förutsättningar och mål

ÖP 2002 Tanums kommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Kapitel 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Tanums kommun allmänna drag Tanums kommun har en omväxlande, rik natur- och kulturmiljö och kan beskrivas som ett Bohuslän i miniatyr. Inom sina gränser rymmer kommunen alla de naturtyper som Bohuslän kan visa upp. Den marina miljön är unik och kännetecknar kommunen tillsammans med andra vackra och värdefulla naturmiljöer. Landskapets historia speglas väl genom den mångfald av kulturmiljöer som finns inom kommungränsen. Tanums hällristningar, som har fått stor internationell uppmärksamhet, är bara en del av alla de unika kulturmiljöer kommunen rymmer, alltifrån kustens övärld och samhällsbyggen till utmarkerna vid Kynnefjäll. Tanum har en lång kustlinje från Gerlesborg i söder till Galtö i norr. Fjordar och havsvikar förlänger kustlinjen med åtskilliga mil. Utanför strandlinjen finns ett av den svenska kustens saltaste och renaste hav. Här utbreder sig skärgården med sina öar och kobbar. Hav och stränder lockar många att njuta av Tanums kust. Vid kusten dominerar slätpolerade berg med insprängda strandängar. Innanför kustremsan breder jordbruksbygden ut sig. Förr gav jordbruket, ofta i kombination med fisket, försörjningen till flertalet av bygdens människor. Bebyggelsen ligger därför tätt intill bergssidorna, för att inte inkräkta på den odlingsbara jorden. Där flera dalgångar möts har större sammanhängande slätter bildats. I anslutning till slättlandskapet finns de välkända hällristningsmiljöerna, vilka tillkom under bronsåldern när dessa slätter var täckta av vatten. I de östligaste delarna av kommunen dominerar skogslandskapet med mäktiga bergspartier, sjöar och vattendrag och här finns stora fjälliknande områden med myrmarker och små skogstjärnar. I öster finns också de långsträckta Bullaresjöarna i ett storslaget sprickdalslandskap med en uppodlad bygd runtom. Tanum är Bohusläns till ytan största kommun, med en landyta på 909 km 2. Kommunen har drygt 12.000 invånare, vilket innebär en befolkningstäthet på endast ca 13 invånare per km 2. Befolkningstätheten är störst längs kusten, glesare i jord- och skogsbruksområdena i inlandet och lägst längst i öster mellan Bullaresjöarna och gränsen mot Dalsland. Karaktäristiskt för Tanum är det stora antalet små samhällsbildningar, varav de flesta ligger vid kusten. Det har sin historiska bakgrund i fiskets utveckling, inte minst under de stora sillperioderna, samt i fraktfartens och stenindustrins blomstringstid i slutet av 1800-talet och under 1900-talet. Samhällena i de inre delarna av kommunen har ofta utvecklats kring viktiga knutpunkter. Centralorten Tanumshede utvecklades relativt sent till kommunens huvudort, från att tidigare varit en handelsplats mellan inlandet och kusten. 9

2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums kommun Geologi Berggrunden inom kommunens västra delar utgörs av den relativt unga bohusgraniten, som återfinns utmed norra Bohusläns kust. Längs en diffus linje från Rabbalshede i söder till Tormosserödsfjället i norr går gränsen mot de i kommunens östra delar uppträdande äldre gnejserna, tillhörande den s k Stora Le-Marstrandsformationen. Berget är genomdraget av djupa, markanta spricksystem, där framförallt de i nordsyd dominerar kommunens östra delar. Här representeras spricksystemen bl a av Bullaresjöarnas dalgång samt öster därom av Kynnefjäll med Kornsjöarnas spricksystem. Inom kommunens västra delar uppträder spricksystem i nordostsydväst samt nordväst-sydost mer frekvent. Tillsammans med sprickor i nord-syd är berggrunden här uppdelad i ett rutmönster med ur kustplatån brant uppstickande bergplintar. Sprickdalarna, där större delen av kommunens odlingsmarker återfinns, är till största delen utfyllda av lera och andra finkorniga jordarter. Kommunens västra del ingår också i vad som geologerna benämner västsveriges kala berg- och lerområde, medan kommunens östra delar, särskilt Kynnefjällsområdet, erbjuder en större variation när det gäller jordarter. Här finns såväl morän- och isälvsmaterial som torvjordar. Statistik och uppgifter om invånarantal, åldersstruktur, verksamma företag etc i kommunen och för respektive ort finns att tillgå på kommunens kansli eller via kommunens hemsida: www.tanum.se. 10

