Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag Tillhandahåller beslutsunderlag Driver webbportalen klimatanpassning.se Anordnar seminarier och föreläsningar Sammanställer och utvecklar information Omvärldsbevakar Tillgängliggör forskning för användare Samlar in kunskap och goda exempel Samlingspunkt för klimatanpassningsarbetet i Sverige Stöttar länsstyrelserna och kommunerna Driver myndighetsgemensamma projekt
Vad händer med klimatet? Vad har vi observerat?
Temperaturökningen fram till idag metoffice.gov.uk/hadobs
Varmare medeltemperatur Värmeupptag i haven Arktis havsis minskar Landisarna minskar Havsnivåhöjning Mer värmextremer Havsförsurning Efter IPCC 2013, SPM. Approved 27 Sep 2013.
Avvikelse från normal månadsmedeltemperatur (referensperiod 1961-1990) i september 2015.
Sveriges temperatur och nederbörd från1860
Havet stiger Havsnivåhöjning (cm) i Sverige, 1886-2014
Klimat och klimatanpassning 20151013 Vad säger scenarierna om framtiden? IPCC, 2013
Scenario RCP 2,6 8,5 Working Group I Contribution to the IPCC Fifth Assessment Report Climate Change 2013: The Physical Science Basis Summary for Policymakers
Det blir varmare Förändring i årsmedeltemperatur ( C) enligt RCP 8,5 2011-2040 2041-2070 2071-2100
Hur mycket varmare beror på scenariot Förändring i årsmedeltemperatur ( C) vid 2071-2100 RCP 2,6 RCP 4,5 RCP 8,5
Det blir blötare Vinter Sommar Nederbördsförändring (%) till 2071-2100, RCP 8,5
Nederbörden blir kraftigare Vinter Sommar Förändring av största dygnsnederbörden(%) till 2071-2100, RCP 8,5
Förändring i extrem korttidsnederbörd 2021-2050 2069-2098 Varaktighet RCP 4,5 RCP 8,5 RCP 4,5 RCP 8,5 20 min 19 23 30 51 1 timme 14 16 20 34 3 timmar 13 13 17 29 12 timmar 12 14 18 29 Procentuell ökning av korttidsnederbörd med 10 års återkomsttid från 1961-1900 till de båda perioderna 2021-2050 och 2069-2098. Beräkningen är gjord för olika varaktigheter på regnet och för scenarierna RCP4.5 och RCP8.5. Medelvärde för hela Sverige. SOU 2015:51, Bilaga 6 Sveriges framtida klimat Underlag till Dricksvattenutredningen, Klimatologi nr. 14
Spridda skurar Mätstationer som uppmätt minst 90 mm på ett dygn under perioden 1961-2011. Gul markering betyder att detta skett två gånger.
Det blir inte blåsigare Förändring av maximal byvind (m/s) till 2071-2100, RCP 8,5
Vattenståndsändring / Landhöjning (cm) Havsnivån fortsätter att stiga Stockholm 100 80 60 Global vattenståndshöjning 40 Nettoändring 20 0-20 -40 Landhöjning -60 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 År
http://www.lantmateriet.se/kartor-och-geografisk-information/gps-och-geodetisk-matning/referenssystem/landhojning/ Landhöjningen i Sverige
Dagar med låg markfuktighet Hög avdustning främst sommartid -> ökad avdustning Minskade flöden -> torrare i marken 1961-1990 2069-2098 (RCP8.5)
Snötäcke (5 mm) 1961-1990 2069-2098 (RCP4.5) 2069-2098 (RCP8.5)
Resultaten är robusta Alla klimatmodeller ger liknande uppskattningar av framtidens klimat även om skillnader finns. För vissa parametrar är signalen säkrare än för andra
Klimat och klimatanpassning 20151013
Klimatanpassning Klimatförändringarna påverkar hela samhället 25
Fler skyfall Ånn i juli 2006
Hallsberg, september 2015 Foto: Göteborgsposten
Ökad risk för skogsbrand
Stigande havsnivåer Skanör i januari 2007 (drygt 1 m över medelnivån)
Varmare och fuktigare
Konsekvenserna av klimatförändringar Berör hela samhället Innebär utmaningar och möjligheter Kan vara direkta eller indirekta och påverkas av konsekvenser i omvärlden Samhällets sårbarhet för en klimatförändring beror på hur mycket och hur snabbt klimatet förändras, men också på hur väl förberett samhället är.
Klimatanpassningsarbetet i Sverige idag NATIONELLT har ingen myndighet övergripande ansvar Ett 30-tal myndigheter har sektorsansvar och arbetar med förebyggande åtgärder, ökad kompetens och bättre beredskap. REGIONALT har länsstyrelserna övergripande ansvar. Naturvård och miljöskydd, social omvårdnad, kommunikationer, livsmedelskontroll, djurskydd, lantbruk, rennäring, kulturmiljö, regional utveckling, samhällsplanering och boende, civilt försvar, krishantering i fredstid och räddningstjänst. LOKALT har kommunerna legalt ansvar för kontroll, tillsyn och lovgivning (t.ex. plan- och bygglagen, miljöbalken). Fungerande vatten- och avloppsanläggningar, energi-och avfallsanläggningar, sjukhus och vårdanläggningar samt skolor och omsorg. Krisberedskap och räddningstjänst. DESSUTOM branschorganisationer, försäkringsbolag, regering och riksdag, näringslivet, forskning och ett ökande intresse ifrån allmänheten.
Exempel på klimatanpassningsarbete
Länsvisa klimatanalyser Geodatabas med temperatur, nederbörd och ca 20 klimatindex Geodatabas med hydrologiska variabler Länsvisa rapporter med klimatanalyser 2 november 2015 Länsturné planeras för våren 2016
SCID - Climate index database for Sweden http://data.smhi.se/met/scenariodata/rcp/scid/
Tack! www.klimatanpassning.se