KULTURPOLITISK STRATEGI FÖR LUNDS KOMMUN

KULTURPOLITISK STRATEGI FÖR LUNDS KOMMUN Handlingsplan 2010-2013 Beslutad i kommunstyrelsen 2010-02-03

2 Bakgrund I februari 2008 antog kommunfullmäktige en kulturpolitisk strategi för Lunds kommun. Samtidigt fick kulturoch fritidsnämnden i uppdrag att samordna och driva arbetet med att ta fram en handlingsplan med konkreta insatser utifrån strategin. Arbetet med att ta fram handlingsplanen har bedrivits i en projektorganisation. Kultur- och fritidsnämnden har utsett en politisk styrgrupp och beslutat om direktiv för arbetet. Till sin hjälp har styrgruppen haft en beredningsgrupp med tjänstemän från kultur- och fritidsförvaltningen. Det praktiska arbetet har letts av en projektledare och bedrivits i tio arbetsgrupper bestående huvudsakligen av kommunala tjänstemän från olika förvaltningar. Till dessa grupper har sedan knutits referenspersoner från kulturlivet för rådgivning och förankring. Den 19 maj 2009 beslutade kultur- och fritidsnämnden att ett förslag till handlingsplan gick ut på remiss till berörda nämnder och intressenter. Efter remisstidens slut har förslaget till handlingsplan arbetats om utifrån inkomna yttranden. Särskild vikt har också lagts vid att ta tillvara på idéerna från kulturhuvudstadskandidaturen.

Den kulturpolitiska strategin är ett sätt att bedriva en långsiktigt hållbar utveckling av Lunds kulturliv. Strategin utgår ifrån fyra strategiska områden som utgör visionen för den kulturpolitiska strategin. I Lund skall det vara möjligt att utveckla sina talanger att leva på sitt skapande att attraheras av kultur att uppleva varandras kulturarv Till varje strategiskt område hör ett antal insatsområden. Dessa insatsområden är olika vägar att förverkliga visionen. Och det är alltså utifrån dessa insatsområden, 22 stycken till antalet, som de insatser, de konkreta åtgärder, som finns i handlingsplanen har tagits fram. I handlingsplanen beskrivs insatserna, samt anges tidsplan, ansvar och finansiering för insatserna. Dessutom medföljer en plan för uppföljning och utvärdering. Insatserna grupperas under fem rubriker: a) övergripande insatser b) plattformsbyggande insatser 3 c) exempelinsatser d) kulturfestivalerna e) kulturhuvudstadsprojekt Handlingsplanen skall träda i kraft 2010 och löper fram till och med 2013. Planen är kommunövergripande och involverar samtliga förvaltningar i kommunen, i samverkan med Lunds Universitet, Region Skåne och ett stort antal kulturaktörer i Lund.

Inledning Lund växer så det knakar. 2015 beräknas Lunds befolkning ha ökat med 10 000 invånare. Med denna handlingsplan för åren 2010-2013 vill vi bygga ut den kulturella infrastrukturen för en långsiktigt hållbar utveckling av kulturlivet i Lund som kan svara mot denna tillväxt. De tre första insatserna i handlingsplanen går under rubriken övergripande insatser, och man skulle kunna säga att de utgör de tre ben som de övriga insatserna bärs upp av. För om vi skall kunna möta det ökade behovet av kulturarrangemang i Lund, så tror vi att det krävs utvidgade kulturstödsformer (1). Och för att vi skall kunna erbjuda dessa kulturarrangemang moderna och flexibla lokaler och arenor att äga rum i, tror vi att det krävs ett utvecklat arrangemangsstöd (3). Och för att publiken skall kunna hitta till arrangemangen, tror vi att det krävs en ny organisation för kulturkommunikation (2). Vilande på dessa tre ben vill vi sedan bygga fyra plattformar för den kulturpolitiska utvecklingen i Lund. Det handlar om att bygga en plattform för innovation inom kulturområdet, som vi har valt att kalla Lunds innovationscentrum för kultur (4). Innovationscentrat består av tre verksamhetsområden: en inkubator för kulturföretag och kulturprojekt, ett internationellt program för gästande konstnärer och producenter, och en plattform för att utveckla och utbyta kunskap om den kulturella sektorn och dess metoder. Vi vill också bygga en plattform för barn- och ungdomskultur (5) som består av ett antal insatser för att utveckla arbetet med kultur för, med och av barn och unga. Grundbulten för denna plattform är arbetet med kultur i skolan och därför vill vi börja med att ta fram en lundamodell för arbete med kultur i skolan (a). Men redan nu vill vi öka kontaktytorna mellan skolorna och kulturlivet genom certifiering av kulturombud i Lunds för- och grundskolor (b), och genom att starta fördjupade författarprojekt för gymnasiet (i). Dessutom vill vi införa en särskild transportresurs för förskolor och skolor i de yttre kommundelarna (e) för att unga i hela kommunen bättre skall kunna ta del av kulturutbudet. Vi vill också förstärka arbetet med kulturen på fritiden genom att införa kulturombud inom Fritid Lund (c) och låta unga kulturspanare (d) spana efter trender och den nyskapande kulturen. Dessutom vill vi skapa fler möjligheter till eget skapande på sommaren genom att starta ett kulturkollo (g). Vi vill gärna se att Lund blir ledande när det gäller att kunna förmedla den senaste

