SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLEAVDELNINGEN SID 1 (6) 2008-08-11 Handläggare: Ingegerd Appelgren Telefon: 08-508 13 144 Till SDN 2008-08-28 Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar. Remiss från kommunstyrelsen KS 3 21-1818/2008 Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Stadsdelsnämnden beslutar om omedelbar justering. BrittMarie Kyndel Stadsdelsdirektör Marianne Natéus Chef för Förskoleavdelningen Sammanfattning Remissförslaget "Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar" är ett led i regeringens familjepolitiska program. Syftet med förslaget är att öka föräldrars möjlighet att välja olika former av omsorg för sina barn utifrån familjernas behov. Vidare att sträva mot likvärdiga villkor för kommunala och enskilda anordnare, att föräldrar ska kunna använda en barnomsorgspeng för en plats med kommunal eller enskild huvudman, att föräldrar med särskilda skäl ska kunna få barnomsorg i annan kommun, att även treåringar ska erbjudas plats i avgiftsfri förskola och att få en enhetlig lagstiftning för all utbildning som regleras i skollagen. Tillstånd av kommunen att starta enskild förskoleverksamhet föreslås ersättas med ett godkännande och bötesstraff för enskild verksamhet utan tillstånd upphävs, enligt remissförslaget. Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2009. Enligt förvaltningens mening är flexibla lösningar för familjer och likvärdiga villkor för anordnare av förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet oavsett huvudman bra, så länge man inte glömmer att sätta barnens behov i främsta rummet. Likaså en enhetlig reglering av all utbildning i skollagen på de områden som föreslås i remissförslaget. Vissa delar i förslaget bör förtydligas, till exempel villkor för godkännande av enskilt driven verksamhet, och vad som avses med "annan pedagogisk verksamhet", i synnerhet som kravet på tillståndsprövning och böter föreslås upphävas. Att anordna allmän förskola även för treåringar kommer att innebära ett inkomstbortfall för stadsdelen. Göta Ark 200, 118 72 Stockholm. Telefon 08-508 13 000. Fax 08-508 12 420 ingegerd.appelgren@soder.stockholm.se Besöksadress Medborgarplatsen 25, plan 7 www.stockholm.se
SID 2 (6) Ärendets beredning Kommunstyrelsen har remitterat förslaget om "Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar" till alla stadsdelsnämnder, utbildningsnämnden och stadsledningskontoret för yttrande, senast den 1 september 2008. Ärendet har beretts inom Förskoleavdelningen. Promemorian som ligger till grund för förslaget finns hos nämndsekreteraren. Bakgrund Förslaget om "Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar" ingår i regeringens sammanhållna förslag till familjepolitisk reform som omfattar vårdnadsbidrag, jämställdhetsbonus och barnomsorgspeng samt förstärkt pedagogiskt uppdrag för förskolan. Insatserna syftar till att öka valfriheten och mångfalden i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen så att denna bättre möter familjernas behov. I promemorian som ligger till grund för förslaget redovisas vilka lagändringar som behövs på området och motiven för dessa. Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2009. Remissförslaget Syftet med remissförslaget är att öka föräldrarnas möjligheter att välja olika former av pedagogisk verksamhet och omsorg som passar barns och familjers olika behov och som uppfyller kvalitetskraven. Föräldrar bör kunna använda en barnomsorgspeng för en plats med kommunal eller enskild huvudman. Förslaget är tänkt att underlätta för enskilda att starta förskoleverksamheter av olika slag. Strävan är att offentliga och enskilda huvudmän ska få så likvärdiga villkor som möjligt. Här följer en redovisning av huvuddragen i remissförslaget. Kommunalt bidrag till enskild verksamhet en barnomsorgspeng Enligt förslaget ska kommunerna godkänna och lämna bidrag till såväl enskilda förskolor och fritidshem som "annan pedagogisk verksamhet" som uppfyller kvalitetskraven i skollagen. Öppen förskola och öppen fritidsverksamhet omfattas inte av etableringsfriheten. De krav som avses i skollagen är personalens utbildning, erfarenhet, barngruppernas sammansättning och storlek, lokalernas ändamålsenlighet samt att avgifterna inte är o- skäligt höga. Kravet på att kommunerna ger tillstånd till enskilda verksamheter avskaffas och ersätts med ett godkännande av enskild verksamhet som uppfyller kvalitetskraven och kraven på öppenhet för alla barn som ställs på motsvarande verksamhet med offentlig huvudman. Ett godkännande av kommunen krävs för rätt till bidrag. Barnomsorgspengen är ett bidrag som följer barnet till den verksamhetsform som föräldrarna själva väljer. Kvalitetskrav För att kommunen ska godkänna enskild förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet krävs i förslaget att verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet som anges i skollagen. Kommunens beslut föreslås kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Det innebär att domstolen inte bara kan upphäva kommunens beslut utan även ändra det. Skyldigheten att erbjuda allmän förskola föreslås utvidgas till att också omfatta treåringar.
