Känsla & förnuft! Helstockar har en speciell plats i mitt hjärta. Den första nya studsare jag köpte var en helstock, en Sako Hunter Carbine. När nu uppföljaren äntligen kommit efter drygt 25 år dyker känslorna upp igen. Av P-O Olsson Mitt första nya vapen skulle bli en Mannlicher Luxus helstock i kaliber.308 Winchester. Jag åkte till vapenhandlaren, med sommarens hoptjänade pengar på fickan och siktet inställt på Mannlichern. Jag hade sett den vid ett tidigare besök. Träbiten hade längsgående, svart ådring i valnöten och Den gamle och den nya. Den gamla har sin charm men visst är den nya snyggare? Jag tycker att Sako lyckats bra med formgivningen av den nya Carbinen, men jag kommer ändå alltid att gilla den gamla. såg mycket dyrare ut än den var. Jag hade pengar till studsaren, men eftersom fästena var dyra skulle det knappast räcka till ett kikarsikte också. Det fick bli en kompromiss. Mannlichern med fästen och en billig kikare. En Hakko. Planen var att jobba extra över jul och sedan köpa ett bättre sikte. När jag steg in i affären möttes Fransk snälltryck innebär att man trycker fram avtryckaren för att spänna trycket. Sako har monterat snälltryck på helstocken, förmodligen för den mellaneuropeiska marknaden. jag av ägaren. En bestämd herre, lite av en kungen bland järnhandlare. När jag berättade mitt ärende blev svaret helt kort: Har du nån licens med dig? Det hade jag inte, den låg kvar hemma. I ivern hade jag glömt att ta med den. Problemet var litet eftersom jag bodde 1 km från affären. Hämta licensen så kan vi titta sen, sa handlaren som uppenbarligen inte hade lust att visa en bössa för någon som inte skulle handla. Jag hämtade licensen, men återvände inte till Kungen av järnhandlare utan åkte direkt till nästa vapenhandlare, 3 mil bort. Sako 85 kan plundras utan att osäkras. Tryck ner knappen framför säkringstangenten och lyft handtaget. Lätt som en plätt. Finishen på ståldetaljerna är överlag riktigt bra på 85:an Nu var köpbegäret stort. Han hade ingen Mannlicher Luxus, den enda helstocken var en Sako Carbine. Jag gillade den direkt. Den låg perfekt och trycket var super. Stockningen passade mig bättre än Mannlichern och lösningen med karbinring och lös främre del av förstocken kändes bra ur precisionssynvinkel. Men den var inte lika snygg som Mannlichern och den hade inte samma helstockskänsla. Valet stod mellan snyggt och härlig eller tryggt och bra. Jag valde det senare. Mest för att slippa åka till Kungen med mösssan (läs licensen) i hand. Först med det senaste Jag hade min Sako helstock under många år och jag tror att det fortfarande är den bössa jag skjutit bäst med på rörlig jakt. Jag visste det inte då, mina referenser på den tiden var ganska få, men helstocken ger optimal balans för den som vill ha en kort bössa. Om vi tittar på senare års trender när det gäller studsare 12 vapentidningen 2011
För att ta ur magasinet ur bössan trycker man in det med tummen innan knappen trycks bakåt. Allt för att magasinet inte ska ramla ut när man inte vill. Jag tycker det är lite jobbigt att behöva trycka in magasinet och har tagit bort funktionen så att jag bara trycker tillbaka knappen för att magasinet ska åka ut. Stockningen är snygg och passar bössan bra. Kolvhöjden blir lite låg med våra mått mätt. Kolvträet är riktigt bra men lite olja på träet skulle inte skada. för rörlig jakt är en kort, ganska tjock pipa en av dem. Bästa valet för att skjuta bra är naturligtvis en lång och tung pipa eftersom det ger stabilitet. En lång tung pipa har även nackdelar. Det uppenbara är att den är jobbig att släpa på, men även skjutmässigt kan den ha nackdelar. En tung, lång pipa blir trög när du lyfter bössan och i ett snabbt läge kan lättare och kortare vara enklare att