, Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 slutrapport 29 maj 2015 Avser åren 2012-2014
Sida: 2 av 12 Dnr Af-2015/235202 Datum 2015-05-29 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2014 Den tillfälliga satsningen kulturarvslyftet ska, i enlighet med förslaget i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1) och riksdagsbeslut (rskr. 2011/12:88), fasas ut under 2014. Arbetsförmedlingen kan i enlighet med detta anvisa personer till kulturarvslyftet enligt förordningen (2011:1560) om statsbidrag till kostnader för verksamheten kulturarvslyftet. En slutredovisning för den tillfälliga satsningen ska redovisas senast den 31 maj 2015. Av redovisningen ska framgå antalet personer som har deltagit i arbetslivsintroduktionen och antalet personer som kommer direkt från sjukförsäkringen. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Mikael Sjöberg. Ärendet har föredragits av Mattias Eilola. I den slutliga handläggningen har direktören för Avdelningen Rehabilitering till arbete Henrietta Stein och sektionschefen vid Avdelningen Rehabilitering till arbete Jessica Haagel deltagit. Mikael Sjöberg Generaldirektör Mattias Eilola Kvalificerad handläggare
Sida: 3 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 1.1 Målgrupper... 5 1.2... 6 2. Deltagare i... 7 2.1 Deltagare 2014... 7 2.2 Det totala antalet deltagare 2012-2014... 7 2.3 Uppföljning av deltagare 90 dagar efter avslutad anställning.... 9 2.4 Deltagarnas uppfattning om utvecklingsanställning inom Kulturarvlyftet... 9 2.5 s förutsättningar och villkor... 10 3. Informations- och utbildningsinsatser... 11 4. Slutdiskussion... 12
Sida: 4 av 12 Sammanfattning infördes den 1 januari 2012 som ett gemensamt uppdrag till Arbetsförmedlingen och Riksantikvarieämbetet i form av en tillfällig arbetsmarknadssatsning åren 2012-2014. Totalt sett har 448 personer, varav 283 kvinnor och 165 män, tagit del av en utvecklingsanställning inom. Av dessa hade 67 procent deltagit i programmet arbetslivsintroduktion. 38 procent av deltagarna hade någon form av anställning 90 dagar efter att de slutat inom. Ytterligare 48 procent stod till arbetsmarknadens förfogande, som öppet arbetslösa eller som deltagare i något arbetsmarknadspolitiskt program. Det är glädjande att en stor andel av deltagarna gått från sjukskrivning till att vara en del av arbetskraften igen. Detta särskilt då deltagarna i Kulturarvlyftet hade en svag förankring på arbetsmarknaden. Under den period som satsningen pågick handlade mycket av diskussionen om det låga antalet personer som tog del av insatsen jämfört med regeringens initiala målsättning på 4 400 platser. Förutsättningarna för att nå målet var dock långt från optimala. Flera potentiella anordnare har angett att de saknat ekonomiska resurser för att delta i. Mindre föreningar som varit intresserade av att delta har angett att de haft svårt att ta ett arbetsgivaransvar. Det har, i vissa fall, funnits svårigheter att hitta personer i målgruppen för som haft den specifika kompetens som arbetsgivare efterfrågat. Arbetsförmedlingen vill betona vikten av att göra en grundlig kartläggning och analys av vilka förutsättningar som råder innan man genomför liknande arbetsmarknadssatsningar i framtiden.
