MODERATERNA I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN BUDGET 2013 MED PLAN FÖR ANSVAR FÖR SJUKVÅRD OCH JOBB

Transkript

1 MODERATERNA I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN BUDGET 2013 MED PLAN FÖR ANSVAR FÖR SJUKVÅRD OCH JOBB

2 2 MODERATERNAS BUDGETFÖRSLAG

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 BUDGETANVISNING 5 MEDBORGARNA I VÄSTRA GÖTALAND.. 6 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD.. 9 TILLVÄXT OCH UTVECKLING 24 KOLLEKTIVTRAFIK.. 31 KULTUR 36 MILJÖ.. 40 STÖDFUNKTIONER, ADMINISTRATION OCH SERVICE.. 44 MEDARBETARNA 46 REGIONENS EKONOMI.. 51 REGIONBIDRAG 57 KOMMENTARER TILL REGIONBIDRAGEN. 58 RESULTATRÄKNING.. 61 BALANSRÄKNING.. 62 FÖRSLAG TILL BESLUT. 63 3

4 GRUPPLEDARENS FÖRORD Västra Götalandsregionen har många viktiga uppgifter att fylla. Vi har ansvaret för den viktiga sjukvården och har också ett utökat ansvar för regionens utveckling. Vi är nu formellt en region och inte bara ett landsting. Ansvaret för den regionala utvecklingen innebär att vi måste vara tydliga i vår uppfattning om vad som är bäst när det planeras för exempelvis nya infrastruktursatsningar. Det är viktigt för hela regionen att det kommer investeringar till hela E 20, från Alingsås och genom Skaraborg. Järnvägsinvesteringar i form av en ny sträckning från Jönköping via Borås och Landvetter till Göteborg skulle också betyda oerhört mycket för den framtida utvecklingen. Västra Götalandsregionen behöver ta ytterligare steg framåt. När den ekonomiska utvecklingen är osäker behövs framtidstro och åtgärder för att stimulera tillväxten i samhället. Det är med en ökad skattetillväxt vi kan trygga framtida satsningar inom sjukvårdens område. Att genomföra en skattehöjning i detta läge kan få negativa konsekvenser och motverka tillväxt, öka arbetslösheten och istället minska framtida skatteintäkter. När resurserna tillfälligt blir mindre behöver vi prioritera inom våra verksamheter. Denna budget prioriterar sjukvården i Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsnämnderna får ökade resurser utöver indexuppräkningen med 368 miljoner kronor. Vi sätter sjukvården främst när ekonomin sätter gränser. Kollektivtrafiken har en stark utveckling och behöver också extra tillskott i budgeten. Ett ökat resande kan även ge ökade intäkter om vi har en pålitlig kollektivtrafik med nöjda resenärer. Johnny Magnusson gruppledare 4

5 BUDGET FÖR 2013 Regionfullmäktige fastställer budget för kommande år samt för planperioden. I första hand riktar sig budgeten till regionens nämnder och styrelser. Mål och uppdrag som beslutas av regionfullmäktige är grunden för det arbete som utförs i regionen. Efter fullmäktiges budgetbeslut ska nämnderna utforma budget för den egna verksamheten. Nämnderna har att följa framlagda mål och uppdrag. Regionstyrelsen fastställer senast i december månad den detaljbudget som ska gälla för Moderata Samlingspartiet presenterar i denna budget den inriktning som vi önskar se i Västra Götalandsregionen 2013 och under planperioden fram till Disposition Budgeten följer till stora delar regionens principer för balanserad styrning. Genom detta skapar budgeten tydlighet och ger bättre möjligheter att följa upp och utvärdera uppsatta mål. Inledningsvis behandlas medborgarperspektivet med en övergripande inriktning utifrån vad invånarna bör förvänta sig av Västra Götalandsregionen. Avsnitten följer sedan regionens huvudsakliga verksamheter i form av hälso- och sjukvård, regional utveckling, kollektivtrafik, kultur och miljö. Även inriktningen för servicenämnden och fastighetsnämnden redovisar inom verksamhetsperspektivet. Vi redovisar därutöver regionövergripande områden såsom medarbetarperspektivet och regionens ekonomi. I enlighet med Lagen om god ekonomisk hushållning innehåller vårt budgetförslag ett antal finansiella mål. Slutligen lämnas förslag till regionbidrag till respektive verksamheter samt redovisas resultat- och balansräkning. Uppföljning De mål och uppdrag som ingår i budgeten ska givetvis följas upp och mätas samt redovisas till Regionstyrelsen och Regionfullmäktige i delårsrapporter och i årsredovisningen. Uppdrag; Regionstyrelsen ska i samband med beslut om detaljbudget för 2013 redovisa hur de mål som anges i denna budget skall mätas, följas upp och redovisas. Regionstyrelsen ska i kommande årsredovisning redovisa hur de angivna målen uppnåtts, och hur angivna uppdrag har genomförts. 5

6 MEDBORGARNA I VÄSTRA GÖTALAND Västra Götalandsregionens viktigaste uppgift är att ge våra invånare en god service med bra kvalitet. Samtidigt ska detta göras med ett stort ansvar för de skattepengar som medborgarna betalar i landstingsskatt. Invånarna som patienter Den enskilde invånarens kontakt med Västra Götalandsregionen sker på ett flertal områden. Främst är det som patient man får del av regionens verksamheter. Enligt regionens statistik har vi på en enda dag besök i primärvården och besök på sjukhusen. Patienterna förväntar sig ett gott bemötande och en professionell vård när man är i behov av tjänsterna inom sjukvården. Det är inte acceptabelt med långa väntetider i något led inom sjukvården. Är man sjuk ska man få vård så fort som möjligt. Patienter och medborgare ska på ett enkelt sätt få del av de resultat som regionens sjukvård presterar. Informationen från öppna jämförelser som visar kvalitet och väntetider ska förmedlas på ett bra sätt. Möjligheten ska öka för invånarna att kunna välja den vård och vårdgivare som man själv önskar. Detta ställer ökade krav på Västra Götalandsregionen att förutom vårdvalet inom primärvården se över ytterligare vårdval inom sjukvården. Patienternas ställning ska stärkas. Här har patientnämnderna ett stort ansvar. Personer som känner sig felaktigt bemötta eller behandlade ska ha lätt att kontakta patientnämnden. De ska även få en opartisk bedömning och möjlighet till upprättelse om regionens verksamheter har begått felaktigheter. Alla som lever och bor i Västra Götaland ska enligt regionens vision omfattas av Det goda livet. Sjukdom och ohälsa har ett starkt samband med hur befolkningen konkret upplever det goda livet. Brist på utbildning som ger utanförskap och arbetslöshet innebär i många fall ett liv som medför ökad ohälsa och ett ökat behov av sjukvård. Den psykiska ohälsan påverkar under senare år allt fler människor. Regionens resurser för att möta dessa behov har inte alltid följt med i utvecklingen. I samverkan med kommunerna har Folkhälsokommittén och Hälso- och sjukvårdsnämnderna en viktig uppgift genom att förebygga ohälsa och få medborgarna att i större utsträckning leva ett hälsosamt liv. 6

