Abonnemang mot stamnätet

Abonnemang mot stamnätet Christer Riihiaho Umeå 2005-05-30 Civilingenjörsprogrammet i energiteknik Institutionen för tillämpad Fysik och Elektronik Umeå universitet

Sammanfattning En regionnätsägare som vill vara ansluten till stamnätet måste betala en punkttariff till Svenska Kraftnät. Punkttariffen består av effektavgift, energiavgift och eventuellt en anslutningsavgift. Effektavgiften står för cirka 60 % av den totala punkttariffen och är den enda avgiften som går att optimera. Syftet med examensarbetet är att skapa en dokumentation över gällande regler och det tillvägagångssätt som Vattenfall Eldistribution AB idag har när man tecknar effektabonnemang mot Svenska Kraftnäts stamnät. Vidare är syftet även att utvärdera hur väl Vattenfall Eldistribution AB Region Norr lyckats med dessa abonnemang under åren 2001 till och med 2004. Slutligen presenteras en systematisk metodik för att teckna abonnemang mot överliggande nät i framtiden. Utvärderingen visade att prognosen för inmatningsabonnemangen år 2003 var den minst lyckade, enbart där hade man kunnat spara nästan 12 miljoner kronor. Huvudanledningen till att det gick så dåligt år 2003 vara att nivån på den hydrologiska balansen var extremt låg. Detta resulterade i att vattenkraften inte kunde användas i den utsträckningen man önskade. Två olika metoder för att teckna abonnemang redovisas Bäst i medel och regressionsanalys. Rekommendationen är att använda Bäst i medel då den metoden har en direkt koppling mellan effektutbyte och optimalt abonnemang. Regressionsanalysen var dock lärorik då den avslöjande vilka faktorer som var betydande i var och en av de 22 olika anslutningspunkterna. En studie över bästa och sämsta scenario med den rekommenderade metoden redovisas. Slutligen har jag gjort en undersökning när 4-veckors tillfälliga abonnemang ska tecknas mot Svenska Kraftnät. Föreslagen strategi blir att trimma abonnemangen med försiktighet och försöka bli så skicklig i hanteringen av tillfälliga abonnemang att straffavgifter undviks. 2

Abstract An owner of a region power network that wants to be connected to Svenska Kraftnäts backbone power network has to pay a tariff fee. The tariff fee consists of effect fee, energy fee and a possible fee for connection. The effect fee stands for about 60 percent of the entire tariff fee and is the only fee that can be optimized. The purpose of this thesis was to start with a documentation of the current regulation and the procedure that Vattenfall Eldistribution AB is using today. After that an evaluation should be made of how well Vattenfall Eldistribution AB Region Norr has succeeded with the prediction of the effect subscription. Finally the thesis should result in a new method for determine subscription of effect at Svenska Kraftnät. The evaluation showed that the prediction for input effect subscription year 2003 was the least successful and almost 12 million Swedish kronor [SEK] could have been saved. The reason why the prediction went so bad that year was a result of the poor hydrological balance. The consequence was that the hydroelectric power could not produce as much power that they wanted because of the reduced level of water in the dams. Two different types of methods for subscribing effect at Svenska Kraftnät was introduced best in mean value and regression analysis. The recommendation was to use best in mean value because of the connection between exchange of effect and the best subscription. Although it was instructive to have made the regression analysis to find out what factors affected a certain connection point. A study of best case and worst case was made with the recommended method. Finally an investigation was made to find out when to use the four week temporary subscriptions. Purposed strategy is to optimize the subscription with care and be as god as one can be handling the temporary subscription so that fee for exceeding subscription eliminates. 3

Förord Detta är ett examensarbete om 20 poäng i energiteknik vid Umeå universitet. Arbetet är utfört på institutionen Tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitets tekniska högskola. Handledare har varit Kaj Nyström på Matematiska institutionen vid Umeå universitet. Jag vill tacka min handledare samt all berörd personal på Vattenfallkoncernen, Vattenregleringsföretagen, Svenska Kraftnät, Energimyndigheten och SMHI som har svarat på frågor och tagit fram datamaterial. Ingen nämnd och ingen glömd. 4