Sida: 5 av 12 1. Inledning infördes den 1 januari 2012 som ett gemensamt uppdrag till Arbetsförmedlingen och Riksantikvarieämbetet i form av en tillfällig arbetsmarknadssatsning åren 2012-2014. Regeringen bedömde initialt att totalt 4 400 platser kunde komma att anordnas under åren 2012-2014. 1 Arbetsförmedlingen skrev dock ner prognosen redan under våren 2012 eftersom satsningen hade en trög start och det tidigt kom till Arbetsförmedlingens kännedom att många potentiella anordnare tvekade inför att arrangera projekt. 2 I denna rapport redovisas antalet personer som under 2014 påbörjat en utvecklingsanställning inom och hur många personer som haft en anställning sedan starten 2012 samt hur stor andel av deltagarna som tidigare deltagit i programmet arbetlivsintroduktion. Vidare redovisas samtliga deltagares status 90 dagar efter avslutad anställning inom samt vilka åtgärder som har vidtagits inom ramen för satsningen. 1.1 Målgrupper hade två målgrupper: Personer som lämnat sjukförsäkringen och som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion samt hade en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Personer som omfattades av insatser i samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och som hade mindre än tolv månader kvar av dagar med sjukpenning/rehabiliteringspenning eller tidsbegränsad sjukersättning 3 samt hade en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Personer som lämnat sjukförsäkringen och deltagit i programmet arbetslivsintroduktion skulle enligt uppdragsbeskrivningen prioriteras. Målgruppen för bestod av personer med svag förankring på arbetsmarknaden. 4 1 Budgetpropositionen för 2012. Prop.2011/12:1, Finansdepartementet. 2 Enbart två personer anvisades till en utvecklingsanställning under satsningens fyra första månader. I maj 2012 skrev Arbetsförmedlingen ner sin prognos till att 360 personer skulle ha en utvecklingsanställning i slutet av 2012 och reviderade under hösten 2012 den siffran till 200 personer. Det verkliga utfallet för 2012 blev 174 utvecklingsanställningar. Regeringens målsättning var 1 200 platser under 2012. Källa: Arbetsförmedlingens återrapporteringar 2012: 15 juni 2012 samt 22 februari 2013, Prognoser för utbetalningar 2012-2016, 2012-05-03 samt 2012-10-26. 3 Tidsbegränsad sjukersättning upphörde som ersättningsform 2012-12-31. 4 I genomsnitt har de personer som genomgått programmet arbetslivsintroduktion varit frånvarande från arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet eller ohälsa elva av de senaste 23 åren.
Sida: 6 av 12 1.2 hade två syften: Att erbjuda personer som lämnade sjukförsäkringen en meningsfull och utvecklande sysselsättning Att bygga upp kunskap om, vårda och tillgängliggöra kulturarvet och kulturmiljön. Riksantikvarieämbetet hade uppdraget att administrera. De ansvarade för att godkänna anordnare samt att administrera utbetalning av anordnarbidrag. Arbetsförmedlingen anvisade personer till förberedande insatser och utvecklingsanställningar och betalade ut bidrag till arbetsgivarens lönekostnad. Statliga, regionala och kommunala institutioner samt andra aktörer som bedrev verksamhet inom eller med anknytning till kulturarvsområdet, exempelvis ideella föreningar och företag, kunde vara anordnare. Olika typer av arbeten inom områdena digitalisering, inventering och vård av kulturarvet kunde vara aktuella för ett projekt inom. Arbetsförmedlingen kunde anvisa personer till en utvecklingsanställning inom i längst ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare ett år om särskilda skäl förelåg. 5 I en utvecklingsanställning gavs personen möjlighet till anpassning av arbetet. Inför anställningen gjorde Arbetsförmedlingen en överenskommelse med arbetsgivaren och den anvisade personen om vilka anpassningar som behövde göras. Detta gjordes utifrån en individuell bedömning av hur personens funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan. Anställningen kunde vid behov föregås av en förberedande insats om längst tre månader inom ramen för det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsinriktad rehabilitering. Den förberedande insatsen kunde exempelvis innehålla introduktion, arbetsträning/förberedelse inför anställning och vid behov en kortare utbildningsinsats. Det ekonomiska stödet till anordnare inom beststod av två delar: bidrag till lönekostnaden och anordnarbidrag. Arbetsförmedlingen betalade ut ett bidrag till arbetsgivarens lönekostnad som skulle kompensera för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. Riksantikvarieämbetet betalade ut ett anordnarbidrag om 5 000 kronor Källa: Arbetsförmedlingens återrapportering: Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b Arbetslivsintroduktion, 2014-08-01. 5 Exempel på särskilda skäl kan vara att arbetstagaren p.g.a. sjukdom varit frånvarande från arbetet under en längre period eller att personen har en positiv utveckling men behöver ytterligare tid för att öka sina möjligheter till en mer varaktig anställning.