7 Mänskliga rättigheter Grunden för medborgarnas frihet är alla människors lika värde. Alla ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter. Jämlikheten ska gälla alla människor oavsett ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion och kön. Principen ska vara att bemöta och behandla alla lika. Kommittén för rättighetsfrågor har en viktig uppgift genom att stödja och vara pådrivande i utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter. Människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor i regionen ska främjas. Särskilt uppmärksamhet ska riktas mot mänskliga rättigheterna som en förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling. Vidare ska arbetet med särskilt utsatta grupper och insatser för att förhindra diskriminering prioriteras. Västra Götalandsregionen ska ligga i framkant i att följa och utveckla arbetet regionalt enligt de konventioner som Sverige undertecknat. Den offentliga sektorn har ett direkt ansvar för att rättigheterna skyddas, tillgodoses och främjas i praktiken. Därför är det viktigt och ett måste att det finns medvetenhet och kunskap bland offentliganställda på olika nivåer. Regionen ska utveckla ett brett kontaktnät med många olika regionala organisationer och myndigheter samt föreningar. En viktig del är också att tillvarata det arbete som både kommittén och rådet för funktionshinderfrågor utvecklat under de senaste tio åren. Ekonomins påverkan på medborgarna Den ekonomiska utvecklingen påverkar medborgarna starkt. Sverige har en stark ekonomisk ställning idag. Vi påverkas däremot av omvärldens utveckling och ekonomiska problem. Västsverige är mycket beroende av exportindustri och handel med andra länder. En global ekonomikris drabbar snabbt företag och medborgare i Västra Götaland. Stigande arbetslöshet, färre arbetande timmar och utflyttning från Västra Götaland drabbar i sin tur de ekonomiska förutsättningarna för Västra Götalandsregionen. Regionens insatser inom tillväxt och utvecklingsområdet har stor betydelse för våra innevånare i regionen. För medborgare i alla delar av regionen är företagsutveckling och tillväxt viktigt för att kunna bo och leva på sin ort. Vissa områden i Västra Götaland präglas idag av sämre tillväxt och utflyttning medan andra områden har stark inflyttning och ökad segregation i boende. I förlängningen kan båda dessa utvecklingar skapa problem och större ohälsa i dessa områden. Bättre infrastruktur till nytta för medborgarna Bra infrastruktur med moderna vägar och järnvägar ger förutsättningar för fler medborgare att ha ett jobb och ett gott liv. Regionen har en viktig uppgift när det gäller att stötta och prioritera infrastrukturobjekt i vårt område. Många medborgare utnyttjar kollektivtrafiken för att komma till jobb och studier. Regionen har nu huvudansvaret för denna verksamhet. Fler och nöjda resenärer är en förutsättning för en bra kollektivtrafik. Då är man också motiverad att betala för denna service. Kultur för alla Medborgarna besöker många av de kulturinstitutioner som ingår i Västra Götalandsregionen. Till varje konsert som Göteborgs Symfoniker genomför kommer 7

8 exempelvis i snitt 924 personer. Varje dag kommer 2197 besökare till något museum som ingår i Västarvet. Det goda livet och en god livskvalitet innebär att kunna ta del av ett varierat kulturutbud. Regionens kulturverksamhet ska därför komma alla medborgarna till del. Särskilt viktigt är kulturverksamhet som riktas till barn och unga. Övergripande mål Västra Götaland ska de kommande åren ha en tillväxt som väsentligt ligger över riksgenomsnittet i Sverige. Regionen ska erbjuda Sveriges bästa hälso- och sjukvård med god tillgänglighet och hög kvalitet, i alla delar av vårdkedjan. 8

9 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD KVALITÉ, VALFRIHET OCH TRYGGHET Politikens roll i att skapa god vård Hälso- och sjukvården i Sverige är gemensamt finansierad via skatten och tillgänglig för alla på lika villkor. Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen ska kännetecknas av god kvalitet, en hög grad av valfrihet och trygghet, stor vikt ska också fästas vid det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. God vård har olika innebörd för olika människor. Därför är det viktigt att vården är flexibel och kan ta hänsyn till olika behov och önskemål. Patientens önskan ska vara utgångspunkten i all verksamhet. Samtidigt är gott bemötande och bra service bara en del av god vård. Socialstyrelsen lyfter fram sex områden som viktiga förutsättningar för God vård. Dessa områden är; kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, säker hälso- och sjukvård, patientfokuserad hälso- och sjukvård, effektiv hälso- och sjukvård, jämlik hälso- och sjukvård samt hälso- och sjukvård i tid. Uppgiften för politiken är komplex den handlar om att som befolkningens och skattebetalarnas företrädare, tillsammans med vårdprofessionen, utveckla sjukvården för framtiden. Det ska vi göra genom att stärka patienten till att bli en aktiv aktör som tar ansvar för sin hälsa och som bidrar med sina kunskaper och erfarenheter i vården. Vi ska också forma en sjukvårdsorganisation som bättre tar till vara personalens kunnande och kompetens. Sjukvården står idag inför stora utmaningar; som att säkerställa en god vårdkvalitet och anamma modern forskning och teknikutveckling, samtidigt som sjukvården ska finnas nära och tryggt för medborgarna, oavsett var i regionen man bor. 9