Innehållsförteckning 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund och historik 6 1.2 Svenska Kraftnät 7 1.3 Regionnätsägare 8 1.4 Problembeskrivning 9 1.5 Syfte 9 1.6 Begränsningar 9 2 Regelverk 10 2.1 Abonnemang 10 2.2 Tillfälliga abonnemang 10 2.3 Abonnemangsöverskridande 11 2.4 Uppreglering 11 2.4 Straffavgifter 11 3 Förfarande vid tecknande av abonnemang 12 3.1 Uttagsabonnemang 12 3.2 Inmatningsabonnemang 13 3.3 Specialfall 13 3.4 Sammanställning av underlag 13 4 Metod 14 4.1 Utvärdering 14 4.2 Bäst i medel 14 4.3 Regressionsanalys 14 4.4 Bästa fall - sämsta fall 14 5 Utvärdering 15 5.1 Förklaring till tabellerna 15 5.2 Hydrologiska balansen 24 5.3 Elpriset 25 5.4 Resultat av utvärderingen 26 6 Teckna abonnemang i framtiden 27 6.1 Påverkande faktorer 27 6.2 Risktagande 28 6.3 Metoder för att teckna abonnemang mot Svenska Kraftnäts stamnät 29 6.3.1 Metod 1 Bäst i medel 30 6.3.2 Metod 2 Regressionsanalys 33 6.4 Val av metod 37 6.5 Bästa scenario sämsta scenario 38 7 När ska man teckna 4-veckors tillfälliga abonnemang 41 8 Konsekvenser 42 9 Utvärdering av optimeringsprogrammet 42 10 Slutsats 43 11 Referenser 44 12 Bilagor 45 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund och historik Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och det som tidigare varit ett elmonopol blev en fri marknad. Redan fyra år tidigare skedde dock två viktiga händelser som var nödvändiga för att en avreglering skulle vara möjlig - Statens Vattenfallsverk ombildades till Vattenfall AB och staten bildade affärsverket Svenska Kraftnät. Avsikten med avregleringen var att effektivisera elförsörjningen och att ge konsumenterna möjlighet att välja elleverantör, vilket skulle leda till lägre elpriser. Elmarknaden består av produktion, distribution och försäljning. Produktionen och försäljningen är utsatta för konkurrens medan distributionen, av praktiska skäl, fortfarande är ett monopol. Eldistributionsföretagen övervakas kontinuerligt av Energimyndigheten, som är en så kallad nätmyndighet. Tillsynen sker för att säkerställa att kundernas prisvillkor är rimliga. [1] Figur 1 visar en schematiskbild över hur elmarknaden är uppbyggd. Elanvändare som är anslutna till lokalnätet betalar nätavgift till ägaren av det lokala nätet och kan därefter välja vilken elleverantör som man vill handla sin elektricitet av. Den lokala nätägaren betalar i sin tur nätavgift till regionnätsägaren i området för att kunna utnyttja dennes nät för överföring av elkraft. Slutligen erlägger regionnätsägaren en avgift till Svenska Kraftnät för att vara ansluten till stamnätet. Till samtliga typer av nät kan även producenter vara anslutna. De betalar då också avgift för att utnyttja respektive nät för distribution. [1] Figur 1 Schematisk bild över elmarknaden 6