träffa med. Jämför gärna med en hagelbössa med 34 respektive 28 tums pipa, där den längre piplängden är bättre för lugnt skytte och långa avstånd och den kortare kan passa bättre vid snabba lägen. Genom att välja studsarpipor som är korta och lite tjockare flyttar vi balansen framåt vilket ger en bössa som är lättare att peka med utan att bli lång och otymplig i skogen. Helstockens långa framstock gör det samma som en tjock pipa. Den flyttar vikt framåt på pipan och ger skytten en känsla av att veta var mynningen är hela tiden. Om man tänker på att allt var bättre för så kan man konstatera att helstocken var tidig med att skapa bra balans i studsare. Det stora problemet med balans på studsare kom när kikarsiktena gjorde sitt intåg. När vikten höjs på studsarens mittdel blir bössan ofta död i händerna. Man känner inte var mynningen är på samma sätt som utan siktet. Helstock har funnits sedan tidernas begynnelse, främst för att vara bekväma att ha på ryggen för den ridande soldaten och för att skydda pipan under eldgivning. Att den dessutom gav en balansmässig fördel när kikarsikten började monteras var inget som de första konstruktörerna tänkte på. Sämre och dyrare Att hitta fördelar hos en helstock gentemot en halvstock är inte lätt. Balansen har vi redan nämnt. I övrigt är fördelen att helstocken är Och här kommer problemet. Den är inte bättre på något annat sätt. Den är sämre än en halvstock, dyrare än en halvstock men snyggare än en halvstock. Alltså dyrare och sämre, men alldeles, alldeles underbar. Man köper inte en helstock för att den är bättre utan för att den är snyggare, mysigare, härligare och har mer karaktär än en halvstock. Har man tur får man lite bättre balans. Det finns faktiskt en fördel till med helstocken, även om fördelen ser ut som en nackdel vid första anblicken. Friliggande pipa har varit standard de senaste decennierna på våra studsare. Att göra en friliggande pipa på en helstock går inte, eller rättare sagt det är väldigt svårt. För att lösa problemet finns några varianter från tillverkarna. Den vanligaste är att fästa förstocken framtill med ett mynningsbeslag runt pipan. Beslaget är oftast trätt på pipan framifrån och skruvad på förstocken. Beslaget gör i de flesta fall att trycket på pipan blir detsamma oavsett var på förstocken man håller handen, men friliggande blir pipan inte. Vanligt var är också att man fäster ihop pipan med förstocken med en klack eller skruv för att få dem att agera tillsamman som en del under skottet. Den Sako jag ägde, Hunter Carbine, hade en annan lösning på problemet. Mitt på förstocken satt en karbinring som dolde faktumet att förstocken var tvådelad. Den främre, lilla delen satt ihop med förstocken med ett litet invändigt metallbleck och runt pipan med ett mynningsbeslag. Den främre delen kan alltså röra sig för att den inte ska spänna mot pipan. En ganska smart lösning som jag efter visst justerande fick att fungera perfekt. Förstocksproblematiken är alltså en nackdel för helstocken, men samtidigt dess fördel. Att göra en kolv med en hellång förstock kräver noggrant arbete med inpassningen och ett trä som inte vrider sig. Minsta miss så kommer pipan att ligga snett i pipkanalen. Det här innebär att träet och passningen på en vapentidningen 2011 13
