Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet Vojmån och Vapstälven. Åtgärdsområdet omfattar de nordvästligaste delarna av Ångermanälvens huvudavrinningsområde samt Vapstälven inom Västerbottens län. Det berör främst Vilhelmina kommun samt mindre delar av Storumans kommun. I åtgärdsområdet finns 129 sjöar och 130 vattendrag. Av dessa har 112 sjöar och 88 vattendrag god eller hög status (77 procent). De resterande har måttlig eller sämre status och behöver åtgärdas för att följa miljökvalitetsnormerna. I området finns även 13 grundvattenförekomster som alla har god status. De vanligaste miljöproblemen i åtgärdsområdet är fysiska förändringar i och kring vattenmiljöerna. De främsta påverkanskällorna är flottledsrensningar, dammar och andra samt aktivt brukad mark i vattenförekomsters närområde eller svämplan. De viktigaste na är därför flottledsåterställning, fiskväg/ och ekologiskt funktionella kantzoner. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med åtgärdsförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan åtgärdsbehovet förändras. De som föreslås bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. I flera fall behöver åtgärden föregås av en fördjupad åtgärdsutredning. erna för de olika na kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet enligt TEEB (http://www.teebweb.org/). I deras studier anges värdet för ekosystemsfunktionerna i sjöar och vattendrag ligga på cirka 1 800 13 500 dollar per hektar och år. Översatt till åtgärdsområdet med en sammanlagd vattenförekomstyta på cirka 26 950 hektar varav 590 hektar utgörs av vattendrag och ett antaget värde på 10 000 kr per hektar och år, blir ekosystemvärdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet minst 270 miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i åtgärdsområdet hänvisas till VISS, www.viss.lansstyrelsen.se (Vojmån och Vapstälven).
Bild 1: Kartan visar Vojmån och Vapstälvens markanvändning samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.
Övergödning och syrefattiga förhållanden Inom åtgärdsområdet finns i dagsläget två sjöar, Bäskjön SE718156-156107 och Bredselet SE719597-154574, där övergödning bedöms vara ett problem. Bedömningen baseras dock endast på vattenkemiska data och har inte verifierats med biologisk provtagning. Alla föreslagna är därför att betrakta som preliminära och behöver föregås av en åtgärdsutredning. Åtgärdsförslag Tabell 1: Sammanställning av påverkan och föreslagna s effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* Total kostnad (kr eller kr/år) Övrig information 2. Diffus påverkan 2. Diffus påverkan 2. Diffus påverkan Anpassade skyddszoner på åkermark Våtmark - fosfordamm Åtgärdande av enskilda avlopp till normal skyddsnivå 2 st 0,3 kg P/år 2 3000 kr/år 1 hektar 10 st Skattning 68 kg P/år 1 850000 kr/år *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. 1 Båda sjöarna Gäller Bäsksjön (2016-2021) Gäller Bäsksjön. Antalet avlopp är schablonsatt. Genomförda och planerade Tabell 2: Genomförda och planerade i åtgärdsområdet. Övergripande Miljöersättning extensiv vallodling Detaljerad Vallodling i slättlandskapet Åtgärdens storlek kr/år År Övrig information 295 ha 91450 2010-2014 Genomförd Försurning En sjö inom åtgärdsområdet, Dahlstedttjärnen SE722941-149360, bedöms vara försurad på grund av surt nedfall. Bedömningen bygger dock på enstaka mätvärden och bör därför verifieras innan konkreta för att höja ph föreslås. Miljögifter i yt- och grundvatten Det finns inga idag kända problem med miljögifter, förutom med kvicksilver, i yt- eller grundvatten i åtgärdsområdet. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver, det vill säga den högsta tillåtna halten kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i praktiskt taget alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är långvarigt internationella luftnedfall. Trots Sveriges
insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Kvicksilvret har lagrats in i omgivande mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas. Genomförda och planerade Tabell 3: Genomförda och planerade i åtgärdsområdet. Övergripande Miljöersättning ekologisk odling Markundersökning f.d. bensinstation (SPIMFAB), Kittelfjäll Markundersökning f.d. bensinstation (SPIMFAB), Dikanäs Detaljerad Odling utan bekämpningsmedel Efterbehandling av miljögifter Efterbehandling av miljögifter Åtgärdens storlek (kr eller kr/år) År Övrig information 9 ha 2010-2014 Genomförd 1 st 85 000 2002-2012 Genomförd 1 st 85 000 2002-2012 Genomförd Förändrade habitat genom fysiska förändringar Inom åtgärdsområdet finns problem med förändrade habitat genom fysiska förändringar i 64 vattenförekomster. Cirka 21,9 hektar ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas i 15 vattenförekomster, flottledsrensning behöver genomföras på en sammanlagd yta av 36 hektar i 35 vattenförekomster. Tio stycken barriärer behöver åtgärdas i nio vattenförekomster. En vägtrumma behöver bytas i en vattenförekomst. Åtgärdsförslag Tabell 4: Sammanställning av påverkan och föreslagna s effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenföreko mster* Total kostnad (kr eller kr/år) Övrig information 4.2 Flöde och morfologi verksam damm, vattenkraft 1 st. 4.5.4 Flöde och morfologi reglering för kraftproduktion 3 st. 4.8 Flöde och morfologi Tröskeldammar, grunddammar. 7 st. 5.0 Fysiska förändringar av sjöar och Ekologiskt funktionella kantzoner 23,1 ha 1 044 729 kr totalt Berör 5 sjöar och 8 vattendrag