Sida: 7 av 12 per månad och anställd till anordnare av utvecklingsanställningar. Under en förberedande insats betalade Riksantikvarieämbetet ut ett anordnarbidrag om 130 kronor per dag och person till anordnaren. 6 Under den förberedande insatsen fick den arbetssökande ekonomisk ersättning i form av aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning. 2. Deltagare i 2.1 Deltagare 2014 Under 2014 anvisades 80 personer till en utvecklingsanställning inom, av dessa var 44 kvinnor och 36 män. Av dessa hade 39 personer deltagit i programmet arbetslivsintroduktion. 7 2.2 Det totala antalet deltagare 2012-2014 I tabell 1 redovisas samtliga personer som hade en utvecklingsanställning inom under perioden 1 januari 2012-31 december 2014. Totalt var det 448 personer, varav 283 kvinnor och 165 män. Fördelningen mellan män och kvinnor återspeglar att kvinnor är överrepresenterade bland dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och deltagit i programmet arbetslivsintroduktion. 8 Av de 448 personerna hade 298 personer, det vill säga 67 procent, deltagit i programmet arbetslivsintroduktion. 9 6 Förordning (2011:1560) om statsbidrag till kostnader för verksamheten. 7 Arbetsförmedlingens uppföljningssystem december 2014. 8 Arbetsförmedlingens återrapportering2014: Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b Arbetslivsintroduktion, 2014-08-01. 9 Arbetsförmedlingens uppföljningssystem december 2014.
Sida: 8 av 12 Tabell 1. Antal personer som har tagit del av en utvecklingsanställning inom under perioden 1 januari 2012-31 december 2014, uppdelat på kön, ålder, utbildningsbakgrund och inrikes/utrikes födda samt deltagande i programmet arbetslivsintroduktion. (Källa: Arbetsförmedlingens uppföljningssystem december 2014) Antal Andel Kön Kvinnor 283 63 % Män 165 37 % Summa 448 100 % Ålder 16-24 år 7 2 % 25-34 år 56 12 % 35-44 år 102 23 % 45-54 år 166 37 % 55-59 år 77 17 % 60-64 år 40 9 % Summa 448 100 % Utbildning Förgymnasial utbildning 96 21 % Gymnasial utbildning 213 48 % Eftergymnasial utbildning 139 31 % Summa 448 100 % Inrikes/utrikes födda Inrikes födda 394 88 % Utrikes födda 54 12 % Summa 448 100 % Arbetslivsintroduktionen Deltagit i arbetslivsintroduktionen 298 67 % Ej deltagit i arbetslivsintroduktionen 150 33 % Summa 448 100 %
Sida: 9 av 12 2.3 Uppföljning av deltagare 90 dagar efter avslutad anställning. 38 procent av deltagarna inom hade någon form av anställning 90 dagar efter avslutad utvecklingsanställning. Mot bakgrund av målgruppens långvariga frånvaro från arbetsmarknaden anser Arbetsförmedlingen att det är ett positivt resultat. Det är också positivt att ytterligare 48 procent stod till arbetsmarknadens förfogande, som öppet arbetslösa eller som deltagare i något arbetsmarknadspolitiskt program, istället för att vara sjukskrivna. Tabell 2. Status 90 dagar efter avslutad anställning för personer som haft en utvecklingsanställning inom någon gång under perioden 1 januari 2012-31 december 2014 (Källa: Arbetsförmedlingens uppföljningssystem april 2015) Antal Andel Arbete med stöd 140 31 % Arbete utan stöd 21 5 % Nystartsjobb 8 2 % Arbetsmarknadspolitiskt program 65 15 % Öppet arbetslösa 149 33 % Avaktualiserade från Arbetsförmedlingen 10 19 4 % Övriga inskrivna på Arbetsförmedlingen 11 46 10 % Summa 448 100 % 2.4 Deltagarnas uppfattning om utvecklingsanställning inom Kulturarvlyftet Under oktober 2013 erbjöds alla som fram till dess beviljats en utvecklingsanställning inom att svara anonymt på en enkät med frågor om tiden som anställd i ett kulturarvsprojekt. Av de 309 personer som fick enkäten svarade 220, vilket ger en svarsfrekvens på 71 procent. 73 procent av de svarande angav att de var nöjda eller mycket nöjda med tiden inom. Två tredjedelar av deltagarna upplevde att deras förutsättningar att arbeta ökat genom att delta i. De flesta hade en arbetstid på 11-35 timmar. 12 10 Det går ej att följa vart dessa personer tagit vägen efter avaktualisering från Arbetsförmedlingen. 11 Personer som bedöms att ej stå till arbetsmarknadens förfogande men som fortfarande finns inskrivna hos Arbetsförmedlingen. 12 För en mer utförlig redovisning av enkätundersökningen se Arbetsförmedlingens återrapportering 2013:, 2014-02-21.