forskningen inom barn- och ungdomskulturområdet, och därför vill vi genomföra en internationell barnkulturkonferens (f) vartannat år. Och slutligen vill vi ytterligare utveckla vårt mångfaldsarbete och erbjuda möjligheter till kultur för alla med och utan funktionsnedsättningar (h) genom att dels utveckla Kulturtårtans arbete med inkluderande kulturaktiviteter, och dels anordna en kulturfestival för barn och ungdomar med funktionshinder. Att skapa en plattform för rörlig bild (6) är ett sätt för Lunds kommun att förstärka sin position och profil inom det regionala kluster för film och annan rörlig bild som håller på att utvecklas, genom att samtidigt stärka och komplettera den regionala helheten. Att göra Lund till inspelningsplats Lund (a) kan förhoppningsvis locka fler film- och TV-produktioner att spelas in i Lundamiljöer. Lund Film Academy (b) är en unik regional mötesplats för filmforskning och filmbransch. Genom en utveckling av Kino som kulturell mötesplats (c) kan förhoppningsvis nya publikgrupper lockas till biografen, samtidigt som vi tror att genom visning av rörlig bild via bredband (d) kan man skapa nya spridningsmöjligheter för film och kulturevenemang. Den fjärde och sista plattformen som vi vill bygga är ett nytt sätt att upptäcka Lund och skapa det sociala rummet (7), genom att låta olika platser i Lund berätta sin egen historia. 5 De insatser som beskrivs under rubriken exempelinsatser är små insatser men som vi tror kan ha nog så stor effekt, inte minst genom att bilda exempel för framtiden. Att skapa forum för möten mellan utövare och politiker/ tjänstemän (8) är ett sätt att öka möjligheten till dialog och deltagande. Genom en profilering av konstmusikscenen i Lund (9) och genom att skapa nya speltillfällen för oetablerade band (10) kan musiker i Lund hitta nya sätt att nå ut. Och genom att fånga stunden (11) och utveckla senior- och elevvandringar (12) kan man skapa samtal över generationsgränser om böcker, händelser och olika platser i Lund. Vi vill också fortsätta att stödja, utveckla och vara värd för de tre kulturfestivalerna LitteraLund (13), Lund International Choral Festival (14) och bibu.se (15). Och sist, men inte minst, vill vi ge Lundaborna och tillresta kulturupplevelser av allra yppersta klass genom att ge stöd till genomförande av projektidéer från kulturhuvudstadsarbetet (16) som är väl värda att förverkligas, trots att vi inte blev kulturhuvudstad.

6 Rum för talangutveckling Individuell talangutveckling Synliggörande av utbud Ömsesidiga relationer Utveckling av klusterbildningar Arenor för professionell kultur Synliggörande av kulturarrangemang Kultur som turistattraktion Kultur i det offentliga rummet Kultur dygnet och året runt Kulturarv i samtidskulturen Kulturarv som upplevelsenäring Kulturarv, pedagogik och ny teknik Kulturutbyte över gränserna A Övergripande insatser Insats 1 Utvidgade kulturstödsformer Insatsen innebär att utreda nya utvidgade och elastiska former för kulturstöd. Utredningen ska särskilt beakta strategiska prioriteringar för stöd, behovet av en ökning av de ekonomiska ramarna för stödet, samt möjligheten till andra former för stöd än de rent ekonomiska, t ex lokaler, teknik, kompetens, rådgivning, informationsspridning. Som en del av arbetet med utvidgade kulturstödsformer kommer uppdragsöverenskommelser att upprättas med externa aktörer som uppbär större kulturstöd i form av verksamhetsbidrag och lokaler. Utredningen och upprättandet av uppdragsöverenskommelser genomförs 2010. De utvidgade kulturstödsformerna träder i kraft från och med 2011. Kultur- och fritidsförvaltningen (Kultur Lund) Utredningen görs under fyra månader till en kostnad av 200 tkr. en av utvidgade kulturstödsformer beräknas till 1 000 tkr/år i extra kulturstöd. Insats 2 Synliggörande av utbud Ömsesidiga relationer Synliggörande av kulturarrangemang Sektorsövergripande samverkan Kultur som turistattraktion Ny organisation för kulturkommunikation En ny organisation för information och kommunikation inrättas för att koordinera och samordna olika kommunikationsinsatser inom kulturområdet. Organisationen består av en kommunikatör samt ett kommunikationsnätverk med informatörer inom kommunen och representanter från olika aktörer inom kulturområdet i Lund. Kommunikationsnätverken kan dels bli fora för gemensamma fortbildningsinsatser, dels ha en samordnande och koordinerande roll, så att inte goda initiativ eller arrangemang riskerar att krocka med varandra. Den nya organisationen för kulturkommunikation föreslås kopplas till den nya organisationen för arrangemang (se insats 3e). Inom ramen för den nya organisationen för kulturkommunikation genomförs under 2010 en kanalkartlägg-

