Trygghetsbokslut
11 Innehållsförteckning Trygghetsbokslut 3 Vi och omvärlden 3 Indikatorer 4 Våra mål 7 Internt skydd 7 Olycka/brand 7 Krissituation 7 Vad gjordes? 8 Vårt insatsarbete 8 Vårt förebyggande arbete 10 4
Trygghetsbokslut Så lägger vi ytterligare ett år av samordnat trygghetsarbete bakom oss. Detta är det fjärde och sista trygghetsbokslutet inom Handlingsprogram för skydd och säkerhet 1.1:s programperiod. Under åren 2008 till har vi, Höglandets räddningstjänstförbund (HRF) samt och kommuner, strävat efter att uppnå de tolv mål som finns antagna i handlingsprogramet och redovisade på sidan 7 i denna broschyr. Handlingsprogrammet tar sin utgångspunkt i Lag om skydd mot olyckor och är något som varje kommun är skyldig att upprätta och arbeta efter. Varje organisation - räddningstjänstförbund, och kommuner - strävar mot målen genom att genomföra olika aktiviteter. Ansvaret för att samordna och leda detta arbete har och kommuner överlämnat till HRF. Våren utvärderades det arbete som genomförts inom ramen för handlingsprogram 1.1. Slutsatserna från utvärderingen, tillsammans med en risk- och sårbarhetsanalys, har utgjort grunden för den revidering av handlingsprogrammet som genomförts under senare delen av. Det nya handlingsprogrammet för skydd och säkerhet 1.2 antogs under första kvartalet 2012. Utvärdering och risk- och sårbarhetsanalys samt det nya handlingsprogrammet hittar du på: www.raddningstjansten.com. Vi och omvärlden Sedan 2008 presenterar Sveriges kommuner och landsting en jämförelse av ett antal indikatorer, Öppna jämförelser. Denna visar kommunernas säkerhetsarbete i jämförelse med varandra. I vårt trygghetsbokslut har vi lyft fram de indikatorer som är relevanta för vårt arbete. Grön färg betyder att värdet för indikatorn tillhör de 25 procent av kommunerna som har bäst värde, röd färg betyder att värdet tillhör den 25 procenten med sämst värde och gul färg anger att värdet finns bland de 50 procenten i mittfältet. Det är viktigt att understryka att betygen är relativa, vilket innebär att ett förbättrat värde kan ge ett försämrat betyg - om övriga kommuner förbättrat sina värden mer. De värden som presenteras i Öppna jämförelser gäller för verksamhetsåret. 3
Indikatorer Antal sjukhusvårdade till följd av oavsiktliga skador (olyckor) per 1 000 invånare. 2008 16,3 17,1 2009 17,0 16,4 14,8 14,6 13,4 12,6 Kommentar till års värden: Tre av de fem höglandskommunerna, Eksjö, och, har fler sjukhusvårdade per 1 000 invånare än vad modellberäkningen anger. Av höglandskommunerna har, Eksjö och Aneby röda värden, medan Sävsjö och har gula värden. I Jönköpings län har endast Mullsjö grönt värde. Antalet sjukhusvårdade på grund av oavsiktlig skada per kommun i landet varierar från 7,5 till 20,9 per 1 000 invånare. Medianvärdet är 11,7. Antalet fullt utvecklade bränder i byggnader per 1000 invånare. 2008 0,60 0,89 2009 0,62 0,85 0,76 0,75 0,86 0,84 Kommentar till års värden: Höglandskommunerna (förutom Aneby som saknar uppgift) har alla gula värden. I Jönköpings län har Jönköping samt Habo kommuner grönt värde. kommuns värde följer modellberäkningen, medan kommun drabbas av ett högre antal utvecklade bränder än vad modellberäkningen anger. Värdena i riket varierar mellan 0,15 och 2,29 utvecklade bränder per 1 000 invånare. Medianvärdet är 0,66. Antal anmälda våldsbrott totalt per 1 000 invånare. 2008 7,0 6,9 2009 7,8 7,3 8,5 9,0 7,5 8,2 4
Kommentar till års värden: Invånarna i samtliga höglandskommuner, utom, drabbas av fler våldsbrott än vad modellberäkningen anger för respektive kommun. kommuns värde ligger inom modellberäkningen. Samtliga höglandskommuner har gula värden. Antalet anmälda våldsbrott per 1 000 invånare per kommun varierar mellan 2,5 (Bollebygd) till 19,9 (Stockholm). Medianvärdet är 8,5. Tillgång till räddningstjänst i minuter (medianvärde). 2008 6,7* 9,4* 2009 11,4 13,6 10,0 8,7 11,4 10,3 Kommentar till års värden: Tiderna i riket varierar mellan 7,3 minuter (Tranås) till 30,8 minuter (DalsEd). Eksjö,, Sävsjö och har gröna värden. Aneby kommun har gult värde. *Tider enligt modellberäkning, ej jämförbara med tider för 2009 -. Tillgång till ambulans i minuter (medianvärde). 2008 10,5 11,8 2009 9,7 11,6 9,3 12,1 12,1 13,0 Kommentar till års värden: Tiderna i riket varierar mellan 7,4 minuter till 30,3 minuter (Bjurholm). I Jönköpings län har två kommuner gröna värden: Tranås (7,4 minuter) och Värnamo (11,6 minuter). Eksjö,, Sävsjö och har gula värden, medan Anebys mediantid om 20 minuter, från larmsamtal till första ambulansresurs är på plats, ger rött värde. Antal personer per 1 000 invånare som utbildats i säkerhetsfrågor. 2008 62,7 62,7 2009 43,4 43,4 53,2 64,0 53,2 64,0 5