SID 3 (6) Kommunen rekommenderas, på sid 23 i promemorian, att "på ett aktivt sätt informera om möjligheten att starta annan pedagogisk verksamhet". Enligt förslaget behåller kommunen sitt tillsynsansvar över enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som har godkänts av kommunen. Lagen om registerkontroll av all personal föreslås bli tillämplig i all enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som har godkänts av kommunen. Styrdokumenten (läroplan för förskolan och allmänna råd) bör vara vägledande även för "annan pedagogisk verksamhet" och även vid kommunens prövning av om enskild förskoleverksamhet i form av annan pedagogisk verksamhet, ska godkännas. Öppenhet, egna barn och avgifter Enskild förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet ska vara öppen för alla barn för att vara bidragsberättigad. Det finns dock undantag om det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för den enskilda verksamheten att ta emot barnet. Det kan till exempel vara om ett barn har omfattande behov av stöd och det för kommunen skulle innebära betydande ekonomiska svårigheter. Påtagliga negativa följder ska tolkas restriktivt enligt förslaget. Undantag kan också göras med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. I en verksamhet där föräldrar tar hand om sina egna barn måste det alltid finnas minst lika många barn från andra familjer, för att verksamheten ska få bidrag från kommunen. Avgifter som enskild huvudman tar ut får inte vara oskäligt höga. Inom maxtaxans ram kan kommunerna fritt utforma sitt eget taxesystem för alla former av förskole- och annan pedagogisk verksamhet, oavsett huvudman. Om en annan verksamhet än kommunen vill tillämpa lägre taxa än maxtaxa är det möjligt, utan att det påverkar kommunens bidrag till verksamheten. Avgiften ska dock inte "oskäligt avvika från kommunens kostnad per barn", sid 26 i promemorian. Bidragets storlek samt delning av bidraget För varje barn som tas emot i bidragsberättigad förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg med enskild huvudman ska bidrag lämnas av barnets hemkommun. Bidraget ska lämnas med ett belopp som inte skäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet. Bidraget kan också delas för att användas i olika verksamheter som till exempel allmän förskola och familjedaghem. Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag till mer än två verksamheter för samma barn, enligt förslaget. Straffbestämmelse upphävs Den som driver enskild verksamhet utan tillstånd ska inte som nu kunna bestraffas med böter. Tillståndskravet föreslås ju - som tidigare nämnts i ärendet ersättas med ett godkännande av kommunen där verksamheten bedrivs. Skälet till att man föreslår att ta bort straffet är också att det saknas motsvarande straffbestämmelser på skollagens öviga områden och att bestämmelsen inte tillämpats. Därför saknas det, enligt remissförslaget, tillräckliga skäl att behålla bestämmelsen.
SID 4 (6) Skyldighet för en kommun att ta emot barn från en annan kommun I remissförslaget föreslås en skyldighet att ta emot barn från en annan kommun om det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden. Det skulle exempelvis kunna handla om barn i behov av särskilt stöd eller barn som bor nära en kommungräns. Det är mottagande kommun som gör bedömningen. Kommunen som tar emot har rätt till ersättning för sina kostnader av barnets hemkommun. Från vistelsekommun till hemkommun I förslaget föreslås att det är hemkommunen, och inte som nu vistelsekommunen, som svarar för att barn erbjuds förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg. Hemkommunen är den kommun där barnet är folkbokfört. Ändringsförslaget är en anpassning till skollagens övriga verksamheter så att samma begrepp föreslås gälla för all utbildning. Hemkommunens skyldighet att ge bidrag till annan kommun Om en kommun tar emot barn från annan kommun, är hemkommunen skyldig att utge bidrag till den mottagande kommunen, enligt förslaget. Ersättningen ska täcka den mottagande kommunens kostnader. Föräldrar föreslås kunna välja verksamhet som drivs av kommunal eller enskild anordnare i annan kommun. Det är alltid hemkommunen som ska lämna bidrag till enskild verksamhet, även om den är belägen i annan kommun. Kommunens informationsskyldighet Kommunen föreslås få utökad informationsskyldighet till att gälla alla former av förskoleverksamhet med både enskild och kommunal huvudman. Det gäller till exempel information om pedagogisk inriktning, organisation, avgifter, lokaler, omfattning, styrsystem, och möjligheten att driva enskild förskoleverksamhet med bidrag. Allmän förskola även för treåringar Kommunens skyldighet att anordna allmän förskola utvidgas i förslaget att gälla plats i förskola från och med höstterminen det är barnet fyller tre år. Allmänna förskolan ska omfatta minst 525 timmar om året och vara avgiftsfri. Verksamheten ska vara obligatorisk för kommunen att anordna, men frivillig för barnen att delta i. Garantitiden (plats inom 3-4 månader) gäller således inte för allmän förskola. Ekonomiska konsekvenser Förslaget medför ökade kostnader för kommunerna. I förslaget föreslås att nettokostnaden ökas för barnomsorgen med totalt 660 miljoner kronor. I detta belopp ingår 50 miljoner kronor för att finansiera kommunens utökade informationsskyldighet, 170 miljoner kronor för egna barn i annan pedagogisk verksamhet och 440 miljoner kronor för allmän förskola för treåringar 525 timmar per år. Kostnadsberäkningen för allmän förskola för treåringar 440 miljoner kronor - bygger på antagandet att hälften av de treåringar som står utanför förskoleverksamheten väljer allmän förskola. Beräkningen 170 miljoner kronor för barn i annan pedagogisk verksamhet bygger på antagandet att efterfrågan på dag barn-