7 ning och målgruppsanalys. För att uppnå bästa möjliga effekt av kommunikationsinsatser kring evenemang, arrangemang och information/kommunikation på kulturområdet, behövs ett mer genomtänkt och strategiskt användande av kommunikationskanaler. För att kunna välja kanal eller kanaler behöver man också veta vem man vänder sig till. Insatsen kanalkartläggning med därtill hörande målgruppsanalys är inledningsvis ett tidsmässigt avgränsat arbete under ett par månaders tid. Därefter behöver båda områdena (kanal och målgrupp) löpande uppdateras och kompletteras. 2010-2013 Kultur- och fritidsförvaltningen Förslag på övriga kommunala aktörer Kommunkontoret, informatörer från övriga kommunala förvaltningar Representanter från fria aktörer inom kultursektorn i Lund, representanter från besöksnäringen 700 tkr/år, med start andra halvåret 2010. Insats 3 Arrangemangsstöd Insatsen arrangemangsstöd syftar till att skapa bättre förutsättningar för kulturutövare och arrangörer i Lund, att utveckla den viktiga kulturella infrastrukturen med arenor, information och möjligheter att få ökade externa resurser. På sikt finns möjligheter att knyta ihop denna del av den kulturpolitiska strategin med den planerade övergripande destinationsutvecklingen. a) Katalogisering av lokaler, scener och andra arrangemangsplatser En inventering görs av kommunala och icke-kommunala lokaler, scener, gaturum och parker. Teknisk information samt annan information som en arrangör/ kulturaktör kan behöva, samlas i en databas. En lämplighetsanalys genomförs av vilken typ av arrangemang lokalen/platsen är lämplig att användas till. Därefter genomförs en åtgärdsanalys som föreslår åtgärder som Rum för talangutveckling Kultur i vardagen Synliggörande av utbud Ömsesidiga relationer Utveckling av klusterbildningar Arenor för professionell kultur Synliggörande av kulturarrangemang Kulturens roll i stadsplaneringen Sektorsövergripande samverkan Kultur som turistattraktion Kultur i det offentliga rummet Kultur dygnet och året runt Kulturarv i samtidskulturen Kulturarv, pedagogik och ny teknik Kulturutbyte över gränserna

8 gör lokalen/platsen optimal för det syfte som lämplighetsanalysen angivit. b) Inventering av lokalbehov Det finns ett stort behov av moderna och flexibla arenor, scener och rum för kultur, såväl vad gäller repetition/produktion, arrangemang/evenemang och kulturadministration. En inventering görs av det lokalbehov som finns bland kulturaktörer för att sedan kunna göra prioriteringar bland behoven. Inventeringen utgör även ett underlag för ett eventuellt framtida kulturhus. Även underlag för en eventuell ny scen för experiment och spjutspets inom scenkonstområdet och ett eventuellt litteraturhus inkluderas i inventeringen. c) Iordningställande av arenor, permanenta och tillfälliga Under 2010 påbörjas planering för iordningställande av befintliga och nya platser och lokaler för optimalt resursutnyttjande vid arrangemang. Detta gäller såväl befintliga som nya lokaler och platser. Beroende på platsen kan det handla om allt från el, VA och logistik till källsortering och säkerhet. Iordningställandet utgår från katalogisering och inventering av lokalbehov, och med utgångspunkt i åtgärdsanalysen i katalogiseringen prioriteras de olika lokalerna/platserna och läggs in i en tidsplan. Därefter detaljprojekteras varje lokal/plats. Delar av arbetet kan genomföras tillsammans med MAH, SLU och LTH. Redan från början bör exempelinsatser i Stadsparken, centrala stadens gaturum, samt ett par lokaler/platser i andra delar av kommunen planeras/genomföras. d) IT-stöd för arrangemang och arrangörer För att optimera resursutnyttjandet kring arrangemang i Lund byggs en ny webbaserad e-tjänst upp, där varje arrangemang och lokal får en informationskärna som byggs på och kan nås av de olika intressenterna. Denna webbaserade databas kan nås av alla som har med arrangemang att göra och innehåller: alla lokaler, platser och scener med deras förutsättningar olika typer av manualer och checklistor blankettarkiv för ansökan om projektbidrag, tillstånd, redovisningar mm

