelningen tydliggörs respektive vilka skyldigheter de olika marknadsaktörerna har när det gäller att säkerställa säkerheten. Det tydliggörs även att språket i bruksanvisningen ska vara på svenska. Innehållet i bilagorna har uppdaterats i enlighet med ATEX-direktivet. Ändringen har trätt i kraft 20 april 2016. Det är en ny föreskrift som ersätter tidigare ELSÄK-FS 1995:6 Föreskrifter om elektriska utrustningar för explosionsfarlig miljö.
ELSÄK-FS 2016:3 Elsäkerhetsverket s föreskrifter om elektromagnetisk kompabilitet 2016:3) Ändringen berör verksamheter som tillverkar, importerar eller distribuerar elektrisk utrustning. Det är en ny föreskrift som ersätter den tidigare ELSÄK-FS 2007:1 Föreskrifter om elektromagnetisk kompabilitet. Ändringen är en del av införandet av EU:s nya direktiv om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) 2014/30/EU. Den nya föreskriften ersätter den gamla i din laglista. Den nya föreskriften utgår från hur de olika marknadsaktörerna ska gå tillväga för att säkerställa att en produkt är säker när den når konsumenten. Sakmässigt innebär den nya föreskriften ingen större skillnad mot den som den ersätter. Föreskriften tydliggör att en bedömning om överensstämmelse ska göras av tillverkaren. Endast om bedömningen visar att produkten uppfyller säkerhetskraven får tillverkaren skriva EU-försäkran och förse utrustningen med CE-märket. Det införs harmoniserade definitioner av termer som är allmänt förekommande i unionslagstiftningen t ex för de olika marknadsaktörerna; tillverkare, tillverkarens representant, importör och distributör. Ansvarsfördelningen tydliggörs respektive vilka skyldigheter de olika marknadsaktörerna har när det gäller att säkerställa säkerheten. Det tydliggörs även att språket i bruksanvisningen ska vara på svenska. Innehåll i tillverkarens interna tillverkningskontroll respektive hur EU-försäkran om överensstämmelse ska utformas reglerades tidigare inne i föreskriften, men har nu lyfts ur till bilagor. Innehållet i bilagorna har uppdaterats i enlighet med EMC-direktivet. Ändringen har trätt i kraft 20 april 2016. Det är en ny föreskrift som ersätter tidigare ELSÄK-FS 2007:1 Föreskrifter om elektromagnetisk kompabilitet. SFS 1990:806 Elinstallatörsförord ningen (SFS 2016:177) Ändringen berör verksamheter som utför elinstallationsarbete. Ändringen innebär att det införs en ny bestämmelse som anger att bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer inom EES eller i Schweiz finns i den nya lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. SFS 2016:145. Ändringen har trätt i kraft 15 april 2016. En ny paragraf införs: 9 a. SFS 1993:1068 Förordning om elektrisk materiel (SFS 2016:340) BFS 2011:12 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar (BFS 2016:2) Ändringen berör verksamheter som tillverkar, importerar eller säljer elektriskt material. Ändringen är del av genomförandet av EU:s nya ATEX-direktiv 2014/34/EU respektive EU:s nya lågspänningsdirektiv 2014/35/EU. Ändringen innebär bla att Elsäkerhetsverket ges rätt att vara exempelvis marknadskontrollmyndighet när det gäller elektriskt materiel respektive föra information vidare när det gäller elektriskt materiel som inte uppfyller ställda krav. Slutligen görs på ett flertal ställen i förordningen kompletteringar och andra justeringar av hänvisningar till de nya EU direktiven. Ändringen träder i kraft 1 maj 2016. Ändringar i 3, 11 och 16. Sex nya paragrafer införs: 3 a, 3 b, 11 a och 14 a 14 c. Ändringen berör verksamheter som tillverkar, installerar, kontrollerar, säljer eller importerar hissar, eller