STATENS KULTURRÅDS BUDGETUNDERLAG FÖR ÅREN 2005 2007 Dnr KUR 2004/292-21
Kopia till Finansdepartementet (4) Riksdagens utredningstjänst (9) Riksrevisionen (2) Statskontoret (2) Arbetsgivarverket (2) Ekonomistyrningsverket (2) Statens kulturråd, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Kulturrådet 2004
INNEHÅLL Sammanfattning av Kulturrådets prioriteringar sid 5 Bakgrund till och utgångspunkter för Kulturrådets förslag sid 6 Kulturrådets prioriteringar sid 8 Sammanfattande iakttagelser och bedömningar per verksamhetsgren sid 18 Bilagor sid 23
4
SAMMANFATTNING AV KULTURRÅDETS PRIORITERINGAR Kulturrådets prioriteringar utgår från antagandet att utrymmet för ökade insatser inom den offentliga sektorn inkl. kultursektorn inte kommer att växa särskilt mycket under kommande år. Bl.a. på grund av detta måste kulturpolitiken utveckla sin förmåga att samverka med andra politikområden och hävda sig i konkurrensen om tillgängliga resurser. Dessutom måste den nationella kulturpolitiken i ökad omfattning samverka med landsting/regioner och kommuner för att möta de ökade behoven av konst och kultur. Ett minskat utrymme för ökningar av den offentliga konsumtionen innebär att prioriterade behov måste mötas med omfördelning av tillgängliga resurser. Kulturrådet kommer att utveckla metoder för att kunna göra omfördelningar och omprioriteringar. Kulturrådets prioriteringar presenteras i detta budgetunderlag i tre delar: Övriga aktuella frågor Från utgiftsområdet 13 Arbetsmarknad föreslås minst 14 000 tkr överföras till utgiftsområde 17 Kulturpolitik avseende TeaterAlliansen, yrkesträning för dansare och sångare sam Centrumbildningar inom kulturområdet. Rådet förordar vidare att de medel för mångkulturkonsulenter som inte utnyttjats år 2003 får användas för verksamhet under år 2004. Kulturrådet presenterar slutligen sina sammanfattande iakttagelser och bedömningar beträffande de konst/kulturområden som rådet ansvarar för. Prioritet 1 Frågan om kompensation för ökade kostnader för förändrade pensions- och skatteregler för de regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna måste lösas. Bidragen till de fria teater- och dansgrupperna föreslås öka med 8 000 tkr för att de skall kunna göra pensionsoch försäkringsavsättningar. Bidragen till det fria kulturlivet och vissa teaterinstitutioner måste värdesäkras. Ökade bidrag för år 2005 föreslås till dansområdet med minst 11 000 tkr och till kulturtidskrifterna med 10 000 tkr. Kulturrådets förvaltningsanslag föreslås öka med minst 5 000 tkr. Prioritet 2 Kulturrådets utvecklingsmedel föreslås öka med 10 000 tkr. För förstärkning av bidragen till regionala och lokala teatrar, orkestrar och musikteatrar föreslås 25 000 tkr. För förbättrade anställningsvillkor och förnyelse för fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. föreslås 10 000 tkr. För ökning av anslagen till utställningsersättningar, arrangerande konstföreningar, vissa utställare och Svensk Form föreslås 10 000 tkr. För ökade insatser inom forskningsområdet föreslås 2 000 tkr. För förstärkning av anslaget till Nationella minoriteters språk och kultur föreslås 5 000 tkr. För verksamhetsstöd till vissa organisationer inom teater-, dans- och musikområdet samt mångkulturella organisationer föreslås 6 000 tkr. 5
BAKGRUND TILL OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR KULTURRÅDETS FÖRSLAG Kulturpolitiken står inför många utmaningar under kommande år. Flera rapporter pekar på svårigheten att via skattevägen öka insatserna för den offentliga sektorns tjänster. I stället menar man att andra vägar måste prövas för att utveckla dessa verksamheter. Inom kulturpolitikens område har stat, landsting och kommuner alltsedan 1970- talet tagit ett gemensamt ansvar för att se till att medborgarna i Sverige skall ha tillgång till och vara delaktiga av kulturverksamhet. Detta har medfört att det finns ett nätverk av institutioner inom olika konst- och kulturområden i hela landet. Att satsningarna har varit stora även under senare år visar Kulturrådets rapport Kulturens pengar 2002 (Kulturen i siffror 2003:6), där det framgår att kommunernas kultursatsningar mellan åren 2000 och 2002 ökade med 5,5 procent. De statliga kulturresurserna ökade under samma period med drygt 3 procent. Under senare tid har det emellertid kommit rapporter om planerade nedskärningar på kulturverksamhet i landets kommuner. Kulturrådet har tagit del av den enkätundersökning som DIK-förbundet genomfört när det gäller kommunernas kulturbudgetar för år 2004. Ca 80 procent av kommunerna svarade. Resultatet av undersökningen visar att i 50 procent av kommunerna kommer kulturen att få mindre resurser år 2004 jämfört med år 2003. 25 procent av kommunerna uppger att resurserna kommer att vara oförändrade dvs. ingen kompensation för löne- och kostnadsökningar. 22 procent av kommunerna kommer att öka sina resurser. Man kan dock konstatera att kulturen i allmänhet inte drabbas av nedskärningar i högre utsträckning än andra samhällsområden. I en tredjedel av kommunerna behandlas kulturen mildare än andra områden medan en femtedel av kommunerna behandlar kulturen hårdare. De verksamheter som synes behandlas hårdast är filialbibliotek, bidrag till studieförbund, föreningar och programverksamhet. Kulturrådet har tillsammans med Svenska Kommunförbundet/Landstingsförbundet skickat en snabbenkät till alla landsting/regioner för att få en uppfattning om situationen när det gäller deras stöd till kulturverksamhet under år 2004. Svar har inkommit från 14 av 21 inkl. Gotland. Av dessa har nio ökat den totala kulturbudgeten, fyra minskat och en har en oförändrad kulturbudget. Det tycks som om man i första hand har värnat institutionsverksamheten där nedskärningarna är begränsade. Vissa landsting/regioner har ökat sina insatser för kulturinstitutionerna. Den fria kulturverksamheten och folkbildningen drabbas något hårdare. Sex landsting/regioner har ökat stödet till den fria kulturverksamheten, tre har oförändrad budget och fem har minskat budgeten till denna verksamhet. När det gäller stödet till folkbildningen har sju landsting minskat sitt stöd och sju har ökat eller har en oförändrad budget. Även om förhoppningen är att mer pengar skall tillföras kulturområdet kan vi mot bakgrund av vad som sagts om det minskade utrymmet för att öka den offentliga konsumtionen inte räkna med att anslagen till kultur kommer att öka i någon väsentlig omfattning under kommande år. I stället måste sannolikt andra vägar prövas för att utveckla kulturverksamheten i landet. Samtidigt kan vi konstatera att kulturintresset ökar. Kulturpolitiken har således varit framgångsrik och efterfrågan ökar, vilket paradoxalt nog medför ökade behov av medel. En annan utmaning för kulturpolitiken är de förändringar av samhällsorganisationen som nu diskuteras. Ansvarskommittén har nyligen kommit med sitt första delbetänkande där den pekar ut olika frågeställningar för det fortsatta utredningsarbetet som kan vara av intresse för kulturverksamheten. Sådana frågeställningar är förutom den offentliga sektorns ekonomi, t.ex. behovet av förändringar eller begränsningar av det offentliga åtagandet, produktivitetsutveckling och utvecklingskraft i offentlig verksamhet samt ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala nivån. Kulturrådet kan konstatera att det i dagsläget ser mycket olika ut på regional nivå när det gäller var i organisationen som kulturfrågorna hanteras. I vissa län finns fortfarande särskilda kulturnämnder eller kulturberedningar medan kulturen i andra län hanteras tillsammans med frågor om regional utveckling. Den nya regionala utvecklingspolitiken ställer krav på olika politikområden att medverka i arbetet. Kulturpolitiken är ett av de politikområden som har pekats ut att ha stor betydelse för den regionala utvecklingen och tillväxten. Detta innebär att kulturpolitiken i större utsträckning måste både utveckla sin förmåga att samverka med andra politikområden och hävda sig i konkurrensen om tillgängliga resurser. På nationell nivå måste kulturpolitiken också samverka med andra politikområden för att tillgodose konstnärernas rättigheter inom bl.a. arbetsmarknads-, skatte- och upphovsrättsområdena. Slutsatserna av detta resonemang blir att det måste skapas en ökad beredskap att hitta nya vägar för att utveckla kulturverksamheten i landet samt att försvara befintliga och argumentera för ökade resurser för kulturinsatser. I det arbetet måste konstens och kulturens egenvärde fortsatt betonas. För Kulturrådets del innebär detta att rådet under kommande år kommer att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan med landsting/regioner och kommuner kring 6