kontaktlista till olika aktörer, allt från sophantering och alkoholtillstånd till säkerhetsbolag schemaläggningssystem för personal och volontärer e) Ny organisation för arrangemang Arbetet med arrangemang i kommunen utförs idag i slutna celler som är svåra att öppna på grund av ekonomiska låsningar och olika avdelningstillhörighet. Insatsen innebär att ta fram en ny organisation för den evenemangsburna delen av kultursfären där producenter, samordnare och teknik utgör en arrangemangsenhet. Utöver arrangemangssamordnare består basen i enheten av en kommunikatör (se insats 2) och en fundraiser. Fundraisern har i uppgift att skapa en större ekonomisk bas för utveckling av befintliga och nya arrangemang och events i Lund genom externa medel i form av fondoch stiftelsemedel samt sponsring. Befintliga tjänster för kulturfestivalerna (se insats 13-15) och andra återkommande arrangemang, samt befintlig scen- och teknikorganisation kan även ingå i basorganisationen. Organisationen blir förmodligen tidvis ganska stor. Den är i sin minsta form ca 10-15 tjänster, som till ca 75 % utgörs av tjänster som idag är placerade i olika verksamheter. Under stora festivaler kan den öka upp till ca 70-100 personer. Det är viktigt att bygga in flexibiliteten i organisationen från början. En stor fördel med en ny organisation är att alla avtal om tjänster, hyror, etc. kan förhandlas för alla festivaler/arrangemang gemensamt så att man kan hålla nere priser och administration. Olika typer av arrangemang/events av tillfällig art kan även ingå i arrangemangsenhetens uppdrag. Även externa aktörer kan i mån av plats hyra in sig i lokalerna. Arrangemangsenheten kan knytas samman med en ny organisation för destinationsutveckling av Lund där den kopplas naturligt till event- och konferensdelen. Under våren 2010 utreds hur en arrangemangsenhet skall kunna formas samt hur den kan kopplas med en framtida organisation för destinationsutveckling i Lund. 9 f) Arrangemangspolicy För att kommunicera internt och externt att Lunds kommun är en seriös aktör när det gäller events och arrangemang kommer en arrangemangspolicy tas fram. Policyn utgår bland annat från BS8910. Standarden innefattar bland annat miljö- och klimatarbete, samt sociala faktorer som jämlikhet, mångfald och etik. Säkerhet, kommu-

10 nikation, tillståndsfrågor samt projekt- och processmodeller är också viktiga delar i standarden. Totalt ingår i dagsläget 17 olika standard. Utvecklingsarbetet genomförs med en så kallad Open Source-modell för kunskaper som genereras, vilket innebär att den kunskap som produceras kommer alla till del under hela utvecklingstiden. Detta innebär att det inte bara handlar om att sätta en standard med rekommendationer för hållbara arrangemang utan även att kontinuerligt utveckla hållbarhetsperspektivet. Arrangemangspolicyn bör utvecklas parallellt med arbetet men inte förrän en ny organisation för arrangemang etablerats. Detta för att det är samma personer som skall arbeta med arrangemang som utvecklar policyn. g) Kompetensutveckling Varje verksamhet har en skyldighet att tillse så att verksamheten följer lagar och regler. Inom arrangemangsområdet finns det en uppsjö av olika krav. Alla som jobbar med arrangemang bör ha minst baskunskaper om vad som gäller. De personer som faktiskt utför själva jobbet (riggning, ljus, ljud etc.) måste utbildas så att de har nödvändig kännedom om yrkesområdet, även de personer som anställs tillfälligt. Uppskattningsvis finns det ca 20 personer som borde ha ett allmängiltigt riggningscertifikat utspritt på de olika lokalerna i kommunen. Utöver detta finns det ca 5 personer som borde ha påbyggnad på den utbildningen för att kunna planera och arbetsleda. All administrativ personal bör få en endags översiktlig utbildning så att de har en grundläggande förståelse för de lagar och regler som gäller. Förutom den direkta certifieringsutbildningen kan man i samband med utvecklingen av gamla och nya lokaler skapa certfikatutbildningar på kommunens egna evenemangslokaler så att man har möjlighet att jämna ut toppbelastningar och resursoptimera. Dessutom bör man ha en löpande vidareutbildning för kommunens medarbetare i deras respektive yrke, samt i t ex projektarbete. Under den inledande fasen med kartläggning av lokaler och inventering av behov kommer även ett omfattande nätverk att naturligt byggas upp bland olika arrangörer. Erfarenhetsutbyten och kompetensutvecklingsinsatser kommer successivt att utvecklas för nätverket. 2010: Parallellt påbörjas två av delprojekten, a) Katalogisering av lokaler, scener och andra arrangemangsplatser, samt b) Inventering av lokalbehov. Planering för c) Iordningställande av arenor, permanenta och tillfälliga bör också redan

från början påbörjas för Stadsparken, centrala stadens gaturum och ett par lokaler i kommunen. Den webbaserade databasen (d) grundutvecklas under året. Från och med 2011 bildas e) Ny organisation för arrangemang och inom ramarna för denna tas f) Arrangemangspolicy fram och g) Kompetensutveckling genomförs. Kultur- och fritidsförvaltningen Förslag på övriga kommunala aktörer Samtliga kommunens förvaltningar Arrangörer och innehavare av scener och lokaler i Lund, Lunds universitet, Malmö Högskola 2 400 tkr/år. För 2010 består kostnaden av 2 tjänster under 6 månader (600 tkr), utveckling av IT-stöd för arrangemang och arrangörer (100 tkr), exempelinsatser (500 tkr), verksamhetskostnader (150 tkr), fundraiser (350 tkr), samt lokaler, administration och verksamhetsmedel (700 tkr). 2011-2013 består kostnaden av tjänster (1 300 tkr), lokal och administration (800 tkr), samt verksamhet (300 tkr). 11