10 En stor men också effektiv sjukvårdsregion När Västra Götalandsregionen bildades var en av ambitionerna att utnyttja fördelarna av en stor sjukvårdsregion, som kunde erbjuda både en god närsjukvård och en högspecialiserad sjukvård. Tyvärr har vi, trots år som har gått sedan Västra Götalandsregionen bildades, inte kommit hela vägen med att ta vara på dessa fördelar. Banden måste stärkas ytterligare mellan Västra Götalandsregionens sjukvårdsverksamheter, men öppenhet för samarbete utanför den egna organisationen och det egna territoriet måste finnas. Viktiga verktyg i den här strävan är konkurrens mellan olika aktörer och kvalitetsindikatorer som Öppna jämförelser, vilka inkluderar faktorer som medicinska resultat, patientnöjdhet, bemanningsstruktur och kostnadseffektivitet. Ett viktigt område handlar om att utarbeta gemensamma riktlinjer för kvalitets- och patientsäkerhet och ändamålsenliga ersättningssystem som premierar ökad kvalitet i sjukvården. En annan avgörande utmaning är att skapa en fungerande informationshantering inom sjukvården. Det är viktigt att givna ekonomiska ramar hålls i verksamheterna. Samtidigt kan en felaktigt utformad ekonomistyrning tendera att leda till ett revirtänkande där den egna enhetens budget sätter stopp för satsningar som gynnar helheten. Fokuseringen på budget- och ekonomistyrning måste därför nyanseras. Västra Götalandsregionen måste förbättra ersättningsmodellerna och utarbeta system som ger en mer rättvis och ändamålsenlig ekonomistyrning som styr mot såväl ekonomisk följsamhet som god kvalitet. Här har Regionstyrelsen som ägare sin kanske viktigaste utmaning, nämligen att se över de ekonomiska styrsystemen inom hälso- och sjukvården. Vårt mål är att hela hälso- och sjukvården på sikt och i möjligaste mån ska finansieras genom en modell som är patientstyrd. Fördelen är att det i varje läge blir ett positivt incitament att anstränga sig för att uppfylla befolkningens behov, men det kräver också ett bra ledarskap. Viktiga verktyg är att verksamheternas resultat och kvalitet publiceras öppet men också att ersättning ges utifrån indikatorer på medicinisk kvalitet. En central uppgift för Västra Götalandsregionen är att skapa förutsättningar för konkurrens utifrån kvalitet mellan vårdgivare. Den politiska styrningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland är uppdelad enligt beställar-/utförarmodellen, där man skiljer på beställare av vård (hälso- och sjukvårdsnämnderna), utförarna (den offentliga primärvården och sjukhusen samt de alternativa vårdgivarna) samt ägaren (regionstyrelsen). Modellen har funnits sedan Västra Götalandsregionen bildades men fungerar fortfarande inte optimalt. Vi anser därför att det är dags att se över modellen för att se hur den kan utvecklas och förbättras i syfte att få en mer effektiv ledning av hälso- och sjukvården. I ett första steg bör övervägas att minska antalet beställarnämnder och istället för geografiska ansvarsområden ge dem ansvar för beställningar av hela vårdkedjor inom olika diagnosgrupper. Moderaterna vill bygga om Östra Sjukhuset i syfte att energieffektivisera. I grunden är det en satsning som stärker Västra Götalandsregionens miljöarbete men det är också ett tillfälle att även effektivisera vården vid sjukhuset. Bättre hälsa i hela Västra Götaland För Västra Götalandsregionen är ett grundläggande uppdrag att skapa förutsättningar och möjligheter för en positiv hälsoutveckling i hela regionen. Ett förebyggande arbete är centralt och bidrar till en långsiktig lönsamhet för vår region. Forskning visar att tidiga insatser har avgörande betydelse för hur individens 10

11 hälsa utvecklas, därvid bör detta särskilt prägla regionens arbete för en bättre folkhälsa. Folkhälsoarbetet ska syfta till att främja hälsa och att underlätta för individen att genom hela livet göra kloka och hälsosamma val för att uppnå en god hälsa. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kännetecknas bland annat av ett hälsofrämjande synsätt och av samverkan mellan olika aktörer. En vårdkedja utan svaga länkar Grunden för en väl fungerande hälso- och sjukvård är att patientens väg genom sjukvården fungerar problemfritt men idag upplever många patienter att man istället fastnar på vägen på grund av bristande vårdkvalitet eller på grund av att vårdkedjorna inte hänger ihop. För att råda bot på det menar vi att Västra Götalandsregionen ska genomföra ett strukturerat förbättringsarbete som genomsyrar hela organisationen. Syftet är att identifiera verksamheternas kvalitetsbristskostnader, gå igenom patientsäkerhetsarbetet, utveckla goda incitamentsstrukturer för verksamheter och personal och utveckla ledarskapet inom vården. Arbetet ska präglas av ett helhetstänkande kring fungerande vårdkedjor och patientorienterade processer. Vård i tid och hög tillgänglighet I Västra Götalandsregionen upplevs dessvärre väntetiderna för besök och behandling vid regionens sjukhus som för långa, enligt Vårdbarometern 2011, en undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting. Västra Götalandsregionen placerar sig tråkigt nog klart under riksgenomsnittet i denna undersökning. Vårdgarantin är ett minimikrav och ett steg på vägen mot en vård fri från köer vårdgarantin är inte i sig ett självändamål. Oavsett om det handlar om avancerad cancerterapi eller en rutinoperation för att laga ett trasigt knä ska vården finnas tillgänglig när patienten behöver den, inte när sjukvården har tid för patienten. Därför är inte bara vårdgarantin intressant för uppföljning, utan också hur lång den genomsnittliga vårdtiden är och hur lång tid det tar innan 95 % av patienterna har fått diagnos eller behandling. Vi vill öka tillgängligheten inom sjukvården, dels inom den planerade sjukvården men också genom att göra satsningar på akutsjukvården och ambulanssjukvården. Vår ambition är att minimera utryckningstiderna i ambulanssjukvården och minska väntetiderna på akutmottagningen. En grundläggande förutsättning för god tillgänglighet inom vården är att alla sjukvårdsresurser utnyttjas. Västra Götalandsregionen ska därför välkomna initiativ från alternativa vårdgivare. Ett bra bemötande för alla inom hälso- och sjukvården Jämlikhet inom hälso- och sjukvården innebär inte att alla patienter behandlas lika, utan att alla patienter behandlas utifrån samma förutsättningar, men som de individer de är. Men framförallt innebär det att människor inte ska delas in i fack och behandlas olika utifrån t ex kön, ålder eller etnicitet. Det styrkort för jämlik och jämställd hälso- och sjukvård som upprättats i Västra Götalandsregionen är ett viktigt dokument i arbetet för att säkerställa en jämlik hälso- och sjukvård. 11