Sida: 10 av 12 2.5 s förutsättningar och villkor Arbetsförmedlingen och Riksantikvarieämbetet har tagit del av anordnares och potentiella anordnares synpunkter på i olika sammanhang. Vid möten med referensgruppen 13 för som inkluderade representanter för bland annat kommuner och landsting, statliga myndigheter, museer och hembygdsföreningar har satsningens förutsättningar och villkor diskuterats. Vidare framfördes synpunkter när myndigheterna informerade arbetsgivare om satsningen i olika sammanhang. fick en långsam start och i slutändan blev antalet deltagare mycket lägre än vad regeringens ursprungliga målsättning angav. Redan under starten blev det tydligt att många av de aktörer som antogs ha stort intresse av att anordna projekt inte ansåg sig ha möjlighet till detta. Det fanns flera anledningar till det låga antalet deltagare enligt de synpunkter som anordnare och potentiella anordnare delgett Arbetsförmedlingen. Många tänkbara anordnare saknade ekonomiska resurser för att kunna delta i. Flera arbetsgivare ansåg att anordnarbidraget, som uppgick till 5 000 kronor per månad och anställd, var för lågt. Det fanns också en förväntan hos vissa tänkbara anordnare om att det ekonomiska stödet skulle uppgå till 100 procent av lönekostnaden, vilket det har gjort i vissa tidigare arbetsmarknadspolitiska satsningar. När det klargjordes att det ekonomiska stödet inte täckte hela lönekostnaden framförde flera arbetsgivare att de inte hade råd att delta i. Mot bakgrund av detta föreslog Arbetsförmedlingen 2012 en översyn av förordningen för i syfte att införa ett flexibelt anordnarbidrag. 14 Mindre föreningar som hade intresse av att anordna projekt angav att de hade svårt att ta ett arbetsgivaransvar. Det gällde bland annat ideella föreningar som saknade möjlighet att betala ut lön till anställda innan de har fått bidraget till lönekostnaden. 15 Föreningar saknade också resurser för att tillhandahålla handledare och hade svårt att hantera den administration som följer med en anställning. I vissa fall löstes detta genom att kommunen gick in som formell arbetsgivare fast arbetet skedde hos föreningen. Några större potentiella arbetsgivare tvekade inför att starta projekt. Dessa, som ofta hade vana att ta emot personer med nedsatt arbetsförmåga, angav att man redan hade en relativt stor andel anställda med lönestöd från Arbetsförmedlingen och att man därför inte såg vitsen med att starta ett speciellt projekt för att anställa ytterligare personer. 13 Tillsatt av Riksantikvarieämbetet. 14 Förlag om flexibelt anordnarbidrag finns i Arbetsförmedlingens återrapportering 2012, 2012-06-15. 15 Vid utvecklingsanställningar betalas detta bidrag ut månadsvis i efterskott till arbetsgivaren.