ÖP 2002 Tanums kommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling 1990-2000 Folkmängden i kommunen har varierat under hela 1990-talet, från att inledningsvis öka till att minska. En kuriosa är att folkmängden för decenniets första- respektive sista år är identisk, det vill säga 12 068 respektive 12 069 personer. Den högsta befolkningsmängden under 1990-talet uppmättes den 31 december 1993, då befolkningen uppgick till 12 443 personer. Från 1994 och framåt har befolkningen minskat konstant. Det senaste årsskiftet, d vs den 31 december 2000, markerade återigen ett trendbrott då befolkningen ökade med 36 personer. Vid årsskiftet 2000/2001 uppgick befolkningen till 12 105 personer. Figur 1 Befolkningsutveckling 1990-2000 12500 Invånare 12400 12300 12200 12100 12000 11900 11800 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 År Inflyttnings- och födelsenetto Inflyttningsnettot har under 1990-talet i huvudsak varit positivt. Frånsett negativa nettotal 1994-1996 har nettot pendlat mellan +175 personer som mest (1990) och +10 personer som lägst (1997). Fördelat på åldrar finns det största positiva inflyttningsnettot i åldersintervallet 60-64 år (+140 personer), medan det största negativa nettot återfinns i åldersintervallet 20-24 år (-259 personer). Födelsenettot har i stort sett varit negativt under hela 1990-talet. Det lägsta nettotalet uppnåddes 1997 (-74 personer). Positivt födelsenetto har endast uppvisats vid två tillfällen, 1991 och 1992. Födelsenettot per den 31 december 2000 uppgick till -65, medan inflyttningsnettot uppgick till 104 personer. 11

2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums kommun Figur 2 Inflyttnings- och födelsenetto 200 150 100 Infl.netto Föd.netto Netto 50 0-50 -100 Ålderssammansättning I en direkt jämförelse mellan 1990 och 2000 kan vissa förändringar konstateras på olika åldersklasser. Förändringarna i ålderssammansättning, med utgångspunkt från 5-årsklasser, kan utläsas i figur 3 nedan. Figur 3 Åldersgrupper fördelat på andel av befolkningen 1990 och 2000 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0-4 10-14 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 90-94 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 År Andel av befolkningen (%) 1990 2000 Åldersklass Den största minskningen har skett i åldersgruppen 0-4 år (-310 personer). Andra åldersgrupper där antalet minskat relativt mycket är ungdomar i gymnasie- och högskoleåldern samt i åldersgruppen 65-69 år. 12

ÖP 2002 Tanums kommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Den största ökningen i absoluta tal uppvisar åldersgrupperna 50-54 år och 55-59 år. Andra åldersgrupper som uppvisar en relativt stor ökning är barn i grundskoleålder, d v s åldrarna 5-9 år och 10-14 år. De åldersklasser med högst andel befolkning är för närvarande 5-9, 10-14, 45-49 och 50-54 år. Dessa åldersklasser representerar 7,2%, 7,0%, 6,8% respektive 7,3% av befolkningen. Sammanfattningsvis kan konstateras att inflyttningsnettot i huvudsak varit positivt under 1990-talet. Tendensen under 1990-talet har varit att befolkningen i kommunen blivit äldre. Medelåldern har ökat med 1,1 år, från 41,7 år 1990 till 43,1 år 1999. Figur 4 Medelålder 1990-2000 44 43 Medelålder 42 41 40 39 38 37 Tanum Länet Riket 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 År Bosättning År 1990 var 45,0% av befolkningen bosatt i någon av kommunens tätorter (enligt Statistiska Centralbyråns definition), d v s Tanumshede, Grebbestad, Fjällbacka, Hamburgsund, Rabbalshede och Östad. Samtidigt uppgick befolkningen bosatt i övriga samhällen till 10,4% och på landsbygden till 44,6%. År 2000 hade befolkningen i tätorterna samt övriga samhällen ökat sina andelar till 46,4% respektive 10,9% av totalbefolkningen. Andelen av befolkningen bosatt på landsbygden minskade däremot till 42,7%. 13