12 Många av jämlikhetsproblemen har sin grund i vårdens bemötande av patienten. Ett särskilt prioriterat område är bemötandet av människor med funktionsnedsättning. Många, också inom vårdprofessionen, är ovana att möta och samtala med personer som har någon funktionsnedsättning som exempelvis svårigheter att tolka, bearbeta och förmedla information. Västra Götalandsregionen ska därför fortsätta arbeta med ett förbättrat bemötande genom stödinsatser såsom bemötandeutbildning. Västra Götalandsregionen ska också intensifiera sitt arbete med inriktning på tillgänglighets- och bemötandefrågor, bland annat genom att fördjupa engagemanget inom den nya FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige har som första nordiska land ratificerat konventionen och vi menar att nu måste regioner och kommuner visa vägen och vara goda föredömen inom området. Även barnkonventionens intentioner ska vara ledande i regionens arbete. Vårdvalsmodeller som stärker sjukvården Fler vårdgivare inom den offentligt finansierade vården stimulerar utvecklingen av kostnadseffektiva lösningar, förbättrad tillgänglighet och valfrihet. Det kan handla om flera olika typer av fria aktörer. För att ytterligare öka mångfalden och konkurrensen bör personal i offentligt drivna vårdcentraler ges möjlighet att genom öppna processer få knoppa av sin verksamhet. En framgångsrik sjukvård måste vara full av driftiga människor som hela tiden vill bli bättre. Därför är det av yttersta vikt att den politiska ledningen inte bara accepterar mångfald och konkurrens utan också uppmuntrar och skapar möjligheterna för detta. VG Primärvård en vägvisare Vi är som moderater stolta över att ha medverkat i och drivit dialogen kring VG Primärvård framåt. Genom förhandlingar och kompromisser har vi kunnat skapa en modell som håller, även vid majoritetsskiften. Trots en del barnsjukdomar har effekten av införandet av VG Primärvård varit överväldigande. Antalet vårdcentraler i Västra Götalandsregionen har ökat, liksom öppettider och tillgänglighet på vårdcentralerna. Vilka läkare eller mottagningar som i grunden tilltalar patienter kan inte beslutas på politisk väg. Därför är det viktigt att patienter på ett lättöverskådligt sätt kan göra jämförelser mellan olika vårdgivare. VG Primärvård har också kommit att innebära utmaningar för Västra Götalandsregionen i rollen som ägare av den offentligt drivna primärvården. Den egna primärvården måste få konkurrera på lika villkor med privata entreprenörer. Därför måste Västra Götalandsregionen upprätta ett transparent regelverk och en väl avgränsad organisation för de offentliga vårdcentralerna inom VG Primärvård. Den framgångsrika implementeringen av VG Primärvård torde också fungera som en vägvisare för vårdvalsmodeller inom andra potentiella vårdvalsområden, exempelvis rehabilitering och logopedi. Vid sådana införanden är det av stor vikt att lösningarna är över tid hållbara och inte riskerar att påverkas negativt av skiften i politiska majoritetsförhållanden inom Västra Götalandsregionen. 12

13 Närsjukvården Det finns flera sätt att definiera närsjukvård som begrepp. I det arbete som genomförs inom ramen för Framtidens sjukvård används följande begrepp: Närsjukvård är sådan vård som; tar sig an tillstånd som är vanligt förekommande i befolkningen, är ofta återkommande för individen samt samhällsekonomiskt rimligt och kompetensmässigt möjligt att driva lokalt. Vi menar att det är en tämligen god formulering av vad som bör känneteckna närsjukvården. Med ovanstående som utgångspunkt kan närsjukvårdskonceptet därmed ta sig olika uttryck i olika tider och på olika områden. I närsjukvården kan ingå såväl vårdverksamhet på sjukhusen som i primärvården. God tillgänglighet per telefon eller via Internet, där man snabbt kan få svar på enklare frågor eller boka tid ska känneteckna närsjukvården. Vid behov ska det gå snabbt och enkelt få besöka en allmänläkare eller en annan specialistläkare, en distriktssköterska eller en specialiserad sjuksköterska. Inom den nära sjukvården kan även andra kompetenser finnas tillgängliga för patienten, exempelvis dietister, sjukgymnaster och psykologer. En framgångsfaktor för att få fungerande närsjukvårdskoncept är att öppna upp för specialister i alternativ regi. Det ska finnas vårdval inom närsjukvården för att stärka patientens ställning, också utanför VG Primärvård, till exempel för sjukgymnastik. Primärvården är patientens naturliga ingång till vården och därmed grundstenen i närsjukvårdskonceptet. Ett viktigt område inom närsjukvården är också den palliativa vården. Det ska finnas möjlighet för palliativa patienter att i så hög utsträckning som möjligt att få vård i eller nära hemmet genom ett bra samarbete mellan omsorg som bedrivs i kommunerna och sjukvård som bedrivs i regionen. Inom Västra Götalandsregionen behövs nya behandlingsmetoder inom den psykiatriska vården bland annat mellanvårdsformer. Lokalsjukhusens viktiga roll inom närsjukvården En fungerande närsjukvård i hela regionen innebär rimligtvis att de mindre sjukhusens verksamhet åtminstone bör bestå av en vårdcentral som kompletteras med specialistmottagningar någon eller ett par dagar i veckan. Detta kräver fungerande samarbete dels sinsemellan olika närsjukhus, till länssjukhuset, primärvården och eventuella fria aktörer. För att kunna bedriva denna verksamhet krävs också tillgänglighet till stödfunktioner inom laboratoriemedicin och bilddiagnostik. I ett lokalsjukhus samlade portfölj är vår ambition att det också ska finnas opererande verksamhet. Grundförutsättningen för detta är att Västra Götalandsregionen är beredd att lägga ut kontrakt på exempelvis kökortning. En skicklig fristående aktör kan sedan bredda verksamheten till att kanske också omfatta viss tjänsteexport. Inom närsjukvårdskonceptet vid mindre sjukhus runtom i regionen kan man också tänka sig slutenvårdsplatser till nytta för patienter i regionen och kommuner. Det finns idag för många patienter som bollas mellan regionen och sina hemkommuners omsorgsansvar. Genom ett mer utvecklat samarbete mellan å ena sidan Västra Götalandsregionen och å andra sidan kommunerna bör det vara möjligt att hitta en mellanvårdsform som passar dessa patienter. 13