helstock behöver vara lite bättre för att fungera. Bättre trä och bättre passning är en fördel för kunden även om konstruktionen i grunden är sämre. Nya Sako Sakos nya helstock, Bavarian Carbine, har en elegant men enkel lösning på förstockslås. En tapp som sitter fastskruvad på pipan passar i ett bleck på insidan av förstocken. Hålet i blecket är nyckelhålsformat. När du plockar isär studsaren lossas lådskruvarna och mekanismen lyfts rakt ut en centimeter och dras därefter bakåt fem millimeter. Snyggt och enkelt. Rembygeln fäster även den i blecket på insidan förstocken. Själva stocken på Bavarian är som namnet antyder lite mellaneuropeisk i sin utformning. Svinrygg, bayersk backe och brant pistolgrepp är inget som vi nordbor brukar gilla, men här funkar det riktigt bra. Den extra snabelförhöjningen mellan förstocksknoppen och nätskärningen gör också sitt till. Kolven känns helt enkelt mysig i sin utformning. Förstocksknopp och pistolgreppsavslutning i rosenträ höjer också känslan. Bakkappan är av gummi och även om det kanske inte passar perfekt i stil så är det ett smart val. Den lite krokiga kolven behöver en bakkappa som suger fast i skyttejackan. Kolvlängden är hela 375 millimeter vilket är tillräckligt även för de mest storvuxna. Kolvhöjden är perfekt. För de öppna riktmedlen. Som kikare bör man välja en med rak tub (eller i varje fall litet objektiv och okular) och satsa på att få till ett riktigt lågt montage. Vill man ha en större kikare får man lära sig att skjuta med lite mindre kindkontakt mot kolven. Jag vet att kolvkamsförhöjare är fantastiska på att lösa problemet, men, för guds skull, de passar inte på en helstock. Passningen mellan trä och metall är OK för en standardstudsare. Tyvärr är inte kolvfinish och nätskärning detsamma. Jag vet att det är dyrt med kolvfinish och nätskärning för tillverkarna, men här har Sako sparat in lite för mycket. Jag sköt bössan en söndag, vilket innebar att jag inte rakat mig på tre dagar. Rekylen var inget problem, men skägget fastnade hela tiden i porerna på kolven. Efter tre skott började jag nästan känna mig luggsliten i ansiktet. Om jag köpte en Bavarian så skulle jag lägga ett par tusenlappar på att snygga till kolven. Träbiten är riktigt snygg och bössan är värd en mycket bättre finish än den har från fabrik. Samtidigt skulle jag lacka insidan på förstocken för att skydda den mot vatten. Utkastad hylsa Mekanismen är en vanlig Sako 85. Alltså: Inget trams, enkelt och utan krussiduller. Det enda som inte är bra på 85:an är utkastet av hylsan. Den fasta utstötaren sitter klockan 6 på slutstycket och utdragaren klockan 10. Det här innebär att hylsutkastet blir snett uppåt och hylsan kan i värsta fall studsa på kikarsiktet tillbaka in i mekanismen med ett eldavbrott som följd. Är kikaren lågt monterad ökar risken för problem. Viktigt är att testa sig fram om man får problem. Det vanligaste är att hylsan tar i justerskruven till kikarsiktet, genom att skjuta kikarsiktet fram eller bak 1 centimeter kan problemet ofta undvikas. Ska du ha ett lågt monterat sikte bör du testa i butiken så att bössa, montage och kikare fungerar tillsammans genom att provväxla några tomhylsor ur mekanismen. Sako har valt att bygga sin helstock på den korta mekanismen som tillåter patroner som.308 Winchester. Jag föredrar.308 Winchester när det gäller helstockar eftersom hela vapnet blir kortare och kompaktare med den kortare mekanismen. Historiskt sett har Sako alltid varit duktiga på att tillverka många modellvarianter till sina vapen så att man får en perfekt anpassad mekanism till den patron man valt. I en längre mekanism hade jag hellre valt en 8x57IS som patron, men hos Sako väljer jag.308 vilket är tur eftersom det är det enda patronalternativ som erbjuds. Fransk spänning Som trycke har Sako valt sin variant med franskt snälltryck. Jag förstår valet, men hade hellre haft det vanliga trycket. Snälltrycket spänns upp genom att föra avtryckaren framåt och det fungerar perfekt. Om man inte trycker fram avtryckaren har Begagnatmarknaden Anders hade en modell 1908 och detta är en modell 1950 det är en av de sista modellvarianterna som kom. Tillverkningen var extremt kostsam och lades ned 1972 på grund av det