12 Kultur i vardagen Estetiska lärprocesser Ömsesidiga relationer Utveckling av klusterbildningar Innovationssystem för kultur Arenor för professionell kultur Kulturutbildningar Kulturens roll i stadsplaneringen Sektorsövergripande samverkan Kultur som turistattraktion Kulturarv i samtidskulturen Kulturutbyte över gränserna Plattformsbyggande insatser Insats 4 Lunds innovationscentrum för kultur Varför behövs Lunds innovationscentrum för kultur? Man kan säga att kulturen i Sverige håller på att förändras. Den gängse modellen som består av statligt finansierad kultur börjar långsamt närma sig sitt slut under tyngden av minskade anslag, i ständig konkurrens om andra prioriteringar. Det är inte troligt att den nuvarande situationen kommer att bestå, och det är fullt möjligt att förändringsprocessen kommer att påskyndas genom det nuvarande ekonomiska klimatet. Därför behövs ett aktivt arbete för att skapa en infrastruktur som kan understödja den kreativa sektorn framöver, så att svenskt kulturliv har de bästa förutsättningarna att vara nyskapande, levande och konkurrenskraftigt på europeisk och internationell nivå under den här övergångsperioden, och därefter. Att samla den kulturella sektorn, näringslivet och den akademiska världen under samma tak, för att diskutera och hantera dessa frågor är ett sätt att genomföra detta. Lunds innovationscentrum för kultur kommer att ge förutsättningar för de kreativa näringarna i Lund och regionen att utvecklas, vilket leder till en större ekonomisk tillväxt inom området och även att större externa finansieringar kommer att lokaliseras till Lund. Tillsammans med detta finns det en stark uppfattning att Lund saknar en mötesplats, en arena där likasinnade som arbetar inom kultur och kreativitet kan utbyta idéer och arbeta tillsammans. Det är nödvändigt med en plats där människor blir utmanade och inspirerade och där de kommer i kontakt med vad som är på gång, just nu, på internationell nivå. I första hand ses observatoriet i Stadsparken som tänkbar placering. Lunds innovationscentrum för kultur består av tre huvuddelar: 1. Incubation Space Skydda, Vårda och Växa Inkubatorn kommer att tillhandahålla en fredad miljö där kulturella projekt och företag kan växa. Inkubatorn kommer att vara löst baserad på den befintliga modellen för affärsinkubatorer, men anpassas till de särskilda

behoven inom den kreativa sektorn. I inledningsskedet kommer kulturella företag och projekt att bjudas in för att delta i inkubatorn. De kommer att få en fysisk plats och de verktyg som behövs för att utveckla och förverkliga sina idéer. Med verktyg menas specialiserad rådgivning, coachning, utbildning, mentorskap och andra former av stöd som projekten kan behöva som led i dess utveckling. Precis som i en traditionell företagsinkubator kommer det att finnas en tydlig ambition med förväntningar om att projekten kommer att examineras från inkubatorn i slutet av det överenskomna programmet. För att examineras måste projekten visa att affärsidén håller och att de kan stå på egna ben. 2. Production Space Ge, Skapa och Förnya Production Space kommer att uppmuntra och stimulera kreativitet och innovation genom att ha regionala och internationella konstnärer, producenter och kuratorer knutna till och periodvis boende vid Lunds innovationscentrum. Arbetet kommer att bedrivas internationellt, men samtidigt i partnerskap med lokala och regionala aktörer för att säkerställa att gästerna in residence kommer att tillföra något till dessa. 3. Knowledge Space Möjliggöra, Utmana och Debattera 13 Knowledge Space syftar till att möjliggöra och underlätta för eftertanke, debatt och utvecklande av kunskap om den kulturella sektorn och dess metoder. De viktigaste samarbetsparterna för detta kommer att bli de regionala akademiska institutionerna men det finns också en strävan att involvera näringslivet. Inom Knowledge Space bedrivs forskning och utförs konsultuppdrag som kan ge feedback och förbättra arbetet inom och skapa förståelse för verksamheten i den kreativa sektorn, hur den bidrar till samhället och dess ekonomiska utveckling. Det genomförs också kontinuerlig utvärdering av arbetet och vad som levereras för att säkerställa måluppfyllelse. Lunds innovationscentrum för kultur kommer att drivas som en fristående organisation i partnerskap och/eller i samverkan med Lunds kommun. Organisationen kommer att vara slimmad och flexibel för att kunna svara upp mot och anpassa sig till förändringar i omgivningen och externa möjligheter. Därför kommer innovationscentret att drivas av ett litet team med olika experter/sakkunniga knutna till verksamheten på projektbasis när de behövs. Innovationscentret kommer att vara långsiktigt hållbart och kommer därför att delvis bli självförsörjande. Några av de intäktskällor som kommer att utredas

14 vidare är: café/restaurang, kontorsytor för kreativa företag, konsulter, försäljning, konferenslokaler etc. För att stärka den kulturella utvecklingen inom hela stadsparksområdet inkluderar även insatsen under 2010 Mejeriets Förstudie 2010 Öppna upp Bjud in Koppla samman, samt verksamhetsbidrag för Trans Europe Halles (TEH). I Mejeriets förstudie inkluderas stora delar av det programförslag som den oberoende ungdomsgruppen StyrUpp tog fram till kulturhuvudstadsansökan. Både Mejeriet och TEH är involverade i processen kring Lunds innovationscentrum för kultur. Under 2010 genomförs förprojektering och diverse förberedande aktiviteter för att från och med 2011 starta verksamheten. Kultur- och fritidsförvaltningen Förslag på övriga kommunala aktörer Barn- och skolförvaltning Lunds stad, Barn- och skolförvaltning Lund Öster, Utbildningsförvaltningen, Serviceförvaltningen, Tekniska förvaltningen, Kommunkontoret Lunds universitet, Region Skåne, Ideon, Trans Europe Halles, Mejeriet, fria kulturaktörer, regionala, nationella och internationella organisationer Förprojektering och förberedande aktiviteter under 2010: 1 500 tkr. Från 2011 och framåt beräknas finansieringen av insatsen till 3 000 tkr/år. Insats 5 Plattform för barn- och ungdomskultur Handlingsplanens plattform för barn- och ungdomskultur utgår ifrån fyra huvudinriktningar för arbetet med barn- och ungdomskultur i Lunds kommun: 1) att alla barn och unga får ta del av kultur i skolan genom eget skapande, pedagogik och upplevelser, 2) att kompetensen för pedagoger, professionella och andra inom området höjs, 3) att möjligheterna för barn och ungas eget skapande ökar, samt 4) att samordning och information inom området stärks.

a) Att ta fram en lundamodell för arbete med kultur i skolan Utredning, kartläggning och analys av behoven för att ta fram en speciell lundamodell för hur man kan arbeta med kultur i Lunds för- och grundskolor. Tanken med modellen är att garantera att alla barn, när de går ut grundskolan i Lund, har fått möta kultur i olika former på det sätt som FN:s barnkonvention, svenska läroplanen och de kulturpolitiska målen slår fast att alla barn har rätt att göra. Utredningen bör särskilt fokusera på: Innehåll i form av upplevelser, kulturpedagogisk verksamhet och eget utövande och skapande. Organisation; formen för hur skolans pedagoger ska samverka med olika kulturaktörer. Kommunfullmäktige beslutade 2009-11-25 att ge kultur- och fritidsnämnden och barn- och skolnämnderna i uppdrag att utreda hur en kulturgaranti för Lunds skolor ska utformas och anpassas efter Lunds behov. Detta överensstämmer väl med handlingsplanens förslag. Utredningen genomförs under läsåret 2010/2011. Lundamodellen kan genomföras från och med läsåret 2011/2012. Barn- och skolförvaltning Lunds stad, Barn- och skolförvaltning Lund Öster och Kultur- och fritidsförvaltningen Utredningen genomförs till en kostnad av 200 tkr. en av införandet av lundamodellen beräknas till 500 tkr/år. Rum för talangutveckling Individuell talangutveckling Kultur i vardagen Estetiska lärprocesser Synliggörande av utbud Ömsesidiga relationer Kulturarv, pedagogik och ny teknik 15 b) Certifiering av kulturombud i Lunds för- och grundskolor På varje för- och grundskola i Lunds kommun utser rektor minst ett kulturombud. Ombudet certifieras efter genomgången grundutbildning för kulturombud. Utbildningen innefattar en kortare introduktionskurs. I och med certifieringen ges kulturombudet mandat att, under betald arbetstid, delta i: de fyra kulturombudsträffar kultur- och fritidsförvaltningen anordnar varje år minst två utbudsdagar per år Rum för talangutveckling Individuell talangutveckling Kultur i vardagen Estetiska lärprocesser Synliggörande av utbud Synliggörande av kulturarrangemang

