1
Budgetanvisning Västra Götalandsregionen behöver en ny politik för en bättre sjukvård. Denna budget presenterar Moderata Samlingspartiets inriktning för regionens verksamheter inför 2015 och planperioden fram till 2017. I första hand riktar sig budgeten till regionens nämnder och styrelser. Mål och uppdrag som beslutas av regionfullmäktige är grunden för det arbete som utförs i regionen. Efter fullmäktiges budgetbeslut ska nämnderna utforma budgeten för den egna verksamheten. Nämnderna har att följa framlagda mål och uppdrag. Nyvalda Regionfullmäktige ska i enlighet med kommunallagen fastställa budgeten i november 2014. Då är denna budget grunden för fullmäktiges nya beslut. Regionstyrelsen fastställer därefter den detaljbudget som ska gälla för 2015. En ny politisk organisation kommer att gälla från och med 2015. Regionbidragen anpassas därför till de nya nämnderna. Disposition Gruppledaren Johnny Magnusson redovisar inledningsvis den politik som moderaterna vill se för regionens verksamhet de kommande åren. Därefter lämnas vår syn på de ekonomiska förutsättningarna för budgeten. Regionens viktigaste verksamhet är hälso- och sjukvården och vi redogör för de förslag och förändringar vi vill se för att regionen ska få Sveriges bästa sjukvård. Hälso- och sjukvårdens regionbidrag till nya Hälsooch sjukvårdsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnderna samt regionbidraget till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för den högspecialiserade vården ingår i redovisningen. Regional utveckling, infrastruktur och kollektivtrafik utgör tillsammans med miljö och kultur området för våra satsningar inom tillväxt och utveckling. Regionens serviceverksamhet som består av Servicenämnden, Fastighetsnämnden och Hälsan och Stressmedicin kommenteras därefter. Vi presenterar förslag till inriktningen för flera regiongemensamma verksamheter. Där ligger Regionstyrelsen med uppdrag som ledningsfunktion och rollen ägare och arbetsgivare. Även Regionfullmäktige, Revisionen, Arkivnämnden, Folkhälsokommittén, Kommittén för rättighetsfrågor och Patientnämnderna ingår i de regiongemensamma verksamheterna. Personalen är regionens viktigaste resurs och vi redovisar särskilt vår inriktning inom medarbetarområdet. Förslag till regionbidrag för respektive verksamheter samt resultat- och balansräkning redovisas som bilaga. Uppföljning De mål och uppdrag som ingår i budgeten ska givetvis följas upp och mätas samt redovisas till Regionstyrelsen och Regionfullmäktige i delårsrapporter och i årsredovisningen. Innehåll Inledning. Fler jobb tryggar vården sid 3 Ekonomi sid 5 Hälso- och sjukvård sid 9 Folkhälsa sid 17 Regional utveckling sid 18 Kollektivtrafik sid 24 Kultur sid 26 Miljö sid 28 Serviceverksamheter sid 30 Regiongemensamma verksamheter sid 32 Mänskliga rättigheter sid 33 Bilaga; Medarbetare sid 34 Resultat- och balansräkning Regionbidrag / Resultaträkning sid 36 sid 38 Förslag till beslut sid 37 2
Fler jobb tryggar sjukvården Västra Götalandsregionens möjligheter att erbjuda en god sjukvård och övrig service är helt beroende av att medborgarna har jobb och därmed betalar landstingsskatt. Sverige och Västra Götaland har klarat den globala ekonomiska krisen relativt väl. Tillväxten i Sverige är nu högst i Europa. Jobbskatteavdragen har bidragit till att det är mer lönsamt att jobba. Fler har sysselsättning och skatteintäkterna till regionen har stigit rejält. Trots de ökade intäkterna, och trots ett imponerande arbete av personalen, dras sjukvården i Västra Götaland med stora problem. Därför vill vi fortsätta arbetet för jobben som tryggar vården. Alla behövs i bygget för göra Västra Götalandsregionen bättre. Sveriges bästa sjukvård Vår viktigaste uppgift är att ge alla i Västra Götaland en god service med bra kvalitet. Samtidigt ska detta göras med ett stort ansvar för de skattepengar som medborgarna betalar. När man är i behov av sjukvård förväntar man sig ett gott bemötande och en professionell vård. Det är inte acceptabelt med långa väntetider i något led inom sjukvården. Är man sjuk ska man få vård. Fungerande akutmottagningar är grunden för att patienterna ska känna trygghet och uppleva ett säkert bemötande. Ambulanssjukvården ska utvecklas ytterligare mot en mobil akutmottagning med kvalificerad vård. Patientsäkerheten kan förbättras genom ett strukturerat kvalitetsarbete. Stora behov finns av bättre IT och informationssystem. Möjligheten ska öka för invånarna att kunna välja den vård och den vårdgivare som man själv önskar. Förutom vårdvalet inom primärvården ska arbetet med ytterligare vårdval införas i närtid. Inom kort har vi vårdval inom rehabiliteringen. Därefter bör det gälla för höft- och knäledsoperationer, hörapparater, kataraktoperation och mödravård. Johnny Magnusson Gruppledare för moderaterna Vi kan aldrig acceptera ett synsätt där politiska företrädare anser sig veta bättre än patienterna var de önskar söka sin vård. Med ett likartat och rättvist ersättningssystem mellan offentliga och privata utförare ska det vara möjligt att välja vårdcentral eller specialist för den enskilde patienten. Den psykiska ohälsan påverkar många. Särskilt viktigt är det att barn- och unga får en god psykiatrisk vård i tid. En bättre samverkan med kommunernas skolhälsovård och ungdomsmottagningar behövs. 3
Regional utveckling med bättre infrastruktur Regionens insatser för en bättre regional utveckling ska utformas så det bidrar till nya företag och fler personer i arbete. Tillväxten i Västra Götaland behöver öka och komma i nivå med Stockholmsområdet. Under perioden 2008 till 2011 ökade BRP (bruttoregionalprodukten) i Västra Götaland med 2,9 procent. Detta kan jämföras med Stockholms 10,3 procent och riket med 3,4 procent. (statistik från SCB) Utbildningsinsatser inom regionens ansvarsområde liksom högskoleutbildningar och insatser för yrkesintroduktion samt lärlingssystem är viktigt för att fler ungdomar ska komma in i arbetslivet. Bra infrastruktur med moderna vägar och järnvägar ger bättre förutsättningar för medborgarna att kunna ta sig till ett jobb. Regionens uppdrag är att stötta och prioritera viktiga infrastrukturobjekt i vårt område. Fler och nöjda resenärer är en förutsättning för en bra kollektivtrafik. Tillförlitlighet, punktlighet och enkelhet är grundläggande krav att ställa på kollektivtrafiken. Skattesubventionen är betydande för resande med buss, tåg och båt. Bättre effektivitet och kostnadstäckning behövs framöver. Kultur för alla Många av de kulturinstitutioner som ingår i Västra Götalandsregionen har en erkänt hög nivå. Genom turnerande institutioner, mötesplatser och projektstöd till lokal kultur kan fler ta del av kulturen. Särskilt viktigt är kulturverksamhet som riktas till barn och unga. Vårt kulturarv ska utvecklas och tillgängliggöras för våra invånare och besökare. Johnny Magnusson Övergripande mål I Västra Götaland ska människor få Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Västra Götaland ska de kommande åren ha en tillväxt som väsentligt ligger över riksgenomsnittet i Sverige. Indikatorer - I ett sammanvägt index för SKL;s öppna jämförelsen inom sjukvården ska Västra Götalandsregionens verksamheter ligga i topp. - I SCB;s statistik över Bruttoregionalprodukten ska tillväxten i Västra Götaland ligga i topp. 4