utvecklingen och finansieringen av den nationella kulturpolitiken i hela landet för att möta de ökade behoven av konst och kultur. En djupare samverkan kommer också att krävas med andra politikområden, såsom t.ex. näringsoch utbildningspolitiken, för att bredda finansieringen och tydligare sätta fokus på kulturens betydelse i anslutning till andra politikområden. Kulturrådet kommer också att fortsätta arbetet med att se till att tillgängliga resurser används så effektivt som möjligt. Det innebär att metoder måste utarbetas för att kunna möta prioriterade behov med omfördelningar och omprioriteringar. Kulturrådet kommer också att förstärka arbetet med uppföljning och utvärdering. Möjligheter till regelförenklingar kommer att behandlas som t.ex. rör behovet av ett flexiblare anslagssystem. I Kulturrådets budgetunderlag för perioden 2005 2007 intar rådet med hänvisning till det begränsade utrymme till reformer som finns i den statliga budgeten en restriktiv hållning beträffande yrkanden om reformmedel till kulturområdet. 7
KULTURRÅDETS PRIORITERINGAR PRIORITETSGRUPP 1 Kulturrådets bedömningar och yrkanden: Frågan om hur de regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna skall kompenseras för ökade kostnader på grund av förändrade pensionsregler och skatter måste lösas. Bidragen till de fria dans- och teatergrupperna måste förstärkas med ca 8 000 tkr för att grupperna skall kunna möta kraven på pensions- och försäkringsavsättningar (28:7 ap. 1). Dansområdet bör tillföras minst 11 000 tkr för förstärkning av produktion, arrangemang, turnéer och dansresidens (28:2 ap. 1, 28:6 ap. 3, 28:7 ap. 1). Anslagen till det fria kulturlivet (28:7 ap. 1, 28:7 ap.3, 28:18 ap.3) måste tillföras kompensation för pris- och löneökningar på samma sätt som de regionala institutionerna. Även bidragen till Drottningholmsteatern, Ulriksdals Slottsteater, Vadstena-Akademien, Orionteatern och Dalhalla (28:7 ap. 3) bör kompenseras för pris- och löneökningar. TeaterAlliansens anslag bör kompenseras för pris- och löneökningar (28:2 ap.2.5). För att upprätthålla mångfald och kvalitet i tidskriftsutgivningen föreslås 10 000 tkr under år 2005 och vardera 5 000 tkr under åren 2006 och 2007 (28:10 ap. 1). För att Kulturrådet skall kunna utföra sitt omfattande uppdrag på ett tillfredsställande sätt krävs att förvaltningsanslaget ökar med minst 5 000 tkr (28:1). Kulturrådets motiveringar Pensionsfrågan Teater-, dans- och musikinstitutioner Kulturrådet vill erinra om vad som sägs i betänkandet Konstnärerna och trygghetssystemet (SOU 2003:21) att pensionerna i det allmänna pensionssystemet för flertalet konstnärligt yrkesverksamma i framtiden kommer att bli lägre än i det tidigare ATP-systemet. För de flesta frilansande och egenföretagande konstnärer förstärks detta av att de i regel saknar kompletterande avtalspensioner. Pensionsvillkoren för konstnärliga egenföretagare är oftast ytterst knappa. De anställda vid ett stort antal teater-, dans- och musikinstitutioner har statlig pensionsrätt enligt förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring (PISA-förordningen). Genom förordningen görs det statliga pensionsavtalet, PA03, tillämpligt på arbetstagare med icke-statliga anställningar under förutsättning att arbetsgivaren betalar premier för detta enligt förordningen (1997:908) om premier för statens avtalsförsäkringar (1 ). Det tredje kapitlet i PA03, som bl.a. innehåller bestämmelser om den kompletterande ålderspensionen KÅPAN, är dock inte automatiskt tillämpligt på dessa grupper. Det betyder i praktiken att de som är anställda vid teater-, dans- och musikinstitutionerna har sämre pensionsvillkor än andra statsanställda. För den konstnärliga personalen gäller särskilda villkor om låg pensionsålder. Bl.a. är pensionsåldern för dansare 41 år och för sångare 52 år. Övergången från ATP till det nya allmänna pensionssystemet, som baseras på livsinkomstprincipen, har särskilt stor påverkan på dessa grupper, eftersom deras tjänstepension fram till 65 års ålder inte är pensionsgrundande. Den nya allmänna pensionen i kombination med det nya statliga pensionsavtalet medför därigenom att personer som saknar kompletterande inkomster utöver tjänstepensionen får sänkt pension efter 65 års ålder jämfört med tidigare regler. Därtill kommer att lagen om anställningsskydd (LAS) sedan den 1 september 2001 innehåller en för arbetsgivaren ny tvingande bestämmelse om rätt för arbetstagaren att stanna kvar i anställningen till 67 års ålder. För att kunna införa det nya statliga pensionsavtalet PA- 03 i sin helhet (inklusive KÅPAN) och för att införa en garantiordning för sångare och dansare som riskerar sänkt pension efter 65 års ålder beräknar man från arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst att teater-, dans- och musikinstitutionerna får en ökad kostnad motsvarande drygt 2 procent av lönesumman. Till detta kommer den aviserade ökningen av SPV-premiens nivå. Regeringen beslutade den 18 december 2003 att pensionspremien för år 2004 preliminärt skulle vara oförändrad. I april 2005 kommer besked om slutlig premie för år 2004 att meddelas. Av regeringsbeslutet framgår att den slutliga premien förväntas bli betydligt högre än den preliminära, troligen minst 3,4 procentenheter högre än den nu beslutade preliminära premien. Det skulle innebära en ökad kostnad på mellan 65 000 och 70 000 tkr för de berörda kulturinstitutionerna. Eftersom det inte finns något ekonomiskt utrymme för institutionerna att möta denna nya kostnad måste anslaget kompenseras härför. För att premieomläggningen 2001 till försäkringstekniskt beräknade premier skulle vara kostnadsneutral erhöll institutionerna inom teater-, dans- och musikområdet ett extra anslag på ca 100 000 tkr (inklusive kompensation för den särskilda löneskatten på pensionspremier). Regeringen aviserade i samband med detta beslut att premienivån skulle utvärderas i god tid innan år 2004. Enligt rådets mening bör en motsvarande kompensation för de ökade premiekostnaderna kunna ses som en teknisk justering och därmed kunna tillföras anslaget utan att det betraktas som reformmedel. I budgetpropositionen i september 2003 aviserade re- 8
geringen att den kommer att bjuda in arbetsmarknadens parter till en förutsättningslös diskussion för att finna en skyndsam och hållbar lösning av pensionsfrågorna. Att detta kommer till stånd är av stor vikt för teater-, dansoch musikinstitutionerna. Fria teater- och dansgrupper År 2002 tillfördes anslaget för fria grupper 20 000 tkr. Avsikten var att förbättra arbetsvillkoren för etablerade och verksamma teater- och dansgrupper, bl.a. genom att grupperna skall betala pensioner och avtalsenliga löner. De preliminära uppgifter som rådet tagit del av tyder på att ökningen användes för att förbättra arbetsvillkoren för de anställda. Antalet årsverken ökade liksom lönekostnaderna. Vad gäller de fria teater- och dansgrupper som tidigare helt saknade kompletterande avtalspensioner har Teaterförbundet nyligen träffat avtal med Svensk Scenkonst, Teatercentrum och Danscentrum. Därmed omfattas en grupp frilansande konstnärer av kompletterande avtalspensioner av annat slag än det statliga avtalet PA03. De fria teatergrupperna tillämpar i mycket stor utsträckning det nya kollektivavtal som slutits. Avtalet omfattar även de övriga avtalsförsäkringar som är gängse på arbetsmarknaden. Kostnaderna för dessa försäkringar och pensioner uppgår till ca 7 procent av lönesumman (inklusive den särskilda löneskatten på pensionspremier). De fria teatergrupperna är nu försatta i ett mycket besvärligt ekonomiskt läge då lönekostnaderna ökat samtidigt som anslaget varit oförändrat. För att kompensera de fria teatergrupperna för de ökade kostnader som kollektivavtalet inneburit behövs en anslagsförstärkning på ca 7 procent av gruppernas lönekostnader. År 2002 låg gruppernas totala lönekostnader på knappt 105 000 tkr. För dansgrupperna var lönekostnaden år 2002 totalt ca 17 000 tkr. Lönerna beräknas ha stigit med 3 procent år 2003. Det innebär en lönekostnad på drygt 108 000 tkr för teatergrupperna och 17 500 tkr för dansgrupperna. Det skulle innebära att anslaget borde öka med ca 7 500 tkr för teatergrupperna och 1 200 tkr för dansgrupperna. Skattefrågor De frågor som Kulturrådet lyfte fram i föregående års budgetunderlag är fortfarande aktuella. Det gäller såväl skattemyndigheternas invändningar mot teater- och orkesterinstitutionernas bedömning av hur skattelagstiftningens resor och traktamenten bör tillämpas, som debiteringen av 25 procent moms när länsmusikorganisationer och länsteatrar säljer produktioner till arrangörer. Kulturrådet har erfarit att skattemyndigheterna i olika delar av landet tillämpar mervärdeslagstiftningen olika. Som exempel kan nämnas att Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm medges avdrag för hela den ingående mervärdesskatten. För kulturbolagen i Västra Götaland (Göteborgs Operan AB, Göteborgs Konsert AB och Västsvenska Dans och Teater AB) däremot har skattemyndigheterna begränsat avdragsrätten för ingående mervärdesskatt med hänvisning till att det stöd som ges i form av aktieägartillskott från Västra Götalandsregionen inte anses vara en skattepliktig omsättning. Karakteristiskt för scenkonstområdet är att det i huvudsak är starkt beroende av offentliga medel och sällan genererar ekonomiska vinster eller överskott. Utformningen av skatteregler har stor betydelse för möjligheterna att driva verksamheten. Mervärdesskatten betalas normalt av arrangörer eller privatpersoner som inte har möjlighet att lägga över momskostnaderna på