2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums kommun Kommunal målsättning För att kunna bibehålla och vidareutveckla dagens samhällsservice fordras att kommunens befolkning ökar i förhållande till dagens nivå. Den ogynnsamma åldersfördelningen kan brytas genom ett födelseöverskott och genom att det i första hand blir ett inflyttningsöverskott av personer under 45 år. Målsättningen är att befolkningen i Tanums kommun ska öka. För att åstadkomma en positiv befolkningsutveckling fordras bland annat: - attraktiva boendemiljöer - ökade möjligheter till förvärvsarbete - ett bra kommunalt serviceutbud - goda utbildningsmöjligheter - hög kvalité på vård och omsorg - god livsmiljö 14

ÖP 2002 Tanums kommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Sysselsättning och näringsliv I kommunen finns ca 5000 arbetstillfällen, varav ungefär en tredjedel inom den offentliga sektorn. Näringslivet kännetecknas av många små företag. Arbetstillfällena inom de tidigare så viktiga basnäringarna jordbruk, fiske och stenindustri har stadigt minskat under senare delen av 1900-talet. Kommunfullmäktige har 1998-05-28 antagit ett näringslivsprogram för Tanums kommun. Programmet utgår från de kommunövergripande målsättningar som gäller för kommunen och de målsättningar som särskilt anges för utveckling av näringsliv och arbetsmarknad. Som utvecklingsområden för att åstadkomma en positiv näringsutveckling anger kommunens näringslivsprogram följande utvecklingsområden: miljö turism kompetensutveckling kommunal service kultur Programmet visar strategier och aktiviteter för dess genomförande. Kommunal målsättning Kommunens målsättning är att sysselsättningsnivån skall bibehållas och helst öka. För att fler sysselsättningstillfällen skall skapas vill kommunen bland annat: - främja utvecklingen av befintliga företag - förbättra företagens konkurrensförmåga - främja etablering och start av nya företag - förbättra företagens tillgång till nya marknader - utveckla och utnyttja kommunens naturliga förutsättningar - utveckla landsbygden - genom medvetna utbildningsinsatser och arbetsmarknadsåtgärder öka företagens och invånarnas konkurrenskraft. Kommunen skall aktivt verka för att utbildningsnivån generellt höjs och ta initiativ till och stödja en för kommunens näringar anpassad utbildning. Fortsatt utveckling inom t.ex. data och telekommunikation kan förväntas och kommer att stödjas. En viktig förutsättning för att näringslivet skall kunna utvecklas är ett väl utbyggt vägnät med god standard. Den viktigaste vägen, som kräver upprustning och förbättring är E6. En upprustning av Bohusbanan är också angelägen. Se även avsnittet "Kommunikationer". 15

. Vassbotten Mellan- Kornsjön Lindön Kalvön. Resö Ñ D Galtö Trossö Havstenssund. Knäm Lur D Nedre Bolsjön Övre Bolsjön Backa Östad N Bullaresjön Ñ D S Bullaresjön ( # & ç. k Naverstad S Kornsjön Långeskär Sannäs «Tanumshede Ñk B ( 28. w & ç# D% 3C x Kynne älv Kynnefjäll Pinnö Grebbestad &#. % ç Ñ D k Mo Otterön Kämpersvik Norra Väderöarna deröarna 16 Musön Valön Hamburgö & ( Anråsälven ç. # C Fjällbacka ç &. # D ( 8 x D k % Ñ D k & k Ñ Hamburgsund Slottet Heestrand Svenneby Skala 1:200 000 0 1 2 3 4 Joreälven Ñ Rådhuset Arkitekter AB Gerlesborg 5 km Kville Bottna «&. # Ñ D SKOLA OCH BARNOMSORG Ñ Eftermiddags- och fritidshem Förskola 1-5år D x Förskoleklass och/eller grundskola åk1-6 Grundskola åk7-9 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG LSS-bostad/Gruppboende B för utvecklingsstörda k Rabbalshede Grind Särskilt boende för äldre SERVICE MM 2 & ( 8 ç 3. w # C Apotek/apoteksombud Arbetsförmedling Bank Bensin Bibliotek Brandstation Distriktssköterska Försäkringskassa Livs Polisstation Post/Post i butik Vårdcentral % Komvux/Folkhögskola/Konstskola Samlingslokal ALLMÄNNA KOMMUNIKATIONER «Busslinje Järnvägsstation BOENDE OCH SAMHÄLLSSERVICE ÖP 2002 TANUMS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN

ÖP 2002 Tanums kommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Boende- och samhällsservice På kartan Boende- och samhällsservice visas fördelningen av de funktioner, som kan anses utgöra den mest väsentliga boendeservicen bl a livsmedelsbutiker, post, förskolor och skolor, sjukvård och apotek. Kartan visar också de kollektiva kommunikationerna, Bohusbanan med stationer samt busslinjer. Barn och utbildning, kultur Förskole- och fritidshemsverksamhet Inom Tanums kommun finns år 2001 ca 300 barn placerade i familjedaghem, ca 150 barn i förskolor, 250 i fritidshem och 90 barn i föräldrakooperativa förskolor. Förskolor (antingen kommunala eller föräldrakooperativa) och fritidshem finns framför allt i de större samhällena. Familjedaghemmen finns både på landsbygden och i tätorterna. Förskolorna arbetar utifrån Läroplan för förskolan (Lpfö 98), familjedaghemmen utifrån Allmänna råd för familjedaghem och fritidshemmen utifrån Allmänna råd för fritidshem. De senaste årens lägre födelsetal beräknas leda till minskad efterfrågan på barnomsorgsplatser både inom familjedaghem och förskolor. Reformen om barnomsorgsplatser för barn till arbetssökande och föräldralediga beräknas däremot leda till en ökad efterfrågan. När reformen om allmän förskola för 4-5-åringar träder i kraft beräknas detta leda till en ökad efterfrågan på förskoleplatser. Det ökade behovet av fritidshemsplatser beräknas kvarstå under några år framöver. Förskoleklass/grundskola Förskoleklasserna och grundskolan är uppdelade på åtta skolenheter. Grundskola för år 7 till och med år 9 finns i Tanumshede och Hamburgsund. I samtliga grundskolor finns kommunal musikskoleverksamhet. I kommunen finns också en friskola, Sjöstjärneskolan på Resö. Inför läsåret 01/02 beräknades elevantalet i grundskolan till ca 1700 elever. De flesta skolenheterna, från förskoleklass till och med år 6, uppvisar en minskning av elevantalet under de närmast kommande åren. Däremot är elevantalet för de äldre eleverna högt under ca tre år framöver och minskar därefter. Den av riksdagen beslutade läroplanen (Lpo 94) anger skolans nationella mål, den kommunala skolplanen antas av kommunfullmäktig och arbetsplanen för respekti- 17

2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums kommun ve skolenhet formuleras av skolans personal i samverkan med elever och föräldrar. Dessa är tre viktiga måldokument för skolan. Gymnasium och eftergymnasial utbildning Gymnasieutbildning finns i Strömstad och Uddevalla. I Tanum finns gymnasiets individuella program, kommunal vuxenutbildning samt ett utbud av vissa högskolekurser. Dessa verksamheter bedrivs i Kulturhuset Futura. I kommunen finns också Grebbestads folkhögskola och konstskola i Gerlesborg. Biblioteken Bibliotekslokalerna är inte bara ett ställe dit allmänheten går för att låna litteratur, läsa tidningar och söka uppgifter i uppslagsverk utan också i stor utsträckning bas för den allmänkulturella verksamheten, barnprogram, utställningar och vuxenprogram. Med bibliotekslokalens viktiga funktion som kulturinstitution, oftast den enda på orten, är det väsentligt att lokalerna är ändamålsenliga och lätt tillgängliga. Kommunens huvudbibliotek ligger i Kulturhuset Futura. Filialbiblioteken finns i Fjällbacka, Hamburgsund och på Östad. Vård och omsorg Omsorgsförvaltningen Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, utvecklingsstörda, handikappade samt stöd till barn och vuxna som vistas i kommunen. Omsorgsnämnden ansvarar för kommunens sociala service. Den omfattar äldre- och handikappomsorg, LSS-verksamhet, hemsjukvården, kommunens kök samt individ- och familjeomsorg. Äldre- och handikappomsorg Äldre- och handikappomsorgen i Tanum arbetar med målsättningen att ge trygghet, integritet och valfrihet till kommunens äldre och handikappade invånare. Ett varierat utbud av boendeformer är viktigt för att bedriva en väl fungerande äldre- och handikappomsorg. Handikappvänliga lägenheter i det vanliga bostadsbeståndet är efterfrågade. 18