1.2 Svenska Kraftnät Staten bildade affärsverket Svenska Kraftnät år 1992 för att som neutral part ansvara för stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät har ett avkastningskrav på 6 % från staten, förutom att det ska avsättas pengar för underhåll och nyinvesteringar i stamnätet [4]. De intäkter som Svenska Kraftnät får från stamnätet kommer från punkttariffen, som består av följande avgifter - årlig effektavgift, timavgift för energi och en initial anslutningsavgift. Anslutningsavgiften tas bara ut om det krävs betydande investeringar för att ansluta nya anläggningar som bara tillgodoser en eller ett fåtal aktörers intressen. Av punkttariffen står den årliga effektavgiften för cirka 60 % av intäkterna. [1] Effektavgiften varierar geografiskt över landet med en högre kostnad för inmatning i norr än i söder och vice versa för uttagen, se figur 2. Anledningen till avgiftsvariationen är att man in norr har överproduktion och i söder en överkonsumtion.[3] Figur 2 Åskådliggör den geografiska skillnaden i effektavgift De senaste åren har man fördelat om kostnaden genom att sänka avgifterna för inmatning och höja avgifterna uttagen, detta för att man anser att slutanvändaren ska stå för en högre del av kostnaden. Svenska Kraftnät tar årligen ställning till tariffernas storlek, men man har som ambition att nuvarande avgifter ska gälla till år 2010 [5]. 7

1.3 Regionnätsägare Några av de större regionnätsägarna i Sverige är Fortum Distribution AB, Skellefteå Kraft Elnät AB, Sydkraft Nät AB, Umeå Energi Elnät AB och Vattenfall Eldistribution AB. Vattenfall Eldistribution AB äger drygt 50 procent av regionnätet i Sverige men när det gäller anslutningarna mot stamnätet är andel betydligt mer, där kan siffran vara ända upp mot 70 % 1. Vattenfall Eldistribution AB är regionnätsägare i fyra olika regioner i Sverige - Region Norr, Region Mellan, Region Väst och Region Öst. Figur 3 åskådliggör i vilka områden som Vattenfall Eldistribution AB är regionnätsägare. Figur 3 Vattenfall Eldistribution AB är regionnätsägare i de mörkare områdena. 1 Exakt uppgift saknas och är inte lätt att definiera beroende på om man menar antalet abonnenter, antalet anslutningspunkter eller mängden överförd energi. Uppgiften kommer från Daniel Andersson, Energimyndigheten och Staffan Mared, Vattenfall Marknadsanalys. 8

1.4 Problembeskrivning Den första uppgiften var att skapa en dokumentation över vilka regler som gäller när man ska teckna abonnemang mot Svenska Kraftnäts stamnät samt redogöra för hur man idag går tillväga när man tar fram underlag för dessa abonnemang. Sedan skulle en utvärdering göras för hur väl de tecknade abonnemangen har stämt överens med det verkliga utfallet för åren 2001 till och med 2004. Slutligen ska arbetet resultera i en metodik som man i framtiden ska kunna använda sig av för att teckna abonnemang mot överliggande nät hos Svenska Kraftnät. 1.5 Syfte Syftet med det här examensarbetet är att försöka optimera kostnaden som Vattenfall Eldistribution AB Region Norr har till Svenska Kraftnät för abonnemang mot överliggande nät. Fokuseringen ligger på att med olika simuleringsmetoder hitta så optimala effektabonnemang som möjligt. 1.6 Begränsningar I det här examensarbetet kommer jag att koncentrera mig på Vattenfall Eldistribution AB Region Norr, som visas i figur 4. Jag kommer hädanefter att benämna Vattenfall Eldistribution AB Region Norr som endast Vattenfall. Figur 4 Vattenfall Eldistribution Region Norr verkar i de mörkare områdena 9