Kommentar till års värden: Bland landets kommuner varierar antalet säkerhetsutbildade mellan 0 till 198 personer (Perstorp) per 1 000 invånare. Medianvärdet är 42 personer per 1 000 invånare. Samtliga höglandskommuner har gröna värden som varierar mellan 127 till 64 utbildade personer per 1 000 invånare. Den högsta andelen utbildade bland höglandskommunerna har Eksjö kommun. Kostnader för räddningstjänst per invånare. 2008 731 kr 715 kr 2009 812 kr 814 kr 870 kr 873 kr 869 kr 870 kr Kommentar till års värden: Medianvärdet är 800 kronor per invånare. Bland höglandskommunerna variera kostnaderna per invånare mellan 870 kronor till 1 033 kronor. Den genomsnittliga kostnaden på Höglandet är 924 kronor/invånare (896 kr/invånare ). Billigast räddningstjänst i länet har Habo, 509 kr/invånare, medan Värnamo har länets dyraste räddningstjänst 1 061 kr/invånare. Ersättning för krishantering per invånare. 2008 25,70 kr 27,00 kr 2009 26,00 kr 34,60 kr 26,00 kr 27,00 kr 27,00 kr 28,00 kr Kommentar till års värden: Medianvärdet för kostnaden för säkerhetsarbete (i vilken ersättning för krishantering ingår) var 37 kronor/invånare år, vilket är 4,6 procent av den mediankostnad (800 kr/ invånare) som landets kommuner lägger på räddningstjänst (5,3 procent ). Sammanfattningsvis kan sägas att värdena från Öppna jämförelser visar på en förbättrad effekt av säkerhetsarbetet i medlemskommunerna i jämförelse med rikets övriga kommuner. kommun har förbättrat fyra av sina värden, med har förbättrat ett av sina. 6
Våra mål Internt skydd Kommunens kostnader i samband med materiella skador ska minska under 2007- jämfört med 2002-2006. Andelen medborgare som känner sig trygga i mötet med kommunens personal, lokaler och utrustning ska öka. Den som har en särskilt utsatt arbetssituation ska uppleva sin arbetsplats som trygg och säker Olycka/brand Självdestruktivt beteende och självmord ska minska. Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska under 2007- jämfört med 2002-2006. Antalet fallolyckor ska minska under 2007- jämfört med 2002-2006. Den som drabbas av brand, olycka eller krissituation ska uppleva att de blir psykosocialt väl omhändertagna. En övervägande majoritet av dem som bor vid instans/företag som bedriver farlig verksamhet ska uppleva sitt boende som tryggt. Antalet materiella skador som uppskattas kosta mer än en miljon kronor ska minska 2007- jämfört med 2002-2006. Krissituation Andelen kommuninvånare, som vet hur var och en kan bidra till att minska konsekvenserna av en krissituation, ska öka. Kommunens medborgare ska ha tillgång till snabb, korrekt och målgruppsanpassad information i händelse av krissituation. Kommunens infrastruktur ska ha en sådan funktion som medför att människors hälsa inte äventyras. 7
Vad gjordes? Under året har en lång rad av aktiviteter genomförts i syfte att uppnå handlingsprogrammets tolv mål. Här nedan presenteras ett axplock. Vårt insatsarbete Efter några år med ökande siffror bröts den oroväckande trenden. 2009 larmades räddningstjänsten till 727 nödsituationer, 831 gånger. stannade siffran på 797 utlarmningar i och kommuner. Med andra ord så sjönk antalet larm under året med ca fyra procent. Antalet larm till annan kommun ökade något. larmades förbundet 93 gånger till plats utanför och kommuner, under hände detta vid 98 tillfällen. Den larmtyp som ökade är kategorierna i väntan på ambulans och hjälp till ambulans. Under mottogs 28 larm i denna kategorin och 61 under, vilket är drygt en fördubbling. Den veckodag under med flest larm inom förbundet är fredagar, medan det är lägst på söndagar. Det är under dagtid som vi har de flesta larmen. Trafikolyckor Den stora minskningen står kategorin trafikolyckor för. larmades räddningstjänsten till 183 trafikolyckor, medan antalet larm stannade vid 127. Detta är en minskning med ca 30 procent. ökade samma kategori med 40 procent i jämförelse med året innan. Under var det augusti samt december som var de månader som flest trafikolyckor inträffade, medan juli var den månad med minst olyckor. Fredagar är den veckodag då det inträffar flest olyckor och tiden kl. 15.00 18.00 är den tidsperiod som är värst drabbad. Under året omkom en person i trafikolycka inom förbundets område. Bränder Antalet händelser i kategorin brand i byggnad sjönk även under och vi är nu nästan tillbaka på 2008 års nivå. 2008 inträffade 94 händelser, 122 stycken 2009, inträffade 102 stycken och under 97 stycken. 