SCA GRAPHIC SUNDSVALL AB

SCA GRAPHIC SUNDSVALL AB Miljöredovisning 2

Fakta och nyckeltal SCA Graphic Sundsvall i korthet SCA Graphic Sundsvall omfattar Östrands massafabrik och Ortvikens pappersbruk. SCA Graphic Sundsvall ingår i SCAs affärsområde Forest Products. > Affärsområde: Forest Products > VD: Kenneth Eriksson > Omsättning: 6,1 Mkr > Produktion: Ortviken producerade över 75. ton och Östrand över 44. ton. > Antal anställda, Östrand: 47 > Antal anställda, Ortviken: 95 Timrå/Östrand Sundsvall/ Ortviken > Miljöstyrningsverktyg: Vi är spårbarhetscertifierade enligt FSC, Forest Stewardship Council. Vårt miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 141 och uppfyller även kraven på EUs förordning om miljöstyrning, EMAS. Våra laboratorier är ackrediterade av SWEDAC att utföra miljöanalyser. > Kvalitetsstyrningsverktyg: Vårt kvalitetssystem är certifierat enligt ISO 91. Östrand Östrand har kapacitet att producera 38. ton sulfatmassa som bleks helt utan klorhaltiga kemikalier, sk TCF-massa (Totally Chlorine Free). Massan säljs under namnet Grapho Celeste och används bl a i tillverkningen av tryck- och kontorspapper. Östrand har även kapacitet att tillverka 7. ton CTMP-massa (Chemical Thermo Mechanical Pulp) som säljs under namnet Grapho Star. CTMP-massan används för att tillverka t ex mjukpapper samt till vätskekartonger. Östrand tillverkar även en torrformad massa med extremt god uppsugningsförmåga som används i tillverkningen av dambindor. Ortviken Ortviken är SCAs största pappersbruk med fyra pappersmaskiner. Ortviken har kapacitet att tillverka 35. ton tidningspapper per år. Tidningspapperet marknadsförs under namnet Grapho- News. Dessutom tillverkas förbättrat tidningspapper med namnen GraphoBright och GraphoBright Extra som används till exempelvis bilagor. Ortviken har även kapacitet att tillverka 42. ton LWC-papper (Light Weight Coated), bestruket tryckpapper som används främst till tidskrifter och reklamtryck. LWC-papperet säljs under namnen GraphoCote, GraphoLux och GraphoMatt. 2

VDs ord "Jag glädjer mig åt att vara med i ett vinnande lag" Aldrig tidigare har vi producerat så mycket massa och papper. Trots detta lyckades vi sänka utsläppen till luft och vatten. Med stöd av vårt miljöledningssystem och ett aktivt miljöarbete har vi återigen minskat utsläppen. Våra ansträngningar att ständigt förbättra oss är naturligtvis en utgångspunkt för våra långsiktiga mål såväl när det gäller miljöarbetet som produktionen. Det är också ur detta som vi har möjlighet att utveckla våra produkter. Som första större papperstillverkare kan vi numera erbjuda våra kunder FSC-märkta produkter, då vi under fjolåret fick spårbarhetscertifikat, s k Chain-of Custody, vilket beskriver råvaruflödet till såväl Ortviken som Östrand. Detta är naturligtvis en viktig komponent i vår marknadsföring. Ingen annan leverantör kan idag erbjuda produkter med vår kombination av certifierad virkesråvara och produkter blekta helt utan klor. Skydd och säkerhet har länge varit i fokus och det är glädjande att se hur vi jobbar systematiskt med vår arbetsmiljö och att vi alla tar ansvar inte bara för vår egen säkerhet utan även för andras. I en organisation som är i ständig utveckling är det viktigt att vi har respekt för varandra som individer. Det viktigaste här är våra attityder, vårt sätt att tänka, och att vi alltid har med dessa aspekter när vi gör förändringar, såväl i stora som små projekt. Inte minst viktigt är det ständigt pågående "Rent & Snyggt"-arbetet. Ordning och reda är en bra grund för en fortsatt god arbetsmiljö. Det är viktigt att vi nu hanterar miljöfrågorna utifrån den nya Forest Products-strukturen. Ett steg i det arbetet blir att miljörådet kommer att jobba över hela affärsområdet och att vi ur det perspektivet fortsätter att jobba med ständiga miljöförbättringar i hela värdekedjan. Kenneth Eriksson Foto: Torbjörn Bergkvist Våra policies Vår miljöpolicy, kvalitetspolicy samt policy för hälsa och säkerhet utgör grunden i företagets verksamhetssystem. Dessa är ett tydligt ställningstagande för hur vi ska bedriva vårt arbete. Miljöpolicy Vi skall tillverka våra produkter på ett sådant sätt att vi ständigt minskar påverkan på miljön. Resurshushållning skall vara vår ledstjärna. Det långsiktiga målet är slutna processer. Kvalitetspolicy Det är inte vi, utan våra interna och externa kunder som bedömer kvaliteten på våra varor och tjänster. Därför skall vi alla ständigt sträva efter att ta reda på våra kunders behov och värderingar så att vi kan tillfredsställa kraven och förväntningarna genom att: Alltid med marginal hålla vad vi lovat. Mäta oss med den bäste konkurrenten i syfte att ständigt ligga steget före. Policy för hälsa och säkerhet Vi skall bedriva vår verksamhet med största hänsyn till hälsa och säkerhet. Vårt långsiktiga mål är en olycksfri och hälsosam arbetsmiljö, en verksamhet fri från brand och andra skadehändelser. Vårt helhetsperspektiv på hälsa och säkerhet omfattar såväl goda fysiska och psykosociala arbetsmiljöförhållanden som säkerhet mot brand, tillgänglighet och andra risker i verksamheten. 3