höga priset. Ångrar det bittert För några år sedan hade jag en Mannlicher Schönauer modell 1908 i min ägo kanske den mest berömda studsare i helstocksutförande. Geväret var ursprungligen i kaliber 8x56 MS men eftersom det var lite krångligt att få tag bra ammunition, så hade den tidigare ägaren brotschat upp patronläget till 8x57IS. De första bössorna i jaktversion började säljas redan 1903 men då i 6,5x54 MS, under åren fram till 1910 fyllde man på med fler patroner, men grundkonstruktionen är densamma och alltså från början av 1900-talet. På grund av slutstyckshandtagets placering mitt på slutstycket blir slutstycksgången i det närmaste perfekt utan några som helst tendenser till kärvande byrålådseffekt (till skillnad från Mauser -98). Nackdelen med slutstyckshandtagets placering är att den bakre lådringen måste delas vilket gör det lite krångligare att montera kikarsikte på modernt sätt, men problemet är överdrivet och det finns några bra skottfasta lösningar kikarmontering. En annan nackdel med handtagets placering är att man får sträcka sig lite längre fram för att få tag i det när man repeterar vid axeln. Min Mannlicher Schönauer hade alla detaljer en äkta vapennörd kan önska sig, det vill säga kort pipa i helstocksutförande, öppningsbar bakkappa med plats för en 3-delad läskstång (läskstången saknades tyvärr), kontrollerad matning, låg vikt och fin balans, vackert rundad låda utan vassa kanter eller slarvigt gjord finish, snälltryck samt ett trefots hakmontage med tillhörande kikarsikte. Originalstocken var välgjord och passade mig bra så studsaren var riktigt mjuk och fin att skjuta med trots att 8x57IS kan sparka lite i ett lätt gevär. De öppna riktmedlen linjerade perfekt och jag använde geväret en del på drevjakt efter vildsvin innan jag sålde det. Och då kommer vi naturligtvis till den självklara följdfrågan, varför sålde jag geväret när jag nu bara räknat upp bössans förtjänster? Ja, jag vet faktiskt inte och jag ångrar det bittert för det var något speciellt med att hänga en helstockad Mannlicher Schönauer på ryggen när man gick till skogs. Av: Anders Pettersson När Anders L. Dahlman skrev om.22 Winchester Magnum på 80-talet var det många som inspirerades att titta närmare på Anschütz helstock, modellen fanns i.22lr eller.22wmr med eller utan snälltryck. Men skall sanningen fram var det nog fler som tittade än som köpte. De flesta valde ändå halvstocken eftersom man ofta tvivlade på den kortare pipans precision. Anschütz helstock är osedvanligt trevlig och man får leta länge innan man hittar lika mycket bössa i ett så litet paket. Brnos äldre helstocksmodeller byggda på Mauserlådor är generellt riktiga fynd även om priserna gått upp på senare år (halvstockarna har stigit mer). En gammal modell 21 är precis lika smidig som en Mannlicher Schönauer och mycket enklare att arbeta med om man vill bygga om detaljer som säkring eller tryck. Dessutom är den mycket enklare att montera kikarsikte på givetvis en lågförstorande smidig modell som kan monteras lågt. Få studsare om ens några har en lika fördelaktig kvot charm kontra kostnad som de gamla handbyggda Brnomodellerna. 14 vapentidningen 2011
Första gången jag såg en helstockad Husqvarna 1600 var i Jan Åkermans bok En jägares vapen Åkermans Alaskabössa i.270 Winchester satte griller i huvudet på många även om helstockar inte var lika ovanliga på 60-talet. Kolvens vassa rygg och krokiga design gör i kombination med den korta pipan att även.270 Winchester drämmer in bakelitbakkappan i axeln på ett ganska burdust sätt. Trots de ergonomiska bristerna är 1600-mekanismen sorgligt underskattad och lämpar sig mycket väl för ett custombygge varför inte en helstock? För mig är det här pojkdrömsbössan nummer ett ur Vapendepotens