någon annan aktör. Det ideella föreningslivet spelar en viktig roll för kulturlivet i Sverige, framför allt som arrangörer. Den ideella sektorn på scenkonstområdet har fått ökade kostnader p.g.a. skattemyndigheternas tolkning av momslagstiftningen. Produktionsbolag, dit också länsmusikorganisationer och länsteatrar samt Rikskonserter räknas, tvingas tillämpa en skattesats på 25 procent mervärdesskatt vid försäljning av sina produktioner. Om inte teater- och musikorganisationerna själva bär den ökade kostnaden genom att sänka arrangörspriser drabbar det arrangören, som oftast är en ideell förening. Att göra den ideella sektorn skattskyldig för mervärdesskatt, vilket ger föreningarna möjlighet att kvitta ingående och utgående moms, är i de flesta fall ingen bra lösning. Mervärdesskattelagen ställer höga krav på redovisning och bokföring av moms, medan många föreningar saknar anställd personal för administration. En enhetlig mervärdesskattesats på 6 procent för upplåtelse eller överlåtelse av upphovsrätt, utövande konstnärers framförande, tillhandahållande av produktioner och tillträde till olika kulturella evenemang skulle av ovanstående skäl få mycket positiva effekter för scenkonstområdet. Ökade insatser för dansen När det gäller dansområdet har Kulturrådet regeringens uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för den professionella dansen. Dansen befinner sig i ett expansivt skede med stort intresse regionalt och lokalt. För att Kulturrådet också fortsättningsvis skall kunna bidra till den positiva utvecklingen, såväl inom institutioner som inom nätverk och fristående scener, behövs förstärkning av området. För institutionerna kan det handla om att arbeta mer med konstnärlig förnyelse och gränsöverskridande verksamhet. Ett exempel är dansresidens, som bygger på samverkan mellan institutioner och det fria danslivet och respektive region och kommun. Kulturrådet yrkar därför att medlen för utvecklingsverksamhet vid de regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna (28:6:3) förstärks med 1 000 tkr för särskilda insatser för dansen. För att tillgodose behov av bidrag till dansresidens som 9
inte är knutna till de regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna yrkar rådet förstärkning av de utvecklingsmedel som Kulturrådet disponerar (28:2:1) med 1 000 tkr. De fria dansscenerna, som har stor betydelse för dansens utveckling, blir allt fler. Det innebär att tillgången till dans ökar i hela landet. Det statliga produktionsstödet är vitalt för utvecklingen av danskonsten. Av den utvärdering av de treåriga bidragen som rådet gjort framgår att ett antal väl etablerade koreografer kunnat ha en någorlunda kontinuerlig verksamhet med producent och koreograf anställda på årsbasis. Dansarna har kunnat arbeta med mer rimliga repetitionsperioder och dansgrupperna har fått fler framträdanden även om stödet inte varit tillräckligt för att hålla den kontinuitet och det risktagande som krävs för att utveckla konsten. De treåriga bidragen utgör en stor del av anslaget till de fria dansgrupperna, vilket också betyder att det är svårt för nya koreografer att komma in i systemet. För att de fria dansgrupperna/koreograferna skall kunna fortsätta och konsolidera den konstnärliga utvecklingen behöver grupperna få möjlighet att arbeta under bättre förhållanden med längre anställningsvillkor. Rådet bedömer mot bakgrund av detta att anslaget till fria grupper och arrangörer (28:7 ap.1) bör öka med 9 000 tkr. Pris- och löneuppräkning av anslagen till det fria kulturlivet Det fria kulturlivet inom teater, dans, musik och konst lever under sämre ekonomiska förhållanden än kulturinstitutionerna. Situationen för de fria teater-, dans- och musikgrupperna blir än mer allvarlig av att anslaget inte kompenseras för pris- och löneökningar. Mot bakgrund av att bidragen till övervägande del används för löner och pensioner precis som för institutionerna framstår det inte som rimligt att anslaget inte kompenseras för löneökningar. Även när det gäller arrangörer av musik och konstutställningar gör sig frågan om värdesäkring av anslagen gällande. Därför bör även den del av anslaget som avser arrangerande musikföreningar liksom anslaget till utställningsersättning som ger institutioner möjlighet att ersätta konstnärer i samband med utställningar värdesäkras. Kulturrådet vill därför understryka att det vore en viktig, kulturpolitisk markering att införa motsvarande pris- och lönekompensation för det fria kulturlivet, som sedan länge ges till kulturinstitutionerna. Detta gäller också Drottningholmsteatern, Ulrikdals Slottsteater, Orionteatern och Dalhalla. Detta yrkande bör inte ses som en reform utan är ett krav på att anslagen till det fria kulturlivet värdesäkras (28:7 ap.1, 28:7 ap.3, 28:18 ap.3). Pris- och löneuppräkning av anslaget till TeaterAlliansen TeaterAlliansen är till sin konstruktion en institution vars kostnader till 90 procent består av löner. Lönerna följer den allmänna utvecklingen inom området. Verksamheten är i princip helt statligt finansierad. Om anslaget inte kompenseras för löner måste verksamheten successivt minskas på så sätt att de anställda sägs upp. Mot bakgrund av syftet med verksamheten framstår det som orimligt. Kulturrådet yrkar mot denna bakgrund att bidraget till TeaterAlliansen räknas upp med samma kompensation för pris- och löneökningar som övriga institutioner (28:2 ap. 2.5). Ökat stöd till kulturtidskrifter Kulturrådet ger stöd till enskilda kulturtidskrifter men också gemensamma verksamheter som Tidskriftsverkstäderna i Göteborg, Luleå, Malmö och Stockholm och webbplatsen www.tidskrift.nu. Sammantaget skall stödet främja en kulturellt värdefull och tillgänglig mångfald i utbudet av kulturtidskrifter. Kulturtidskrifter ägs till stor del av ekonomiskt bräckliga organisationer. Prenumerationsintäkter och eventuella annonsintäkter räcker inte för att finansiera kulturtidskrifter med små upplagor. Distributionen av tidskrifter är dyr. Portot har till exempel höjts långt över inflationen under de senaste åren. Dessa förutsättningar är svåra att påverka och leder sammantaget till att kulturtidskrifterna har små chanser att bära sina egna kostnader och nå en större allmänhet. Internationellt sett har det statliga kulturtidskriftsstödet varit framgångsrikt och bidragit till att Sverige har en unik samling kulturtidskrifter. Med relativt begränsade medel har Kulturrådet kunnat stödja produktionen av enskilda kulturtidskrifter och medverka till en ökad professionalisering av dessa. Utvecklingsinriktade åtgärder och marknadsföringsinsatser har i viss mån även lett till förbättrad logistik och angelägna begränsningar av kostnadsökningar för kulturtidskrifterna. Det statliga stödet till kulturtidskrifter har minskat i realvärde under ett tiotal år. Nya kulturtidskrifter har svårt att få stöd och de som erhållit bidrag tidigare drabbas av sänkta eller oförändrade bidrag. Samtidigt som verksamheten blir lidande både kvalitativt och professionellt innebär det ett allvarligt arbetsmarknadspolitiskt problem att professionella utövare inte kan uppbära avtalsenliga löner. Kulturrådet angav i budgetunderlaget för år 2004 att urholkningen av stödet medför att rådet måste överväga att koncentrera stödet till färre tidskrifter. Rådet har minskat antalet stödda tidskrifter med 12 procent mellan år 2002 (126 st.) och år 2004 (111 st.). Andelen stöd med belopp om 50 000 eller mindre har minskat med ca 10 procent under samma period. Enligt rådets mening måste denna inriktning fortsätta om anslagsramen inte höjs. Detta trots konsekvenserna av ett sådant förhållningssätt gentemot förordningens mål om att bidra till en kulturellt värdefull mångfald i utbudet av kulturtidskrifter. Mot bakgrund av denna redovisning föreslår Kultur- 10