14 Satsning mot ungas psykiska ohälsa Ett område inom närsjukvården som vi anser behöver prioriteras upp är arbetet kring psykisk ohälsa bland unga. Den psykiska ohälsan ökar bland unga, och då särskilt bland unga kvinnor. Det visar flera rapporter, bland annat Socialstyrelsens Folkhälsorapport Samtidigt är det viktigt att hälso- och sjukvården tidigt kan fånga upp den som mår dåligt, därför att psykisk ohälsa kan utvecklas till psykisk sjukdom och drabba patienten hårt. I omvalsrörelsen under våren 2011 presenterade vi tillsammans med de andra allianspartierna nio åtgärder som ett första steg i arbetet mot ungas psykiska ohälsa. 1: Västra Götalandsregionen ska utveckla ett kompetenscenter för skolhälsovården som stöd för skolhälsovårdspersonal och övrig skolpersonal kring vård och hälsa hos yngre. 2: Västra Götalandsregionen ska utreda inrättandet av särskilda team med kompetens kring vård och hälsa hos yngre som kan stötta skolhälsovården med förebyggande arbete eller vid belastningar. 3: Sjukvårdsrådgivningen ska, i enlighet med tidigare fattat beslut i Hälso- och Sjukvårdsutskottet, utreda möjligheterna att organisera en särskild barnlinje med särskild kompetens ta hand om och ge råd till såväl föräldrar som unga patienter. 4: Hela regionen ska klara vårdgarantin inom BUP. Alliansregeringen skärpte 2009 upp vårdgarantin inom BUP till maximalt 30 dagar för ett första besök. Västra Götalandsregionen klarar idag inte vårdgarantin på samtliga sjukhus. 5: Behoven är så stora inom barn- och ungdomspsykiatrin att verksamheten ska fredas från besparingar. Om man av medicinska skäl behöver ändra i verksamheter måste det säkerställas att de berörda patienterna får en likvärdig eller bättre vård. 6: Många inom såväl primärvården som den psykiatriska specialistvården har pekat på behovet av fungerande kommunikationskanaler. Vi kommer att inrätta en telefonlinje dit anställda inom primärvården kan vända sig för rådgivning kring psykiatrisk vård. 7: Vi ska göra satsningar på förebyggande arbete inom särskilda riskgrupper, till exempel barn till missbrukare, psykiskt sjuka och barn till döende föräldrar. Satsningarna handlar framförallt om uppsökande verksamhet och stödverksamhet men också exempelvis utbildningsinsatser för vårdpersonal att tidigt upptäcka barn i riskgrupper. 8: Öppettiderna på ungdomsmottagningarna behöver ses över, det ska vara möjligt att komma på obokade besök vid tider som är anpassade till tjejer och killars skolgång, arbete och fritidsvanor. 9: Det ska ske en utveckling av psykosocial kompetens vid ungdomsmottagningarna och en samordning mellan medicinsk, psykosocial samt barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens. Satsning på samarbete mellan äldreomsorg och närsjukvården Befolkningens stigande ålder innebär att behovet av vård och omsorg av våra äldre är ett viktigt område som ständigt ökar. Västra Götalandsregionen ska förlänga det goda livet. Primärvårdens möjligheter till hembesök och behandling hos de äldre kan spara både lidande hos patienter och kostnader i akutsjukvården. 14

15 Vi vill utreda möjligheten att utöka utbudet av hembesöksteam. Hembesöksteamen ska dels kunna genomföra planerade besök hos äldre patienter, patienter med komplicerade sjukdomsbilder, multisjuka eller kroniker men också hos till exempel barnfamiljer. Hembesöksteamen ska också kunna larmas ut akut, exempelvis till äldre patienter som är i behov av medicinsk vård men som inte behöver ambulans och vård på sjukhus. Hälso- och sjukvårdens samverkan med kommunala verksamheter blir allt viktigare. Det är viktigt att färdigbehandlade patienter ska kunna skrivas ut på ett sätt som gör att mottagande kommun kan garantera ett fortsatt gott omhändertagande. Samverkan behöver förbättras så att olika vårdgivarna inte dubbelarbetar eller försöker vältra över kostnader på andra, med följden att patienterna hamnar i kläm. Alla inblandade måste arbeta med patientens bästa i centrum och med fokus på att ge bästa möjliga vård och stöd. Nya former för samverkan bör därför utvecklas kring äldre utskrivningsklara patienter. Kommunerna har idag fem arbetsdagar på sig att genomföra den så kallade vårdplaneringen innan man tar över patienten. Problemet är att patienterna kan bli utskrivningsklara innan vårdplaneringen ens har påbörjats. Patienten blir då liggande på sjukhus trots att denne inte behöver hela sjukhusets vårdresurser. Det i sin tur är ofta en bidragande orsak till överbeläggningar. Genom nya samarbeten, exempelvis särskilda korttidsplatser på sjukhusen eller att sjukhusen kan medverka på de kommunala boendena, kan många av de här problemen undvikas. Specialistsjukvård i framkant Det finns en stor bredd inom specialistsjukvården. Den består av såväl enklare ingrepp inom öppenvården som högspecialiserad sjukvård, sjukvård som kanske bara kan eller ska bedrivas på ett sjukhus i Sverige. Vi menar att det inom Västra Götalandsregionen ska förekomma Sverige- och även världsledande kompetens inom olika nivåer av specialiserad vård. I det finns också utmaningar. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är det kanske tydligaste exemplet, sjukhuset måste hantera att man är såväl ledande nationellt och internationellt inom vissa subspecialiteter som att man ska kunna erbjuda en bred specialistsjukvård till våra invånare. En del av utmaningen för specialistsjukvården handlar alltså om att balansera olika vårdnivåer. Specialistsjukvården i Västra Götalandsregionen bedrivs av en rad olika aktörer, från små fristående enheter till universitetssjukhus. Denna blandning är en styrka som ska förädlas. Olika sjukvård bedrivs bäst på olika sätt och vi vill arbeta för att såväl öppna upp för nya aktörer som att låta regionens sjukhus av olika storlek möjlighet att utvecklas efter en egen profil och lokala behov. Det är rimligt att anta att även regionens mindre sjukhus med rätt förutsättningar kan vara ledande inom en viss subspecialitet. En stor utmaning handlar om hur vårdenheter ska vara organisatoriskt förankrade. Såväl inom NU-sjukvården och Södra Älvsborgssjukhus som inom Skaraborgs Sjukhus finns det verksamhet som ligger geografiskt avskilt från resten av sjukhuset. Det är viktigt att utan att genomföra fler omvälvande strukturomvandlingar värna verksamhet med lokal förankring och ge utökade möjligheter till de mindre verksamheterna att ha en egen sjukhusledning och en egen ekonomisk ram. Östra Sjukhuset bör byggas om i syfte att energieffektivisera. I grunden är det en satsning som stärker Västra Götalandsregionens miljöarbete men det är också ett tillfälle att effektivisera vården vid sjukhuset. 15

16 Kompetenscentrum för sällsynta diagnoser Föräldrar med ett barn drabbat av en sällsynt eller svårdiagnosticerad sjukdom, tvingas ofta själva koordinera sitt sjuka barns vård på grund av bristande samordning mellan olika specialister. Detta är naturligtvis oerhört påfrestande. För att underlätta vården föreslog vi moderater i en motion inrättandet av ett centrum för sällsynta diagnoser. Ett förslag som den dåvarande politiska majoriteten glädjande nog också ställde sig bakom. Att den verksamhet som idag bedrivs på Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan finnas kvar och utvecklas menar vi är mycket viktigt. Därför måste en långsiktigt hållbar finansiering av Kompetenscentrum för sällsynta diagnoser hittas. Särskild satsning på psykiatrisk specialistsjukvård Andelen av befolkningen som drabbas av psykisk sjukdom är relativt konstant över tid. Samtidigt är många av dessa patienter svårbehandlade och kräver omfattande vård och omsorg. Det krävs tillräckliga resurser för att klara diagnos och behandling av dessa patienter, men också att fler mellanvårdsformer skapas, till exempel så kallad SLÖP-vård (Sluten-Öppenvårds Program). Den akuta vården En väl fungerande akutsjukvård är en grundförutsättning för att invånarna ska känna förtroende för sjukvården. När en människa inser att ett besök på en akutmottagning är nödvändigt är det vanligen i en situation där en allvarlig sjukdom eller skada uppstått. En viktig uppgift för sjukvården är därmed att göra upplevelsen så lite obehaglig som möjligt. Det görs genom att minska väntetider, ge tydlig information, ha ordning och reda i väntrummen och se till att exempelvis mat och varm och kall dryck finns tillgängligt. Akutmottagningen ska fungera effektivt och tryggt, patienten måste i alla lägen få ett bra mottagande. Även de patienter som kommer till akutmottagningen, men egentligen borde söka vård i till exempel primärvården ska få ett snabbt och korrekt bemötande. Hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen har i politisk enighet antagit ett ambitiöst program för att minska ledtiderna inom akutsjukvården med särskilda målnivåer för tre olika ledtider: Tid till triage (TTT), Tid till läkare (TTL) och Total genomloppstid (TGT). De nuvarande målnivåerna är för TTT: 10 minuter, TTL: 1 timme och TGT: 4 timmar Måluppfyllnad akutledstidsprojektet mars 2012 Tid till triage (TTT) 71 % Tid till läkare (TTL) 47 % Total genomloppstid (TGT) 66 % Målet är att ledtiderna ska klaras till åtminstone 90 % - vilket är en rimlig ambition med hänsyn taget till att akutmottagningarna helt kan tvingas omprioritera sina resurser vid exempelvis stora traumafall. Som framgår av diagrammet har dock såväl regionen som helhet som de enskilda sjukhusen svårt att nå upp till 90 %. Här finns också en politisk skiljaktighet. Det rödgröna blocket har under 2011 ansett att man kan pressa akutverksamheterna ner till dessa ledtider genom direkt ordergivning. Vi är däremot av uppfattningen att ska politiken ställa krav mot akutverksamheten krävs också politisk uppbackning i form av åtgärder och extra finansiering. 16

17 Liknande måltal har antagits kring ambulansverksamheten, där målet är att ambulansen ska vara på plats inom tjugo minuter i 90 procent av fallen efter utalarmering. Återigen finns här en politisk skiljaktighet där de rödgröna har ansett att man kan pressa nuvarande verksamhet ytterligare medan vi menar att ambulansresurserna måste förstärkas. Vi moderater har bland annat fört fram att det förmodligen behövs ytterligare en ambulanshelikopter i Västra Götalandsregionen. De senaste årens tekniska utveckling har inneburit att ambulanssjukvården mer och mer rört sig mot att bli en mobil akutmottagning. Patienter kan redan ges en kvalificerad bedömning i ambulansen och föras direkt till en vårdavdelning. Det är en utveckling som vi tror på sikt kommer att förändra sjukvården. I Västra Götalandsregionen, en stor sjukvårdsregion med specialiserade sjukhus och stor variation i geografi och demografi, kommer denna utveckling vara extra påtaglig. Därför lovade vi tillsammans med övriga allianspartier i omvalsrörelsen våren 2011 att genomföra 25 konkreta åtgärder (Agenda för akutsjukvården) för att stärka upp akutvårdskedjan, åtgärder som sträckte sig från sjukvårdsrådgivningen via ambulansen och akutmottagningen in i sjukhusens interna flöden kring laboratorieoch röntgenfunktioner och vårdplatssituationen överlag. Tandvård Tandvården präglas av en mångfald av olika aktörer från stora och små offentliga enheter till privata kliniker, personalkooperativ med mera. Patienten har ett fritt val att välja vårdgivare inom vuxentandvården och genom tandvårdsstödet, som infördes 2008, har befolkningen fått ökade ekonomiska möjligheter till mer omfattande tandvård. Tandvården bör bli ytterligare integrerad med den övriga hälsovården. Tandvården har regelbunden kontakt med en stor del av befolkningen, framförallt barn och unga och kan då ge information inte bara om tandhälsa utan om till exempel kostvanor. Genom tandvårdsbesök kan också andra hälsorisker såsom risk för hjärtbesvär, infektioner med mera upptäckas och patienten kan göras uppmärksam på dessa. Unga vuxna har generellt sett god tandhälsa och kan därigenom försäkra sina tänder för en låg månadskostnad. Trots det ges alla unga vuxna upp till 22 år (2012), till skillnad från i andra landsting, fri tandvård. En höjning av denna gräns till och med 23 år innebär att kostnaderna för fri tandvård för unga vuxna beräknas uppgå till totalt ca 110 miljoner kronor. Dessa resurser kan med fördel användas till mer angelägna satsningar inom hälso- och sjukvårdens område. Folktandvården ska arbeta för ännu bättre tillgänglighet för patienten till exempel genom att hitta nya vägar där patienten kan boka tid på sin eller annan önskad klinik. Tandvården har varit en föregångare genom att utveckla gemensamma journal- och röntgensystem men detta kan utvecklas ytterligare, så att kundjournaler och röntgenbilder, ska kunna distribueras mellan olika kliniker. På detta sätt kan kunderna i allt större utsträckning välja klinik. Tillgängligheten till folktandvården har ökats på vissa kliniker genom att dessa har skiftgående personal och därmed kan ha bättre öppettider. Denna tillgänglighet skall på sikt erbjudas på alla kliniker med tillräcklig bemanning. På sikt skall även fler kliniker ha helgöppet. 17