Ekonomi Ekonomiska förutsättningar Tack vare god ordning på ekonomin i Sverige har vi klarat den internationella ekonomikrisen på ett mycket bra sätt. Trots en global lågkonjunktur har antalet sysselsatta i Västra Götaland ökat med 47 600 personer sedan 2009 (statistik från SCB). Fler personer i jobb innebär mer skatteintäkter till regionens verksamheter. Idag har Västra Götalandsregionen 8620 miljoner mer i skatteintäkter än vi hade 2006. Regeringens ekonomi och prioritering av jobb har inneburit att Västra Götalandsregionen idag har större skatteintäkter än någonsin. De flesta som jobbar får i år ut en extra månadslön tack vara jobbskatteavdraget. När det lönar sig att jobba är det fler som vill arbeta den där extra timman. Fler arbetade timmar ger mer intäkter till regionen och vi får mer resurser till sjukvården. Sysselsättningen i arbetade timmar beräknas för 2015 öka med 1,3 procent. Ansvaret för att fördela skattebetalarnas pengar ligger däremot på besluten i regionfullmäktige. Vår prioritering i denna budget är att en större del av intäkterna ska gå till sjukvården. Västra Götalandsregionens ekonomi är relativt god och under ett flertal år har resultatet hamnat långt över budget. Vissa engångsintäkter har visserligen stärkt resultatet men generellt har intäktssidan undervärderats i beräkningarna. Skatteintäkterna ökade enligt bokslut 2013 till 33773 mkr. vilket var en ökning med 1937 mkr. från 2012 och 94 mkr. mer än budget. Regionen har nu ett eget kapital som uppgår till drygt 4900 mkr. Inriktningen för den ekonomiska politiken i Västra Götalandsregionen är att nå och behålla en stark, stabil och långsiktigt god ekonomi. Regionen ska över tid ha ett resultat på en nivå som gör att vi kan hantera finansiella risker och förändringar av skattekraften. Likviditeten skall vara tillräcklig för att kunna hålla god betalningsberedskap. Regionens höga rating av internationella kreditvärderingsföretag ökar möjligheterna till kreditlöften med goda villkor. Det är viktigt att upprätthålla regionens goda finansiella anseende och att behålla nuvarande rating. Flera av våra sjukhus visar en fortsatt obalans i ekonomin. Det åligger verksamheterna att ta ett större ekonomiskt ansvar samtidigt som en grundlig analys behövs om tilldelade medel ligger på rätt nivå. Alla verksamheter ska ha god budgetkontroll och leva upp till en ansvarsfull hushållning med de regionbidrag som Regionfullmäktige anvisar. Välfärdens kärnverksamhet ska enligt vår mening alltid prioriteras. Vi värnar därför insatser inom sjukvårdens område. Prognoser för 2014 Denna budget bygger på de bedömningar som SKL och regeringen lägger fram. Konjunkturinstitutet konstaterade i sin barometer i början av året att Sveriges BNP ökade snabbast i hela EU under sista kvartalet 2013. Prognosen visar en fortsatt återhämtning av konjunkturen under 2014 och 2015. Det beslutade femte jobbskatteavdraget och skattereduktionen för personer över 64 år ger hushållen ökade disponibla inkomster med ca 15 miljarder kronor. Detta ger i sin tur fler arbetstillfällen och i förlängningen ökade skatteintäkter till Västra Götalandsregionen. Det kan noteras att små förändringar i sysselsättningen direkt påverkar regionens intäkter. En procent i ökad skattetillväxt ger ytterligare 350 mkr. till Västra Götalandsregionen. Skattetillväxt Skatteberäkningarna bygger på statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den senaste prognosen från SKL är från april och innebär för 2015 en ökning av skatteunderlaget med 4,7 procent. 5
Skatteunderlagsprognoser 2013 2014 2015 2016 2017 SKL april 2014 3,5 3,4 4,7 5,3 4,9 Regeringen april 2014 3,6 3,5 4,3 5,2 5,2 ESV april 2014 3,7 3,0 4,1 4,8 4,6 SKL febr. 2014 3,5 3,1 4,3 5,2 4,8 I budgetunderlaget beräknas skatteintäkterna för 2015 till 36 447 mkr. med en oförändrad skattesats. Två skattehöjningar har genomförts sedan 2012. Först en skatteväxling med kommunerna med 43 öre och därefter en skattehöjning med 25 öre från år 2013. Skatteintäkter mkr. skatt 10,88% skatt 11,13% 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 31836 33 773 34 743 36 447 38 362 40187 I ett längre perspektiv är det nödvändigt att skattenivån i Västra Götaland hamnar i nivå med Stockholm och Skåne samt med närliggande Hallands län. Vi förordar en oförändrad skattesats på 11,13 för 2015 och under planperioden Statsbidrag och transfereringar Västra Götalandsregionen får förutom direkta skatteintäkter betydande belopp i statsbidrag. Den nya modellen för inkomstutjämningen befarades tidigare innebära hundratals miljoner i minskade intäkter till regionen. Nu visar det sig att det inte blir så dramatiskt. För 2013 fick regionen 8098 mkr. i statsbidrag inklusive bidrag för läkemedel. Det är 1640 mkr. mer än år 2006. För kommande år beräknas det kommunalekonomiska utjämningsbidraget ge 4233 mkr. för 2015 och därefter öka till 4278 mkr. år 2016 och 4322 mkr. för år 2017. Regionen får därutöver statsbidrag för läkemedel, minskad sjukfrånvaro och den så kallade kömiljarden. Det är viktigt att regionens verksamheter målmedvetet arbetar för att minska väntetiderna inom sjukvården samtidigt som vi därmed får del av statens ekonomiska kompensation. Landstingsprisindex Inflationen förväntas bli förhållandevis låg även under 2015. Beräkningarna visar att KPI ökar med 1,9 procent under 2015 för att sedan öka långsamt. Lönekostnaderna beräknas öka med omkring 3,2 procent. SKL beräknar en särskild prisindex för landsting, LPIK. För sjukvårdsverksamhet gäller under 2015 ett index på 2,1 procent inklusive läkemedel och för övrig verksamhet 2,8 procent. Budgeten använder dessa index som en generell uppräkning av regionbidraget till alla verksamheter. 6