43 brand i byggnad inträffade i kommun och 54 i kommun. Måndagen är den veckodag då flest bränder inträffat under kl. 21.00 24.00 har det varit flest larm om brand i byggnad samt lägst kl. 03.00 06.00. Två personer har omkommit i brand under året. Större händelser under året var bland annat brand i butik/flerfamiljshus i Ekenässjön, Samt i industribränder i Bodafors och Landsbro. Större bostadsbränder har även inträffat i Anneberg, Malmbäck, Landsbro och. 8
9
Vårt förebyggande arbete Internt skydd Enligt beslut så ska all kommunal personal genomgå utbildning i brandsäkerhet och i hjärt-/lungräddning med vissa tidsintervall. Goda kunskaper i hur man hanterar vissa nödlägen - till exempel brandtillbud och hjärtstillestånd - är en billig försäkring. Utbildningsambitionerna i kommunerna har i huvudsak fullföljts även under. Under året har dock diskussionen om hur kommunens utbildningsplaner kan säkerställas på ett enklare sätt fortsatt. I kommunerna har ett ökat antal utrymningsövning genomförts under året. Som en följd av övningarna har också ett antal utrymningsplaner setts över. Bland annat genomfördes i utrymningsövning i Stadshuset, förvaltningshuset Vipan samt Kulturhuset Pigalle med efterföljande planöversyn. I har bland annat vård- och omsorgsförvaltningen arbetat fram nya utrymningsplaner som en följd av de årliga säkerhetskontrollerna. Under året införskaffade räddningstjänstförbundet två stycken mobila sprinkler. Tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen/socialförvaltningen påbörjades ett arbete för att i biståndsbedömningen kunna besluta om installation hos personer som av olika anledning i större utsträckning riskerar att drabbas av brand. Tekniska förvaltningen i har arbetat fram regler för korttidsuthyrning och nyttjande av kommunala lokaler för att stärka och tydliggöra kraven på ett grundläggande säkerhetstänk hos den som hyr/lånar lokalen. Olycka/brand Räddningstjänstförbundet genomförde under året 265 utbildningar för ca 3 500 personer i bland annat brandsäkerhet och i hjärt-/lungräddning. Utöver betalande kursdeltagare har också förbundet lagt stor kraft vid att utbilda och undervisa barn från förskole- till gymnasieklass i bland annat brandsäkerhet, trafiksäkerhet/-vett för cykel, moped och bil. Ung säkerhet, som arbetet kallas, bedrivs i nära samarbete med både ambulanssjukvården och polisen och är uppskattat av såväl skolledning, lärare som elever. För att minska trafikolyckorna i kommun har kommunen bland annat gjort större reinvesteringar i vägbelysning. Man har också försökt säkra skolvägar genom åtgärder på övergångsställen och anlagt cykelbanor. 10
Fallolyckor är den vanligaste olyckshändelsen som människor drabbas av och därför har arbetet med att försöka förebygga fall fortsatt. Under den gångna vintersäsongen har totalt ca 15 000 påsar delats ut i medlemskommunerna. Påsarna, som är gratis, innehåller stenkross som den enskilde kommuninvånaren kan sprida ut på trappan och runt brevlåda för att förhindra en halkolycka. Påsarna har funnits för avhämtning på ett antal ställen runt om i kommunerna bland annat apotek, bibliotek och på medborgarkontor. Krissituation Under året har kommun fortsatt att installera anslutning för reservkraftverk i fastigheter som i händelse av längre elavbrott kommer att bli samlingsplatser. I början av året genomfördes en elberedskapsövning på Åkerskolan i. Hela kedjan från larm, transport, installation och igångsättning av reservkraftverk övades. Ett antal luckor identifierades och planen reviderades efter övningen. Under året har också tillgången till diesel till reservkraftverken säkerställts. Även i kommun har inkoppling av reservkraftverken kontinuerligt övats under året. I båda kommunerna har informationsplanen för krishändelse uppdaterats. 11
12