18 Stärkt patientsäkerhet 2011 anmäldes omkring skador till Patientförsäkringen LÖF, en ökning med 13 % jämfört med Även i Västra Götalandsregionen ökade antalet anmälda skador kraftigt, från en nivå kring 1600 anmälningar åren om faktiska skador till 1973 anmälningar under 2011 enligt statistik från Patientförsäkringen LÖF. En av förklaringarna till det ökade antalet anmälningar kan den nya patientsäkerhetslagen (2010:659) vara, lagen trädde i kraft 1 januari 2011 och stärker på flera viktiga punkter upp patientsäkerheten. För Västra Götalandsregionen är ett ständigt arbete med att förbättra patientsäkerheten av stor vikt. Kvalitetsbrister inom sjukvården riskerar att medföra olika typer av vårdskador. Det kan exempelvis handla om läkemedelsskador eller vårdrelaterade infektioner, vilka båda medför stort lidande för individen, betydande kostnader för Västra Götalandsregionen och även effekter på samhällsekonomin i stort. Avvikelserapportering, journalgranskning och läkemedelsavstämningar exempel på viktiga verktyg i en systematisk kvalitetsutveckling för att minimera risken för vårdskador. Med ett tydligt patientsäkerhetsperspektiv tjänar även olika typer av uppföljningar och öppna jämförelser viktiga roller i det arbetet. I grunden handlar det om att skapa säkra system som hanterar inte minst den mänskliga faktorn som normalt sett är den vanligaste bakomliggande orsaken till en uppstådd vårdskada. Idag finns flera instanser som utreder avvikelser inom sjukvården. Från Socialstyrelsen som utreder och Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd som kan pröva ansvar i enskilda fall till Västra Götalandsregionens patientnämnder som agerar som en opartisk instans mellan missnöjda patienter och verksamheten. Inom VG Primärvård har det startats en särskild medicinsk revisionsenhet. Vi anser att behovet är bredare än endast primärvården och föreslår därför att enhetens uppdrag utvidgas till att omfatta all hälso- och sjukvårdsverksamhet i Västra Götalandsregionen. Arbetet ska ske utifrån verksamhets- och processperspektiv och handla om såväl att utreda avvikelser, medicinskt revidera vårdverksamheter samt samla in och sprida kunskap om kvalitets- och patientsäkerhet inom Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen bör också som en del av sitt forsknings- och utvecklingsarbete särskilt lyfta fram patientsäkerhet som ett fokusområde med tydlig koppling mellan forskningsresultat och vårdverksamhet. Arbetet med att implementera och vidareutveckla nya ledningssystem för kvalitetsoch patientsäkerhet måste ges hög prioritet. Information om vårdens kvalitet och resultat ska finnas tillgänglig och lätt åtkomlig för allmänheten. Västra Götalandsregionen ska aktivt arbeta för bättre vårdhygien och smittkontroll inom de egna verksamheterna. Läkemedel Kostnaderna för läkemedel har den senaste tiden sjunkit. Mycket talar dock för att kostnaderna under de kommande åren istället kommer öka markant. I sig behöver inte ökande läkemedelskostnader vara någonting negativt. Att nya läkemedel utvecklas innebär att sjukdomar som tidigare stod utan behandling går att behandla och att äldre, mindre effektiva, behandlingsmetoder kan ersättas med nya och bättre metoder. Ökade läkemedelskostnader kan i förlängningen innebära att människor blir friskare och att andra samhällskostnader minskar. 18

19 Parallellt med diskussionen om nya dyra läkemedel finns också diskussionen om kliniska studier som tyvärr blir allt färre i Sverige men som är en viktig faktor i att hålla kvar läkemedelsföretag i Sverige. Västra Götalandsregionen bör sträva efter att stödja universiteten kring den kliniska forskningen. Förhållningssättet från regionens sida bör vara att grunda beslut om nya läkemedelsbehandlingar på vetenskaplig evidens och kostnadseffektivitet, men att samtidigt aktivt arbeta för att underlätta olika form av kliniska studier och FoU-projekt kring läkemedelsbehandlingar i regionen.med ett slopat apoteksmonopol öppnas nya möjligheter för sjukvården att hantera sina läkemedel. Det här är ett område där Västra Götalandsregionen ska visa framfötterna och vinna fördelar vad gäller patientsäkerhet, arbetsmiljö och ekonomi. IT Ett stort problem inom hälso- och sjukvården är att det saknas övergripande informationssystem och gemensamma journalhanteringssystem. Det är ett problem som kräver ett tydligt politiskt ledarskap. Västra Götalandsregionen ska aktivt verka för att Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg implementeras och att Västra Götalandsregionens IT-vision, IT-strategi och styrmodell snarast blir verklighet. 19

20 MÅL OCH UPPDRAG SJUKVÅRD ÖVERGRIPANDE MÅL I Västra Götaland ska människor erbjudas Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Mått Sammanvägt index över samtliga indikatorer i Öppna jämförelser. Uppdrag Regionstyrelsen arbetar fram och förankrar nationellt ett sammanvägt index över samtliga indikatorer i Öppna jämförelser. Under planperioden ska särskild vikt läggas vid följande områden: Vården skapar trygghet genom god tillgänglighet, gott bemötande och valfrihet. Vården förbättrar kontinuerligt patientsäkerhet och medicinska resultat. Västra Götalandsregionen är en organisation som arbetar hälsofrämjande och präglas av helhetssyn. Västra Götaland vidareutvecklar ett attraktivt forsknings-, utbildnings- och innovationsklimat inom life science. Västra Götalandsregionen utvecklas till en attraktiv arbetsgivare som värderar mångfald FOKUSOMRÅDE 1 Vården förbättrar kontinuerligt patientsäkerhet och medicinska resultat. Uppdrag Regionstyrelsen ska i syfte att lära av incidenter och sprida best practice inrätta en medicinsk revisionsenhet. Regionstyrelsen ska analysera regionens utfall i öppna jämförelser samt presentera konkreta åtgärder på hur de enheter som ligger under riksgenomsnittet kan lära av de som har bäst utfall. Regionstyrelsen ska leda arbetet med att genom kvalitetsförbättringar minska regionens kostnader för Patientförsäkringen LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag). Regionstyrelsen ska arbeta fram och implementera en regionövergripande plan för hur Västra Götaland ska ha lägst antal vårdrelaterade infektioner (VRI) per 1000 behandlade patienter i landet. Regionstyrelsen ska månadsvis redovisa förekomsten av VRI på samtliga berörda enheter. Regionstyrelsen ska arbeta för att samtliga berörda aktörer ska ligga i framkant med att implementera nationella riktlinjer. Regionstyrelsen ska årligen redovisa hur väl nationella riktlinjer tillämpas i regionens olika delar. 20