rådet en ökning av anslaget till kulturtidskrifter med 10 000 tkr år 2005 och ytterligare 5 000 tkr per år för åren 2006 och 2007. Ökning av Kulturrådets förvaltningsanslag Allmänt Bidragsprocessen vid Kulturrådet beskrevs mer ingående i föregående års budgetunderlag. Av det processchema som presenterades då framgår att hanteringen av ansökningarna i olika utsträckning påverkar alla avdelningar inom myndigheten. Kulturrådets verksamhet består till 80 procent av bidragshantering. Antalet ansökningar har ökat med ca 10 procent de senaste åren och uppgår nu till ca 5 500. Bidragshanteringen är regelstyrd och ställer dessutom stora krav på rådet att ha ett brett externt kontaktnät. För en stor del av bidragsbesluten förutsätts rådet ha en dialog med andra bidragsgivare för att samordna, säkerställa och utveckla den totala finansieringen. Handläggningen är därför arbetsintensiv och tidskrävande. Nedprioritering av hantering av bidragsansökningar är inte möjlig, även om viss effektivisering i den administrativa bidragsprocessen är möjlig. Utöver bidragsansökningarna hanterar rådet ca 1 500 övriga ärenden per år. Kulturutskottet har i sitt betänkande 2002/03:KrU1 framhållit betydelsen av att utvärdera och följa upp resultatet av den förda kulturpolitiken. För att kunna göra en kvalitativt godtagbar analys av resultatet av anvisade medel bedömer rådet att den arbetstid som läggs på uppföljning och utvärdering bör öka och denna analys kommer att kräva allt större resurser för Kulturrådet. Rådets förvaltningsanslag år 2003 (43 000 tkr) utgör ca 3 procent av storleken på fördelade bidrag (ca 1 400 000 tkr), vilket vid jämförelse med annan statlig verksamhet med motsvarande uppgifter är lågt. I relation till antalet ansökningar, övriga ärenden och ökade krav på uppföljning och utvärdering av resultat samt tydligare koppling mellan ekonomi och verksamhet är rådets förvaltningsanslag alltför lågt. Till detta kommer att rådets ekonomi har hållits i balans genom att vakanser inte fullt ut har återbesatts och nya uppdrag har hanterats inom befintlig personalstyrka. En konsekvens av rådets ansträngda ekonomi är att vissa arbetsuppgifter inte har utförts, t.ex. inom statistikområdet. Det har också lett till att viktiga utvecklingsinsatser inom det interna administrativa området inte har kunnat utföras. Den ansträngda ekonomin har medfört att verksamheten har blivit sårbar, något som också resulterat i stor press på medarbetarna. Rådet strävar efter att arbeta efter de mål som regeringen angivit beträffande den statliga arbetsgivarpolitiken; att myndigheten skall ha en långsiktig och god personalförsörjning med en arbetsmiljö som motverkar att sjukta- len ökar. Rådet bedömer dock att det utan tillskott kan vara svårt att fullt ut vidta sådana insatser som krävs för att uppnå dessa mål. I tidigare års budgetunderlag har även de ökade kostnaderna för Kulturrådets referens- och arbetsgrupper beskrivits. Kostnaderna för referens- och arbetsgrupper som belastar förvaltningsanslaget 28:1 uppgår årligen till ca 3 000 tkr. Då arbetsinsatserna för dessa grupper är beroende av antalet ansökningar har Kulturrådet små möjligheter till besparingar. Kulturrådet har noga prövat olika sätt att förenkla arbetsgruppernas arbete och har funnit att det inte går att rationalisera mer med bibehållen kvalitet i bedömningarna. Mot bakgrund av att Kulturrådets verksamhet i stort sett är helt anslagsfinansierad finns mycket små möjligheter till kompletterande, stabila finansieringskällor. En förutsättning för att finansiera de ökade kostnaderna är därmed genom ökade förvaltningsmedel. En annan möjlighet är att regeringen medger att en viss procentsats av de medel som fördelas till olika kulturändamål får användas för att administrera bidragen. En förstärkning av Kulturrådets förvaltningsanslag med 4 000 tkr är nödvändig för att Kulturrådet skall kunna utföra sitt komplexa uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Därtill kommer behov av ökade resurser för administrationen av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, vilket redovisas i det följande. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne Statens kulturråd erhöll hösten 2002 uppdraget att administrera Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. För detta uppdrag tillfördes 2 000 tkr Kulturrådets förvaltningsanslag år 2003. Utfallet för de administrativa kostnaderna för år 2003 uppgick till ca 3 000 tkr och avser kostnader för löner, juryns arbete, nomineringsprocess, översättningar, information och marknadsföring, tillkännagivande samt utdelningsceremoni. Utfallet överensstämmer med de prognoser som rådet och remissinstanserna gjorde inför tillskapandet av priset. Utöver rådets kostnader har delar av verksamheten under året finansierats med bidrag från externa intressenter. Rådet bedömer att även med en mycket återhållsam budgetkalkyl kommer kostnaderna inte att understiga 3 000 tkr. En realistisk bedömning är att kostnaderna kan bli väsentligt högre. Kulturrådet anser därför att en förstärkning på minst 1 000 tkr är nödvändig för att kunna genomföra uppdraget i enlighet med regeringens beslut. PRIORITETSGRUPP 2 Kulturrådets bedömningar och yrkanden: För förstärkning av de medel som Kulturrådet disponerar för utvecklingsverksamhet föreslås 10 000 tkr 11
(28:2 ap. 1). För förstärkningar av bidragen till regionala och lokala teatrar, orkestrar och musikteatrar med särskilda behov föreslås 25 000 tkr. I detta ingår verksamhet i Skåne (28:6 ap. 5). För att bidra till förbättrade arbetsvillkor och förnyelse för fria teater-, dans- och musikgrupper, förstärkning av vissa musikgenrer, nycirkussatsningar samt permanentning av det extra bidraget till Drottningholmsteatern föreslås 10 000 tkr (28:7 ap. 1, 28:7 ap. 3). För att förbättra bild- och formkonstnärernas ekonomiska villkor samt stärka utställarnas möjligheter att erbjuda ett kvalitativt utställningsutbud föreslås anslaget till utställningsersättningar öka med 5 000 tkr (28:18 ap. 3). För ökning av anslagen till arrangerande konstföreningar, vissa utställare och Svensk Form föreslås 5 000 tkr (28:2 ap.1, 28:18 ap. 3). För ökade insatser inom forskningsområdet i enlighet med den kunskapsstrategi som rådet i december 2003 inlämnat till Kulturdepartementet föreslås 2 000 tkr (28:37 ap.1). För förstärkning av anslaget Nationella minoriteters språk och kultur föreslås 5 000 tkr (28:2 ap. 2.6). För verksamhetsstöd till vissa organisationer inom teater-, dans- och musikområdet samt mångkulturella organisationer föreslår Kulturrådet 6 000 tkr. Kulturrådets motiveringar Regionala kulturinstitutioner Teater, dans och musik Fr.o.m. år 2004 har länsteaterverksamheten i Sörmland permanentats. Genom omfördelningar inom anslag 28:6 har Kulturrådet kunnat förstärka länsteatrarna i Jämtland och Sörmland med vardera 1 000 tkr. Den bedömning som rådet gjorde i föregående års budgetunderlag när det gäller situationen för landets teater-, dans- och musikinstitutioner kvarstår. Framför allt musikteatrarna, men också orkestrarna och mindre länsteatrar har en ansträngd ekonomisk situation. Kulturrådet förordar att anslaget tillförs minst 25 000 tkr, bl.a. för att tillgodose institutionernas behov av utveckling, stärka de mindre länsteatrarna och orkestrarna samt öka resurserna för turnéverksamhet. Förslaget rymmer också insatser för institutionerna i Skåne. För att utvecklingsbidragen till institutionerna skall kunna användas för att främja kulturpolitiska prioriteringar som t.ex. att främja ett mångkulturellt perspektiv, verka för ökad jämställdhet eller utveckla verksamheten för barn och ungdomar föreslår rådet att förordningen (1996:1598 12) ändras. Fria grupper och arrangörer inom teater, dans och musik Situationen för aktörerna inom det fria kulturlivet försämras löpande av att anslagen till denna sektor inte får kompensation för pris- och löneökningar. Trots anslagsförstärkningen år 2002, som till största delen användes för att ge de fria teater- och dansgrupperna bättre villkor, behövs ökade resurser för att efterfrågan på teater, dans och musik skall kunna mötas. I budgetpropositionen för år 2004 konstaterar regeringen att det är viktigt att Kulturrådet fortsätter att följa upp hur kommuner, landsting och regioner medverkar till att förbättra de fria gruppernas villkor. Kulturrådet för en fortlöpande dialog med de fria gruppernas hemkommuner. Det trängda ekonomiska läget i den kommunala sektorn har dock inneburit svårigheter för ett ökat kommunalt ansvarstagande. Av gruppernas intäkter står det statliga bidraget för ungefär en tredjedel, kommunala och regionala bidrag för drygt en femtedel och spelintäkter samt övriga intäkter för drygt 40 procent. Det är inte rimligt ur ett medborgarperspektiv att de ökade kostnaderna kan kompenseras av höjda biljettpriser. Däremot bör, utöver ökade statliga insatser, såväl kommuner som landsting kunna bidra till kostnadsökningen. Rådet har för avsikt att intensifiera diskussionerna med gruppernas hemkommuner och landsting. I dessa diskussioner bedömer rådet det som nödvändigt att skapa incitament för ett ökat lokalt ekonomiskt åtagande genom att erbjuda ökade statliga medel. För att täcka pensionskostnader, arbetsmarknadsförsäkringar och avtalsenliga löner under hela repetitionsperioden samt skapa utrymme för förnyelse bör anslaget till de fria teatergrupperna förstärkas med 5 000 tkr. Rådet har då också beräknat ytterligare medel till bl.a. nycirkussatsningar, samt medel för att täcka det ökade bidraget till Västanå teater. När det gäller Cirkus Cirkör vill rådet framföra att anslagskonstruktionen bör utformas så att det går att möta de behov som denna typ av verksamhet har. Kulturrådet har i sin rapport Skrivelse med anledning av regeringens uppdrag till Kulturrådet att lämna förslag på hur situationen för vissa musikgenrer kan förbättras (Dnr 1080/ 02-38) föreslagit bl. a. ett nationellt uppdrag inom det nutida konstmusikområdet, att Svenska Jazzriksförbundet skulle erhålla projektmedel för Svenskt Jazzforum under tre år, ett nytt uppförandestöd samt att bidraget till arrangörer och fria musikgrupper skall förstärkas. I enlighet med dessa förslag yrkar Kulturrådet förstärkning med 4 000 tkr till de fria musikgrupperna samt musikarrangörer. Vad gäller dansen har Kulturrådet presenterat en helhetsbedömning av behoven under år 2005 och pekat på dessa under avsnitt 1. Rådet förordar dessutom att det extra bidrag om 1 000 tkr som getts till Drottningholms Slottsteater under ett antal år permanentas, samt att bidragen till museiverksamhet 12