fastighetsägare som har hissar. Ändringarna införs dels för att öka säkerheten respektive öka tydligheten och korrigera inaktuella hänvisningar samt även för att genomföra EU:s nya hissdirektiv 2014/33/EU. Det införs krav på att det vid ändringar av befintliga anordningar ska dessa uppfylla samma standard som nya anordningar, bland annat när det gäller skydd mot överbelastning och bättre belysning i hisschakt. Ändringar införs när det gäller återkommande besiktningar av hissar respektive linbanor och bergbanor. Beträffande hissar samt rulltrappor och rullramper senareläggs tidpunkten för den första återkommande besiktningen från ett och ett halvt år till två år efter det att den första besiktningen slutfördes utan allvarlig anmärkning. I fråga om linbanor och bergbanor föreskrivs att de årliga återkommande besiktningarna ska vara mer omfattande vart femte år. I ett allmänt råd preciseras vilka kontrollmoment som bör ingå i funktionskontroll av säkerhets- och skyddsanordningar för motordrivna portar och liknande anordningar. Det införs även en tidsfrist om en månad, inom vilken brister som kvarstår efter avslutad kontroll och som är av mindre allvarligt slag ska åtgärdas. Vidare görs en precisering i ett allmänt råd om när hissar, för vilka en installatör har bestyrkt att de överensstämmer med hissdirektivets krav, inte undantas från krav på första besiktning. Boverkets möjlighet att i enskilda fall medge dispens från kravet på revisionsbesiktning av vissa slags portar upphävs. I ett allmänt råd om kontroll av självhämning m.m. av vissa slags hissar görs en korrigering av en tidigare felskrivning om när hissarna ska anses vara bristfälliga. Slutligen görs på ett flertal ställen i föreskrifterna kompletteringar och andra justeringar av hänvisningar till Boverkets och andra myndigheters föreskrifter och till standarder. Ändringen träder i kraft 20 april 2016. Övergångsbestämmelser finns för återkommande besiktning av linbanor och bergbanor. Ändringar i 2 kap. 1, 2, 4, 8 och 14, 3 kap. 18, 24, och 30 och de allmänna råden i 1 kap. 1, 2 kap. 1, 4, 10, 12, 14 och 16, 3 kap. 20, 25, 28, 4 kap. 1, 5 kap. 2 samt bilaga 4 samt bilagorna 5, 5:1 5:12. En ny paragraf införs: 3 kap. 20 a, av följande lydelse. Bilagorna 5:13 och 5:14 upphör att gälla.
SFS 2011:338 Plan- och byggförordningen (SFS 2016:141) SFS 1988:220 Strålskyddslag (SFS 2016:259) SFS 2011:338 Plan- och byggförordning (SFS 2016:169) Ändringen berör installatörer av hissar samt tillverkare, importörer och distributörer av säkerhetskomponenter till hissar. Ändringen införs med anledning av EU:s nya hissdirektiv. Ansvaret för att hissar och säkerhetskomponenter uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven har tydliggjorts. Installatör En installatör ska: - se till att en hiss har konstruerats, tillverkats, installerats och provats enl. kraven i 11. - upprätta teknisk dokumentation och se till att bedömning av överensstämmelse utförs. - upprätta en EU-försäkran och se till att försäkran åtföljer hissen och att hissen CE-märks. - vid misstanke om att kraven i 11 inte uppfylls vidta de åtgärder som krävs för att åtgärda detta. - underrätta aktuell myndighet om hissen utgör en risk. Tillverkare En tillverkare ska: - se till att de säkerhetskomponenter till hissar som släpps ut på marknaden har konstruerats och tillverkats enl. kraven i 11. - upprätta teknisk dokumentation och se till att bedömning av överensstämmelse utförs. - upprätta en EU-försäkran och se till att försäkran åtföljer säkerhetskomponenten och att komponenten CE-märks. - vid misstanke om att kraven i 11 