Litteraturtips Aaron Copland: What to Listen for in Music Från ca 2 + frakt på www.amazon.co.uk 74 SEK + frakt på www.bokus.se
Symfonimusik Symfoniorkestern
Ordens betydelse!! SYMFONI av grekiskans symphani En sammansättning av SYM = tillsammans FONI = klang ORKESTER Av grekiskans ord orchestra för dansplats dvs en halvrund plats framför scenen på antika grekiska teatrar där kören (obs!) dansade. Samma plats rymmer i moderna operahus en nedsänkt samling instrumentalister! SYMFONISK MUSIK Musik som är avsedd att spelas av en symfoniorkester! Dvs inte enbart symfonier! FILHARMONISK ORKESTER = synonym till symfoniorkester
ANTIKEN, MEDELTIDEN, RENÄSSANSEN Bruket av grupper av instrumentalister har spårats till det antika Egyften. Kejsarna i det romerska imperiet blev skraja över musikens potentialer och förbjöd musicerande i grupp! Snart efter romarrikets fall uppstod naturligtvis åter små orkestrar. Dessa hade under senmedeltid o renässans inte egentligen några definitiva besättningar av instrument som angavs av en kompositör el dyl
BAROCKEN Under barocken började mera väldefinitierade standardbesättningar av instrument finnas och anges explicit av tonsättarna. Fast å andra sidan var det mycket flexibelt. Tonsättarna var ofta sina egna konsertarrangörer och de fick skriva om sina stycken efter de musiker som fanns tillgängliga i olika städer och vid olika tidpunkter.
BAROCKENS STORA TONSÄTTARE Kännetecken: Modala tonarter se föreläsning 1 Polyfoni = två eller flera oberoende stämmor som bearbetar musikaliska idéer longitudinellt snarare än momentant, exvis Fuga = en avancerad kanon där stämmorna börjar sina resp temapresentationer på olika toner
BAROCKENS STORA TONSÄTTARE Tyskland Heinrich Schütz (1585-1672) Sachsen, Thüringen Diderich Buxtehude (c.1637 1707) Skåne, Själland, Lübeck Johann Pachelbel (1653 1706) Sydtyskland (Nürnberg) Johann Sebastian Bach (1685-1750) Thüringen, Sachsen Georg Philipp Telemann (1681 1767) Hamburg Jan Dismas Zelenka (1679-1745) Sachsen (Dresden)
BAROCKENS STORA TONSÄTTARE Italien Giovanni Gabrieli (c. 1555 1612) Claudio Monteverdi (1567-1643) Giacomo Carissimi (1605 1674) Alessandro Stradella (1639 1682) Arcangelo Corelli (1653 1713) Antonio Vivaldi (1678 1741) Domenico Scarlatti (1685 1757) Giovanni Battista Pergolesi (1710 1736)
BAROCKENS STORA TONSÄTTARE Frankrike Jean-Baptiste de Lully (1632-1687) Marin Marais (1656 1728 François Couperin (1668-1733) Jean-Philippe Rameau (1683-1764) Jean-Marie Leclair l'aîné (1697-1764)
BAROCKENS STORA TONSÄTTARE England Henry Purcell (1659-1695) Georg Friedrich Händel (1685-1769) (England från 1712)
MANNHEIMSKOLAN Johann Stamitz (1717 1757) Stamitz utökade orkestern till som mest i hans senare verk: 1-2 fl, 2 ob, 1-2 kl/2 vh/vi1, vi2, va, bas Använde oftast en fjärde symfonisats: menuett med trio vilket efter Stamitz blev standard Barockens terassdynamik kompletterade Stamitz med långa crescendon (för vilka Mannheimorkestern blev vida berömda!)