och föreställningsverksamhet slås ihop till ett anslag. Sammanlagt föreslår Kulturrådet en ökning av anslaget till fria grupper och arrangörer inom teater, dans och musik med 10 000 tkr. Utställningsersättning Kulturrådets bidrag för utställningsersättning har stor betydelse för att stärka bild- och formkonstnärernas ekonomiska villkor i Sverige. Som Kulturrådet redovisar i årsredogörelsen för år 2003 har utställningsersättningen också stor betydelse för utställningsarrangörerna. Genom bidraget till organisationer och institutioner inom bild- och formområdet för utställningsersättning har olika typer av utställningsarrangörer som konstföreningar, konsthantverkskooperativ, konstnärsdrivna gallerier, regionala museer och vissa utställare av samtidskonst fått ökade möjligheter att erbjuda ekonomisk ersättning till de konstnärer som ställer ut i deras respektive utställningsverksamhet. Utställningsersättning kan betalas till i Sverige yrkesverksamma bild- och formkonstnärer under förutsättning att de uppfyller kriterier och villkor enligt gällande avtal. Under den senaste treårsperioden har utställningsersättningens fördelning mellan kvinnliga och manliga konstnärer varit relativt jämn. Andelen kvinnliga konstnärer som erhåller utställningsersättning uppgår till 57 procent. Framförallt har utställningsersättningen inneburit en större frihet för arrangörerna att visa konst utan kommersiella hänsyn. Det finns ett mycket stort intresse hos organisationerna/ institutionerna att vidareutveckla och att arrangera flera utställningar och i anslutning till dessa kunna erbjuda yrkesverksamma bild- och formkonstnärer utställningsersättning. Konstföreningar och konstklubbar spelar här en viktig roll i att skapa ett ökat intresse hos den breda allmänheten för bild- och formkonst och även för att stimulera den privata efterfrågan för konst. KRO/KIF har i tidigare sammanhang betonat att för konstnärerna är konstföreningsrörelsen en av de viktigaste förmedlingslänkarna mellan konstnären och publiken. För att kunna tillvarata organisationernas/institutionernas intresse att utveckla och öka utställnings- och inkomstmöjligheterna för de yrkesverksamma bild- och formkonstnärerna i landet och bredda ett publikt intresse är det enligt Kulturrådets bedömning mycket angeläget att bidraget för utställningsersättning ökas. Kulturrådet kommer också att inleda diskussioner med de institutioner/organisationer som idag har möjlighet att få statliga utställningsgarantier om det rimliga i att dessa går in med motsvarande belopp för att på det sättet höja konstnärernas ersättningsnivåer. Rådet föreslår mot denna bakgrund att stödet tillförs 5 000 tkr fr.o.m. år 2005. Vissa utställare och arrangerande konstföreningar Vissa utställare Det statliga bidraget gör det möjligt för de utställare som erhåller bidrag att bibehålla en hög kvalitet och samtidigt utveckla verksamheten. Utställningarna byggs ofta på plats av konstnären och den konst som framställs är ofta relaterad till det budskap som konstnären vill förmedla. Detta innebär i många fall att den konst som ingår i utställningarna kan vara svår att placera i en vanlig miljö, utdragen ur sitt sammanhang. Konstnärerna står ofta själva för de kostnader som framställningen av konsten medför, inte sällan även för det arbete som går åt för hängning och presentation av utställningarna. Anslaget för vissa utställare har, som Kulturrådet bedömer det, stor betydelse för möjligheterna att visa samtidskonst och presentera unga nationella och internationella konstnärer. För att ytterligare stärka de kvalitativa och geografiska förutsättningarna för samtidskonsten och göra det möjligt att fler initiativ förverkligas anser Kulturrådet att det statliga engagemanget inom området bör markeras genom att verksamhetsstödet till Vissa utställare ökar med 3 500 tkr. Arrangerande konstföreningar Kulturrådet anser att de arrangerande konstföreningarna är en av de än så länge få byggstenar som finns, för att göra det möjligt för konstnärer och publik ute i landet att få ta del och inspireras av den konst som skapas. Kulturrådet föreslår ett ökat stöd till arrangerande konstföreningar med 1 500 tkr. Svensk Form Anslaget till Svensk Form finns under flera poster, dels disponerar Kulturrådet medel, dels finns anslaget för Mötesplasten på anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer. Att skilja ut den verksamhet som rör mötesplatsen och den som avser föreningens ordinarie verksamhet är knappast möjligt eftersom föreningens verksamhet inte är uppdelad på det sättet. Verksamheterna går i varandra, vilket gör att det är lämpligt att föra samman posterna till samma anslag. Svensk Forms ekonomi är svag. Det nationella uppdraget som man uppburit under fem år har varit en förutsättning för t.ex. flytten till de nya lokalerna på Skeppsholmen. Den extra miljon föreningen uppburit genom det nationella uppdraget är idag en förutsättning för att nuvarande verksamhetsnivå skall kunna hållas. Om medlen försvinner är Kulturrådets bedömning att det får omedelbara och allvarliga konsekvenser för verksamheten. Kulturrådet förslår att Svensk Forms verksamhetsbidrag höjs med 1 000 tkr fr.o.m. år 2005. Kulturverksamheten i Region Skåne Under 2003 har en scenkonstutredning genomförts i Skåne som syftar till att tillgodose Skånes medborgares rätt till professionell teater-, dans- och musikverksamhet. 13
För närvarande bereds en regional scenkonstplan som förväntas leda till beslut under våren. Kulturrådet har mottagit en särskild hemställan om statsbidrag för år 2005 till de regionala kulturinstitutionerna i Skåne. Kulturrådet anser att det ur nationell synpunkt är väsentligt att kulturinstitutionerna i Skåne behandlas på samma sätt som övriga kulturinstitutioner. En allmän utgångspunkt bör därför vara att alla generella reformförslag inom de olika konst- och kulturområdena bör tillämpas också för Skåne, vilket bl.a. innebär att Kulturrådet ges möjlighet att fördela generella bidrag även till institutionerna där. Region Skåne yrkar i sin hemställan att statsbidraget till kulturverksamheten i Skåne skall öka med 13 000 tkr. Kulturrådet har noterat en strävan efter att öka tillgängligheten till scenkonstinstitutionernas verksamhet genom att prioritera turnéverksamhet för barn och unga. Vidare har Kulturrådet uppmärksammats på Kulturens i Lund ekonomiska problem. Kulturrådet har i sitt yrkande om ökat stöd till scenkonstinstitutionerna i landet även beaktat institutionerna i Skåne. Kulturrådets utvecklingsmedel För närvarande är de fria medlen inom utvecklingsanslaget mycket begränsade eftersom en stor del är uppbundna av årligen återkommande åtaganden. Av anslaget på 15 469 tkr är 2 000 tkr redan beslutade av regeringen i regleringsbrevet. Därutöver är flera ändamål utpekade i regleringsbrevet där Kulturrådet beslutar om medlens storlek. Dessa ändamål är insatser för danskonsten, barn- och ungdomskultur och folkbiblioteksverksamhet. Regelbundet återkommande stöd såsom stöd till teaterbiennalen, dansbiennalen, Göteborgs dans- och teaterfestival, Intercult och gemensamma insatser inom biblioteksområdet binder upp en stor del av återstående anslagsbelopp. I praktiken återstår sedan endast en begränsad summa till verkliga utvecklings- och förnyelseprojekt. För kulturlivet är det viktigt att det finns tillgång till medel som kan användas för att bl.a. pröva och experimentera med nya uttrycksformer och stödja sådan verksamhet som ännu inte nått sin fasta form. Kulturrådet föreslår en ökning med 10 000 tkr av de utvecklingsmedel som rådet disponerar. Forskningsfrågor Den samlade forskningen inom kulturområdet har under den senaste tioårsperioden vuxit och fått en starkare ställning. Men den kulturpolitiskt relevanta forskningen är svagt utvecklad på flera delområden, även om ett ökat intresse för detta område börjar synas bland forskarna. En av orsakerna till detta är att det finns förhållandevis små resurser tillgängliga för denna forskning. Kulturrådet har på uppdrag av regeringen (Kulturdepartementet) utarbetat kunskapsstrategier för perioden 2005 2008, som skall ligga till grund för den forskningsproposition, som skall föreläggas riksdagen under år 2004. I kunskapsstrategierna har Kulturrådet med utgångspunkt i Omvärldsanalys 2003 tagit upp en rad områden där det finns behov av ett förbättrat och systematiskt framtaget kunskapsunderlag. Målet är därför under den närmaste perioden att stödja, stärka och utveckla den kulturpolitiskt relevanta forskningen för att den bättre skall kunna svara mot de behov som finns. För att åstadkomma detta har Kulturrådet i sin strategi tagit upp som en av flera åtgärder möjligheterna att satsa på uppdragsforskning (i första hand för utvärdering) och finansiering av program för forskning inom några för kulturområdet angelägna områden. Kulturrådets medel för forskning är mycket begränsade och medger t.ex. inte att rådet kan helfinansiera forskningsprojekt. För att kunna påbörja ett arbete i riktning mot de mål Kulturrådet angett i