katalog. Dessutom hade HDF annons på baksidan på jakttidningen med Remington 600 Mohawk avbildad. Vikten var låg, 2,6 kg (tror egentligen att det var vikten i.222 Remington) och bössan såg läcker ut med sitt böjda slutstyckshandtag. En kompis pappa hade en och efter några år fick jag se den på riktigt. Vilken besvikelse! Underbeslaget var i plast. Det häftiga böjda slutstyckshandtaget kändes som om det var böjt åt fel håll. Bakåt hade man förstått, men framåt? Varför det? Och vem kom på den idén? Kolven var dessutom lackad och efter något års användning såg den ut som lackade kolvar gör efter användning dvs ful. Mannlicher tappade tillnamnet Schönauer efter 1972 och utvecklingen gick mot att namnet Mannlicher blev mer eller mindre synonymt med helstock. Det var till och med så att man menade en Mannlicher modell Luxus när man talade om helstockar. Modell Luxus är snygg, relativt lätt, har mycket fin finish, ett enradigt magasin i stål och ett bra tryck. Det finns egentligen bara en svaghet och det är den tunna kolvhalsen som faktiskt inte tål speciellt mycket stryk. Orsaken är den unika rullsäkringen som sitter på kolvhalsen. Rullsäkringen var ett tydligt kännetecken som skilde Luxus från standardvarianten av Mannlichers studsare. Det här är min generations referens när det gäller helstockar. Under en kort period som dräng på en liten gård fick jag stifta bekantskap med en BSA CF2 helstock i 6,5x55. Den var kanske inte den snyggaste helstock man sett, men den sköt bra och fungerade klanderfritt. Jag har senare sett en del problem med BSA studsare och det kanske inte är mitt första val i dag på begagnatmarknaden. 6,5x55 är kanske inte heller ett optimalt val i helstocksutförande. 6,5:an vill ha längre pipa för att fungera perfekt, men ska absolut inte underskattas som patron. En helstock i 6,5x55 kan det vara riktigt fyndläge på just nu. Ungefär samtidigt som Mannlicher Luxus rosade marknaden fanns även en lite billigare modell med det logiska namnet Standard. Standardmodellen hade precis som original Schönauerstudsarna ett rullmagasin men med den skillnaden att man tillverkat det i plast och gjort det löstagbart. Plastmagasin var något alldeles oerhört konstigt och betraktades som mycket tveksamt. De första magasinen hade också en tendens att spricka speciellt i magnumkalibrar. Men problemen var aldrig så stora som många ville tro. Studsaren är lika välgjord som modell Luxus men mycket tjockare över buken, på grund av rullmagasinet. Säkringen var också av en anna typ än hos Luxus. Den kunde verka tröga att manövrera, men med rätt handgrepp är den riktigt bra. Sauer 80/90 eller CG 3000 fanns i lyxigt helstocksutförande. Det här är en riktigt fin studsare som främst var känd för sin fenomenala slutstycksgång. Konstruktionen är tysk i sin rätta bemärkelse. Det är många extra skruvar om ni förstår vad jag menar. Samtidigt är kvaliteten extremt hög i arbetet vilket är roligt att se. Svagheten och styrkan är den samma. Säkringen är placerad på kolvhalsen och det var Sauer tidiga med. Tyvärr ger det en försvagad kolvhals som ofta gick av. Om du tittar på en begagnad Suer 80/90 så ska du börja med att undersöka kolvhalsen. Även efterföljaren till CG 3000 finns i helstocksutförande. Tyvärr fick man inte till helstockskänslan riktigt och bössan blev mer som en vanlig studsare med lång förstock. Eftersom CG 2000 bara gjordes i en mekanismlängd hjälper det inte att välja en.308 Winchester för att minska ner längden på bössan. Min första nya studsare var som sagt en Sako Hunter helstock. Jag gillade den och gillar den fortfarande. Det är den studsare jag skjutit flest älgar med och den jag trivts bäst att bära. Need I say more En begagnad Hunter helstock kan verkligen vara ett