16 Rum för talangutveckling Individuell talangutveckling Synliggörande av utbud Synliggörande av kulturarrangemang aktuell kompetensutveckling inom området Som kulturombud är man sin förskolas/skolas representant inom kulturområdet och en viktig länk mellan förskola/skola och kultur- och fritidsförvaltningen/det fria kulturlivet i Lund. Kulturombuden fungerar som samordnare av kultur på förskolan/skolan, spridare av aktuell information inom området samt, inte minst, inspiratörer gentemot kollegor och elever. Insatsen påbörjas höstterminen 2010 och varar hela planperioden. Kultur- och fritidsförvaltningen (Kultur Lund). Förslag på övriga kommunala aktörer Barn- och skolförvaltning Lunds stad, Barn- och skolförvaltning Lund Öster. 40 tkr/år c) Kulturombud inom Fritid Lund Fritid Lund utser en samordnare och ett kulturombud på respektive fritidsområde På alla fritidsområden i Lunds kommun utses ett kulturombud med uppdrag att tillsammans med ungdomarna utveckla, planera och genomföra kulturverksamheten inom fritidsområdena. Kulturombuden ska ha möjlighet att delta i samordningsträffar och aktuell kompetensutveckling inom området under sin arbetstid. En del av kulturombudens arbetsuppgifter blir även att slussa vidare ungdomar från respektive område till Ungdomstingets kulturutskott där unga har reellt inflytande på hela kommunens kulturutbud. 2010-2013 Kultur- och fritidsförvaltningen (Fritid Lund) Inom befintliga ekonomiska ramar.

d) Unga kulturspanare Ungdomstingets Kulturutskott blir Unga kulturspanare som gör omvärldsanalyser, trendspaningar, kopplar ihop det nyskapande med den traditionella kulturen, vidgar dynamiken och gör utbudet mer tillgängligt! Att ge Ungdomstingets Kulturutskott möjlighet att bli en del av planering och genomförande av kulturarrangemang ger unga i Lund verklig tillgång till inflytande och ökar ungas kreativitet och växtkraft! 2010-2013 Kultur- och fritidsförvaltningen (Fritid Lund) 25 tkr/år e) Transportresurs för förskolor och skolor i de yttre kommundelarna Transportresursen fungerar som en transportpott för förskolor och skolor i Lunds yttre kommundelar, dvs de områden som idag inte trafikeras av stadsbussarna, t.ex. Genarp, Veberöd, Dalby, Södra Sandby, Håstad, Odarslöv, Stångby och Vallkärra. Förskolor och skolor i dessa kommundelar kan söka medel ur transportpotten för transporter till och från kulturinstitutioner och kulturarrangemang inom kommunen. Potten administreras av Kultur- och fritidsförvaltningen. Insatsen kan också utvecklas att innefatta andra arrangemang än kulturella. Förutsättningarna att inrätta en särskild kultur- och naturbuss ska också särskilt beaktas. 2010-2013 Kultur- och fritidsförvaltningen (Kultur Lund) Förslag på övriga kommunala aktörer Barn- och skolförvaltning Lunds stad, Barn- och skolförvaltning Lund Öster, Tekniska förvaltningen 100 tkr/år f) Internationell barnkulturkonferens En högkvalitativ internationell barnkulturkonferens genomförs vartannat år som profilerar Lund som en na- Rum för talangutveckling Individuell talangutveckling Kultur i vardagen Synliggörande av utbud Synliggörande av kulturarrangemang Kultur i vardagen Estetiska lärprocesser Synliggörande av utbud Kultur i vardagen Estetiska lärprocesser Synliggörande av utbud Utveckling av klusterbildningar Kulturutbildningar Sektorsövergripande samverkan Kulturutbyte över gränserna 17