kunskapsstrategierna för perioden 2005 2008 bör anslaget 28:37 ap.1 förstärkas med 2 000 tkr. Nationella minoriteters språk och kultur Kulturrådet fick i uppdrag år 2002 att stödja de nationella minoriteternas språk och kultur. I budgetpropositionen betonades att anslaget på 7 000 tkr skulle ses som ett första steg. Inom anslaget beräknades medel för finsk teaterverksamhet, vilket innebär att en stor del av anslaget är uppbundet till tidigare fattade beslut. Vid beredningen av frågan uttalade Kulturutskottet som sin mening att satsningen på finskspråkig teater inte bör komma att inskränka på möjligheterna att ge stöd till övriga ändamål (2001/02:KrU1). I föregående års budgetunderlag har Kulturrådet föreslagit en uppräkning av anslaget. Skälen till detta har varit följande. Den nya minoritetspolitiken har stimulerat grupperna till ökad verksamhet. Intresset för de nationella minoriteternas kultur och språk har också ökat. Kulturrådet har i sitt arbete prioriterat ansökningar som syftar till att stärka strukturer och som skall ha långsiktiga effekter. För att ytterligare stärka de nationella minoriteternas språk och kultur föreslås i likhet med tidigare år en förstärkning av anslaget med 5 000 tkr. Om anslaget inte tillförs ökade medel bör frågan om hur teaterverksamheten skall finansieras tas upp till en förnyad diskussion. Organisationer som saknar verksamhetsstöd Svensk Teaterunion och Svensk Danskommitté får idag bidrag som internationella organisationer medan Svensk Musik får bidrag inom ramen för bidraget till fonogram och musikalier. Svensk Teaterunion är en medlemsorganisation inom svensk scenkonst, ett forum för samarbete och information samt för utbyte och kontakt över gränserna. Medlemmarna består av närmare 100 svenska teatrar och organisationer inom det professionella teater- och danslivet. 14
Unionen fungerar som mötesplats för frågor av gemensamt intresse för hela teaterlivet, verkar för stöd till teaterlivet i olika former och tar kulturpolitiska initiativ. Unionens medlemmar på dansområdet utgör Svensk Danskommitté, som arbetar på liknande sätt inom dansområdet. Svensk Teaterunion och Svensk Danskommitté är organisationer som fungerar som samverkansorganisationer inom teater respektive dans. De har sedan flera år stöd för sitt internationella arbete från Kulturrådet genom anslaget för internationella organisationer. Teaterunionen har inte något bidrag för sitt nationella arbete. Svensk Danskommitté, den enda branschorganisationen inom svensk danskonst, får varje år ytterligare förstärkning från Kulturrådets utvecklingsmedel för det nationella arbetet, en nödvändighet för att arbetet överhuvudtaget skall kunna genomföras. STIM/Svensk Musik ingår i STIM och finansieras till största delen (70 80 procent) av de medel som ett upphovsrättssällskap kan använda för att stödja sitt eget lands musik. Staten bidrar dessutom med ungefär lika mycket pengar som STIM själva får in på försäljning av noter och skivor. Bidraget till Svensk Musik fördes över till anslaget till fonogram och musikalier i slutet av 1980-talet för att man skulle kunna få medel såväl för information om svensk musik i utlandet som för produktion av noter. Enligt Kulturrådets bedömning är såväl informationsverksamheten som den verksamhet som gäller stämutskrifter kulturpolitiskt viktig. Kulturrådet föreslår att Svensk Teaterunion, Svensk Danskommitté och Svensk Musik erhåller verksamhetsstöd med sammanlagt 5 000 tkr. Frågor rörande mångkultur och mångfald har ökat i betydelse under senare år. Det stöd till mångkulturella organisationer som Kulturrådet fördelar är alltför begränsat och ger inte möjlighet att varken ge substantiella bidrag till de organisationer som är berättigade till stöd eller möjligheter till nya organisationer att få del av stödet. Kulturrådet föreslår därför en ökning av anslaget till mångkulturella organisationer med 1 000 tkr. ÖVRIGA AKTUELLA FRÅGOR Kulturrådets bedömningar och yrkanden: Från utgiftsområde 13 Arbetsmarknad föreslås minst 14 000 tkr överföras till utgiftsområde 17 Kulturpolitik avseende TeaterAlliansen, yrkesträning för dansare och sångare samt Centrumbildningar inom kulturområdet (28:2 ap.2.2, 28:2ap.2.5). 90 tkr som år 2004 fördelades till Region Skåne från anslaget 28:6 bör fr.o.m. år 2005 överföras till anslaget 28:4. 649 tkr som år 2004 fördelades till Folkets Hus och Parker/Artistförmedlingen från anslaget 28.2.2.2 Bidrag till Centrumbildningar bör fr.o.m. år 2005 överföras till anslaget 28.2.2.3 Lokalhållande organisationer för kulturverksamhet. Beslut om vilka organisationer som kan erhålla bidrag under anslagsposten till mångkulturella organisationer föreslås övergå från regeringen till Kulturrådet (28:2 ap. 24). Högstbeloppet rörande produktion och distribution av en barnbokskatalog samt marknadsföring av litteraturstödda titlar inom anslaget till läsfrämjande verksamhet föreslås tas bort (28:9 ap.3). Kulturrådets motiveringar Överföring av medel från utgiftsområde 13 Arbetsmarknad TeaterAlliansen Verksamheten vid TeaterAlliansen har bedrivits permanent i tre år. TeaterAlliansen bedriver en bra och angelägen verksamhet. Intresset för alliansen är fortfarande stort och också inom dans- och musikområdet har det tagits initiativ för att starta liknande projekt. Alliansens verksamhetsbidrag har inte ökat sedan år 2001. Kostnaderna består till 90 procent av lönekostnader, som följer den allmänna utvecklingen inom området. Om inte bidraget till Teater- Alliansen kompenseras för pris- och löneökningar innebär det en minskning av antalet anställda skådespelare i stället för den fördubbling till 200 anställda som planerats. I dag är antalet anställda strax över 90. Arbetslösheten bland frilansande skådespelare är normalt hög under perioden december januari samt under sommaren. Enligt uppgift från TeaterAlliansen har arbetslösheten vid årsskiftet 2003-2004 varit högre än någonsin, troligen beroende på att teatrarnas projektanställningar blivit kortare. Kulturrådet delar bedömningen från företrädare från branschorganisationerna att allianser liknande Teater- Alliansen behövs också för dans- och musikområdena. Rådet vill dock understryka vikten av en noggrann analys och projektering där erfarenheterna från TeaterAlliansen tas till vara. Som rådet påpekar ovan är en förutsättning för att allianserna skall fungera på det sätt som är tänkt att anslagen blir föremål för pris- och löneomräkning. Mot denna bakgrund föreslår Kulturrådet att 8 000 tkr överförs från utgiftsområde 13 Arbetsmarknad till utgiftsområde 17 Kulturpolitik. Yrkesträning för dansare och sångare Enligt regeringens föreskrifter lämnar Kulturrådet bidrag till dansares dagliga träning. Från Teaterförbundet har inkommit önskemål om yrkesträning för sångare. Kulturrådet anser att det vore värdefullt för sångarna med en sådan möjlighet. Träningen för såväl dansare som sångare är dock i första hand inriktad på att konstnärerna skall behålla sin kompetens och bör därför kunna finansieras ge- 15
nom överföring av arbetsmarknadsmedel. Kulturrådet föreslår att 1 000 tkr överförs från utgiftsområde 13 Arbetsmarknad till utgiftsområde 17 Kulturpolitik för dessa ändamål. Centrumbildningar En övergripande bedömning som görs i Kulturrådets översyn Nya landskap En studie av centrumbildningarna på kulturområdet, genomförd år 2002, är att centrumbildningarna bedriver en mycket omfattande och kostnadseffektiv verksamhet och att medlemmarnas direkta inflytande över inriktning och prioriteringar innebär korta beslutsvägar och delaktighet i både planering och genomförande. Som Kulturrådet anger i årsredovisningen för år 2003, visar centrumbildningarnas verksamhet på ökad samverkan och dialog mellan dem och Af Kulturs regionala kontor samt i olika utsträckning med organisationer, institutioner och regioner i landet. Många arbetsmarknads- och samverkansprojekt är numera också av mer långsiktig karaktär. Enligt centrumbildningarnas beräkningar har antalet uppdrag stadigt ökat under de senaste åren. Antalet medlemmar har också ökat, från drygt 6 500 år 2001 till 7380 år 2003. Kulturrådets bedömning är att effekterna av den arbetsförmedlande verksamheten som centrumbildningarna bedriver är positiva. Kulturrådet anser att det är angeläget att förstärka centrumbildningarnas arbetsförmedlande verksamhet och att samarbetet mellan centrumbildningarna och Af Kultur byggs ut ytterligare. En viktig förutsättning för att centrumbildningarna skall klara att genomföra ett ökat utvecklingsarbete är att medel också finns för att utveckla den administrativa delen i verksamheten samt för kompetenshöjande utbildningsinsatser och kurser för styrelsemedlemmar och personal. Enligt Kulturrådets bedömning är det mycket angeläget att stödet till centrumbildningarnas verksamhet ökar för att i större utsträckning möjliggöra de samarbetsplaner och strategier man nu har för att vidga arbetsmarknaden för de fria kulturutövarna och utveckla arbetsformerna i verksamheten. Mot bakgrund av detta resonemang föreslår Kulturrådet att 5 000 tkr överförs från arbetsmarknadsbudgeten till kulturbudgeten och att dessa medel fördelas av