Löne- och prisförändring enl. SKL i april 2014 Årlig procentuell 2014 2015 2016 2017 förändring LPIK inkl. läkemedel 1,5 2,1 2,6 2,7 LPIK exkl. läkemedel 2,1 2,8 3,1 3,2 Effektiviseringskrav Ett aktivt effektivitetsarbete skapar utrymme att möta ökade behov och man kan tillgodogöra sig nya metoder och ny teknik. Effektiviseringskravet ska däremot inte fördelas jämt ut över hela verksamheten. Bättre upphandling av varor och tjänster via Serviceförvaltningen ska komma verksamheterna till del. Effektiviseringskraven inom sjukvården behöver framöver trappas ner för att inte verksamheten ska få allt för snäva ramar. Vi föreslår därför att kravet sänks till 0,5 procent för HSS och HSN och trappas ner till 0,3 procent för 2016 för att helt försvinna 2017. För sjukhusen tar vi helt tar bort kravet redan från 2015. För övrig verksamhet är effekriviseringskravet på 1 procent kvar för 2015 och planperioden. Uppföljning av effektivitetskravet ska ske via rapporter till berörda nämnder och styrelser. Likviditet och lånebehov Målet är att kunna självfinansiera samtliga kommande investeringsprojekt. Med dagens likviditet är detta inte några problem. En säkerhet för kommande upplåning kan dock behövas. Regionen har idag rating AAA från Standard&Poor s vilket ger goda förutsättningar för goda lånevillkor. Regionfullmäktige har fastställt tydliga regler kring regionens finanspolicy och upptagande av lån. Med föreskrifterna i finanspolicyn som grund föreslår vi att Regionstyrelsen bemyndigas att, vid behov, uppta tillfälliga lån under 2015 till en summa av högst 3000 mkr. Resultat Under flera år har jämförelsestörande poster påverkat resultatet. Om dessa ej räknas in har regionens resultat varit på en stabil positiv nivå. En avsättning med 374 mkr. till resultatutjämningsreserven är gjord i 2013 år bokslut. underbalansering av budget. Inför budgetbeslutet i november omprövas detta då vi ser utfallet för 2014 samt nya skatteprognoser. Dessutom väntas nya AFA-pengar under 2015 vilket gör att vi troligen uppnår ett nollresultat i budgeten. I planen för 2016 uppgår resultatet till +197 mkr. och för 2017 till +659 mkr. Genom ett positivt resultat under planperioden uppfyller vi lagens krav om ekonomi i balans. Sammanfattande Resultaträkning 2015 2016 2017 Regionbidrag, 44 705 46 217 47625 mkr Skattesats 11,13 11,13 11,13 Resultat 3, mkr -251,2 +197,4 +659,6 Investeringar Från 2013 gäller en ny investeringsmodell i regionen. Utöver de grundramar som verksamheterna själva disponerar fastställs centralt en ram för större fastighetsinvesteringar samt strategiska utrustningsinvesteringar. För att sänka energiförbrukningen, effektivisera vården och förbättra arbetsmiljön vill vi projektera ett nybyggt sjukhus att ersätta centralkomplexet vid Östra sjukhuset i Göteborg. Projekteringen bör starta under planperioden. Denna investering innebär en stor energibesparing och övriga mindre energiinvesteringar kan genom detta flyttas längre fram i planen. Investeringar behövs för att generationsväxla IT /IS verksamhet. Kollektivtrafiken har betydande investeringsplaner kommande år. För 2015 finns en investeringsnivå på 365 mkr. De totala investeringarna som vi föreslår ska ingå i planen under perioden 2015-2017 är följande; Investeringsramar 2015 2016 2017 Totalt 3600 3200 3600 10400 För 2015 visar denna budget i dagsläget ett resultat på -251 mkr. Vi har därmed med en tillfällig 7
Finansiella mål För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För den ekonomiska delen ska också anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Enligt kommunallagen ska budgeten innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från detta får göras om det finns synnerliga skäl. För 2015 uppnås i dagsläget inte en budget i balans. Av erfarenhet vet vi att regionens resultat ofta blivit betydligt bättre än budget. För 2015 förväntar vi ytterligare en återbetalning av AFA-pengar vilket innebära en förstärkning av resultatet. Vi räknar därför med ett nollresultat när budgeten åter ska behandlas i november. Om det mot förmodan blir regeringsskifte efter höstens riksdagsval kan detta däremot få allvarliga konsekvenser för regionens ekonomi. En nedprioritering av jobblinjen skulle innebära färre antal arbetade timmar och därmed sämre skatteutveckling för regionen. Ökade arbetsgivaravgifter för ungdomar skulle innebära ökade personalkostnader m.m. Vi vet dessutom inte vad som kommer att hända med riktade statsbidrag för kökortning m.m om en eventuell S-styrd regering skulle få makten. För 2015 och planperioden föreslår vi följande finansiella mål; Mål Finansiella mål Regionen ska ha ett eget kapital som lägst uppgår till 10 procent av bruttokostnaderna. Regionen ska ha god betalningsberedskap genom snabb tillgång till likvida medel. Regionen ska upprätthålla sitt goda finansiella anseende och behålla nuvarande rating. Skattesatsen fastställs till 11,13 för 2015 och ska vara oförändrad under planperioden. Västra Götaland ska i ett längre perspektiv ligga på motsvarande nivå som Skåne, Stockholm och Halland för den totala kommun- och landstingsskatten. Uppdrag; Samtliga verksamheter ska styra på budget. Vid prognostiserat underskott ges ett uppdrag att föreslå åtgärder för att komma i balans. Regionstyrelsen bemyndigas att uppta lån under 2015 i enlighet med finanspolicyn till en summa av 3000 mkr. 8
Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Sverige är gemensamt finansierad via skatten och tillgänglig för alla på lika villkor. Det är en ordning vi värnar. Med patienten som utgångspunkt ska vården i Västra Götaland kännetecknas av hög kvalitet i form av god patientsäkerhet och tillgänglighet samt ett professionellt bemötande. Människor ska ha möjlighet till eget inflytande, valfrihet och trygghet. Att invånarna tar en mer aktiv roll i vården och för sin hälsa är en positiv utveckling som ska understödjas. Forskning och innovationer ska dessutom återigen bli en självklar och uppskattad del i sjukvården. Det är nyckeln till att nå målet att Västra Götalandsregionen ska ligga i framkant i nationella och internationella jämförelser. fortare utan om en vård organiserad efter vårdkedjor och med kraftigt fokus på kvalitetshöjande arbete och patientsäkerhet. Det handlar om öppna jämförelser och ökad valfrihet. Dessutom gäller det att möjliggöra för vårdpersonalen att lägga mer tid på patienterna och på ett positivt bemötande liksom att skapa förutsättningar som attraherar en återväxt inom professionen som motsvarar efterfrågan. Det handlar om att ta tillvara teknisk utveckling och nya landvinningar inom forskning och därför är det också viktigt att satsa på utbildning och forskning in hälso- och sjukvården. Det senare också inte minst viktigt för att fortsatt kunna attrahera spetskompetens till Västra Götalandsregionen. Hälso och sjukvårdens utmaningar I Västra Götaland fungerar sjukvården generellt sett bra, men ojämnt. Det finns många goda exempel där patienterna är nöjda, resultaten goda och personalen trivs. Samtidigt är det mycket som kan bli bättre och utmaningarna är flera. Det är för långa väntetider och för mycket överbeläggningar och brister i samordningen mellan vårdens olika delar. Ambulansen kommer inte alltid tillräckligt snabbt och det finns personal som arbetar under dåliga förhållanden. Mest allvarligt är att vårdens kvalitet och patientsäkerhet skiftar, vilket innebär att vissa invånare faktiskt får sämre vård än de skulle kunna få. Det är helt oacceptabelt. En annan utmaning är att förmågan och medicinskteknisk utveckling ökar i snabbare takt än tillgängliga resurser. Vi står också inför finansiella utmaningar när befolkningen blir äldre och förväntningarna på vad vården kan och ska göra ökar. Även på medarbetarsidan finns stora utmaningar. Verksamheterna präglas av för mycket byråkrati och administration, i vissa fall av sviktande ledarskap, och det är problem med kompetensförsörjningen. Den medicintekniska utvecklingen ställer också nya kompetenskrav, kanske behövs helt nya yrkeskategorier med såväl teknisk som vårdutbildning. Det är en utmaning att ta hänsyn till i utformningen av framtida vårdutbildningar och vid rekrytering. Alla dessa utmaningar måste mötas bland annat genom att sjukvården måste arbeta på ett effektivare sätt, involvera patienter och arbeta mer hälsofrämjande. Det handlar inte om att springa Sammanhängande vårdkedjor Grunden för en väl fungerande hälso- och sjukvård är att patientens väg genom sjukvården fungerar problemfritt. Många patienter upplever dock att kontakten med vården innebär att man måste vara sin egen, eller anhörigs, administratör för att få ihop alla olika delar till en helhet. Västra Götalandsregionen behöver därför ta sig an ett omfattande förbättringsarbete som genomsyrar hela organisationen. Ledare på alla nivåer inom organisationen behöver mentalt ställa in sig på att ledningen finns till för verksamheten och inte motsatsen. Arbetet ska präglas av helhetstänkande kring patienten och de anhörigas behov. Att identifiera kvalitetsbrister och icke värdeskapande aktiviteter är då en viktig komponent. Dessutom behöver vårdens olika typer av incitamentsstrukturer arbetas igenom för att inte styra mot suboptimeringar. Den politiska styrningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland är uppdelad enligt beställar- /utförarmodellen. Modellen har funnits sedan Västra Götalandsregionen bildades och fungerar allt sämre. Modellen behöver därför reformeras i grunden. I stället för att lägga fokus på geografi menar vi att utmaningen ligger i att hålla ihop vårdkedjorna kring patienten. Arbetet behöver fokusera på att utifrån symptom leda patienten rätt. Det kan leda till mer målinriktat förebyggande arbete, tidigare upptäckt, samt bättre samordning från diagnos till behandling och rehabilitering. Kvalitet och patientsäkerhet Kvalitetsbrister inom sjukvården riskerar patientsäkerheten. Det kan medföra olika typer av 9
vårdskador såsom läkemedelsskador eller vårdrelaterade infektioner. Båda medför stort lidande för individen, betydande kostnader för Västra Götalandsregionen och även effekter på samhällsekonomin i stort. Vårdskador leder också till onödiga vårddygn och bidrar till problemen med överbeläggningar. Attityder och värderingar till säkerhet har här en stor betydelse, dvs en tydlig patientsäkerhetskultur bör genomsyra vårdverksamheten. Det kräver säkrare arbetssätt gentemot patienter och att information om t.ex. läkemedel inte går förlorad i vårdkedjan. Detta kräver också att vårdpersonalen arbetar mer systematiskt än i dag och att det finns tydliga arbetsrutiner. Oavsett om det är en offentlig eller privat vårdgivare finns det tydliga riktlinjer i patientsäkerhetslagen, som infördes 2011, om hur vården ska bli säkrare. Västra Götalandsregionen ska aktivt arbeta för vårdhygien och smittkontroll samt för att undvika vårdskador. Avvikelserapportering, journalgranskning och läkemedelsavstämningar är exempel på viktiga verktyg i en systematisk kvalitetsutveckling för att minimera risken för vårdskador. Med ett tydligt patientsäkerhetsperspektiv spelar även olika typer av uppföljningar och öppna jämförelser viktiga roller i detta arbetet. I grunden handlar det om att skapa en god säkerhetskultur och säkra system som hanterar såväl den mänskliga faktorn som brister i teknik eller organisation. Medarbetare och chefer arbetar varje dag för att förbättra kvaliteten på den vård som ges. Vårdpersonal ska ges utrymme att lägga mer av sin tid på patienter snarare än administration. Med moderna vårdinformationssystem blir det dels möjligt att tillhandahålla kvalificerade beslutsstöd och dels möjligt att samla in, analysera och publicera data på helt nya sätt. En central uppgift för Västra Götalandsregionen är i detta sammanhang att vidareutveckla förutsättningar för konkurrens mellan vårdenheter utifrån kvalitet och medicinska resultat. Öppna jämförelser, vilka inkluderar faktorer som medicinska resultat, patientnöjdhet, bemanningsstruktur och kostnadseffektivitet, är här ett viktigt steg på vägen, men utvecklingen måste fortsätta inom detta område. Dessutom ger öppet publicerade kvalitetsdata också patienter möjlighet till större eget inflytande. Det är en positiv utveckling att fler människor kan göra välinformerade val om var de vill söka vård. Genom bättre IS/IT-stöd, ökad samordning med patienten i centrum och ett ledarskap som fokuserar på att minimera vårdskador och eliminera kvalitetsbrister kan de gemensamma resurserna användas på ett mer effektivt sätt. Vidare måste Västra Götalandsregionen förbättra ersättningsmodellerna och utarbeta system som ger en mer ändamålsenlig ekonomistyrning. Styrsystem som ger chefer och medarbetare goda förutsättningar att planera sin verksamhet och som leder till både ekonomisk följsamhet och god kvalitet. Inom VG Primärvård har det startats en särskild medicinsk revisionsenhet. Vi anser mot bakgrund av vad som beskrivits ovan att behovet är bredare än endast primärvården och föreslår därför att enhetens uppdrag utvidgas till att omfatta all hälsooch sjukvårdsverksamhet i Västra Götalandsregionen. Arbetet ska ske utifrån verksamhets- och processperspektiv och handla om såväl att utreda avvikelser, medicinskt revidera vårdverksamheter samt samla in och sprida kunskap om kvalitets- och patientsäkerhet inom Västra Götalandsregionen. Arbetet med att implementera och vidareutveckla nya ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet måste ges hög prioritet. Information om vårdens kvalitet och resultat ska finnas tillgänglig och lätt åtkomlig för allmänheten. Västra Götalandsregionen bör också som en del av sitt forsknings- och utvecklingsarbete särskilt lyfta fram patientsäkerhet som ett fokusområde. Tillgänglighet Enligt Vårdbarometern 2013 upplevs väntetiderna för besök och behandling vid regionens sjukhus som för långa. Kortare väntetider är också det främsta önskemålet i undersökningen för att känna att man har bättre tillgång till sjukvård. För att möta behovet om en mera tillgänglig vård är vårdgarantin ett minimikrav och ett steg på vägen mot en vård utan onödiga köer. Den är dock långt ifrån komplett i sin nuvarande utformning. Exempelvis är de 90 dagarna innan man är garanterad besök i den specialiserade vården för lång tid inom vissa diagnoser, liksom även de 90 dagarna innan påbörjad behandling. Vårdgarantin behöver därför vidareutvecklas utifrån medicinska behov. Idag omfattar vårdgarantin dessutom enbart vissa delar i en patients vårdkedja och det är viktigt med en helhetssyn på tillgängligheten ur ett patientperspektiv. Därför bör vårdgarantin utvidgas till att också omfatta återbesök, utredningar och undersökningar. Valfrihet Västra Götalandsregionen ska inte bara acceptera mångfald och konkurrens utan uppmuntra och skapa möjligheter för detta. Fler vårdgivare inom den offentligt finansierade vården stimulerar utvecklingen, förbättrar tillgängligheten och ökar valfriheten. Dessutom ökar antalet arbetsgivare att välja mellan för vårdens medarbetare. 10
Införandet av VG Primärvård har varit framgångsrikt. Antalet vårdcentraler i Västra Götalandsregionen har ökat, liksom öppettider och tillgänglighet på vårdcentralerna. Vilka läkare eller mottagningar som tilltalar patienter kan inte beslutas på politisk väg. Därför är det viktigt att patienter på ett lättöverskådligt sätt kan göra jämförelser mellan olika vårdgivare. Konkurrensen mellan olika aktörer bör i ökad utsträckning baseras på vårdens kvalitet. Det är angeläget att fortsätta utveckla vårdvalsmodeller eftersom de stärker patientens ställning. Men det är också viktigt för medarbetarna inom vård och omsorg som får bättre karriärvägar och fler arbetsgivare att välja mellan. Den framgångsrika implementeringen av VG Primärvård torde också fungera som en vägvisare för vårdvalsmodeller inom andra potentiella vårdvalsområden. Utöver vårdvalssystemet inom rehabilitering som genomförs från 1 september 2014 finns ytterligare vårdvalssystem som är rimliga att införa i en nära framtid, dessa inkluderar bland annat höft- och knäledsplastikoperationer, utprovning av hörapparater, gynekologi och mödravård samt kataraktoperationer. E hälsa Människors hälsa och vårdens resultat förbättras när patienten tar aktiv del i behandlingen. Utöver att patienter enligt lag har rätt att se sin vårddokumentation ligger det också i allas intresse att människor har möjlighet att ta del av och aktivt använda information om hälsa och sjukdom. Genom självtestning och patientrapportering av resultat involveras patienten i sin egen vård, vilket frigör arbetstid för personalen. Genom att patienten också får en bättre översikt över eventuella förändringar i sitt hälsotillstånd ökar också motivationen till medicinering och att ta till sig kost- och motionsråd. En av vårdens allra viktigaste utmaningar handlar om att skapa en väl fungerande informationshantering inom sjukvården. Dagens situation stödjer inte ett arbetssätt där människors behov är utgångspunkten och det gör att mer tid än nödvändigt går åt till administration. Det skapar frustrerade medarbetare och ytterst blir vårdens kvalitet inte så hög som den skulle kunna vara. Västra Götalandsregionen ska generationsväxla vårdinformationsmiljö. Detta ska göras i nära samarbete med regionens kommuner samt Stockholm och Skåne. Genom att från början integrera informationssäkerhetsaspekten i arbetet ska människors integritet säkras. Stor vikt ska läggas vid att miljön blir flexibel och användarvänlig. Som medarbetare ska jag enkelt och säkert kunna logga in och få tillgång till den information som behövs för att fatta rätt beslut i varje enskilt fall. Information ska bara behöva registreras en gång. Exempelvis hälsodeklarationer eller självskattningar ska patienten kunna fylla i direkt. Genom att informationen i mycket större utsträckning än idag är fördefinierad och standardiserad förenklas informationsinsamling och mer tid kan läggas på de moment i vården som inte går att standardisera. Andra fördelar med strukturerad information handlar om att vårddokumentationen blir mer sökbar och ger bättre möjlighet till registerbaserad verksamhetsutveckling och forskning. Närsjukvård Närsjukvården tar sig an tillstånd som är vanligt förekommande i befolkningen, är ofta återkommande för individen, samt samhällsekonomiskt rimligt och kompetensmässigt möjligt att driva lokalt. I närsjukvården kan ingå såväl vårdverksamhet i kommunal regi som länssjukvård och primärvård. Råd om vård och hälsa via telefon eller internet är det närmaste vi kan komma. Därför ska dessa verksamheter hålla hög tillgänglighet. Vid behov ska det gå snabbt och enkelt att få träffa en sjuksköterska, läkare eller annan adekvat vårdpersonal. Primärvården är patientens naturliga första kontakt med vården och därmed grundstenen i närsjukvårdskonceptet. En framgångsfaktor för att få fungerande närsjukvårdskoncept är också att öppna upp för specialister i alternativ regi. Primärvårdens möjligheter till hembesök och behandling hos de äldre kan spara både lidande hos patienter och kostnader i akutsjukvården. Hembesöksteam bör därmed införas. Sådana team ska kunna genomföra planerade besök hos äldre patienter, patienter med komplicerade sjukdomsbilder, multisjuka eller kroniker men också hos till exempel barnfamiljer. Hälso- och sjukvårdens samverkan med kommunala verksamheter blir allt viktigare. Klinikfärdiga patienter ska kunna skrivas ut på ett sätt som gör att mottagande kommun kan garantera ett fortsatt gott omhändertagande. Av såväl kvalitetsskäl som kostnadsskäl är vår övertygelse att ingen patient som inte behöver sjukhusets fulla resurser ska behöva vistas på sjukhus. Genom nya samarbeten, exempelvis bättre vårdplanerings- och utskrivningsrutiner, särskilda korttidsplatser på sjukhusen eller mellanvårdsformer kan många av dagens problem undvikas. Att få en god vård mot slutet av livet är en självklar rättighet. För dem som inte vill vara i hemmiljö kan hospice vara ett bra alternativ och vårdform. I möjligaste mån bör det undvikas att gamla sköra patienter transporteras mellan olika vårdinrättningar. 11
Mot bakgrund av att befolkningen blir allt äldre ställs större krav på hela vårdkedjan, att på ett kvalificerat och effektivt sätt möta de utmaningar som finns förknippat med detta. Förutom de konkreta insatser som beskrivs ovan ser vi det därför också som betydelsefullt att regionen inrättar ett kompetenscentrum för äldrevård. Sjukhus i framkant Inom Västra Götalandsregionen ska nationell och även världsledande kompetens inom olika nivåer av specialiserad vård finnas. Det finns en stor bredd inom specialistsjukvården i regionen. Den består av såväl enklare ingrepp inom öppenvården som högspecialiserad sjukvård. Grunden för en väl fungerande hälso- och sjukvård är att patientens väg genom sjukvården fungerar smidigt. I kedjan från tidig upptäckt, snabb och effektiv behandling, till god rehabilitering har sjukhusen en självklar och mycket viktig roll. För att sjukhusen ska kunna upprätthålla och ständigt förbättra sin kvalitet är det viktigt att man har ett öppet utbyte av best practice. Därför måste regionen intensifiera arbetet med att öppet redovisa vårdens kvalitet och medicinska resultat. Vi vill också nivåstrukturera vården och samla ovanliga behandlingar till det sjukhus som ger bäst kvalitet. Specialistsjukvården i Västra Götalandsregionen bedrivs av en rad olika aktörer, från små fristående enheter till universitetssjukhus. Denna blandning är en styrka som ska förädlas. Olika sjukvård bedrivs bäst på olika sätt och vi vill arbeta för att såväl öppna upp för nya aktörer som att låta regionens sjukhus av olika storlek ges möjlighet att utvecklas efter en egen profil och lokala behov. Det är rimligt att anta att även regionens mindre sjukhus med rätt förutsättningar kan vara ledande inom en viss subspecialitet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset måste hantera att vara ledande nationellt och internationellt inom vissa smala områden samtidigt som en bred specialistsjukvård ska erbjudas. NU-sjukvården, Södra Älvsborgs Sjukhus och Skaraborgs Sjukhus har primärt uppdraget att ge kvalificerad länssjukvård inom sina respektive områden. En stor utmaning är dagens vårdplatssituation med överbeläggningar eller patienter som inte får en plats på rätt vårdavdelning. Även om många vårdplatser inte är ett kvalitetsmått i sig kan det inte uteslutas att det under en övergångsperiod behövs fler vårdplatser i regionen. Hur många de ska vara är dock en komplex fråga. Ett sätt att frigöra vårdplatser och samtidigt skapa en modern, flexibel och bekvämare vårdmiljö kan vara att införa patienthotell. Vissa beräkningar tyder på att upp emot 20 procent av alla tillgängliga vårdplatser upptas av patienter som drabbats av undvikbara vårdskador. Utvecklingen mot ny teknik och nya metoder ger ofta kortare vårdtider och mer dagkirurgi. Framförallt av kvalitets- och patientsäkerhetsskäl är det därför viktigt att bejaka denna utveckling. Viktigt är också att relationen med kommunerna är god och utskrivningen av patienter fungera väl. Vårdplanering måste komma igång snabbare, gärna redan i samband med att patienten läggs in. Av många skäl måste större fokus läggas på att undvika kvalitetsbrister inom sjukvården. Exempelvis läkemedelsrelaterade skador, fallskador och vårdrelaterade infektioner medför stort lidande för individen och betydande kostnader för sjukhusen. De har även negativ effekter på samhällsekonomin i stort. För allas skull måste vården därför bli bättre på att arbeta mer aktivt inom dessa områden. Hälso och sjukvård för barn och unga Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar är viktigt. Barn och familjer med särskilt behov av stöd måste identifieras i tid. Genom att införa vårdval inom gynekologi och mödravård och utveckla såväl barn- och ungdomsmedicin som barnhälsovården vill vi moderater förbättra vården tidigt i livet. Det är mycket angeläget att förbättra medarbetarnas arbetsmiljö och aktivt arbeta för ständigt högre kvalitet och ökad trygghet inom förlossnings- och mödravården. I det ingår satsningar på neonatalvården och på intensivvårdsplatser särskilt anpassade för barn. Det innebär också att vården av extremt förtidigt födda barn ska samlas på ett ställe i regionen. Trots att det inte borde få hända drabbas många barn varje år av cancer. För att dessa ska få bästa tänkbara vård vill vi utveckla Barncancercentrum ytterligare och göra en satsning på bättre vårdmiljöer för ungdomar och unga vuxna med cancer. För barn som föds med sällsynta syndrom finns Kompetenscentrum för sällsynta diagnoser. Västra Götalandsregionen har rikssjukvårdsuppdrag för bland annat barnhjärtan och för missbildningar i ansikte och huvud. Detta är uppdrag vi är stolta över och vill utveckla ytterligare. Akutvård och prehospital vård Sjukhus och i synnerhet akutmottagningar är starka trygghetssymboler. En väl fungerande akutsjukvård är en grundförutsättning för att invånarna ska känna förtroende för sjukvården. Akutmottagningarna ska fungera effektivt och tryggt, patienten måste i alla lägen få ett bra mottagande. Avgörande för att akutsjukvården ska fungera tryggt och effektivt är goda arbetsförhållanden och 12
att rätt kompetens finns på akutmottagningen. Vi bejakar utvecklingen med läkare som är fast anställda på akutmottagningen och menar att det behövs bättre fart på arbetet att utbilda akutläkare. För att lösa de tillgänglighetsbrister som finns vid regionens akutmottagningar behövs ett brett arbetssätt. Viktiga insatser som fler erfarna läkare på akutmottagningen måste kombineras med välriktade satsningar inom andra delar av hälso- och sjukvården. Tillgänglig primärvård och väl fungerande kommunal omsorg är delar i helheten som måste fungera för att akutmottagningarna ska ha förutsättningar att ge vård inom rimlig tid. Förebyggande arbete samt råd om vård och hälsa på telefon och internet i form av 1177 Vårdguiden är också mycket viktiga funktioner för att ge råd till invånarna vid misstanke om sjukdom eller skada. Genom snabb och kontinuerlig tillgång till lab och röntgen blir ledtider för undersökning och diagnos kortare. Problemen inom akutsjukvården med platsbrist och onödig väntan kan också mötas genom att motverka överbeläggningar vid sjukhusens övriga avdelningar, då dessa överbeläggningar ofta kan skapa flaskhalsar vid akutmottagningarna. Många akutfall kan också med fördel gå i snabbspår direkt till behandling eller vårdavdelning. Vi vill också pröva att upprätta så kallade observationsplatser i anslutning till akutmottagningen. Vidare vill vi också samlokalisera så kallade lättakuter med sjukhusens akutmottagningar. De senaste årens tekniska utveckling har inneburit att ambulanssjukvården mer och mer rört sig mot att bli en mobil akutmottagning. Patienter kan ges en kvalificerad bedömning i ambulansen och föras direkt till en vårdavdelning, vilket kan avlasta akutmottagningarna. För människor med riktigt allvarliga tillstånd är det uppenbart att det finns mycket att vinna på en ökad koncentration av akutsjukvården parat med ännu bättre ambulansverksamhet. Det är också viktigt att kunna bemanna den allt mer avancerade vården som ges med rätt kompetens. Det är viktigt med ett fortsatt arbete för att minska uttryckningstiderna i ambulanssjukvården. Oaktat organisation och driftsform måste den regionala samordningen öka och ledningen samt styrningen av ambulanssjukvården förbättras. Samtidigt måste medarbetarnas arbetsförhållanden vara goda. Vidare vill vi utveckla konceptet I-väntan-på-ambulans (IVPA) och möta behovet av ökad kapacitet inom ambulanshelikopterverksamheten genom att ytterligare en ambulanshelikopter införskaffas och verka för att ytterligare helikopterlandningsplatser skapas i regionen. 13
Psykiatri och psykisk ohälsa Andelen av befolkningen som drabbas av psykisk sjukdom är relativt konstant över tid. Samtidigt är många av dessa patienter svårbehandlade och kräver omfattande vård och omsorg. Det krävs tillräckliga resurser för att klara diagnos och behandling av dessa patienter, men också att fler mellanvårdsformer skapas, till exempel så kallad SLÖP-vård (Sluten-Öppenvårds Program). Många psykiatriska sjukdomar/funktionsnedsättningar är livslånga. Det innebär också en livslång relation mellan patient och sjukvården. Hur den relationen fungerar påverkar vården och graden av behandlingsframgång. Det är därför betydelsefullt att ta tillvara på patienternas och deras anhörigas erfarenheter av vården som ett led i arbetet med att höja kvaliteten ur ett patientperspektiv. Regeringen skärpte 2009 upp vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) till maximalt 30 dagar för ett första besök. Västra Götalandsregionen har problem med att klara vårdgarantin inom BUP vid samtliga sjukhus. För att tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland unga och därmed snabbt kunna sätta in åtgärder behöver mycket göras. Ungdomsmottagningar ska ha ett likriktat uppdrag för att kunna erbjuda stöd och vård på lika villkor i hela regionen. Öppettiderna på ungdomsmottagningarna bör ses över, det ska vara möjligt att komma på obokade besök vid tider som är anpassade till tjejer och killars skolgång, arbete och fritidsvanor. Västra Götalandsregionen ska utveckla ett kompetenscenter samt särskilda team för skolhälsovården som stöd för skolhälsovårdspersonal och övrig skolpersonal kring vård och hälsa hos yngre. Satsningar på förebyggande arbete inom riskgrupper är särskilt viktigt, det handlar till exempel om barn till missbrukare, psykiskt sjuka och barn till döende föräldrar. Satsningarna handlar framförallt om uppsökande verksamhet och stödverksamhet men också exempelvis utbildningsinsatser för vårdpersonal att tidigt upptäcka barn i riskgrupper. Viktigt är då också att förbättra samarbetet mellan primärvården, BUP, Elevhälsan och socialtjänsten. Patientrörlighet Det är en välkommen utveckling att svenskar liksom andra EU-medborgare har rätt att välja vård fritt inom Europa. Det ger såväl patienter som vårdgivare helt nya möjligheter. Svenska innovatörer har länge varit framgångsrika i att ta fram nya läkemedel och medicintekniska produkter som bidragit till bättre vård och högre välstånd. Vi ser att svensk sjukvård kan följa i samma spår. För att detta ska vara möjligt krävs dock att Försäkringskassans tolkning av bestämmelserna i patientrörlighetsdirektivet revideras. Utan att bryta mot principen att priset ska vara lika för en utländsk patient som för en inhemsk måste det vara möjligt för den som levererar vården att faktiskt ta ut den verkliga kostnaden för sina tjänster. Tandvård Tandvården präglas av en mångfald av olika aktörer. Patienten har ett fritt val att välja vårdgivare inom vuxentandvården och genom tandvårdsstödet har befolkningen fått ökade ekonomiska möjligheter till mer omfattande tandvård. Unga vuxna har generellt sett god tandhälsa och kan därigenom försäkra sina tänder för en låg månadskostnad. Äldre personer med dålig tandstatus riskerar samtidigt att drabbas av en rad sjukdomar, undernäring och andra problem. Trots detta ges alla unga vuxna upp till 25 år, till skillnad från i andra landsting, fullt skattefinansierad tandvård. Ett tydligt behov om att omprioritera tandvårdens resurser föreligger därmed. Folktandvården ska arbeta för ännu bättre tillgänglighet för patienten till exempel genom att hitta nya vägar där patienten kan boka tid på sin eller annan önskad klinik. Mobila kliniker kan vara en bra lösning i landsbygd, men även för att kunna göra inriktade insatser på äldreboenden, skolor eller vid större turistmål. Det är viktigt att tandvård kan ges på tider som fungerar med människors studieoch arbetstider. Detta kan också mötas genom ökad tillgänglighet på kvällar och helger. En utveckling mot en ökad integrering med den övriga hälsovården bör också ske. Forskning i världsklass Västra Götalandsregionen ska kunna attrahera de skickligaste läkarna i världen. Möjligheterna att bedriva högkvalitativ forskning är i det fallet en av flera faktorer som kan vara avgörande. Verksamheternas samverkan med Sahlgrenska akademin är därmed av mycket stor betydelse, så också med Chalmers samt det lokala och regionala näringslivet. Det är också betydelsefullt att möjligheterna att bedriva forskning finns såväl på sjukhus som inom primärvården. Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsverksamheter är en viktig plattform för den akademiska forskningen. Därför är det betydelsefullt att det finns möjlighet att avsätta arbetstid för att genomföra exempelvis olika läkemedelsstudier. Västra Götalandsregionens egna medel för forskning och utveckling ska används 14
strategiskt i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för det västsvenska Life Scienceklustret. Mål I Västra Götaland ska människor få Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Regionbidrag Inom området för hälso- och sjukvård ingår hälsooch sjukvårdsnämnderna, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Inom sjukvårdsområdet sänker vi effektiviseringskravet så det 2017 är avskaffat. Från 2015 är det fem lokala nämnder istället för tolv. Denna budget redovisar en gemensam summa till hälso- och sjukvårdsnämnderna. En fördelning till de fem nya nämnderna sker i samband med budgetbeslutet i november och i detaljbudgeten eftersom alla fördelningsberäkningar inte är klara i dagsläget. Nya Hälso- och sjukvårdsstyrelsen övertar flertalet uppgifter från HSU som ingår i Regionstyrelsen idag. Till HSS förs regionbidrag för primärvårdens vårdval. Sahlgrenska Universitetssjukhusets regionbidrag är riktade medel för högspecialiserad vård och den så kallade sista utposten inom sjukvården. Utöver nedtrappning av effektiviseringskravet, som beräknas tillföra sjukhusen 75 mkr., genomför vi extra riktade satsningar till sjukvårdsområdet på 600 mkr. utöver ram under 2015. Vi återtar de ökade kostnaderna till tandvård för unga vuxna och återgår till fri tandvård för ungdomar upp till 19 år. Genom detta frigör vi sammanlagt 146 mkr. som fördelas till sjukhusen. Hälso- och sjukvårdsnämnderna tilldelas 450 mkr. utöver ram för 2015 och framåt till förstärkningar av sjukhusens verksamhet. Förstärkningar kan också ske till åtgärder som allianspartierna lagt fram i ett 25-punktsprogram där bland annat ingår förlag om bättre bemötande vid akutmottagningarna, tillgänglighetssatsningar samt en förstärkning av ambulanssjukvården Vi tillför 13,5 mkr. för finansiering av Skandionkliniken från 2015. Ersättningarna till vårdenheterna som ingår i VG Primärvård räknas upp med index och ersättning för befolkningsökning. Vi avsätter sammanlagt 5 550 mkr. till VGPV. Indikator: -Sammanvägt index över relevanta indikatorer från nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser. Uppdrag: Regionstyrelsen ska säkerställa att ett sammanvägt index tas fram och förankras nationellt Regionstyrelsen ska säkerställa att indexets olika beståndsdelar årligen presenteras, utvärderas och revideras. Fokusområde: Patientsäkerhet och medicinska resultat Uppdrag: Regionstyrelsen ska leda arbetet med att ständigt förbättra säkerhetskulturen inom hälso- och sjukvården. Regionstyrelsen ska i syfte att lära av incidenter inrätta en medicinsk revisionsenhet. Regionstyrelsen ska analysera regionens utfall i öppna jämförelser och nationella kvalitetsregister samt säkerställa att konkreta åtgärder genomförs i syfte att förbättra patientsäkerhet och medicinska resultat. Regionstyrelsen ska arbeta fram och implementera en regionövergripande plan för hur Västra Götaland ska ha lägst antal vårdrelaterade infektioner (VRI) per 1000 behandlade patienter i landet. Regionstyrelsen ska arbeta fram och implementera en regionövergripande plan för hur Västra Götaland ska minska vårdskador förknippade med läkemedel. Regionstyrelsen ska fortsätta utvecklingsarbetet av mätmetoder av medicinska resultat i syfte att förbättra validitet och precisionen samt minska administrationen kring insamling, analys, riskjustering och publicering. 15
Fokusområde: Tillgänglighet, bemötande och valfrihet. Uppdrag: Regionstyrelsen ska ta ett övergripande ansvar för att vårdgarantin uppfylls samt att Västra Götalandsregionen får så stor del av resurserna från tillgänglighetsmiljarden som möjligt. Fokusområde: Samverkan och IS/IT-stöd Uppdrag: Utifrån ett patientperspektivet ska regionstyrelsen koordinera arbetet med att, där det är lämpligt, processorientera vården och minimera icke värdeskapande verksamhet. Regionstyrelsen ska utarbeta regiongemensamma behandlingsindikationer för de viktigaste diagnosgrupperna, Regionstyrelsen ska utarbeta en ny uppföljningsmodell som mäter patienternas totala väntetid från första kontakt med vården till genomförd behandling. Samt fastställa medicinskt acceptabla väntetider. Regionstyrelsen ska bevaka att samtliga verksamheter upprätthåller god tillgänglighet också för de patienter som inte omfattas av vårdgaranti. Regionstyrelsen ska leda arbetet med att förbättra tillgängligheten och bemötandet på sjukhusens akutmottagningar samt säkerställa att alla delar av regionen har en snabb, säker och effektiv ambulansverksamhet. Regionstyrelsen ska inleda arbetat med att införskaffa ytterligare en ambulanshelikopter. Regionstyrelsen ska arbeta för att öka mångfalden, valfriheten och kvalitetskonkurrens inom fler av sjukvårdens områden. Regionstyrelsen ska utarbeta arbetssätt och incitamentstrukturer med syfte att uppnå snabbare hemtagning av klinikfärdiga patienter till kommunen. Regionstyrelsen ska utreda på vilka sätt Västra Götalandsregionen kan förbättra ungdomars tillgång till Elevhälsan. Regionstyrelsen ska, i samarbete med nationella aktörer samt andra regioner och landsting, generationsväxla informationsmiljöerna inom hälso- och sjukvården. Regionstyrelsen ska säkerställa att människor kan komma i kontakt med vården, innefattande möjlighet att hitta kvalitetssäkrad information, boka/avboka tider samt ställa frågor. 16