2 Regelverk 2.1 Abonnemang Innan en regionnätsägare kan bli ansluten till stamnätet så måste denne ingå ett så kallat Nyttjandeavtal med Svenska Kraftnät. När man sedan anslutits och ska använda stamnätet så får man betala en effektavgift och en energiavgift. Energiavgift bestäms timvis och består av den faktiska inmatade eller uttagna energimängden multiplicerat med ett fastställt energipris och den aktuella förlustkoefficienten 2. Man kan inte optimera energiavgiften, utan den baseras på de faktiska värdena. När det gäller effektavgiften så ska regionnätsägarna inför varje kalenderår meddela Svenska Kraftnät hur mycket effekt man vill abonnera på i de olika anslutningspunkterna 3. I varje punkt ska regionnätsägaren sätta ett inmatnings- och ett uttagsabonnemang. Regionnätsägaren får betala ett förutbestämt pris för varje kilowatt som de valt att abonnera på i inmatad respektive uttagen effekt. 2.2 Tillfälliga abonnemang Om regionnätsägaren temporärt vill höja det aktuella abonnemanget så kan tillfälliga abonnemang tecknas hos Svenska Kraftnät, under förutsättning att ledig kapacitet finns på stamnätet. Man kan då välja att teckna 1-veckasabonnemang eller 4-veckorsabonnemang. Ansökan om tillfälliga abonnemang har blivit mer flexibla, numera kan man få abonnemangen att börja gälla en timme efter begäran 4. Abonnemangen omspänner endast hela kalenderveckor och börjar räknas från måndag kl 00 00 aktuell vecka och återstående dagar av innevarande vecka samt vid tecknade av 4-veckorsperiod, de följande tre veckorna. [2] De tillfälliga abonnemangen är precis vad namnet uttrycker det, en kortvarig lösning. Ganska snabbt kommer man upp i samma kostnad som ett årligt abonnemang. Ett tillfälligt 4-veckorsabonnemang kostar 1 / 4 av den årliga effektavgiften. Med andra ord så är den typen av abonnemang lönsam att teckna upptill 16 kalenderveckor per år. För tillfälliga veckoabonnemang är kostnaden 1 / 12 av den årliga effektavgiften. Vilket leder till att det lönar sig att använda maximalt 12 veckor under ett år. [2] En fördel med tillfälliga abonnemang, jämfört med att höja upp andelen årliga abonnemang, är flexibiliteten. Man kan teckna abonnemangets storlek direkt mot det momentana effektbehovet. Exempelvis i samband med vårfloden kan man under ett fåtal veckor behöva höja upp effekten på inmatningsabonnemanget. Vid sådana situationer är de tillfälliga abonnemangen lönsamma att använda. 2 Lista för energipriset och förlustkoefficient finns på http://www.svk.se/upload/3344/prislista_for_stamnatet_2005.pdf 3 Anslutningspunkt är en knutpunkt mellan regionnät och stamnät där utbyte av effekt sker. Kan även benämnas stamnätspunkt. 4 Före årsskiftet (2004/2005) var reglerna sådana att man var tvungen att meddela senast klockan 21 00 dygnet före önskad igångsättande av de tillfälliga abonnemangen. 10

2.3 Abonnemangsöverskridande Om en regionnätsägare överskrider tecknat abonnemang med tre på varandra följande timmedelvärden, så är denne avgiftsskyldig. Avgiften motsvarar 1 / 50 av den årliga effektavgiften för den effektmängd som abonnemanget överstigits under den tredje timmen. På samma sätt blir det för de påföljande timmar som sammanhängande överskrider det tecknade abonnemanget. Vid systematiskt överskridande har Svenska Kraftnät rätt att, efter att kunden har fått yttrat sig, höja abonnemanget motsvarande överskridandet från och med nästkommande månad. [2] 2.4 Uppreglering Vid situationer när det finns risk för effektbrist i landet kan Svenska Kraftnät beordra balansföretag 5 att börja mata in mer effekt på stamnätet, antingen genom egen produktion eller genom att köpa in elkraft från en producent. Detta fenomen kallas för uppreglering. Vid sådana fall drabbas inte regionnätsägaren av straffavgifter om abonnemangen överskrids. 2.4 Straffavgifter De eventuella straffavgifter som blir vid ett abonnemangsöverskridande debiterar Svenska Kraftnät regionnätsägaren. I de fall då det är inmatningsabonnemanget som överskridits så vidareför Vattenfall avgiften till de producenter som är anslutna till berörd anslutningspunkt. Aktörerna får sedan solidariskt dela på kostnaden för dessa straffavgifter. När det är frågan om överskridande av uttagsabonnemanget så får Vattenfall själv stå för kostnaden för straffavgiften. 5 Balansföretag är ett Elhandelsföretag som är beredd att öka eller minska inmatningen på stamnätet för att Svenska Kraftnät ska kunna upprätthålla rätt frekvens och effektbalans på stamnätet. Balansföretaget får ekonomisk kompensation för detta. 11