Kulturrådet. Kulturrådet avser att nära följa frågor av betydelse för kulturarbetsmarknaden och föra en fortsatt dialog med centrumbildningarna och företrädare för arbetsmarknadsverket. Överföring av medel mellan anslag på kulturbudgeten Bidrag till kulturverksamhet i Region Skåne 90 000 kr som för 2004 fördelats till Region Skåne ur anslaget 28:6 bör fr.o.m. 2005 flyttas till anslaget 28:4. Bidrag till Folkets Hus och Parker Folkets Hus och Parker (FHP) erhåller för närvarande statsbidrag från följande två anslagsposter inom Kulturrådets ramanslag 28:2. För år 2004 har FHP beviljats bidrag från anslagsposten 28.2.2 Lokalhållande organisationer för kulturverksamhet med 10 801 tkr Vidare har bidrag till FHP beviljats från anslagsposten 28.2.3 Centrumbildningar inom kulturområdet med 649 tkr. för arbetsförmedlande verksamhet. Bidraget för arbetsförmedlande verksamhet används framförallt till att förstärka förmedlingen av barnoch ungdomsprogram, vilka beräknas uppgå till drygt 600 per sommarsäsong. Merparten av programmen är producerade av FHP centralt. Enligt Kulturrådets bedömning uppfyller inte FHP de riktlinjer och villkor som Kulturrådets styrelse antagit 2001-06-11 för bidrag till centrumbildningarnas verksamhet, varför FHP:s bidrag under detta anslag bör föras över till anslag 28:2, anslagspost 2.3. Lokalhållande organisationer för kulturverksamhet. FHP har informerats om detta och har inget att erinra. Med hänvisning till ovanstående redovisning föreslår Kulturrådet att 649 000 kronor, vilket motsvarar det bidrag som Folkets Hus och Parker/Artistförmedlingen erhåller från Kulturrådet från sin verksamhet 2004, ur anslaget 28.2.2.2 Bidrag till centrumbildningar för deras centrala och regionala verksamhet, överförs till Kulturrådets anslag 28.2.2.3 Lokalhållande organisationer för kulturverksamhet. Anslaget till mångkulturella organisationer Många verksamheter inom kulturbudgeten kräver nya resurser för att kunna utvecklas. Om inga nya medel ställs till förfogande måste Kulturrådet möta prioriterade behov med omfördelningar och omprioriteringar inom och mellan befintliga anslag. Utredningar, översyner, utvärderingar bör ligga till grund för sådana förändringar. Exempel på anslag som bör hanteras på detta sätt är bidragen till Centrala amatörorganisationer, Mångkulturella organisationer och Internationella organisationer. Där så krävs kommer Kulturrådet att återkomma till regeringen. Men redan nu vill rådet aktualisera behovet av att öppna för möjligheten att kunna ge fler mångkulturella organisationer stöd än vad som för närvarande är möjligt på grund av restriktioner i regleringsbrevet. Ett alternativ till att regeringen beslutar om vilka organisationer som kan erhålla stöd från denna anslagspost är att regeringen överlåter denna bedömning till Kulturrådet (anslagsposten 28:2 ap. 2.4). Läsfrämjande verksamhet När det gäller stödet till läsfrämjande verksamhet föreslås att taket inom anslaget som nu, enligt regleringsbrevet, är 16
högst 1 800 tkr för produktion och distribution av en barnbokskatalog samt marknadsföring av litteraturstödda titlar tas bort, samt att bidragsmedel inom anslaget bör kunna användas för egna initiativ. 17
SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR PER VERKSAMHETSGREN TEATER, DANS OCH MUSIK Målet är att bidra till att tillgången till och intresset för teater, dans och musik ökar i hela landet. Regionala och lokala teater- och dansinstitutioner och vissa teatrar År 2002 fördelade Kulturrådet verksamhetsbidrag till 24 regionala och lokala teater- och dansinstitutioner. År 2003 var antalet 26. Fem teatrar har fått bidrag från anslaget viss teaterverksamhet. År 2002 gavs 10 038 föreställningar, vilket är något fler än för år 2001. Räknar man bort de nytillkomna institutionerna blir det dock något färre. Antalet besök på föreställningarna var drygt 1,8 miljoner inklusive de nya institutionerna, vilket är en minskning jämfört med år 2001. Andelen föreställningar för barn och ungdom uppgick till 43 procent och andelen barn- och ungdomspublik uppgick till 23 procent, vilket är i stort sett samma siffror som för år 2001. Alla siffror inkluderar institutionerna i Skåne. Fria teater- och dansgrupper Kulturrådets bidrag till de fria grupperna fördelades år 2002 till ca 130 grupper. De fria teater- och dansgrupperna hade ca 805 700 besök på 7 685 föreställningar vilket är en liten ökning av besöken och en liten minskning av antalet föreställningar. Regional musikverksamhet Under år 2002 genomfördes 12 643 konserter vilket var en liten minskning jämfört med år 2001. Av dessa utgjorde 38 procent skolkonserter vilket är samma andel som år 2001. Konserterna sågs av 1 381 683 personer, en minskning med 6 procent jämfört med år 2001. Andelen barn- och ungdomspublik var 29 procent vilket är oförändrat från år 2001. Regionala och lokala musikinstitutioner Ett oförändrat antal orkesterinstitutioner, 14 stycken, erhöll statliga bidrag under år 2002 fem symfoniorkestrar, en blåsorkester och åtta sinfoniettor eller kammarorkestrar. Samma antal fick bidrag år 2003. Orkestrarna gav under år 2002 1 024 konserter, vilket var en liten minskning från år 2002. 29 procent av konserterna riktade sig till en barn- och ungdomspublik, en minskning från år 2001 med 4 procent. Publikantalet uppgick till 480 701 en minskning med 8 procent jämfört med år 2001. Av den totala publiken var 22 procent barn och ungdomar, en ökning med 4 procent från år 2001. Orkestrarna har alltså spelat för fler barn och ungdomar vid färre tillfällen. Fria musikgrupper År 2002 genomförde grupperna enligt preliminära siffror 3 712 konserter vilket är en ökning med nästan 60 procent jämfört med år 2001. Den totala publiken uppgick till 905 073, en ökning med 43 procent. Arrangerande musikföreningar Det statliga bidraget till arrangerande musikföreningar uppgick år 2003 till 19 025 tkr. År 2003 fördelades 14,8 procent till Riksförbundet Sveriges Kammarmusikarrangörer, 36 procent till Svenska Jazzriksförbundet, 6,8 procent till Sveriges Orkesterförbund, 10,8 procent till Riksföreningen för folkmusik och dans, 7,9 procent till Kontaktnätet, 1,3 procent till Musik- och Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation, 0,5 procent till Riksförbundet Nutida Konstmusik, 0,3 procent till Mais samt 21 procent till övriga arrangörer. Fonogram och musikalier Anslaget till fonogram och musikalier m.m. uppgick år 2002 till 10 218 tkr, varav 6 728 tkr utbetalades som stöd till fonogramproduktion. Resterande medel avser ersättning till STIM/Svensk Musik, Musikaliska Akademien samt CDA för distribution. Övergripande bedömning Allmänt Syftet med de statliga bidragen till institutioner och det fria kulturlivet är främst att medborgare i hela landet får tillgång till teater, dans och musik av hög kvalitet. Staten har också ett ansvar att verka för att utövare och upphovsmän inom kulturområdet har rimliga arbetsvillkor. Kulturrådet gör bedömningen att den ekonomiska situationen är fortsatt ansträngd för de regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna. De ekonomiska och verksamhetsmässiga effekterna av pensions- och skattefrågorna kommer att få långtgående konsekvenser om de inte löses. En allt större del av institutionernas resurser binds upp av fasta utgifter, vilket på sikt hotar anställningstryggheten för den fasta personalen. När andelen rörliga medel minskar, minskar även möjligheten att anställa frilansande personal. Det får till följd att den kreativa utvecklingen och den konstnärliga förnyelsen på sikt hämmas. Kulturrådet har gjort en rundringning till landets institutioner för att få en bild av hur publik- och föreställningsstatistiken har sett ut under år 2003. Att döma av preliminära siffror från dem som haft möjlighet att lämna uppgifter fram till mitten av februari (75 procent av teater- och dansinstitutionerna, ca 50 procent av länsmusikorganisationerna och orkesterinstitutionerna) kan man se att antalet föreställningar och publik i stort sett är oförändrade för de lokala och regionala musikinstitutionerna. För teater- 18