ÖP 2002 Tanums kommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Kollektivtrafik Västtrafik AB är trafikhuvudman för kollektivtrafiken inom Västra Götalands län. Dotterbolaget Västtrafik Fyrbodal AB svarar för trafiken inom fyrstadsregionen, norra Bohuslän och Dalsland. Kollektivtrafiken i Tanums kommun utgörs av linjetrafik med bussar, tågtrafik samt kompletteringstrafik med taxi eller minibuss. Kompletteringstrafiken utförs i regel som beställningstrafik med taxi eller minibuss och fungerar som komplement till den övriga trafiken. Bohusbanan räknas som regional bana och drivs i regi av Västtrafik AB. Tågen på Bohusbanan passerar Tanums kommun med i snitt fyra dubbelturer per dag och angör stationerna Rabbalshede och Tanum. Expressbussar trafikerar Tanums kommun med flera turer per dag genom den så kallade StrömstadsExpressen (Strömstad-Tanumshede-Uddevalla). Kollektivtrafiken utgörs, förutom av den regionala, av lokal landsbygdstrafik vars huvudsakliga uppgift är att tillgodose efterfrågan på service- och skolresemöjligheter. Tidtabellerna är i hög grad anpassade till skolans behov av skolskjutstrafik. Utöver den kollektivtrafik som är anpassad efter skolans behov handhar barn- och utbildningsnämnden egen skolskjutstrafik. Kollektivtrafiken och skolskjutstrafiken är samordnade genom att Västtrafik Fyrbodal AB handhar upphandling av fordon samt övergripande trafikplanering. Skolskjutsarna är härigenom tillgängliga för allmänheten. 19

2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums kommun Kommunal målsättning Kommunens målsättning är att samarbeta med grannkommunerna vad gäller gymnasieutbildning och därmed inte, utöver det individuella programmet, satsa på en egen utbyggnad av gymnasieskola. Omsorgsnämnden har antagit följande målsättning för den översiktliga planeringen: "Service och olika boendeformer skall i möjligaste mån finnas tillgängliga i olika delar av kommun. För att kunna ha en god beredskap i varje område är det viktigt att centralt belägen mark reserveras för äldre- och handikappboende. Nya förskolor bör placeras i anslutning till befintliga förskolor/fritidshem, vilket ger samordningsvinster. Kollektivtrafikens utformning är viktig för den bebyggelsestruktur som kommunen eftersträvar och för den strävan kommunen har att minska belastningen på miljön. Kommunen har som ambition att kollektiv- och kompletteringstrafik, färdtjänst samt skolskjutstrafik skall samordnas så långt som möjligt för att kunna erbjuda ett brett och flexibelt trafikutbud till en rimlig kostnad. Den planerade nya sträckningen av väg E6 kommer att innebära förändrade förutsättningar för kollektivtrafiken. För den kollektivtrafik som kommer att trafikera den nya väg E6 förutsätts att det kommer att finnas hållplatser i Rabbalshede trafikplats och inne i centralorten Tanumshede. All den kollektivtrafik som skall trafikera den utbyggda väg E6 bör föras in till den nuvarande busstationen vid bygdegårdsplanen i Tanumshede för att samhället skall fungera som centralort. Vid trafikplatserna öster om Knäm och vid Lugnet bör busshållplatser med pendelparkeringar anläggas. För kollektivtrafiken på den blivande lokalvägen ser kommunen det som mycket positivt att hållplatserna får en trafiksäker utformning samt anpassas för rörelsehindrade. 20

ÖP 2002 Tanums kommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Övergripande målsättningar Kommunfullmäktige har 1999-01-13 fastställt övergripande målsättningar för Tanums kommun. I utvecklingsstrategierna ingår bl a följande kommunövergripande målsättningar: att genom näringslivs-, utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser öka det befintliga näringslivets konkurrenskraft och tillkomsten av nya företag i syfte att skapa fler arbetstillfällen att ta tillvara kommunens naturliga och kulturella resurser för att utveckla kommunens profil att ha öppna och goda relationer med näringsliv, medborgare och andra intressenter att ha en effektiv och flexibel kommunal förvaltning som i samverkan förmår att ta tillvara möjligheter och möta förändringar att i en dialog med medborgarna ge ökade möjligheter till påverkan av den kommunala verksamheten att verka för en god infrastruktur och bra kommunikationer att tillgodose olika behov av service, omvårdnad och utbildning. att bevara och utveckla den goda livsmiljön med en långsiktig, kretsloppsanpassad samhällsutveckling 21