18 insatser insatser a) Övergripande a) Övergripande insatser insatser 1 Utvidgade 1 Utvidgade kulturstödsformer s.6 s.6 2 Ny organisation 2 Ny organisation för kulturkommunikation för s.6 s.6 3 Arrangemangsstöd 3 s.7 s.7 Synliggörande av utbud Estetiska lärprocesser Kultur i vardagen Individuell talangutveckling Rum för talangutveckling insatsområden insatsområden Rum för talangutveckling Individuell talangutvecklin Kultur i vardagen b) Plattformsbyggande b) insatser insatser 4 Lunds 4 innovationscentrum Lunds för kultur för s.12 kultur s.12 5 Plattform 5 Plattform för barn- för och barn- ungdomskultur och ungdomskultur s.14 s.14 a Att ta a fram Att ta en fram Lundamodell en Lundamodell för arbete för arbete med kultur med i kultur skolan i skolan s.15 s.15 b Certifiering b Certifiering av kulturombud av kulturombud i Lunds i för- Lunds och för- grundskolor och grundskolor s.15 s.15 c Kulturombud c Kulturombud inom Fritid inom Lund Fritid s.16 Lund s.16 d Unga d kulturspanare Unga kulturspanare s.17 s.17 e Transportresurs e Transportresurs för förskolor förskolor och skolor och i skolor de yttre i de kommundelarna yttre kommundelarna s.17 s.17 f Internationell f Internationell barnkulturkonferens s.17 s.17 g Kulturkollo g Kulturkollo s.20 s.20 h Kultur h för Kultur alla för med alla och med utan och funktionsnedsättningar utan s.21 s.21 i Fördjupade i Fördjupade författarprojekt författarprojekt gymnasiet för gymnasiet s.21 s.21 6 Plattform 6 Plattform för rörlig för bild rörlig s.22 bild s.22 a Inspelningsplats a Inspelningsplats Lund s.22 Lund s.22 b Lund b Film Lund Academy Film Academy s.23 s.23 c Utveckling c Utveckling av Kino av som Kino kulturell som kulturell mötesplats mötesplats s.24 s.24 d Visning d Visning av rörlig av bild rörlig via bild bredband via bredband s.24 s.24 7 Att upptäcka 7 Att upptäcka Lund och Lund skapa och det skapa sociala det sociala rummet rummet s.25 s.25 c) Exempelinsatser c) 8 Forum 8 Forum för möten för möten mellan mellan utövare utövare och politiker/tjänstemän och s.27 s.27 9 Profilering 9 Profilering av konstmusikscenen av i Lund s.27 i Lund s.27 10 Nya 10 speltillfällen Nya speltillfällen för oetablerade för oetablerade band s.28 band s.28 11 Fånga 11 Fånga stunden stunden cirkelledarutbildning s.28 s.28 12 Senior- 12 Senior- och elevvandringar och elevvandringar s.29 s.29 d) Kulturfestivalerna d) 13 LitteraLund 13 LitteraLund s.30 s.30 14 Lund 14 International Lund International Choral Choral Festival Festival s.31 s.31 15 bibu.se 15 bibu.se s.32 s.32 Samlad Samlad utvärdering utvärdering av festivalerna av festivalerna s.32 s.32 e) Kulturhuvudstadsprojekt e) 16 Genomförande 16 Genomförande av projektidéer av projektidéer från kulturhuvudstadsarbetet från s.33 s.33 Summa Summa (a-e) (a-e)

g 2011 (tkr) Ömsesidiga relationer Utveckling av klusterbildningar Innovationssystem för kultur Arenor för professionell kultur Kulturutbildningar Synliggörande av kulturarrangemang Kulturens roll i stadsplaneringen Sektorsövergripande samverkan Kultur som turistattraktion Kultur i det offentliga rummet Kultur dygnet och året runt Kulturarv i samtidskulturen Kulturarv som upplevelsenäring Kulturarv, pedagogik och ny teknik Kulturutbyte över gränserna 2010 (tkr) 2012 (tkr) 2950 4100 4100 4100 2013 (tkr) 200 1000 1000 1000 350 700 700 700 2400 2400 2400 2400 3190 4710 4685 4760 1500 3000 3000 3000 760 960 1035 1110 100 350 500 500 20 40 40 40 0 0 0 0 25 25 25 25 100 100 100 100 75 75 160 160 160 160 300 100 100 100 55 110 110 110 800 650 550 550 150 150 150 150 400 400 400 400 100 100 150 130 100 100 100 160 260 160 130 0 0 0 0 40 40 40 40 60 160 60 60 60 60 60 30 0 0 0 0 4700 2800 2800 2800 1300 1300 1300 1300 1700 850 850 850 1300 650 650 650 400 3000 3000 3000 3000 3000 3000 3000 3000 14000 14870 14745 14790

20 Rum för talangutveckling Individuell talangutveckling Estetiska lärprocesser Ömsesidiga relationer tionell utvecklingsmotor och mötesplats inom barn- och ungdomskulturområdet. Konferensens program baseras på aktuell forskning inom barn- och ungdomskulturområdet och arrangeras i nära samverkan med Region Skåne, Lunds universitet, Malmö högskola samt Centrum för Barnkulturforskning i Stockholm. Två konferenser planeras: en år 2011 och en år 2013. Kultur- och fritidsförvaltningen (Kultur Lund) Region Skåne, Lunds universitet, Malmö högskola, Centrum för Barnkulturforskning i Stockholm, samt eventuellt andra kommuner i Öresundsregionen Total finansiering av insatsen beräknas till 150 tkr/konferens, varav Lunds kommun står för 75 tkr och resterande 75 tkr finansieras av externa aktörer och medel. g) Kulturkollo Kulturkollo arrangeras i två upplagor, en som vänder sig till åldersgruppen 9-12 år och en till 13-17 år. Kollot pågår under en vecka på dagtid på sommarlovet och innefattar konstformerna bildkonst, teater, film, skrivande, musik och dans. Deltagarna meddelar i samband med anmälan vilket konstområde de vill arbeta med. Tio deltagare inom varje konstområde, vilket blir ca 50 unga som deltar varje vecka. Varje grupp handleds av en professionell inom området. I arbetet är det processen och experimenterandet som är det viktiga och avsikten är inte att arbeta fram en utställning eller föreställning. 2 x 1 vecka per år. Vecka 26 och vecka 27, 2010. Kultur- och fritidsförvaltningen Kulturmejeriet, Kulturen i Lund, professionella utövare inom de olika konstarterna 160 tkr/år