inte uppfylls vidta de åtgärder som krävs för att åtgärda detta. - underrätta aktuell myndighet om säkerhetskomponenten utgör en risk. Genom en skriftlig fullmakt kan installatörer och tillverkare utse en representant som ska utföra vissa av ovan uppgifter. Importör - En importör får släppa ut en säkerhetskomponent till hissar på marknaden bara om kraven i 11 uppfylls. - Importören ansvarar för att säkerhetskomponenter förvaras och transporteras på så sätt att kraven fortsätter vara uppfyllda. - En importör ska se till att tillverkaren har uppfyllt sina skyldigheter. - Vid misstanke om att kraven i 11 inte uppfylls får importören inte släppa ut komponenten på marknaden förrän den överensstämmer med kraven. - Om säkerhetskomponenten utgör en risk ska importören underrätta tillverkaren och marknadskontrollmyndigheten. - vid misstanke om att kraven i 11 inte uppfylls för säkerhetskomponent som släppts ut på marknaden ska importören vidta de åtgärder som krävs för att åtgärda detta alternativt dra tillbaka eller återkalla komponenten. Importören måste då även underrätta aktuell myndighet, om säkerhetskomponenten utgör en risk. Distributör - En distributör får tillhandahålla en säkerhetskomponent till hissar på marknaden bara om denna har iakttagit vederbörlig omsorg för att se till att kraven i 11 uppfylls. - Distributören ansvarar för att säkerhetskomponenter förvaras och transporteras på så sätt att kraven fortsätter vara uppfyllda. - Innan tillhandahållande av en säkerhetskomponent ska distributören kontrollera att den är CE-märkt och åtföljs av en EU-försäkran om överensstämmelse. - Vid misstanke om att kraven i 11 inte uppfylls får distributören inte tillhandahålla komponenten på marknaden förrän den överensstämmer med kraven. - Om säkerhetskomponenten utgör en risk ska distributören underrätta tillverkaren och marknadskontrollmyndigheten. - vid misstanke om att kraven i 11 inte uppfylls för säkerhetskomponent som tillhandahållits på marknaden ska distributören vidta de åtgärder som krävs för att åtgärda detta alternativt dra tillbaka eller återkalla komponenten. Distributören måste då även underrätta aktuell myndighet, om säkerhetskomponenten utgör en risk. En importör eller distributör ska anses vara tillverkare (och ha samma skyldigheter) om denna: - släpper ut en säkerhetskomponent till hissar på marknaden i eget namn eller under eget varumärke, eller - ändrar en komponent som redan har släppts ut på marknaden på ett sätt som kan påverka överensstämmelsen med kraven i 11. Byggsanktionsavgiften för den aktör som inte uppfyller ovan krav är 1 prisbasbelopp. Det har införts definitioner, bl.a. för hiss, installatör, tillverkare, importör och distributör. Ändringen har trätt i kraft. Ändringar i 4 kap. 11, 8 kap. 3, 9 kap. 25 och 10 kap. 26. Sju nya paragrafer införs: 1 kap. 7 a och 4 kap. 11 a f. Ändringen berör inga verksamheter. Hänvisningen till tullagen angående omhändertagande av radioaktiva ämnen eller teknisk anordning har ändrats i och med att en ny tullag införs. Ändringen träder ikraft 1 maj 2016. Ändringar i 25. Ändringen berör verksamheter som agerar byggherre eller som besiktigar motordrivna anordningar i byggnadsverk. Ändringen innebär att fler kan få utföra kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd eller besiktiga motordrivna anordningar i byggnadsverk. Det har införts en hänvisning till den nya lagen (SFS 2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer där det finns bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz. Ändringen har trätt i kraft. Ändringar i 5 kap. 10 och 7 kap. 4.
SFS 1993:581 Tobakslag (SFS 2016:353) Ändringarna berör främst producenter och importörer av tobaksvaror. Arbetsmiljörelaterade bestämmelser i lagen har inte ändrats.ändringarna har till syfte att genomföra tobaksdirektivet (EU 2014/40).Förbud införs mot cigaretter och rulltobak med karakteristisk smak och mot vissa tillsatser i tobaksprodukter. Tillverkare och importörer av tobaksvaror ska ha en utökad rapporteringsskyldighet som innebär att de ska rapportera uppgifter om tillsatser i cigaretter och rulltobak och olika undersökningar och studier som gäller tobaksvaror.krav införs på kombinerade hälsovarningar (text och bild) motsvarande 65 procent av fram- och baksidan på förpackningar tobaksvaror. Bestämmelsen om krav på innehållsdeklaration för tobaksvaror upphävs.tillverkare och importörer av tobaksvaror ska vara skyldiga att göra en anmälan om en ny tobaksvara som de avser att släppa ut på den nationella marknaden. Det centrala tillsynsansvaret för vissa delar av bestämmelserna flyttas från Konsumentombudsmannen till Folkhälsomyndigheten.Ändringar görs i följande paragrafer: 1, 9 11, 12 b, 16, 18, 18 a, 19 19 b, 20 och 27, sex nya paragrafer införs, 1 a, 1 b, 12 e, 12 f, 18 c och 18 d, Ändringarna träder i kraft 2016-05-20. AFS 2016:3 Elektromagnetiska fält (AFS 2016:3) Föreskriften gäller alla verksamheter där arbetstagare kan exponeras för elektromagnetiska fält (EMF), vilket i stort sett gäller alla arbetsplatser eftersom EMF förekommer där det finns apparater och annan utrustning som använder elektricitet. Föreskriften ersätter AFS 1987:2 men har betydligt större omfattning eftersom den gamla föreskriften endast avsåg högfrekventa elektromagnetiska fält. Den presenteras därmed som ny. Föreskrifterna reglerar alla typer av elektromagnetiska fält (EMF): statiska, lågfrekventa och högfrekventa. Exempel på verksamheter där elektromagnetiska fält kan förekomma i högre grad är: Induktion, dielektrisk uppvärmning och smältning, svetsning, oförstörande provning, elektrolys, transporter, telekommunikation, ställverk. Undantag finns när det gäller långsiktiga effekter av exponering för EMF samt för risker som uppstår vid beröring av spänningssatta ledare. Arbete ska planeras och bedrivas så att exponeringen för elektromagnetiska fält blir låg och inte överstiger gränsvärdena i bilagan. Om exponeringen överstiger gränsvärdena ska arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder i enlighet med 29. Orsakerna till överträdandet ska utredas. Om exponeringen överskrider insatsnivåerna i bilagorna ska arbetsgivaren vidta åtgärder i enlighet med 23 om inte riskbedömningen visar att de relevanta gränsvärdena för exponering inte överskrids. Några specialfall där exponeringen får överskrida insatsvärden och gränsvärden anges i 12 och 13. Riskbedömning ska göras av arbetsgivaren i samråd med berörda arbetstagare eller skyddsombud. Som stöd i bedömningen kan de vägledningar som anges i 15 användas. Om det behövs ska det göras mätningar eller beräkningar av EMF. Mätningen ska dokumenteras och göras med lämpliga intervall. Riskbedömningen ska hållas uppdaterad. Bedömning av exponeringen behöver inte göras för platser öppna för allmänheten om de redan har bedömts enligt kraven i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om exponering för elektromagnetiska fält. Åtgärder ska vidtas för att minska exponeringen, dessa ska sammanställas i en handlingsplan. Åtgärderna ska anpassas utifrån arbetstagarnas individuella förutsättningar som t.ex. graviditet eller inopererade medicinska utrustningar. Inom område med risk för att värdena i bilagan överskrids ska finnas väl synlig varningsskylt. Arbetstagare som kan exponeras för EMF ska få information och utbildning i resultaten av riskbedömningen. Hälsoundersökningar för att förebygga och tidigt diagnostisera negativa hälsoeffekter vid exponering i närheten av gränsvärdet ska genomföras. Undantag från vissa krav för magnetisk resonanstomografi finns i 34. Gränsvärden för hälsoeffekter och sensoriska effekter samt insatsnivåer återfinns i bilagorna 2-9. Föreskriften träder i kraft 1 juli 2016. SFS 1992:1512 Lag om elektromagnetisk kompatibilitet (SFS 2016:362) Ändringen berör endast myndigheter. Ändringarna träder i kraft 1 juni 2016. Möjligheten för myndigheten som utövar tillsyn att ta ut ersättning för kontroller av utrustning tas bort i lagen (men den finns kvar i förordningen SFS 2016:363). Regeringen får numera meddela föreskrifter om sanktionsavgift för den som bryter mot lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Ändringen innebär också förändringar i vilka krav som regleras i vilken paragraf.