Sida: 11 av 12 Det fanns också fall där potentiella anordnare redan hade personer från sysselsättningsfasen inom jobb- och utvecklingsgarantin. I dessa fall var det svårt att argumentera för att anställa personer med medföljande lönekostnad och arbetsgivaransvar när anordnaren redan hade personer hos sig som inte medförde någon kostnad för dem. Det fanns också svårigheter att hitta personer i målgruppen för som hade den specifika kompetens som vissa arbetsgivare efterfrågade. Det handlade om bland annat fackkunskap på kulturarvsområdet, arkivvana och erfarenhet av hantverkssysslor. Det förekom även att de arbetsuppgifter som en anordnare tänkt sig skulle genomföras krävt att den anställde skulle haft en relativt hög arbetsförmåga. Detta var ett problem då personerna inom målgruppen ofta hade en låg eller osäker arbetsförmåga. 3. Informations- och utbildningsinsatser Under perioden 2012-2014 genomförde Arbetsförmedlingen och Riksantikvarieämbetet flera informationsinsatser för att öka kunskapen bland potentiella andordnare om. Bland annat informerades representanter för statliga, regionala och kommunala arbetsgivare om. Också andra aktörer med anknytning till kulturarvsområdet, t.ex. hembygdsföreningar, informerades om satsningen. En folder med goda exempel på Kulturarvslyftsprojekt spreds till intresserade potentiella anordnare. Riksantikvarieämbetet informerade om vid ett antal konferenser och mässor. Bland dessa kan nämnas deltagande vid SKL:s årliga arbetsmarknadskonferens som vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän med ansvar för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor i kommuner, landsting och regioner. Riksantikvarieämbetet deltog även i ett seminarium om vid den årliga turistmässan i Göteborg 2013. Till de interna informationsinsatser som ägt rum vid Arbetsförmedlingen hör inspelningen av en inspirationsfilm om som tagits fram för Arbetsförmedlingens medarbetare. Även en intern chatt för Arbetsförmedlingens medarbetare genomfördes under våren 2013. På chatten deltog en kommunikatör och sakkunniga från Arbetsförmedlingen och Riksantikvarieämbetet. I samarbete med Riksantikvarieämbetet har Arbetsförmedlingen även arrangerat utbildningsdagar om för anordnare och handledare.
Sida: 12 av 12 4. Slutdiskussion Under den period som satsningen pågick handlade mycket av diskussionen om det låga antalet personer som tog del av en anställning jämfört med regeringens initiala målsättning på 4 400 platser. Förutsättningarna för att nå målet var dock långt från optimala. Trots att antalet deltagare inte motsvarade den ursprungliga målsättningen vill Arbetsförmedlingen framhäva det positiva i att de flesta av deltagarna inom fått arbete eller kommit närmare arbetsmarknaden. Särskilt då deltagarna i Kulturarvlyftet i allmänhet haft en svag förankring på arbetsmarknaden och en lång historia av ohälsa. Arbetsförmedlingen vill i samband med denna slutredovisning även dela med sig av lärdomar/erfarenheter av satsningen. Intresset bland kulturinstitutioner för att starta Kulturarvslyftsprojekt överskattades när målet om antalet platser formulerades. Arbetsförmedlingen vill därför betona vikten av att göra en grundlig kartläggning och analys av vilka förutsättningar som råder innan man genomför liknande arbetsmarknadssatsningar i framtiden. Det kan ge en bättre bild av arbetsgivarnas ekonomiska och administrativa möjligheter att anställa samt vilka insatser Arbetsförmedlingen kan tänkas behöva gå in med. hade i sin konstruktion relativt snäva kriterier för vilken sorts arbetsgivare som var aktuella och ur vilka målgrupper som de arbetssökande kunde hämtas. Ett rimligt antagande är att flexiblare ramar hade underlättat matchningen vilket kunde ha fått effekten att fler hade kunnat komma ut i jobb. En lärdom att dra av detta är att inte låsa arbetsmarknadssatsningar vid specifika typer av arbetsgivare utan låta Arbetsförmedlingen göra en bedömning utifrån individens och arbetsgivarens behov. Om man ser till målgruppen personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga finns ofta ett behov av att hitta individuella lösningar. Arbetsförmedlingen kan även se en konflikt mellan s dubbla syften d v s rehabilitering och bevarande av kulturarv. Namnet har gett vissa anordnare fel förväntningar på vilken sorts kompetens och arbetsförmåga som målgruppen haft. Det har i dessa fall varit ett problem att kriterierna för deltagande utgått ifrån den arbetssökandes status i sjukförsäkringen och inte utifrån vilken kompetens och behov hen kan tänkas inneha. Arbetsförmedlingen ser här en problematik med att ha olika ändamål med en och samma arbetsmarknadssatsning.