Viktiga händelser Framgångsrikt arbete ger resultat Miljöarbetet inriktades på att fortsätta minska våra utsläpp till luft och vatten. Östrand hade en fortsatt låg arbetsskadefrekvens medan arbetsskadorna vid Ortviken ökade något. Ortviken Året har präglats av god drift ur både produktionsoch miljöhänseende. Produktionen ökade med imponerande 7,6 procent och detta har skett med likartade eller lägre emissioner jämfört med tidigare år. De projekt som genomfördes under 1999 har gett en mycket positiv effekt på miljösituationen vad gäller utsläpp till luft och vatten. Utsläppen av kväveoxider (NOx) reducerades med ca 25 procent och förbrukningen av eldningsolja nästan halverades till förmån för biobränsle och andra energikällor. Utsläppen till vatten av suspenderade ämnen, COD, BOD 7, fosfor samt kväve var låga och betydligt mindre avfall kördes till Blåbergstippen. Bullersituationen var fortsatt bra. Under augusti månad skedde överutsläpp genom reningsanläggningen. Den biologiska reningen hade för hög temperatur och kylning med färskvatten blev nödvändig. Till sommaren 21 ska en bättre kylning installeras enligt överenskommelse med Länsstyrelsen. Under december månad inträffade ett haveri i den biologiska dammen, vilket berodde på drifttekniska problem. Åtgärder sattes genast in men månadsriktvärdet för suspenderade ämnen blev något förhöjt. Foto: Olle Melkerhed Frånsett dessa mindre incidenter har driften på reningsanläggningen för avloppsvatten fungerat mycket bra. COD-reduktionen var, mätt över en månad, som bäst 95 procent. Detta tyder på att en hög och jämn pappersproduktion med få driftsavbrott är gynnsamt för driftresultatet i reningen. Under året påbörjades arbetet med en ansökan till Miljödomstolen om att få höja produktionstaket med ca 5 procent. Detta beräknas kunna ske inom ramen för gällande utsläppsvillkor. Östrand Miljöarbetet har präglats av fortsatt arbete med att minska COD-utsläppen och att hålla utsläppen från barkpannan under kontroll. För sulfatfabriken gällde från 1 juli det nya riktvärdet 25 ton COD per dygn. För att minska COD-utsläppen har lagerkapaciteten för spillut ökats från 35 m 3 till 2.85 m 3 samtidigt som pumpkapaciteten för spillut i bruna fiberlinjen också har utökats. Bakvattensystemet för torkmaskinen har slutits och vattnet används i blekeriet. Även renseriets vattensystem har slutits så att i princip inget utsläpp sker. Arbetet har varit framgångsrikt. Efter den tidpunkt då åtgärderna genomförts uppgick CODutsläppet till 19 ton per dygn. Under året notera- Foto: Bo Schilling 4

des förhöjda månadsriktvärden för COD vid endast två tillfällen. Förhöjda utsläppsvärden för stoft och NOx från ångpannan har förekommit under året. I december beviljade regeringen Timrå kommun 45 miljoner kronor för miljöförbättrande åtgärder. Av dessa pengar erhöll SCA 31 miljoner som ett bidrag till de 13 miljoner som ombyggnaden av ångpannan kommer att kosta. Efter åtgärden kommer vi att klara hela ångproduktionen med biobränsle vilket minskar oljeförbrukningen med ca 18. m 3 per år. Det innebär mycket lägre utsläpp av stoft och NOx. Under året erhöll bolaget tillstånd för fortsatt drift av Merlotippen fram till och med 28. Arbetsskador per miljon arbetstimmar 7 Genomsnitt 6 Östrand Ortviken 5 4 3 2 1 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 I diagrammet, som omfattar både kollektivanställda och tjänstemän, syns den positiva trend som hållit i sig sedan mitten av 8-talet. Hälsa och Säkerhet Östrand är det bruk inom SCA Graphic Sundsvall som har den lägsta arbetsskadefrekvensen. Under året sjönk antalet till endast tre arbetsskador, vilket motsvarar fyra arbetsskador per miljon arbetstimmar. Vid Ortviken inträffade 19 arbetsskador under 2. Nivån motsvarar 11,6 arbetsskador per miljon arbetstimmar. Detta är en liten ökning jämfört med föregående år. Ortviken ligger dock kvar på de låga nivåer som etablerats de senaste fyra åren. Färre sjukfrånvarodagar Den sammanlagda sjukskrivningstiden för de 22 arbetsskadorna under 2 är 127 dagar eller 5,8 dagar i genomsnitt per arbetsskada. I jämförelse med branschen i stort ligger antalet arbetsskador kring genomsnittet, medan sjukfrånvarons längd ligger relativt sett på en lägre nivå. Den sammanlagda sjukfrånvaron har dessutom minskat markant från föregående år, från 337 till 127 dagar. Tillbudsrapporterna är en tidig varningssignal att användas i det skadeförebyggande arbetet. För att stimulera till ökad anmälan försöker vi hitta ett datastött system för händelseregistrering som är enkelt att hantera och som kan ge förutsättningar för uppföljning och åtgärder på ett strukturerat sätt. Förebyggande arbete viktigt Våra anläggningar är mycket stora och kräver omfattande underhåll och tillsyn av utrustning för brandskydd och säkerhet. Vi har byggt upp en väl fungerande organisation som består av daggående brandpersonal för förebyggande arbete och en skiftgående underhållsgrupp för akuta insatser. Ortviken och Östrand har de senaste åren varit skadefria på brandområdet. De brandtillbud som inträffat har vi kunnat begränsa och de har inte orsakat nämnvärda produktionsstörningar. Händelserapporteringen utvecklas I det förebyggande arbetsmiljöarbetet betonar vi vikten av att rapportera tillbud och arbetsskador. 5

Måluppföljning Både positiva och negativa resultat Östrand Mål Vi ska högst släppa ut 21 ton COD per dygn från sulfatfabriken som medel under andra halvåret 2. Vi ska minska den totala mängden organiskt avfall till deponi med 1 procent jämfört med 1999. Resultat: COD-utsläppet sänktes under andra halvåret till 2,6 ton per dygn. Under 1999 gick 91 ton organiskt avfall till deponi. Under 2 gick inget organiskt avfall till deponi. Mål för Hälsa och Säkerhet Införa striktare Bryt & Låsrutiner för hela fabriken. Resultat: Rutinerna har tagit längre tid att prova ut än vad som var tänkt. Rutinerna kommer att genomföras i hela fabriken under 21. Ortviken Övergripande miljömål 1999-21 Vi ska uppnå en god balans i Ortvikens vattenomsättning så att fiber- och närsaltutsläpp samt energiförbrukningen reduceras. Detta ska ske genom att totalt minska processvattenflödet från 24 m 3 per minut till 22 m 3 per minut, mätt som överskottsprocessvatten efter rening. Resultat: Utfallet mätt som överskottsprocessvatten blev för året 26,11 m 3 per minut. Observera dock att detta är ett mål som sträcker sig även över 21. Processvattenflödet har inte kunnat reduceras såsom var avsett under de två år som miljömålet funnits på grund av processtekniska orsaker. Om man jämför vattenförbrukningen per ton producerat papper blir bilden en annan. Den specifika vattenförbrukningen har vid den ökade produktionen reducerats avsevärt, från 19,5 till 18,3 m 3 per ton produkt, vilket är mycket bra. För att uppnå målet till utgången av 21 kommer vi att göra följande åtgärder: Intensifiera arbetet för att förbättra vattenbalansen övergripande samt avdelningsvis och successivt genomföra åtgärder. Vi ska även investera i kylningskapacitet för avloppsvattnet för att minska kylvattenbehovet till den biologiska reningen. Mål för LWC och tidningspapper Uppföljning av de avdelningsspecifika målen ligger i ovanstående måluppföljning. Mål för massa Att minska elenergiförbrukningen i kwh per ton med 4 procent under en femårstid från januari 1997. Resultat: Från 1997-2 har vi minskat vår elenergiförbrukning med 8,6 procent. Mål för underhåll, mek och bygg Maximalt 4 ton avfall per månad till deponi. Resultat: Målet för hela året (endast industriavfall, ej brännbart avfall eller sediment) var 48 ton och utfallet blev 46 ton. Mål för Hälsa och Säkerhet Noll arbetsskador i samband med Bryt & Lås vid underhållsarbeten. Resultat: Vi klarade målet. Foto: Olle Melkerhed 6

Miljömål 21 Fokus på minskade utsläpp Årets miljömål inriktas på att minska COD-utsläppet från Östrand. Ortviken ska fortsätta att arbeta med vattenomsättningen för att minska utsläppen. Östrand Vi ska högst släppa ut 21 ton COD per dygn från sulfatfabriken som medeltal över året. COD-utsläppet från CTMP-fabriken ska inte någon månad överskrida 5,8 ton per dygn. Ortviken Övergripande miljömål 1999-21 Vi ska uppnå en god balans i Ortvikens vattenomsättning så att fiber- och närsaltutsläpp samt energiförbrukningen reduceras. Detta ska ske genom att totalt minska processvattenflödet från 24 m 3 per minut till 22 m 3 per minut, mätt som överskottsprocessvatten efter rening. Mål för produktionsavdelningar Vi ska arbeta med vattenbalans- och vattenanvändningsfrågor i linje mot det övergripande målet. Mål för ved och miljö Vi ska följa upp årsgränsvärdena på veckobasis. Avvikelser får ske högst 15 gånger per år. Mål för underhåll, mek och bygg Vi ska maximalt skicka 36 ton avfall per månad till deponi. Mål för Hälsa och Säkerhet Då vi arbetar med ständiga förbättringar även inom området Hälsa och Säkerhet har vi ett övergripande mål att minska antalet arbetsskador. Ortviken Som ett specifikt mål för 21 har vi fastställt en vidareutveckling av 2 års mål. Det nya målet är "noll olycksfall i samband med Bryt & Lås samt utveckling av rapporteringsrutin för bättre uppföljning av olycksfall och tillbud". Bryt & Lås innebär att alla maskiner ska vara helt frånkopplade från sin kraftkälla så att det går att arbeta säkert med underhåll. Östrand Även vid Östrand är målet för 21 en fortsättning på målet att införa ett Bryt & Låssystem som sattes upp för 2 och som genomfördes i en del av anläggningen. Det nya målet är att införa ett system för Bryt & Lås som omfattar hela fabriken. 7

SCAs fiberstrategi och FSC Viktiga komponenter för miljön SCA är för närvarande den enda större tillverkaren av tryckpapper och pappersmassa i världen som kan erbjuda certifierade produkter enligt FSC Forest Stewardship Council. SCAs skogsmark FSC-certifierades redan i januari 1999. I december 1999 fick Ortviken sitt första spårbarhetscertifikat för tidningspapper. Då var förutsättningarna enligt FSCs regler att minst 8 procent av ingående vedråvara skulle vara FSCcertifierad. Nya regler I maj 2 ändrades regelverket eftersom det kom ut ytterst få FSC-märkta produkter på marknaden. Ändringen innebar att det räckte med 3 procent FSC-märkt vedråvara för tillverkning av papper och massa samt 7 procent för sågade trävaror. I reglerna finns också ett åtagande om att uppnå minst 5 procent FSC-märkt vedråvara fem år från certifiering samt ett åtagande om att ha en policy för ej certifierad råvara. Spårbarhetscertifikat I juni fick Östrand ta emot sitt spårbarhetscertifikat i samband med Världsnaturfondens internationella mässa och konferens i London om ansvarsfullt skogsbruk. I juli fick Ortviken sitt spårbarhetscertifikat för hela tryckpappersproduktionen. För att förlag och tryckerier i sin tur ska kunna marknadsföra sina produkter som FSC-märkta krävs det att även de är certifierade enligt Chain-of-Custody. De måste alltså ha dokumentation som visar varifrån papperet kommer. Den första av våra kunder som fick ett spårbarhetscertifikat var förlaget BBC Magazines i England vars tidskrift BBC Wildlife blev världens första FSC-märkta. Därefter erhöll Stibo Grafiska i Danmark sitt certifikat. I och med det kunde även Svenska Naturskyddsföreningen FSC-märka sin Råvarupolicy SCA Skog AB SCA Skog AB ansvarar för virkesanskaffningen till SCAs svenska industrier. SCA Skogs virkesenheter tar inte emot virke som: avverkats olagligt härstammar från genetiskt modifierade träd kommer från områden där traditionell sedvanerätt och medborgerliga rättigheter aktivt hindras härstammar från ocertifierade skogar med höga bevarandevärden (High Conservation Value Forests). High Conservation Value Forests definieras inom Sverige som nyckelbiotoper. Foto: Olle Melkerhed 8

Våra ledningssystem tidskrift Sveriges Natur, som därmed blev Sveriges första FSC-märkta tidskrift. Dessa två tidningar trycks på LWC-papper från Ortviken. Fler kunder är på väg att certifieras, bland annat ytterligare ett förlag i England samt några svenska tryckerier. Dessutom har Ortviken fått förfrågningar om papper från befintliga och tänkbara kunder i Frankrike och Tyskland. Vi har till och med fått förfrågningar från USA och Australien via e-post. Under hösten 2 fick även Östrand förfrågningar avseende i första hand FSC-märkt sulfatmassa och under början av 21 har leveranser påbörjats till några kunder i Europa. Fiber- och miljöstrategi FSC-certifieringen utgör bara en del av SCA Forest Products fiber- och miljöstrategi. Fiberstrategin innebär att vi i våra svenska fabriker nära SCAs stora skogsinnehav endast utnyttjar skogsfiber. I vår fabrik i Storbritannien, nära Londons många papperskonsumenter, använder vi 1 procent returfiber och i vår fabrik i Laakirchen, Österrike, där vi har nära till både stora skogstillgångar och returfiber använder vi en blandning av skogsfiber och returfiber. Vi tillverkar och använder endast TCF-massa (helt klorfri) och alla våra fabriker är certifierade enligt ISO 141. Vi har en helhetssyn när vi söker vägar för att kontinuerligt förbättra vårt miljöarbete. Unik kontroll över flödet Genom bildandet av affärsområdet Forest Products har vi en unik kontroll över flödet från skog till kund. Vi har också lättare att hantera gemensamma frågor som vedflödesstyrning, råvarupolicy, mätperioder och revisioner när vi kan arbeta som ett företag. Miljöledningssystem Under året har vårt miljöledningssystem reviderats två gånger av externa revisorer från Det Norske Veritas. De avvikelser som revisorerna fann var av typ mindre avvikelse och samtliga åtgärdades under året. Alla gamla avvikelser har avslutats. Våra interna revisorer har också genomfört den plan som ledningen fastställde vad avser miljörevisioner. Avvikelser som man funnit är på gång att åtgärdas eller avslutade. Inga stora avvikelser har påtalats. Våra certifikat för ISO 141 och ISO 91 gäller även kommande år. Säkerhetsledningssystem Under 2 har både Östrand och Ortviken lämnat in en anmälan till Yrkesinspektionen och till Länsstyrelsen avseende en ny lag om storskalig kemikaliehantering. Det gäller det s k Seveso-2 direktivet, som trädde i kraft vid årsskiftet. Lagen ställer krav på att företag som hanterar en viss mängd av ett antal namngivna kemikalier ska ha ett säkerhetsledningssystem. De kemikalier som omfattas är för Ortviken syrgas, väteperoxid, gasol samt råterpentin. För Östrand är det svaveldioxid, syrgas, väteperoxid och råterpentin. Eftersom vi redan har ett certifierat system för hantering av miljöfrågor och miljöaspekter behöver vi inte införa något nytt system. För att leva upp till direktivet har vi infört en rutin för säkerhetsledning och vi ska även ta fram en säkerhetsrapport och göra förnyade riskanalyser för båda fabrikerna. Miljöavdelningen och avdelningen för Hälsa och Säkerhet hanterar gemensamt kraven i direktivet. Vi har bildat en Seveso-2- grupp för att ta fram säkerhetsrapporten och för att säkerställa att vi inte har missat något i kraven. 9

Miljöredovisning i siffror Produktion, energi, utsläpp och avfall 1998-2 Ortviken Östrand År 1998 1999 2 1998 1999 2 Produktion/råvaror Produktion kton 692 711 765 41 428 442 Ved 1 m 3 1.163 1.222 1.253 1.843 1.945 1.976 Inköpt massa kton 89 87 84 Fyllmedel och bestrykningssmet kton 145 142 159 Energi Elektricitet Mottryckskraft GWh 15 64 96 163 24 17 Från elnätet GWh 1.635 1.684 1.748 213 196 27 Totalt GWh 1.74 1.748 1.844 376 4 44 Bränsle Biobränsle TJ bränsle 3.7 2.834 3.38 7.471 7.699 8.165 Fossila bränslen TJ bränsle 661 768 493 744 846 598 Elpanna TJ bränsle 12 98 231 Totalt TJ bränsle 3.851 3.699 3.762 8.215 8.546 8.763 av vilket mottryckskraft TJ bränsle 442 268 45 686 862 716 Utsläpp Till luft NO x ton 27 294 222 491 489 499 SO 2 ton 78 96 54 435 524 425 Stoft ton 36 65 22 69 112 141 CO 2 fossil kton 51 59 37 59 67 47 CO 2 biogen kton 295 272 292 717 739 784 Totalt CO 2 kton 346 331 329 776 86 831 Till vatten COD ton 1.632 1.763 1.865 14.661 14.66 11.175 BOD 7 ton 117 14 17 4.978 4.597 2.687 Suspenderade ämnen ton 21 251 22 212 185 212 P ton 3 2,5 2,4 19,8 15,3 16 N ton 68 68,6 78,2 137,7 151,9 254 Vatten Mm 3 12,8 13,9 14 2 22,7 2,2 Avfall och restprodukter Till deponi ton 1.52 3.89 635 12.874 15.287 19.211 Till återvinning ton 46.945 45.46 45.871 3.228 3.73 3.538 Farligt avfall ton 152 134 157 86 142 265 1

Elenergiförsörjning och produktion GWh e 2.5 2. kton 1.4 1.2 1. 1.5 8 Totalt 1998 1999 2 Mottryckskraft Elnätet Produktion 1. 5 1995 1996 1997 1998 1999 2 6 4 2 1.93 1.139 1.26 3.7 3.167 3.229 89 87 84 145 142 159 267 268 266 1.848 1.88 2.18 2.115 2.148 2.284 1.541 1.533 11.23 1.45 1.614 1.92 12 98 231 12.65 12.245 12.525 1.128 1.129 1.121 Bränsleförsörjning inklusive mottryckskraft och produktion Biobränslen Fossila bränslen Elpanna Produktion Utsläpp till luft och produktion NOx SO 2 Stoft Produktion TJ bränsle 14. 12. 1. 8. 6. 4. 2. 1995 1996 1997 1998 1999 2 ton (utsläpp) 1. 8 6 4 2 1995 1996 1997 1998 1999 2 kton 1.4 1.2 1. 8 6 4 2 kton (produktion) 1.4 1.2 1. 8 6 4 2 761 783 721 513 621 479 15 177 163 11 126 85 1.12 1.11 1.75 1.121 1.137 1.16 16.293 16.369 13.4 5.95 4.71 2.794 413 436 432 22,8 17,8 18,4 25,7 22,5 332,1 32,8 36,5 34,1 Utsläpp till vatten COD P Avfall och restprodukter ton (COD) 25. 2. 15. 1. 5. ton 1. 8. 6. 1995 1996 1997 1998 1999 2 ton (P) 3 25 2 15 1 5 13.926 19.96 19.846 77.173 75.118 76.49 238 276 423 Till deponi 4. 2. Till återvinning 1995 1996 1997 1998 1999 2 11

Produktionsflödet Förklaringar till tabellen på sidan 1-11 Produktion/råvaror Produktion i tusental ton produkter. Ved i tusental kubikmeter. Ortviken använder färsk granmassaved. Östrand använder barrmassaved, lövmassaved samt sågverksflis. Inköpt massa i tusental ton. Ortviken använder en liten andel blekt sulfatmassa från Östrand. Fyllmedel och bestrykningssmet i tusental ton. På Ortviken bestryks LWC-papper med en smet som till största delen består av lera och lim. Från råvara till färdig produkt Elektricitet Mottryckskraft i gigawattimmar (GWh), miljoner kilowattimmar. Genom förbränning produceras ånga med högt tryck och hög temperatur. Denna driver en turbin som genererar elektricitet. Ångan förs vidare som lågtrycksånga och utnyttjas i processerna. Från elnätet i GWh. Produktionen av mekanisk massa är energikrävande. Elenergin återvinns dock i form av ånga. Bränsle Biobränslen i TeraJoule bränsle (TJ), biljoner Joule. Ortviken bränner bark, skogsbränsle och slam från produktionen. Östrand förbränner de vedämnen, nästan hälften av veden, som lösts ut i samband med sulfatkokningen. Fossila bränslen i TJ. Både Ortviken och Östrand utnyttjar mindre mängder olja. Elpanna i TJ. Elpannor används i begränsad utsträckning för värmeproduktion. Utsläpp till luft Kväveoxider (NOx) i ton. Alla utsläpp till luft härrör från förbränning. Förbränning av olja ger högre utsläpp av kväveoxider än förbränning av biobränslen. Svaveldioxid (SO 2 ) i ton. Förbränning av framför allt olja ger upphov till försurande utsläpp av svaveldioxid. Mindre mängder av andra svavelföreningar förekommer också, men har räknats om till svaveldioxid. Bland dessa finns de mycket små mängder svavelhaltiga, organiska Flis Utsläpp till luft Massa till övriga kunder Tall, gran och björk ÖSTRAND Massa till Ortviken Kemikalier Vatten Energi Avfall Utsläpp till vatten 12

ämnen som orsakar lukten från Östrands massafabrik. De är ofarliga, men luktar otrevligt. Stoft i ton. Med rökgaserna följer också vissa mängder aska i form av stoft. Fossil koldioxid (CO 2 ) i kiloton (tusen ton). Koldioxid från förbränning av fossila bränslen ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Biogen koldioxid (CO 2 ) i kiloton. Koldioxid från biobränslen ger inget nettotillskott av koldioxid. Koldioxid (CO 2 ) totalt i kiloton. Summan av fossil och biogen koldioxid. Utsläpp till vatten Syreförbrukning (COD) i ton. COD är ett mått på den syreförbrukning som uppstår när organiska ämnen bryts ned på kemisk väg. Syreförbrukning (BOD 7 ) i ton. BOD 7 är ett annat sätt att mäta syreförbrukande substans, närmare bestämt den mängd syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning under en viss tid. Suspenderade ämnen i ton. Suspenderade ämnen är uppslammade partiklar, t ex fiberrester och biologiskt slam. Fosfor (P) i ton. Fosfor är ett näringsämne som växter behöver. För höga halter kan leda till övergödning. Kväve (N) i ton. Även kväve är ett näringsämne och ett överskott av kväve kan leda till förhöjd biologisk aktivitet. Vatten i miljoner kubikmeter. Vi tar vårt vatten från Indalsälven. Avfall & restprodukter Till deponi i ton. Detta är det avfall som deponeras på tipp. Den största delen utgörs av processavfall från Östrand, s k grönlutsslam. Till återvinning i ton. Detta är de restprodukter som vi återanvänder för t ex landbyggnad, energiproduktion och tillverkning av jordförbättringsmedel. Farligt avfall i ton. Avfall som i lag klassas som miljöfarligt. Den största delen utgörs av smörj- och hydrauloljor. Utsläpp till luft Kemikalier Slutanvändare ORTVIKEN Gran Vatten Energi Avfall Utsläpp till vatten Illustration: Per Matsson 13

Miljökommunikation Viktigt med dialog Att ha en fortlöpande kommunikation med våra olika målgrupper är en ständigt pågående del i vår verksamhet. Vi lägger stor vikt vid att arbeta både med intern och extern kommunikation för att förmedla våra miljöbudskap. Miljökommunikation inom SCA Graphic Sundsvall handlar t ex om att ge information till alla anställda, kunder och leverantörer, sköta kontakterna med media, hantera klagomål, svara på förfrågningar och ta emot besök. Vi har även samråd och en fortlöpande dialog med våra tillsynsmyndigheter. Handelshögskolan vid Umeå universitet. Av 3 slumpmässigt utvalda hushåll svarade 176 stycken. De flesta uppgav att miljöredovisningen är ett bra sätt att informera samhället om fabrikernas verksamhet och att de genom miljöredovisningen får veta vad de behöver om verksamheten. De flesta tillfrågade upplever våra miljömål som trovärdiga. Det som närboende ser som störande med fabrikerna är främst lukt, buller och stoftnedfall. Närboendeundersökning I samband med att fjolårets miljöredovisning skickades ut till anställda, kunder, myndigheter och boende kring fabrikerna gjordes en undersökning om hur de närboende uppfattar miljöredovisningen. Undersökningen gjordes i form av en C-uppsats vid Foto: Per-Anders Sjöquist Klagomål Både Ortviken och Östrand fick några klagomål och påpekanden från allmänheten under året. För Ortviken handlade det exempelvis om luktproblem som kommit från upplagrat slam från vattenreningsanläggningen samt att fabriken bullrat för mycket på grund av tillfälliga ångfriblåsningar. Även en incident med oljeskimmer på havsytan inträffade under våren, men problemen identifierades och åtgärdades. Samtliga påpekanden har kommunicerats med bland annat Sundsvalls kommuns miljökontor och i förekommande fall med den som framfört påpekandet. Östrand tog emot tretton klagomål under året. Av dessa gällde åtta luktstörningar och fem rörde nedfall. I samband med höststoppet förekom två störningar som ledde till nedsmutsning i området kring Östrand, främst på bilar som parkerats i närområdet. Detta innebar att SCA stod för tvätt av ett antal bilar. 14

Miljöavdelningen SCA Graphic Sundsvall Under året omorganiserades miljöavdelningen vid SCA Graphic Sundsvall för att få en tydligare organisation. Det innebär att Roine Morin är miljöchef för SCA Graphic Sundsvall med övergripande ansvar medan Christer Fält utsågs till miljöchef för Ortviken och Görgen Loviken till miljöchef för Östrand. Vidare arbetar Catarina Ljungberg som miljöingenjör vid avdelningen. Solveig Eriksson har det övergripande ansvaret för bolagets verksamhetssystem och för produktsäkerhetsfrågor. I och med att SCA Graphic Sundsvall blev en del av det nya affärsområdet Forest Products ombildades miljörådet för SCA Graphic Paper under året. I stället skapades ett nytt gemensamt miljöråd för affärsområdet under namnet SCA Forest Products Environmental Steering Council där Roine Morin är ordförande. Hälsa och Säkerhet Arbetet med hälsa och säkerhet inom Ortviken och Östrand leds av Jan Waluszewski, skyddschef för SCA Graphic Sundsvall samt chef för SCA Hälsan. Kontakta oss För att få mer information om vårt miljöarbete kan du vända dig till: Roine Morin Miljöchef SCA Graphic Sundsvall 861 81 TIMRÅ Tel 6-16 41 9 Fax 6-57 64 5 e-post roine.morin@graphic.sca.se Solveig Eriksson Chef Verksamhetssystem SCA Graphic Sundsvall 861 81 TIMRÅ Tel 6-16 41 23 Fax 6-57 49 9 e-post solveig.eriksson@graphic.sca.se Foto: Per-Anders Sjöquist Görgen Loviken, Jan Waluszewski, Roine Morin, Catarina Ljungberg, Christer Fält och Solveig Eriksson. 15

SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG www.forestproducts.sca.com (fr o m 21-6-1) Producerad av Informationsavdelningen SCA Forest Products Layout och original: Areskoog Reklam AB Tryck: Tryckeribolaget i Träriket AB, Sundsvall, maj 21 Östrands massafabrik Ortvikens pappersbruk 861 81 Timrå Box 846, 851 23 Sundsvall Tel 6-16 4, fax 6-57 43 28 Tel 6-19 4, fax 6-12 97 8