och dansinstitutionerna kan man notera en sammantagen ökning både vad gäller föreställningar och publik. Ca 50 procent av dem som svarat står för ökningen. Vad gäller barn- och ungdomsföreställningar har antalet föreställningar såväl som publiken ökat än mer. Det finns alltså en tendens till att ta in fler barn i salongerna och att göra stora barnuppsättningar som även kan spelas som familjeföreställningar på helgerna. Även för barn och ungdom är det hälften av de institutioner som svarat som står för ökningen. Trots anslagsförstärkningen år 2002 har de fria grupperna fortfarande svårt att betala rimliga löner. Dessutom har krav om pensionsavsättningar tillkommit, vilket har inneburit en väsentlig ökning av lönekostnaderna för grupperna. Konsekvensen blir densamma som för institutionerna; de fasta utgifterna ökar vilket får till följd att grupperna kommer att få svårt att bibehålla sin personalstyrka samt att möjligheten till konstnärlig förnyelse genom att engagera frilansande personal minskar. Barn och ungdom Föreställningar och konserter för barn och ungdom utgör en betydande del av institutionernas och de fria gruppernas verksamhet. Kulturrådet främjar dessutom verksamhet för barn och ungdomar inom områdena teater, dans och musik genom att med utvecklingsmedel bidra till projekt på institutionerna som riktar sig till barn och unga; arbeta med dansfrämjande insatser i skolan; göra en kartläggning av barn- och ungdomsteatersituationen i landet samt i riktlinjerna till stödet för de fria grupperna prioritera sådana med verksamhet för barn och unga. Mångkultur Rådet kan konstatera att intresset ökar hos teater-, dansoch musikinstitutioner att arbeta med mångkulturfrågor på olika sätt. Det gäller såväl repertoarfrågor som en strävan att söka nya publikgrupper. Mångkultur är ett begrepp som kan tolkas utifrån många utgångspunkter. Det har t.ex. alltid funnits ett internationellt utbyte inom såväl dansområdet som teaterområdet och i de flesta orkestrar och danskompanier finns människor med skiftande kulturellt och etniskt ursprung. Jämställdhet Under det senaste året har flera initiativ tagits för att diskutera åtgärder för att öka jämställdheten mellan könen. Kulturrådet noterar ett ökat intresse för genusfrågorna såväl inom teater- som musikområdet. Som exempel kan nämnas den rapport som Karin Enberg tagit fram på uppdrag av Teaterförbundet och som uppmärksammats i pressen. Tidskriften Nutida Musik har haft ett särskilt temanummer om musik och genus. Musikmuseet har tillsammans med SAMI och Arbetets Museum haft ett tvådagars seminarium om kön, makt och skapandeprocesser i musikliv och musikutbildningar. Dansens Hus har, med stöd från Kulturrådet, gjort en särskild satsning på kvinnliga koreografer. På arrangörsområdet har t.ex. Svenska Jazzriksförbundet tillsatt ett särskilt jämställdhetsråd. BIBLIOTEK, LITTERATUR OCH KULTURTIDSKRIFTER Målet är att utbudet och tillgången till biblioteksservice, litteratur och kulturtidskrifter förbättras i hela landet samt att intresset för läsning och information ökar. Folkbiblioteken De kommunala biblioteken utgör den största kommunala kultursatsningen och är de mest besökta kulturinstitutionerna. Kostnaderna kan beräknas till ca 3 miljarder kronor. Den totala utlåningen uppgick år 2002 till 77,1 miljoner. Landets huvudbibliotek tog emot ca 46 miljoner besök under år 2002. Utlåningen av böcker har minskat något, medan utlåningen av AV-medier har ökat. Under år 2002 köpte biblioteken in drygt 2 miljoner nya böcker en ökning med 3 procent. Antalet filialer har minskat successivt under det senaste decenniet och är nu nere i drygt 1 000. Utgivningsstödet Utgivningsstödet Utgivningsstödet 2001 2003 2001 2002 2003 Beslutat stöd, tkr (2002 avser utbetalat stöd) 44 379 44 023 38 213 Antal ansökningar 1 810 2000 1874 Antal stöd 885 846 726 Andel bifall, procent 49% 42% 39% Kulturtidskrifter Antal tidskrifter totalt i Sverige: ca 4 000 (Källa: SvP 1999 2000, Antal kulturtidskrifter i Sverige: ca 550 (Källa: www.tidskrift.nu, Antal ansökningar om stöd till kulturtidskrifter 2003: 242 st. Produktionsstöd till kulturtidskrifter 2003: 15 507 942 kr. Utvecklingsstöd till kulturtidskrifter 2003: 2 033 000 kr. Stöd till tidskriftsverkstäder 2003: 2 000 000 kr. Läsande År 2002 läste 39 procent (1988 30 procent) av befolkningen ofta böcker och 47 procent (1988 47 procent) läste sporadiskt. Storläsarna hittar man bland kvinnor, högutbildade, boende i storstad, samt i åldrarna 15 19 år och 40 49 år. År 2002 läste hälften av landets befolkning ofta en veckotidning. Dessutom läste 27 procent ofta någon specialtidskrift. 19
Källa: Läs och bläddra resultat kring bok- och tidskriftsläsning från SOM-undesökningen 1986 2002 (www.scb.se/bokmoms.se) Övergripande bedömning Biblioteksområdet Kulturrådets bidrag till biblioteksområdet har två syften att stärka låne- och informationsförsörjningen och att utveckla verksamheten. Mottagare är såväl nationella, som regionala och lokala biblioteksinstitutioner. Förutom bidragsgivning arbetar Kulturrådet med att sprida information, initiera utvecklingsarbete, skapa nätverk, utvärdera och stödja. För att utveckla biblioteksverksamheten och öka tillgängligheten samarbetar Kulturrådet med flera andra myndigheter. Länsbiblioteken har ett ansvar för den kompletterande medieförsörjningen i landet. Övriga uppgifter är rådgivning, information, fortbildning och specialtjänster. I många län inriktas verksamheten mot att länsbiblioteken fungerar som en utvecklingsresurs för biblioteken i länet. Det hänger delvis samman med att de flesta län numera organisatoriskt har landstingen som huvudmän. De tre lånecentralerna i Umeå, Stockholm och Malmö, Depåbiblioteket i Umeå och Invandrarlånecentralen i Stockholm är helt finansierade genom statliga bidrag. Huvudman är respektive kommuns bibliotek och bokbestånden är integrerade med dessa kommunbiblioteks egna bestånd. Lånecentralerna är den sista länken i folkbibliotekens fjärrlånekedja. Depåbiblioteket i Umeå har ett ansvar att bevara äldre litteratur av intresse för folkbiblioteken. I rapporten Om biblioteksverksamheterna (Ds 2003:66) föreslås att bibliotekslagen skall innehålla bestämmelser om samverkan och planering inom det allmänna biblioteksväsendet. Detta innebär ett åläggande för lokal, regional och nationell nivå att samverka mellan olika bibliotek, men också att samverka mellan olika politikområden. Om dessa ändringar av lagen genomförs innebär det att Kulturrådet och länsbiblioteken behöver förstärkta resurser. Många bibliotek har svårt att utveckla tillräcklig kompetens inom nya områden. Länsbiblioteken har en viktig uppgift när det gäller fortbildning och utvecklingsinsatser. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) framhåller länsbiblioteken som en resurs för samverkan mellan alla bibliotek i en region. Kulturrådet bedömer att länsbibliotekens nuvarande inriktning mot att fungera som en utvecklingsresurs för folkbiblioteken i regionerna är mycket positiv och att förstärkningar på sikt är nödvändiga. Folkbiblioteken spelar en utomordentligt viktig roll för det livslånga lärandet, för såväl barn som vuxna. Detta gäller både inom den formella utbildningen och i lärandet av egen lust på fritiden. Samverkan med utbildningsinstitutioner på alla nivåer har blivit ett nytt och viktigt inslag i bibliotekens verksamhet, som kräver personella resurser och ökad kompetens. Den nya tekniken, det ökande antalet personer inom olika utbildningsformer och en breddad syn på lärandet medför högre ställda förväntningar på biblioteken och därmed större krav på den nationella nivån. Kulturrådet bedömer att det på sikt behövs ytterligare resurstillskott för bibliotekens stöd till utbildning och livslångt lärande. Det finns behov av en nationell resurs vid sidan av Talboks- och Punktskriftsbiblioteket för dövas litteratur. Länsbiblioteket i Örebro bygger nu upp ett resurscenter för hela landet med stöd av Kulturrådet och verksamheten bör på sikt få permanent statligt stöd. Litteraturområdet Huvuddelen av bidragen till litteraturområdet är avsedda för produktion av litteratur eller åtgärder för att stödja läsandet, såsom utgivningsstöd och distributionsstöd, läsfrämjande verksamhet, inköpsstöd för barn- och ungdomsböcker och stöd till litterära evenemang. Det finns även särskilda medel för de nationella minoriteternas litteratur. Flera bidrag har karaktären av verksamhetsstöd. Den största posten är utgivningsstödet, men här återfinns även bidrag till Alla tiders klassiker, litterära evenemang, inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek, läsfrämjande verksamhet för barn och unga, utgivningen av August Strindbergs samlade verk m.m. Belastningen på stödet har ökat under de senaste åren. Antalet ansökningar om litteraturstöd har länge legat på ungefär samma nivå, dvs. ca 1 500 titlar. De senaste åren har emellertid antalet sökta böcker ökat till ca 1 800. Det innebär att konkurrensen har skärpts och att andelen beviljade litteraturstöd har sjunkit från ca 50 procent till 43 procent för samtliga kategorier. För svensk skönlitteratur har stödandelen sjunkit från 61 procent (1990/91) till 41 procent (2003). Stödandelen för samtliga kategorier undantaget litteratur på invandrarspråk är 42 procent för år 2003. Det har inte bara kommit fler ansökningar utan böckerna har också blivit dyrare, vilket medför högre stödbelopp. Som exempel kan nämnas att det genomsnittliga stödbeloppet för barnböcker har ökat med 2 700 kr för år 2003 jämfört med år 2002. För fackböcker är den genomsnittliga ökningen av stödbeloppet 630 kr. Med nuvarande förordning finns ett begränsat utrymme för förändringar av stödet. De utvärderingar av stödet som Kulturrådet har låtit göra de senaste åren (Kerstin Aronsson, Rör inte ett vinnande koncept och Björn Linnell, Nya former för hanteringen av litteraturstödet) visar att det finns en bred uppslutning kring stödet i sin nuvarande form. Det finns därför inte grund för några större förändringar. Den upplagegräns för halverat stöd som infördes år 1999 och som sedan dess legat på 6 000 exemplar sänks fr.o.m. år 2004 till 5 000 exemplar. Detta frigör ca 1 400 000 20