3 Förfarande vid tecknande av abonnemang Vattenfall är den största regionnätsägare i norra Sverige. De ska senast två veckor innan varje nytt kalenderår meddela Svenska Kraftnät hur man vill teckna sina abonnemang mot stamnätet [2]. När Vattenfall ska ta fram underlag för kommande års abonnemang, tittar man på effektgrafer för de två senaste åren i de 22 stycken olika anslutningspunkter som man är ansvariga för i regionen. Vattenfall tittar efter trender och avvikelser i graferna för att bilda sig en uppfattning om nuvarande abonnemang ska ökas, minskas eller bibehållas. I de fall där man hittar kraftiga avvikelser från kurvan, så kallade extrempunkter, försöker man hitta en förklaring till dessa. Om betydande förändringar av infrastrukturen i regionen eller politiska beslut är under införande, och dessa kan tänkas påverka utfallet under kommande år, vägs även detta in i prognosen. 3.1 Uttagsabonnemang Under Vattenfall finns avdelningarna Marknad och Drift. Tillsammans hjälps dessa avdelningar åt att ta fram underlag för tecknande av uttagsabonnemangen mot stamnätet 6. Man har kontakt med de större elkonsumenterna och elhandelsföretagen för att få en prognos över deras förväntade effektbehov under kommande år. I regel brukar det dock vara väldigt små variationer av effektbehov från år till år och dessa små ändringar drunknar ofta i produktionssvängningarna. Strategin man har vid tecknande av uttagsabonnemang är att i anslutningspunkter där det finns underliggande produktion så tecknar man uttagsabonnemang för cirka 75 % av behovet. I och med att det är nettoeffekten 7 som ger effektutbytet så räknar man med att den regionala produktionen klarar minst 25 % av effektbehovet. Där produktion saknas måste man teckna abonnemang för 100 % av effektbehovet. Under aktuellt abonnemangsår är det avdelningen Drift som övervakar det aktuella effektuttaget från stamnätet. I de fall där abonnemanget överskrids så har Drift befogenheter att fatta beslut om tillfälliga abonnemang mot Svenska Kraftnät ska tecknas. Veckomöten sker regelbundet inom Vattenfall för att analysera nästkommande veckas förmodade effektuttag för att på så sätt tidigt kunna teckna tillfälliga abonnemang. [6] 6 Bilaga 1 Organisationsplan för Vattenfall Eldistribution AB. 7 Nettoeffekt producerad effekt minus konsumerad effekt. 12

3.2 Inmatningsabonnemang När det gäller tecknande av abonnemang för inmatad effekt till stamnätet så får man hjälp av Vattenfall Produktion Nord i Råcksta. Anledningen till detta är att Vattenfall Produktion Nord står för majoriteten av elproduktionen i Region Norr och har i och med detta den bästa uppfattningen om produktionen och den förmodade inmatningen på stamnätet för kommande år. När det gäller övervakning och beslut om tecknandet av de tillfälliga abonnemangen så är det Vattenfall Produktion Nord som sköter de flesta anslutningspunkterna. Vattenfall i Luleå övervakar och tecknar tillfälliga abonnemang för anslutningspunkterna Moliden och Ånge [6]. Huvudanledning till att Vattenfall i Luleå sköter dessa punkter är att produktionsanläggningarna som ligger anslutna mot dessa stamnätspunkter saknar reglermöjligheter, vilket innebär att man inte kan strypa eller öka vattentillförseln till dessa. 3.3 Specialfall Två av anslutningspunkterna i regionen är undantagna de vanliga abonnemangsreglerna. Den ena punkten är Tornehamn som inte har någon intilliggande produktion utan är en överföringspunkt till och från Norge. Den andra punkten är Kalix där man har överföring till och från Finland. Uttag i punkterna innebär att effekt importeras till Sverige och inmatning betyder att effekt exporteras. Vattenfall har lyckats övertyga Svenska Kraftnät om att i dessa stamnätpunkter sker ingen naturlig inmatning av effekt, då det inte finns någon närliggande produktion. I de fall det förekommer inmatningseffekt i dessa stamnätspunkter så är det på grund av transiteringar och det är inget som Vattenfall kan påverka. Vattenfall drabbas därför inte av straffavgifter om man överskrider de nollabonnemang som är tecknat för inmatning.[6] 3.4 Sammanställning av underlag När underlagen för abonnemangen i regionen är klara skickas de till Vattenfall Eldistribution AB: s avdelning Marknadsanalys. Där sammanställer man underlag för abonnemangen från Vattenfall Eldistribution AB: s samtliga regioner i Sverige innan man skickar de vidare till Svenska Kraftnät. 13

4 Metod Här följer en beskrivning av de metoderna som jag har använt mig av i det här arbetet. En utvärdering för Vattenfalls effektabonnemang mot Svenska Kraftnäts stamnät ska göras för åren 2001 till och med 2004. Datamaterial över effektutbytet i stamnätspunkterna finns att tillgå från år 1999 fram till dagens datum. 4.1 Utvärdering Den aktuella stamnätspunkten tilldelas ett godtyckligt effektabonnemang. Detta abonnemang jämförs kalenderveckovis mot det effektutbytet som har varit i stamnätspunkten. Om abonnemanget är för lågt så tecknas tillfälliga abonnemang. I de fall där tillfälliga abonnemang fordras i mer än tre veckor används 4-veckors tillfälliga abonnemang som bas under perioden och kompletteras eventuellt med 1-veckas tillfälligt abonnemang. Detta resulterar i en total årskostnad. Det godtyckliga abonnemanget uppräknas och proceduren görs om, vilket slutligen resulterar i det optimala tecknandet av abonnemang mot stamnätet. 4.2 Bäst i medel Grundidén för denna metod är densamma som för ovanstående utvärdering. Skillnaden ligger i att jag, med hjälp av historiskt datamaterial över effektutbytet, tar fram ett effektabonnemang som är det mest priseffektiva för samtliga år. Med hjälp av denna metod erhålls en medelkostnad och en standardavvikelse. 4.3 Regressionsanalys I metoden Regressionsanalys används ett statistikprogram för att undersöka om det går att finna ett tillförlitligt matematiska samband för effektutbytet i stamnätspunkten. Sambandet avslöjar vilka variabler som är signifikant och därmed förklarar effektutbytet bäst. 4.4 Bästa fall - sämsta fall När ett optimalt abonnemang i en viss stamnätspunkt erhållits jämförs detta mot det av Vattenfall tecknade abonnemanget. Befintligt datamaterial över effektutbytet i stamnätspunkterna används för att få fram en kostnadsskillnad mellan det optimala och det tecknade abonnemanget för vart och ett av åren. Resultatet fås i form av dels en medeldifferens och dels ett mest gynnsamt fall respektive ett minst gynnsamt fall. 14

5 Utvärdering Jag har skrivit ett optimeringsprogram som räknar fram det optimala abonnemanget mot stamnätet. Programmet har jag kört för de 22 anslutningspunkterna som Vattenfall är ansvariga för, och detta för åren 2001 till och med 2004. Optimeringsprogrammet är inställt så att strafftimmar inte förekommer, dock bortser programmet från effektspikar som inträffar enstaka timmar under en veckas period. Man ska notera att straffavgiften inte är medtagen år 2001 för de av Vattenfall redovisade kostnaderna. Även de övriga åren så har Vattenfall förmodligen inte blivit debiterad för alla timmar man överskridit abonnemangen. När jag har undersökt strafftimmarna har jag även kontrollerat om uppreglering råder. 5.1 Förklaring till tabellerna Tecknade abonnemang och Vattenfalls kostnader är det faktiska värdena. Under rubriken Optimalt är de värdena som jag beräknat med hjälp av optimeringsprogrammet. En positiv siffra i kolumnen Skillnad, längst till höger, betyder att den optimala lösningen hade varit billigare. I de fall det är en negativ siffra så är förklaringen oftast att Vattenfall Eldistribution AB tecknat ett för lågt abonnemang och klarat sig från straffavgift på grund av att Svenska Kraftnät inte observerat det för höga effektutbytet. En graf är bifogad för de anslutningspunkter som har en stor differens mellan det satta abonnemanget och det faktiska effektutbytet i stamnätspunkten. Dessa anslutningspunkter är markerade med en fotnot och graferna finns som bilaga. Samtliga tabeller i den här rapporten finns i ett utskriftsvänligtformat som bilaga. 15