Vassbotten Mellan- Kornsjön Galtö Lur N Bullaresjön Resö Lindön Nedre Bolsjön Övre Bolsjön Backa S Kornsjön Kalvön S Bullaresjön Trossö Havstenssund Knäm Östad Naverstad Långeskär Sannäs Tanumshede Kynne älv Kynnefjäll Grebbestad Mo Pinnö Otterön Kämpersvik Musön Anråsälven Norra Väderöarna Valön Fjällbacka Rabbalshede PLANER Område med detaljplan Område med områdesbestämmelse OMRÅDESSKYDD ENLIGT MILJÖBALKEN Joreälven Hamburgsund Kville Grind Naturreservat Naturreservat deröarna Hamburgö Slottet Heestrand Övrigt Naturvårdsområden (enligt gamla NVL 19 ) Skydd för landskapsbilden (före 1975 enligt gamla NVL 19 ) Fågel- och sälskyddsområde Svenneby Bottna Gerlesborg Naturminne Biotopskyddsområde i skogslandskapet Strandskydd Norra Väderöarna 22 Skala 1:200 000 0 1 2 3 4 Rådhuset Arkitekter AB 5 km Södra Väderöarna PLANER OCH FÖRORDNANDEN ÖP 2002 TANUMS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN

ÖP 2002 Tanums kommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Gällande detaljplaner och förordnanden etc. Kartan Planer och förordnanden redovisar områden med gällande detaljplaner och områdesbestämmelser samt områden med skydd enligt miljöbalken. För de senare gäller i regel särskilda bestämmelser i enlighet med länsstyrelsens beslut. Detaljplaner och områdesbestämmelser Inom kommunen finns mer än 250 gällande detaljplaner. Detaljplaner för helårsbebyggelse finns med få undantag inom tätortsområdena, medan detaljplaner för fritidsbebyggelse företrädesvis finns inom kustzonen. Områdesbestämmelser är ett relativt nytt planinstrument, som infördes i och med plan- och bygglagen 1987. Områdesbestämmelser finns hittills endast för ett område i kommunen, nämligen för del av Tingvall 2:1 (Tingvalls eko). Naturreservat och övriga områdesskydd Områden med skydd som naturreservat enligt 7 kap. 4 miljöbalken Tidigare naturreservat enligt 7 naturvårdslagen (NVL): - Svenneby-Valön - Ulön-Dannemark - Jorefjorden - Svenneby Mellangård 8:1, Hamnetången - Hjärterön, Korsön med omgivande öar - Veddö - Otterön - Kärra 1:1 - Tjurpannan - Trossö, Kalvö,Lindö - Tanumskilen - Raftö 1:16 - Stora Svangen - Stora och Lilla Torgrimmen - Trättestad (redovisad som punkt på kartan) - Bredmossen med Fisklössjön - Kragenäs (Galtöleran ingår efter beslut 1999) - Mårtensröd 23

2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums kommun Tidigare naturvårdsområde enligt 19 NVL: - Rödhammarfjorden - Veddökilen - Tanumskusten, Resö Galtö - Raftön Grebbestadsskärgården - Sannäsfjordens stränder och vatten - Tanums-Röd 3:1, Gullbringa - Tanumskusten, Pinnö/Krossholmen Dannholmen/Lökholmen Övrigt områdesskydd Skydd för landskapsbilden enligt tidigare19 NVL i dess lydelse före 1975-07-01 gäller för: - Alnässjön - Bottnafjorden jämte Tosterödsvattnet - Fjällbacka skärgård - Kynnefjäll - Söbskinn - Valö och Sandbäcks kile Förordnanden om biotopskydd, djurskydd och naturminnen På kartan redovisas också de biotopskyddsområden (nyckelbiotoper i skogsmark) djurskyddsområden och naturminnen som finns i kommunen. Utanför kartbilden, inom den norra delen av havsområdet rakt västerut från Kalvö-Lindö, ligger Segelskären för vilka gäller djurskyddsförordnande (sälskydd) och strandskydd. Strandskydd Strandskydd, enligt 7 kap. 13 och 14 miljöbalken, gäller vid större delen av kusten och vid många insjöar liksom längs många vattendrag. Det generella strandskyddet om 100 meter är i stor omfattning utvidgat till maximalt 300 meter vid havet och större insjöar. I övrigt kan strandskyddet variera ner till 50 meter. Omfattningen av strandskyddet finns närmare redovisad på kartor i skala 1:10 000, tillgängliga bl a på samhällsbyggnadsförvaltningen, plan- och byggavdelningen. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurlivet. Strandskyddet innebär bl a att nybyggnad inte får ske och att mark inte får tas i anspråk som tomt inom strandområdet. Strandskyddet omfattar inte för bostadsändamål bildade, bebyggda fastigheter med en landareal mindre än 3000 m 2. 24