SFS 2016:363 Förordning om elektromagnetisk kompabilitet (SFS 2016:363) AFS 1987:2 Högfrekventa elektromagnetiska fält (AFS 2016:3, upphävs, tas bort 2016-12-31) SFS 1988:293 Strålskyddsförord ning (SFS 2016:651) AFS 2016:1 Tryckbärande anordningar (AFS 2016:1) Ändringen berör verksamheter som tillverkar, importerar eller distribuerar utrustning som berörs av förordningen.den här författningen träder i kraft den 1 juni 2016, samtidigt upphävs SFS 1993:1067 förordningen om elektromagnetisk kompatibilitet. Den nya förordningen ersätter den gamla i din laglista. Jämfört med den upphävda förordningen har den nya en förändrad paragrafindelning. Man har ändrat lite i definitionerna. bl.a. har ekonomisk aktör tillkommit, med det menar man en fysisk eller juridisk person som 1 Tillverkar eller låter konstruera en apparat 2 är etablerad inom EU och har fullmakt från en tillverkare att vara dennes representant. 3 är etablerad inom EU och släpper ut en apparat från tredje land på unionsmarknaden (importör) 4 tillhandahåller en apparat utan att vara tillverkare eller importör (distributör).en ekonomisk aktör kan få betala en sanktionsavgift på mellan femtusen och fem miljoner kronor om denne bryter mot förordningen eller föreskrifter som meddelats med stöd av förordningen.tillsynsmyndigheter är nu endast Elsäkerhetsverket och Försvarets materielverk. (Transportstyrelsen och Post- och telestyrelsen är inte längre tillsynsmyndigheter) Föreskriften upphör att gälla och ersätts av AFS 2016:3 Elektromagnetiska fält. Den nya föreskriften täcker ett betydligt vidare område eftersom den avser alla typer av elektromagnetiska fält. Den presenteras därför som ny vid denna uppdatering. Välj att lägga till den i din bevakning om du berörs och kopiera över eventuell information som du har på AFS 1987:2 till den nya föreskriften. AFS 1987:2 upphör att gälla den 1 juli 2016. Den plockas bort ur lagbevakningen 2016-12-31 för att ge dig tid att flytta över texter som du har i laglistan. Ändringen berör verksamheter som tillverkar eller för in medicintekniska produkter till Sverige.Ändring görs så att det inte krävs tillstånd enligt strålskyddslagen (1988:220) för att till Sverige föra in medicintekniska produkter som kan sända ut joniserande strålning, om produkten omfattas av lagen (1993:584) om medicintekniska produkter.ändringen träder i kraft den 1 juli 2016. Ändringen berör tillverkare, tillverkarens representant, importör, distributör av tryckbärande anordningar och aggregat samt när dessa första gången tas i bruk. Ändringen innebär att AFS 1999:4 upphör och ersätts av AFS 2016:1. Den nya föreskriften har ersatt den gamla i din laglista. Ändringen är en del av implementeringen av det nya direktivet 2014/68/EU för tryckbärande anordningar (PED). Ändringen innebär krav på att alla ekonomiska aktörer ska kunna ange till marknadskontrollmyndigheterna vem de har köpt en produkt av och vem de har levererat till. Det införs även bestämmelser när det gäller spårbarheten så att tryckbärande anordningar eller aggregat måste vara märkta med tillverkarens namn, adress och ett nummer. Vid import måste också importörens namn och adress anges på anordningen eller aggregatet. Ändringen innebär dessutom krav på dokumentation över köp och försäljning, liksom krav på bevarandet av dessa uppgifter i tio år.ändringen träder ikraft 19 juli 2016.Ändringar införs i hela föreskriften.