SID 5 (6) vårdare eller annan pedagogisk verksamhet ökar med 10 procent till följd av reformen. Konsekvensen av att flera beslut kan komma att överklagas hos hos allmän förvaltningsdomstol genom förvaltningsbesvär, beräknas rymmas inom befintliga anslag. Förvaltningens synpunkter Ökad valfrihet och flexibilitet för att tillgodose familjers behov av barnomsorg är positivt om man inte glömmer bort att sätta barnens behov i främsta rummet, likaså likvärdiga villkor för enskilda och kommunala anordnare. Det är bra att lagförslaget innebär en anpassning till skollagen i övrigt, så att det blir en likartad reglering för all utbildning och övriga verksamheter som avses i skollagen. I förslaget avskaffas kommunens krav på att ge tillstånd till enskilda förskolor och fritidshem och ersätts av kommunens godkännande. Det står att på sid 18 under punkt 3.1 att "något krav på att söka kommunens godkännande bör inte finnas men godkännandet ska vara en förutsättning för att enskilda verksamheter ska ha rätt till bidrag av offentliga medel för de barn som tas emot". Betyder detta att det kan gå att driva verksamhet utan kommunens godkännande? I så fall kan det vara oroande ur barnsäkerhetsperspektivet. Det står i promemorian under punkt 3.1 på sidan 17 att etableringsfriheten för enskild förskoleverksamhet omfattar även "annan pedagogisk verksamhet"? Det är otydligt vad det kan vara. Att barn ska kunna få plats i verksamhet i annan kommun, i likhet med vad som redan nu gäller för skolan, om det finns särskilda skäl är bra, likaså att det är mottagande kommun som gör bedömningen. Vad som står om delad vårdnad och växelvis boende är otydligt. Först står det på sid 31 i förslaget under punkt 4.1 att särskilda skäl kan gälla "barn som genom delad vårdnad har anknytning till två kommuner". På nästa sida sår det att "avsikten med förslaget är dock inte att skapa en möjlighet för barn som bor växelvis hos sina föräldrar i två olika kommuner att gå växelvis i dessa kommuners verksamheter". Remissförslaget om föräldraavgifter skulle, enligt förvaltningens tolkning, innebära att enskilt drivna verksamheter inte kan ta ut högre avgifter än vad som anges i beslutet om maxtaxa, eftersom Stockholm stad har beslutat att maxtaxan ska gälla. Pengsystemet förväntas inte medföra några större förändringar för stadsdelen eftersom pengen följer med verksamheten, oavsett om det är kommunal eller enskilt driven verksamhet. Däremot kommer kommunen att förlora intäkter om även treåringar ska få kostnadsfri allmän förskola 15 timmar i veckan. Eftersom stadsdelen har en mycket stor efterfrågan på förskoleverksamhet och efterfrågan enligt prognosen fortsätter att öka till år 2011, ser förvaltningen positivt på de förändringar som stimulerar till nya och flexibla lösningar och nya verksamhetsformer så länge man inte tummar på kvalitetskraven och inte glömmer att ha barnens bästa i fokus.
SID 6 (6) Bilaga till remissen om Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar: Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås ändringar i skollagens bestämmelser om bidrag till enskild förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg. Kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskild förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg ska gälla även enskild verksamhet i andra former än förskola och fritidshem, som uppfyller krav på kvalitet och öppenhet. Bidrag ska ges för egna barn i familjedaghem och i annan pedagogisk verksamhet, men endast för lika många egna barn som andra barn som har tagits emot. Om ett barn deltar i två enskilda verksamheter ska kommunen lämna bidrag till båda verksamheterna. Härutöver föreslås också att en bestämmelse om straff för den som utan tillstånd driver tillståndspliktig enskild förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg upphävs. Vidare föreslås bestämmelser om mottagande i en kommuns förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg av barn från en annan kommun, interkommunal ersättning i sådana fall samt om en utökad kommunal informationsskyldighet om kommunala och enskilda verksamheter i kommunen. Därutöver föreslås att kommunens skyldighet att anordna allmän förskola utvidgas till att gälla plats i förskola från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009. Sammanfattningen är hämtad ur promemorian "Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar".