Orust förhistoria Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet Ett vanligt hus på Orust, liksom i övriga Bohuslän idag, är det så kallade dubbelhuset. Dubbelhus är ett fyrkantigt hus som vanligen innehåller fyra rum med en murstock i mitten. Det är klätt med stående plankor med lock och ofta målad i vitt med grönt, gult eller rött runt fönstren. Från mitten av 1800-talets till mitten av 1900-talet byggdes det massor av Dubbelhus, eller Bohushus som huset ibland kallades för. Tidigare var enkelhuset vanligast, enkelhuset såg ungefär ut som ett halverat dubbelhus. De lite äldre husen här på ön finns antingen tätt samlade i de gamla fiskelägren som till exempel Mollösund, Hälleviksstrand, Stocken och Ellös eller också ligger de utspridda i landskapet i så kallade ensamliggande gårdar. Gården bestod av ett boningshus med tillhörande ladugård som var placerad på en tomt i kanten av åkermarken eller på ett bergsimpediment omgivet av den jord man brukade. Så har det sett ut sen långt tillbaka i tiden men nu ska vi ta oss riktig långt tillbaka i tiden, nästan 10 000 år. Vi ska börja med den tid då de första människorna kom till vår ö och titta på var och hur man bodde. Stenåldern Var bodde man på forntiden och hur såg husen ut. Ja under den allra äldsta stenåldern var klimatet bistert och man var beroende av att kunna värma sig men var man valde att bygga sitt hus eller snarare hydda var först och främst beroende på var man kunde hitta föda. Till att börja med flyttade man omkring en hel del. Ibland bodde man nära kusten och ibland mer inåt land. Några fasta och större bostadshus hade man inget behov av för man stannade inte särskilt länge på var plats. Husen från den äldsta stenåldern kan därför vara svåra att hitta igen för spåren är inte särskilt tydliga. Ofta förstår vi att vi är på en stenåldersboplats för att det i jorden finns så mycket skräp efter tillverkningen från olika flintredskap. Många gånger så rör det sig om flera tusen små flintavslag som finns samlade på en liten yta. Det är vanligt att vi hittar stenåldersboplatserna nära den forntida stranden och gärna på en plats som sluttar lite mot söder. Orust var vid denna tid inte en ö utan flera små öar. Även om det är jätteovanligt att vi arkeologer hittar igen hyddorna från äldsta stenåldern så var det faktiskt så att den allra första hyddan hittades just här i Bohuslän inte så långt från Uddevalla.
Bilden är en gammal skolplansch som visar hur det kunde se ut på en boplats för 8000 år sedan. Med den fortsatta landhöjningen (se; Mer om Orust förhistoria Orust föds ur havet - Kartmaterial) så blir Orust lättare att känna igen så som vi känner ön idag men fortfarande under den yngre stenåldern så var ön nästan delad i två öar; en i väster och en i öst. Väg 160 som går från Tjörn via Varekil till Henån är byggd precis där ön för 6000 år sedan, delades i två hälfter. Vi ska nu göra ett hopp på ungefär 2000 år framåt i tiden till den period som kalla den yngre stenåldern. Klimatet var nu blivit betydligt mildare. Liksom tidigare så tyckte man bäst om att bo nära havsstranden eller vid en sjöstrand och man valde ofta en sandig mark som gärna fick slutta lite och helst vara vända mot den varma solen. Det bästa var om det fanns berg runt om så man slapp ifrån de värsta vindarna. Närheten till en bäck där man kunde få färskvatten var också viktigt. Det var vid denna tid som man började odla så smått. Man odlade i den lättabetade sanden. Det första man gjorde var att bränna bort all växtlighet som träd, sly och gräs, det kallas för att svedja. Sen när marken svalnat så sådde man sädesfröna i askan. Efter skörden när det inte fanns så mycket näring kvar i jorden så lät man djuren gå där och beta. Vi får komma ihåg att det man odlade till att börja med bara var en ganska liten del av födan fortfarande var insamling av vilda växter, fisket och jakten viktiga. Svedjningen gjorde att det i skogen runt om husen fanns flera små gläntor där det odlades eller där djuren gick och betade. Genom odlingen och att man nu hade djur att ta hand om så blev man mer bofast än vad man hade varit tidigare. Det blev nu viktigt med ett mer rejält hus att bo i. I huset samsades människor och djur om plats kring den eldstad som fanns i husets mitt. För att man inte skulle bli rökförgiftad så lämnades den övre delen av gavlarna öppna så att röken kunde ta sig ut den vägen. Trots detta så var det nog ganska rökigt inomhus.
Till vänster en rekonstruktion av ett hus från bronsåldern. Den högra bilden visar hur det kan ser ut när man grävt bort det översta lagret jord och kan se groparna efter var stolparna ha stått. Dessa syns som runda svarta fläckar. Husen var mellan 10-15 meter långa och cirka 6 meter breda. En rad kraftiga stolpar i husets mitt bar upp taket medan klenare stolpar bildade väggarna. Mellan väggstolparna flätades ris som smetades in med lera så de blev tjocka och stabila. Taket kläddes med tjocka lager vass. I och med att man eldade både inne och utanför huset så räckte det med en gnista för att huset skulle fatta eld. Därför blev husen inte särskilt långlivade, ofta bara några tiotal år. Resterna efter dessa brunna stolpar, eller snarare de hål man grävt för att placera stolparna i, är vanliga fynd som arkeologer hittar på en boplats. I och intill husen så hittar man ofta rester efter eldstäder och gropar som använts som sopgropar eller som skafferi. Men det krävs att man gör en utgrävning och ta bort det översta jordlagret så att sanden kommer fram för att stolphålen, eldstäderna och groparna ska synas. Bronsåldern Under bronsåldern så blev det mer odling och fler åkrar. Bruket av svedjeåkrar blandades med mer permanenta åkrar som ofta var inhägnade som skydd mot den fritt strövande boskapen. Fortfarande var det den lätta sandjorden som valdes som åker eftersom hacka och åder av trä (en slags föregångare till plogen) var de redskap man bearbetade jorden med. De så kallade saltängarna som låg närmast vattnet var den mark där man lät djuren gå och beta. Typiskt för denna period är att just betesmarkerna blev större och större och detta gjorde att landskapet blir alltmer öppet och ljust. Detta har analys av olika pollen och fröer visat. Till att börja med såg husen ungefär likadana ut som under yngre stenåldern men vid bronsålderns mitt så sker en förändring. Istället för en rad med takbärande stolpar så valde man nu att låta taket vila på två parallella stolprader. Genom detta kunde husen göras bredare och man valde även att göra dem betydligt längre. De är nu som man började avdela boningshuset i olika rum. Härden och köket låg ofta i ena änden av huset medan fähuset där
djuren höll till fanns i den andra delen. I övrigt användes samma teknik och material som tidigare. Här kan du se att husen var inhägnade, ofta för att Skydda det man odlade så att inte djuren åt upp allt- Samman. Vitlycke museum i Tanum Sängarna och eldstaden som ofta låg mitt i huset. Det finns få undersökta hus från denna tid. På Orust har vi inget helt säkert och helt undersökt hus men i närheten av Morlanda säteri på nordvästra Orust finns från en arkeologisk förundersökning en datering av en eldstad till bronsåldern (Morlanda 535). Intill denna fanns en boplats där arkeologer hittat rester efter flera stolphål, en husränna (rester efter väggen), bränd lera och en härd (Morlanda 515). Genom dessa arkeologiska undersökningar så kan vi veta att här har legat flera bronsåldersgårdar. Järnåldern Det här med att dela upp den sandiga marken i odlingsmark och betesmark blev under järnåldern alltmer vanligt, liksom att inhägna in odlingsmarken för att hålla undan boskapen. Man säger att marken delas in i in- och utägor. Inägormarken var den mark som oftast fanns närmast bostaden och som användes för åker och äng (på ängen tog man hö till djuren) medan utmarken mest användes som betesmark. Två stora förändringar sker under järnåldern. På grund av att klimatet nu blev kallare och fuktigare och mer likt det vi har idag så började man ha djuren inne på vintern. Detta betydde att man nu måste samla in och lagra foder för att ha mat att ge djuren under denna årstid. Den andra stora förändringen var att man nu började att gödsla sina åkrar. Det kanske inte låter så märkvärdigt i våra öron men det innebar att åkrar som fanns nu kunde brukas från år till år. Att ta tillvara gödseln var lättare nu när djuren fanns inomhus. Jordbruket blev mer intensivt och effektivt, åder användes flitigt och sädesodlingen tog nu fart på allvar.