JOHANN SEBASTIAN BACHS BERÖMDA SÖNER Wilhelm Friedemann Bach (1710 1784) Carl Philipp Emanuel Bach (1714 1788) Hamburg Johann Christian Bach (1735 1782) London
WIENKLASSICISMEN Joseph Haydn (1732-1809) FÖRSTA TIDEN 1760-talet till början av 1770-talet: STURM UND DRANG Expressivt och passionerat! Experimentellt och vågat! Symfoniexempel: Avskedssymfonin, op 45 från 1772
WIENKLASSICISMEN Joseph Haydn (17 32-1809) SENARE ÅR Till ca 1795 då Haydn flyttade tillbaka till Wien Underhållaren, entreprenören, folklig, populär, världsberömd t o m Londonsymfonierna nr 93 104
WIENKLASSICISMEN Johannes Chrysostomus Wolfgangus Theophilus Mozart Alias Wolfgang Amadé Mozart (1756-1791) Inte främst känd som symfoniker! Men de senare symfonierna - framförallt de fyra sista brukar betraktas som banbrytande: Symfoni nr 38 i D-dur, Pragsymfonin, K. 504 Och de tre symfonierna komponerade inom två månader sommaren 1788: Symfoni nr 39 i Ess-dur, K. 543 Symfoni nr 40 i g-moll, K. 550 Symfoni nr 41 i C-dur, Jupiter, K. 551 Nyckelord: Djärvare harmonik, kromatik, modulation, dynamiska kontraster
WIENKLASSICISMEN Ludwig van Beethoven (1770-1827) Främst känd som symfoniker! PERIOD 1 I Mozarts och Haydns fotspår! Symfoni nr 1 C-dur op.21 (1799-1800, uruppförande 1800) Symfoni nr 2 D-dur op.36 (1801-1802/1803)
WIENKLASSICISMEN Ludwig van Beethoven (1770-1827) PERIOD 2 Den heroiska perioden! Symfoni nr 3 Ess-dur "Eroica" op.55 (1803/1805) Symfoni nr 4 B -dur op.60 (1806/1807) Symfoni nr 5 c-moll "Ödessymfonin" op.67 (1807-1808/1808) Symfoni nr 6 F-dur "Pastoralsymfonin" op.68 (1808/1808) Upplysningsfilosofi. Revolutionsromantik. Efter krisen 1802 (första tecknen på hörselnedsättning)
WIENKLASSICISMEN Ludwig van Beethoven (1770-1827) Symfoni nr 6 F-dur "Pastoralsymfonin" op.68 (1808/1808) PROGRAMMUSIK = musiken skildrar något utommusikaliskt! I detta fallet: en dag på landet Satsbeteckningar: 1. Erwachen heiterer Empfindungen bei der Ankunft auf dem Lande: Allegro ma non troppo 2. Szene am Bach: Andante molto mosso 3. Lustiges Zusammensein der Landleute: Allegro 4. Gewitter, Sturm: Allegro 5. Hirtengesang. Frohe und dankbare Gefühle nach dem Sturm: Allegretto
WIENKLASSICISMEN Ludwig van Beethoven (1770-1827) Den fattiga sommaren 1812 med den glada musiken! Symfoni nr 7 A-dur op.92 (1811-12/1813) Symfoni nr 8 F-dur op.93 (1812/1814)
WIENKLASSICISMEN Ludwig van Beethoven (1770-1827) PERIOD 3 Den sena, experimentella och stendöva perioden Symfoni nr 9 d-moll op.125 (1823-1824/1824) Schillers An die Freude. Inspirerat av upplysningsfilosofi. Borgerlighetens uppror mot kungar och aristokrati Dygdens, sanningens försvar, Flärdens avsky, hjärtats heder, Slut på världens barndomsdar, Manlig stolthet inför kungar, Åt förtjänsten lagerns lott, Ingen Gud, som blixten slungar, Ingen träldom, - ordning blott! Slutom cirkeln! Skalder, sjungen Ljusets seger, jordens ro! Svärjom mänskligheten tro
ROMANTIKEN Med den sene Beethoven brukar man säga att den romantiska perioden i musikhistorien börjar! Vi fortsätter med Shubert, Schumann, Berlioz, Brahms, Mahler, Dvorak, ryssarna m fl i nästa kurs!