bra köp. De nya Sako studsarna har bra trycken, men de gamla hade fantastiska. Tyvärr var sällan kolvträet särskilt upphetsande på de äldre modellerna. Allt var som sagt inte bättre förr. Det finns även riktigt gamla Sako helstock (typ Finnbear). Personligen tycker jag att Huntermodellen är trevligare att skjuta med tackvare sin bättre och lite rundare stockning. Ruger 77 är en riktigt mysig helstocksmodell. Lätt och smidig med bra stockning. Rugers egna fästen är starka och går faktiskt att ta av och på utan träffläges ändring. Finishen kan vara lite rå och helstocksmodellens trycke är ingen dröm. Räddning finns i form av utbytestrycke från Timney. Ruger 77 har gjorts i två modeller där den senaste heter MKII och har trelägessäkring på styrhylsan. Den första modellen hade kolvhalssäkring istället. En Ruger 77 är ett bra begagnatköp under förutsättning att man får provskjuta. Inte alla gamla MK77 helstock sköt som man ville.
man ett vanligt direkttryck på 1,3 kilo. Tyvärr är det inte riktigt så bra som Sakos trycken vanligtvis är. Det kryper lite innan skottet går. För min del hade jag hellre haft bättre vanligt tryck utan möjlighet att använda snälltryck. Om vi är inne på trycket så tar vi säkringen på en gång. När Sako gick från 75:an till den nyare 85:an tog man bort slagstiftssäkringen från konstruktionen. Jag vet inte varför, allt ser i princip likadant ut, med skillnaden att slagstiftet inte låses när vapnet säkras. I övrigt är säkringen bra och tillåter att patronläget plundras utan att mekanismen osäkras. När man har en Sako i händerna är det en sak man slås av. Det finns ingen plast i delarna. Idag är det vanligt med plastdetaljer på våra studsare, men här har Sako valt att inte följa trenden. Det är stål eller aluminium och det är faktiskt en härlig känsla. Dessutom är finishen hög på metalldelarna. Lite synd är det att siktet och kornfoten inte har den inpassning som de övriga delarna har. Siktet är Sakos klassiska fyrkant och kornet är en svart stolpe. Magasinet är löstagbart av krysstyp. För att ta ur magasinet trycker man in det med tummen och trycker på magasinsspärren. Magasinet är lätt att ladda och kan fyllas på uppifrån genom mekanismen. Provskjutning Genom åren på VapenTidningen har jag gjort många provskjutningar. Ofta måste man åka till banan flera gånger för att var säker på att resultatet är rättvisande. Nu har jag även gjort den kortaste provskjutningen i tidningens historia. Sako Sweden hade ingen testbössa när vi planerade vår test. Både rekylklacken och pipklacken sitter skruvade i stocken. Lösningen för pipklacken är riktigt smart och verkar fungera bra. När bössan tas isär lyfter man mekanismen i bakkant och drar systemet bakåt 5 mm. Det fanns en ny bössa, men den skulle vi helst inte skjuta med. Sako Sweden kunde fixa en testbössa åt oss att skjuta med men vi kunde inte vänta. Vi nöjde oss så och tänkte att vi får titta på bössan utan att skjuta med den. Men ni vet hur det är. Det går inte att veta om man inte testat. Så efter lite tjat fick vi skjuta några skott med vårt exemplar. Några skott tänkte jag, är det 3 eller 5? Kanske 10? Nej, man ska inte utnyttja förtroenden och jag bestämde mig för 3 skott. Inte mer. Jag sköt som sagt en söndag, och inte vilken söndag som helst. Söndagen då stormen som sades vara värre än Gudrun drog in över landet. Tre skott. Inget att vingla på, i storm! Jag riktade noggrant in kikaren genom pipan. Man vill ju inte missa tavlan med de enda skotten. Nu gällde det att få till en träffbild. Jag sköt i uppehållen av blåsten. Det tog säkert tio minuter att få iväg skotten, men det var det värt. Ingen superträffbild, 32 millimeter med Norma Oryx, men i varje fall ett tecken på att bössan funkade och sköt. Jag