År 2001 - Inmatning Observera att ingen straffavgift är registrerad för någon anslutningspunkt under 2001. Tabell 1 Utvärdering av inmatningsabonnemang år 2001 Kommentar: Grundfors från mitten av januari till maj är det cirka 330 strafftimmar som Svenska Kraftnät inte har noterat. Messaure - Just den här specifika mätningen hade en väldigt kraftig fluktuation, det vill säga man matar in för hög effekt på stamnätet i två timmar, kör sedan enligt abonnemanget i tre timmar sedan matar de in för hög effekt i ytterligare två timmar och så vidare. Optimeringsprogrammet blir lite för grovt vid den här typen av effektutbyte, men det här är också det värsta fallet under hela den här utvärderingen. Porjus här hade man kunnat sänka abonnemanget 46 MW och på så sätt sparat 0,66 miljoner kronor 16

År 2001 Uttag Tabell 2 Utvärdering av uttagsabonnemang år 2001 Kommentar: Grundfors hade bara uttag i 15 timmar under hela året. Här hade det räckt med ett 1-veckas tillfälligt abonnemang för att klara det effektutbytet. Stornorrfors 8 tecknades för 150 MW i uttag, men den högsta effekten man var uppe i under det året var 130 MW och detta skedde endast under två timmar. Hade man tecknat optimalt skulle man ha sparat över 1,2 miljoner kr enbart i denna anslutningspunkt. Tuggen - just det här året hade man klarat sig med enbart tillfälliga abonnemang. Vargfors 9 - om man hade sänkt abonnemanget från 150 MW till 35 MW skulle man ha sparat 0,6 miljoner kr. 8 Bilaga 2 figur 8 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 9 Bilaga 2 figur 9 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 17

År 2002 - Inmatning En del anslutningspunkter börjar bli belagda med straffavgifter men det är inte alla timmar som Svenska Kraftnät klarar att redovisa. Tabell 3 Utvärdering av inmatningsabonnemang år 2002 Kommentar: Stornorrfors 10 hade man valt ett basabonnemang på 388 MW istället för 540 MW och hanterat perioderna med högre inmatningen med tillfälliga abonnemang så hade man sparat nästan 1,5 miljoner kr. Svartbyn 11 man ligger med ett högre grundabonnemang än det som är optimalt men ändå så drar man under juni och juli på sig över 1,1 miljoner kr i straffavgifter. Totalt sett blir det alternativet nästan 1 miljon kr dyrare. 10 Bilaga 2 figur 10 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 11 Bilaga 2 figur 11 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 18

År 2002 Uttag Tabell 4 Utvärdering av uttagsabonnemang år 2002 Kommentar: Messaure 12 här hade man kunnat spara 0,75 miljoner kronor om man hanterat hela inmatningen med tillfälliga abonnemang. Moliden under de tre sista månaderna på året ökade uttaget från stamnätet kraftigt. Man försökte möta stegringen med tillfälliga abonnemang men man drog ändå på sig straffavgifter för nästan 0,5 miljoner kronor under dessa tre månader. Tuggen förmodligen beror den negativa skillnaden på att den uttagna effekten har oscillerat kraftigt vilket ledde till att optimeringsprogrammet blev för grovt. Samtidigt har inte Svenska Kraftnät lyckats upptäcka samtliga timmar av abonnemangsöverskridande i den här anslutningspunkten. 12 Bilaga 2 figur 12 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 19