Illustration: Staffan Hyll (Riksantikvarieämbete). Vad gällde bostadshuset så delades detta in i ytterligare rum. Förutom en bostads- och en fähusdel finns ofta en del som användes som förråd. Långhuset kunde nu vara upp till 20-30 meter långt. Se gärna programmet Rena rama forntiden Långhus. http://vetamix.net/video/rena-rama-forntiden-l%c3%a5nghus_1951 Under järnåldern byggdes ofta flera hus intill bostadshuset. Dessa användes till olika saker. Ett hus kunde vara en smedja, ett annat en vävstuga osv. Ofta fanns en grävd brunn i nära anslutning till bostadshuset. Mot slutet av järnåldern den tid vi kallar yngre järnåldern så övergavs traditionen att bygga stora långhus och man byggde nu istället flera men mindre hus. De olika husen rymde olika funktioner som olika typer av hantverk, kök, förråd, stall osv. Husens konstruktion ändrades också. Nu bars takets tyngd inte upp av stolpar längre utan av väggarna. Husen var av timmer ofta knuttimrat och som grund fanns en stensträng, så kallad stensyll. Under denna tid fanns även en hustyp som kallades för grophus, och som namnet antyder så var golvytan nergrävd i marken och taket vilade på marken så att inga timrade sidoväggar behövdes. Grophusen påminde lite om våra jordkällare men användningen pekar mer på att de användes för hantverk. Vävtyngder är ett vanligt fynd i dessa hus.
Diskutera och arbeta vidare Fundera kring och diskutera med dina klasskamrater: Hur gick det till när husen byggdes? Hur fick man tag på byggmaterial? Vilka spår kan vi se idag efter boplatserna? Hur tror du det såg ut inne i husen, hur sov man, var åt man sin mat och vad gjorde man av resterna/skräpet? Vilka bodde tillsammans? Om någon från denna tid skulle hälsa på hos dig vad tror du skulle förvånat dem mest. Vad är bra/dåligt med det sätt vi bor idag jämfört med forntiden. Skulle du vilja bo på annorlunda sätt än du gör idag? Hur tror du det var att vara barn under sten-, brons- och järnåldern. Arbeta vidare: Titta på kartan med boplatser på Orust kan du ser något mönster i var man valt att bosätta sig, vad beror det på. Skriv en kort text om dina iakttagelser. Välj ut en boplats som någon arkeolog har grävt ut, beskriv vad som hittats på platsen och hur man vet vilken tid den är ifrån. Beskriv i bilder, till exempel i en teckning eller i flera serier, hur det såg ut när människor bodde, vistades och/eller arbetade på platsen. Titta på kartor som visar var havsnivån vid tiden för stenåldern från stenåldern där din plats finns med, vilken skillnad ser du?
Quiz vad har jag lärt mig? Fyll i 1, X eller 2 under frågor eller påståenden nedan. De rätta svaren hittar du längst ned. 1. Under den äldsta stenåldern bodde man 1 Inne i landet X Nära kusten 2 Man flyttade omkring och bodde nära kusten men ibland mer inåt land. 2. Orust under den äldsta stenåldern var 1 En halvö X Flera öar 2 Såg ut ungefär som idag 3. Under den äldsta stenåldern bodde man i 1 Hyddor byggda av ett trästativ och täckt med torv, vass eller hudar X Små grophus som var nedgrävda i jorden 2 Grottor 4. Under slutet av stenåldern bodde man i 1 Ovala hus av tegel X Fyrkantiga trähus med stengrund 2 Långhus som var upp till 15 meter långa 5. Hur ser oftast arkeologer att här har en gång stått ett forntida hus? 1 Det ligger fullt med skräp på marken X Runda svarta fläckar i jorden som visar var stolparna till huset stått 2 Husen finns avritade på kartor 6. På var sätt skiljde sig bronsålderns hus från stenålderns? 1 Man började bygga tvåvåningshus X Husen blev större och hade nu dubbla stolprader som bar upp taket 2 Man byggde flera små hus 7. När började man rumsindela sina hus 1 Bronsåldern X Äldre järnåldern 2 Vikingatid
8. Vilka två viktiga förändringar sker under järnåldern 1 Man började odla säd och blev mer bofast X Man införde svedjordbruk och boskapsskötsel 2 Man började ha djuren inne på vintern och gödsla sina åkrar 9. Under järnåldern var husen 1 Små men många X Både större och längre än under bronsåldern ofta upp till 50 meter långa 2 Byggda i så kallad korsvirke 10. Under större delen av vår förhistoria så föredrog man att bo och odla på 1 I botten av dalgångar där man var skyddad X På bergskrön där man hade utsikt över landskapet 2 På lätta svagt sluttande sandiga jordar i söderläge