AFS 2016:2 Enkla tryckkärl (AFS 2016:2) AFS 2016:4 Utrustningar för potentiellt explosiva atmosfärer (AFS 2016:4) SFS 1995:1554 Årsredovisningsla gen (SFS 2016:644) ELSÄK-FS 2013:1 Föreskrifter om behörighet för elinstallatörer 2016:5) Ändringen berör tillverkare, importörer, distributörer av enkla tryckkärl samt verksamheter som för första gången tar ett nytt sådant tryckkärl i bruk. Ändringen innebär att AFS 1993:41 ersätts av AFS 2016:2. Den nya föreskriften har ersatt den gamla i din laglista. Ändringen är en del av införandet av det nya direktivet om enkla tryckkärl 2014/29/EU. Ändringen innebär huvudsakligen att skyldigheter införs när det gäller distributörer och importörer. Det införs högre krav på tillverkarna av enkla tryckkärl samt regler gällande dokumentation för installation och skötsel av kärlen. Det införs regler gällande att importören ska se till att tillverkaren har utfört en bedömning av överensstämmelse med föreskrifterna. Importören ska även kontrollera att nödvändiga anvisningar och säkerhetsföreskrifter efterföljs. Distributörerna ska tillse att kärlen är försedda med nödvändig märkning. Ändringen innebär även att importören och distributören ska tillse att förvaringseller transportförhållandena uppfyller ställda säkerhetskrav samt vidta åtgärder om de anser eller har skäl att tro att ett kärl de släppt ut på marknaden inte överensstämmer med föreskrifterna för enkla tryckkärl. Det införs även regler om att ekonomiska aktörer som har fått ett kärl levererat till sig eller har levererat ett kärl till någon ska vara skyldig att vid begäran från Arbetsmiljöverket uppge vilka ekonomiska aktörer den fått leverans ifrån respektive levererat till, denna information ska vara tillgänglig i tio år. Bestämmelser införs om att kärl som uppfyller vissa storlekskrav ska åtföljas av en EU-försäkran om överensstämmelse, samt vad en sådan EUförsäkran ska innehålla. Därutöver införs vissa förtydliganden samt förändrade definitioner.ändringen har trätt i kraft 20 april 2016.Ändringar införs i hela föreskriften. Ändringen berör alla verksamheter som tillverkar, importerar eller säljer utrustning för explosiv atmosfär. Det klargörs vilka skyldigheter tillverkaren och tillverkarens representant har, och det införs skyldigheter för importörer och distributörer. Det har införts tydligare krav på en EU-försäkran om överensstämmelse innan en produkt sätts på marknaden. Produkten ska vara CE-märkt och märkningen ska vara synlig, lätt läsbar och varaktig. Det särskilda explosionsskyddsmärket används också i tillämpliga fall. Dokumentation ska tillverkaren spara i tio år. Produkterna ska vara märkta med typnummer, partinummer, serienummer alternativt finnas tillgängligt i medföljande dokumentation. Registrerat firmanamn och postadress ska finnas på förpackningen. Bruksanvisning och säkerhetsinformation ska vara på svenska. Importör och distributör har ansvar att säkerställa märkning mm se detaljer i föreskriften. Sanktionsavgifter har införts för produkter som inte åtföljs av en EU-försäkran om överensstämmelse, från 150 000 kr och uppåt. Utöver detta har nya definitioner lagts till samt mindre språkliga förändringar som inte påverkar betydelsen av kraven. Trädde i kraft den 20 april 2016. Ändringen berör inte någon verksamhet utan är av administrativ karaktär.ordet "signeras" ändras till "undertecknas" avseende elektronisk inlämning av årsredovisning. Orsaken till ändringen är att reglerna runt elektroniska underskrifter ändras och därmed används nya begrepp.en elektronisk underskrift utförs enligt EU:s förordning (910/2014) om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden Ändringen träder i kraft den 1 juli 2016. Ändringarna gäller dem som avser söka behörighet som elinstallatörer.krav på utbildning och praktik samt erkännande av yrkeskvalifikationer som är förvärvade inom andra stater i EES eller Schweiz harmoniseras enligt lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Några definitioner har tagits bort, eftersom de beskrivs i elinstallatörsförordningen och starkströmsförordningen. Ändringen träder i kraft den 1 juli. 2 kap. 3 och 4 upphör att gälla. Ändring i 1 kap. 2 och 12, 2 kap. 1 och 2, 3 kap. 3 och 4.
SFS 2011:338 Plan- och byggförordningen (SFS 2016:539) Ändringen berör inga verksamheter ur arbetsmiljösynpunkt utan innebär att bestämmelser om egenskapskrav avseende bredbandsanslutning införs. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2017.