vattendrag 5.1.1 Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag Rensning av vattendrag för flottning 7.1 Andra morfologiska förändringar - barriärer 7.1.1 Andra morfologiska förändringar - vägtrummor Flottledsåterställning Byte av vägtrumma 35,0 ha 10 st. 1 st. 12 246 423 kr totalt 39 st. 2 st. *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. Berör 11 vattendrag 6 st. icke kraftverksrelaterade och 4 kraftverksrelaterade dammar åtgärdas Otillräckligt dricksvattenskydd Åtta vattenförekomster med nuvarande eller möjlig framtida dricksvattenuttag saknar tillräckligt dricksvattenskydd. Fem grundvattentäkter i Vilhelmina kommun saknar vattenskyddsområde idag. För tre grundvattentäkter i Vilhelmina kommun bör dricksvattenskyddet uppdateras så att skyddet motsvarar kraven enligt miljöbalken. I Vilhelmina kommun har ett nytt vattenskyddsområde inrättats år 2004. för na beräknas uppgå till sammanlagt 2,1 miljoner kronor. Beskrivna behov av omfattar endast de kommunal allmänna vattentäkterna. Kunskap om de större enskilda vattentäkterna är bristfällig och dessa har därför exkluderats. Det kan vara så att övriga vattentäkter också har ett stort åtgärdsbehov. Sammanställning av de enligt Åtgärdsprogram 2015-2021 som behövs i Vojmåns åtgärdsområde I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets (här kallade direkta eller indirekta ) och de konkreta som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i åtgärdsområdet. Tabell 5 visar vilka direkta som behöver vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta na som har föreslagits ovan genomförs. Med direkta menar vi sådana som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättrings. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta som finns med i tabellen.
I tabell 6 redovisas sedan direkta som nationella myndigheter behöver vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta i åtgärdsområdet. Det kan här röra sig om nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå. I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer åtgärdsområdessammanställningen att uppdateras med ny information om åtgärdsbehov och förslag på konkreta. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka som behöver vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna na. Åtgärdsprogram 2015-2021 Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta men som inte i sig leder till att konkreta genomförs. Sådana kallar vi indirekta. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt åtgärd. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att åtgärdsområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna. Tabell 5: Direkta på regional och lokal nivå Direkta på lokal och regional nivå Ansvarig Exempel på konkreta Kopplade indirekta Övergödning Kommunerna, åtgärd 2a Tillsyn Kommunerna, åtgärd 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, åtgärd 5a Rådgivning Miljögifter Skogsstyrelsen, åtgärd 8 Vägledning Fysisk påverkan Länsstyrelserna, åtgärd 1b och 3 Prövning och tillsyn Skogsstyrelsen, åtgärd 1a Tillsyn Berörd länsstyrelse Skogsstyrelsen Berörd länsstyrelse Skogsstyrelsen Minskade kväve- och fosforutsläpp från jordbruk och hästhållning Åtgärda enskilda avlopp Åtgärder för minskade växtnärings-förluster (te.x., skyddszoner, våtmarker, dammar samt ytterligare med syfte att minska kväveoch fosfortillförseln) Minskat läckage av kvicksilver vid skogsbruk Åtgärda, miljöanpassade flöden, återställa flottningsleder Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig
Skogsstyrelsen, åtgärd 4 Utbildning och rådgivning Kommunerna, åtgärd 9 Egna Trafikverket, åtgärd 1 Egna Dricksvattenskydd Kommunerna, åtgärd 6a, 6b och 6c Inrätta vattenskyddsområde, uppdatera föreskrifter, tillsyn Länsstyrelserna, åtgärd 12a och 12c Tillsyn Skogsstyrelsen Trafikverket Berörd länsstyrelse miljöhänsyn i skogsbruket Byte av vägtrummor och andra för att motverka vid vägpassager Vattenskyddsområden Vattenskyddsområden Tabell 6: Direkta på nationell nivå Direkta på nationell Ansvarig nivå Övergödning Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 1a Utveckla styrmedel Havs- och vattenmyndigheten Exempel på konkreta Minskade kväve- och fosforutsläpp från enskilda avlopp Kopplade indirekta Jordbruksverket, åtgärd 3 Utveckla styrmedel Jordbruksverket skyddszoner, obrukade kantzoner, våtmarker, dammar och ytterligare med syfte att minska kväve- och fosfortillförseln