År 2003 - Inmatning Notera hur mycket man skulle ha kunnat spara in på abonnemangen för inmatningen nästan 12 miljoner kr. Tabell 5 Utvärdering av inmatningsabonnemang år 2003 Kommentar: Messaure 13 hade tecknat abonnemang för 498 MW, det optimal ligger på 374 MW. Skillnad i kostnad 2,08 miljoner kronor Stornorrfors 14 tecknat abonnemang låg på 530 MW, under hela året var endast 49 timmar över 400 MW. Kostnadsskillnaden blir 2,83 miljoner kronor. Svartbyn 15 hade tecknat abonnemang för 240 MW, det är nästan 100 MW högre än det högsta värdet man hade under hela året. Här hade man kunnat spara 3,54 miljoner kronor. I enbart de tre anslutningspunkter ovan hade man kunnat spara 8,39 miljoner kr. I Moliden och Vargfors hade också stora besparingar kunna ha gjorts. 13 Bilaga 2 figur 13 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 14 Bilaga 2 figur 14 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 15 Bilaga 2 figur 15 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 20

År 2003 Uttag Tabell 6 Utvärdering av uttagsabonnemang år 2003 Kommentar: Forsmo 16 abonnemanget var tecknat för 40 MW men man hade kunnat teckna ett betydligt lägre abonnemang. Även förra året tecknade man abonnemang för 40 MW medan de optimala låg på 13 MW. 16 Bilaga 2 figur 16 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 21

År 2004 - Inmatning Tabell 7 Utvärdering av inmatningsabonnemang år 2004 Kommentar: Grundfors - cirka 540 strafftimmar som man inte blivit debiterad för. Därav den negativa siffran i kolumnen Skillnad. Messaure här hade man kunnat spara 0,56 miljoner kronor. Moliden man hade klarat sig med hälften av det tecknade abonnemanget och på så sätt sparat 0,5 miljoner kronor. Stalon på grund av effektivisering av vattenvägarna till produktionsanläggningen höjdes årsabonnemanget den 1 juli 2004 från 105 MW till 128 MW, därav en negativ skillnad ovan. Svartbyn 17 här hade man kunnat sänka årsabonnemanget från 240 MW till 126 MW och på så sätt spara 1,52 miljoner kronor. 17 Bilaga 2 figur 17 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 22

År 2004 Uttag Tabell 8 Utvärdering av uttagsabonnemang år 2004 Kommentar: Forsmo 18 ligger för tredje året i rad med ett för högt uttagsabonnemang. Hade man tecknat abonnemanget för 1 MW istället för 40 MW så skulle man ha sparat 0,8 miljoner kronor. Grundfors hade kunnat klara sig med enbart tillfälliga abonnemang. Stornorrfors 19 det här året hade det räckt med ett årsabonnemang på 44 MW istället för det satta 160 MW. Besparingen hade blivit 1,42 miljoner kronor. Tuggen anledningen till den negativ siffra i kolumnen Skillnad är dels oscillerande uttag och dels drygt 340 strafftimmar som inte är medtagna. Vargfors här hade man klarat sig med ett betydligt lägre abonnemang, 135 MW istället för 220 MW. 18 Bilaga 2 figur 18 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 19 Bilaga 2 figur 19 visar en graf över effektutbytet i stamnätspunkten. 23

5.2 Hydrologiska balansen Den hydrologiska balansen är ett mått på hur stor del presumtiv energi man har i snötäcket i fjällen, i form av markvatten samt fyllnadsgraden i vattenmagasinen i våra älvar. Sammantaget blir det ett värde på hur många TWh 20 man antar det finns ackumulerat i dessa element. Värdet kan vara både positivt och negativt, och värdet noll innebär normala förhållanden. Figur 5 presenterar den hydrologiska balansen för åren 2001 2004 21. Figur 5 Hydrologiska balansen åren 2001-2004 samt medel- och medianvärdet för åren 1999-2004. I figur 5 kan det utläsas att från sista kvartalet år 2002 till och med första halvåret år 2004 var den hydrologiska balansen väldigt låg. 20 TWh är en förkortning för terawattimmar. En terawattimme är 10 12 wattimmar. 21 Den hydrologiska balansen enligt Markedskraft AS. 24