sköt bössan utan sandsäck under kolven för att kunna känna hur rekylen kändes..308:an är ju ingen hästspark direkt men man känner ändå att svinryggen placerar bakkappan lite långt ner på axeln. Kolven vill neråt i rekylen, men som sagt: I.308 är det inga problem. Hur bra är den Ni får ha överseende med vår bristande provskjutning. Jag hade gärna skjutit många skott i olika ställningar för att se om helstocken påverkar träffläget i olika ställningar. Det brukar funka bra, men man vill ju helst prova för att vara säker. Jag är förtjust i Sako 85 helstock. Den har bra förutsätt- ningar och med lite extra puts på kolven skulle vårt exemplar vara en riktig pärla. Kanske kan man tycka att vikten är lite hög med sina 3,4 kilo och piplängden aningen lång (51 cm). Men som vapen känns det bra. Den ligger bra och balanserar ännu bättre. Ett bra val helt enkelt för den som vill köpa en ny helstock. För dig som är intresserad av en helstock men inte har 25 000 kronor till en ny studsare finns det en hel del alternativ att välja på i begagnathyllorna. I rutorna intill artikeln ger vi exempel på några av våra gamla favorithelstockar. Att köpa en helstock idag är inte helt vanligt. Och kanske är det en del av tjusningen. Att äga ett vapen inte så många andra har. Två av mina kamrater har precis köpt varsin helstock. För den ena av dem är det ett återfall. Han hade en som han sålde och efter att ha ångrat sig länge köpte han en ny. Han liksom jag är övertygade om att vi skjuter bättre med helstock under rörlig jakt. Om det är sant spelar mindre roll. Skytte är ju en självförtroendesport och alla vägar till träff är bra. Blaser R93 Stutzen Luxux Browning Acera Mannlicher Classic Mauser 03 Stutzen Nytillverkat Det syns på utbudet att helstockar inte är lika populära idag som för 30 år sedan. I stort sett finns det tre modeller från tre tillverkare, Blaser, Mannlicher och Mauser. Browning Acera är en lite udda fågel och Brownings svar på rakrepetersystemets framgångar. Nackdelen med just den konstruktionen är att slutstyckshandtaget sitter väldigt långt från pistolgreppet och då spelar det ingen roll om rörelsen är rak det kommer i alla fall att ta för lång tid att repetera. Trots detta bevisar modellen med sin blotta existens att det finns helstocksentusiaster. Blaser R93 behöver ingen längre presentation. Modellen har revolutionerat hela studsarmarknaden och att den finns i helstocksutförande är inte konstigt, modell R8 är säkert på gång i helstock också. Blaser kallar modellen för Stutzen och den skiljer sig inte nämnvärt från sin halvstockade släkting, den enda skillnaden är att de utbytbara piporna kommer med en integrerad förstock alltså den delen som gör bössan till en helstock. Mannlicher Classic har ett namn som förpliktigar men modellen har inte så mycket gemensamt med vare sig Schönauer eller gamla Luxus, snarare bygger modellen på den moderna Pro-konstruktionen. En udda detalj på studsaren är kolvhalssäkringen som har en extra funktion i kombination med slutstyckshandtaget. Om det senare trycks in mot kolven ett steg mer än normalt försätt mekanismen i en slags supersäkring där slutstycket inte kan öppnas. Nackdelen är ljudet som uppstår när mekanismen sedan osäkras och faktumet att slutstyckshandtaget sticker ut ganska mycket i sitt normala stängda läge. Mauser 03 Stutzen är en av marknadens mest underskattade studsare. Den skjuter bra fungerar fint, har uppspännartangent och utbytbara pipor. Det är bara en rakrepeterkonstruktion som saknas. Bössans enda verkliga nackdel är estetisk och kommer sig av en ganska hög låda. Uppspännartangeten har fått kritik för att man klämmer sig på den men det handlar mer om vana och korrekt hantering än ett verkligt fel. 16 vapentidningen 2011