21 Regionstyrelsen ska uppdra åt samtliga berörda aktörer att fullt ut rapportera till de register som krävs för att ta fram och publicera Regionala måltal för utvalda indikatorer. Regionstyrelsen ska ta fram modell för att löpande publicera insamlad information i Regionala måltal för utvalda indikatorer. Regionstyrelsen ska fortsätta utvecklingsarbetet av indikatorer och mätmetoder av medicinska resultat dels i syfte att förbättra precisionen, men också för att minska administrationen kring insamling, analys, ev. riskjustering och publicering. FOKUSOMRÅDE 2 Vården skapar trygghet genom god tillgänglighet, gott bemötande och valfrihet. Uppdrag Regionstyrelsen ska ta ett övergripande ansvar för att vårdgarantin uppfylls samt att Västra Götalandsregionen får så stor del av resurserna från tillgänglighetsmiljarden som möjligt. Successivt ska väntetiderna minskas till att sällan överstiga 30 dagar för besök och behandling. Regionstyrelsen ska årligen sammanställa en produktionsplanering. Identifiera pucklar och strukturella obalanser samt ge förslag till åtgärder. Regionstyrelsen ska säkerställa att tillräckligt mycket planerad vård genomförs också sommartid för att upprätthålla god tillgänglighet. Regionstyrelsen ska utarbeta regiongemensamma behandlingsindikationer för de viktigaste diagnosgrupperna. Regionstyrelsen ska utarbeta en ny uppföljningsmodell som mäter patienternas totala väntetid från första kontakt med vården till genomförd behandling. Regionstyrelsen ska bevaka att samtliga verksamheter upprätthåller god tillgänglighet också för de patienter som inte omfattas av vårdgaranti. Regionstyrelsen ska katalysera arbetet med att förbättra tillgängligheten på sjukhusens akutmottagningar i enlighet med vad rapporten Samlad utvecklingsplan för akutmottagningar samt säkerställa att alla delar av regionen har en snabb, säker och effektiv ambulansverksamhet. Regionstyrelsen ska månadsvis rapportera tillgänglighet och väntetider på sjukhusens akutmottagningar samt lämna förslag till åtgärder om måltalen inte uppfylls. Regionstyrelsen ska tillsätta en utredning för att se över hur de sekundära transporterna kan effektiviseras för att frigöra ambulansresurser. Regionstyrelsen ska utreda möjligheterna att inrättas ytterligare en ambulanshelikopter. Regionstyrelsen ska initiera ett arbete som syftar till att ytterligare förbättra hur människor upplever mötet med vården Regionstyrelsen ska säkerställa att människor kan komma i kontakt med vården digitalt. Detta innefattar möjlighet att hitta kvalitetssäkrad information, boka/avboka tider samt ställa frågor. 21

22 Regionstyrelsen ska upprätta en serviceguide som med lokal anpassning kan användas i regionens samtliga verksamheter. Regionstyrelsen ska arbeta för att öka mångfalden, valfriheten och kvalitetskonkurrensen inom fler av sjukvårdens områden. Regionstyrelsen ska ta fram förslag till vårdvalssystem för rehabilitering. Regionstyrelsen ska ta fram förslag till vårdvalssystem för höft- och knäledsplastikoperationer. Regionstyrelsen ska ta fram förslag till vårdvalssystem för utprovning av hörapparater. Regionstyrelsen ska ta fram förslag till vårdvalssystem för kataraktoperationer. Regionstyrelsen ska ta fram förslag till vårdvalssystem för mödravården. Regionstyrelsen ska utreda hur patienters tillgång till exempelvis dietist- samt logopedtjänster kan säkerställas. Regionstyrelsen ska utreda hur samverkan mellan såväl vårdgivare som vårdvalssystem kan uppmuntras. Patienterna ska uppleva vården som sömlös. FOKUSOMRÅDE 3 Västra Götalandsregionen är en organisation som arbetar hälsofrämjande och präglas av helhetssyn. Uppdrag Regionstyrelsen ska intensifiera samtalen med VästKom i syfte att utarbeta modeller för snabbare hemtagning av klinikfärdiga patienter. Regionstyrelsen ska utarbeta modeller för att använda samhällsekonomiskt lönsamma läkemedel, även om dessa är mycket kostsamma för enskilda kliniker. Regionstyrelsen ska utreda på vilka sätt Västra Götalandsregionen kan förbättra ungdomars tillgång till Elevhälsan. FOKUSOMRÅDE 4 Västra Götaland vidareutvecklar ett attraktivt forsknings-, utbildnings- och innovationsklimat inom life science. Uppdrag Regionstyrelsen ska kartlägga de insatser som görs för att stärka regionens forsknings- och innovationsförmåga samt värdera behovet av att inrätta en innovationsavdelning för att samordna och utveckla befintligt arbete. Regionstyrelsen ska arbeta fram en långsiktig forsknings- och innovationsstrategi, som syftar till att göra Västra Götalandsregionen till en mer attraktiv partner för forskande företag samt bättre på att skapa och utvärdera nya behandlingsmetoder. 22

23 Regionstyrelsen ska inrätta en strategisk analysgrupp för att bilda och driva forsknings- och utvecklingskonsortier. Regionstyrelsen ska vara med och skapa ett samarbete med andra relevanta aktörer i syfte att hjälpa små och medelstora företag med kvalitetssäkring av utvecklingsprojekt i syfte att stärka möjligheterna till forskningsfinansiering. SÄRSKILDA UPPDRAG Västra Götalandsregionen ska generationsväxla informationssystem inom hälso- och sjukvården, helst i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt en handfull tongivande landsting. Västra Götalandsregionen ska därutöver genomföra de särskilda satsningar som berörts i denna budget. 23

24 REGIONAL UTVECKLING ETT VÄSTSVERIGE SOM TAR TÄTEN Västra Götalandsregionen ska bidra till att utveckla Västra Götaland till en sjudande region full av vilja, i topp i tillväxtligan och med växande befolkning. Här ska finnas möjligheter för människor att utvecklas, för företag att växa och frodas, och för universitet och forskning att skaffa sig en position i absolut framkant. Regionutvecklingsnämnden har en viktig uppgift att prioritera de insatser på tillväxtoch utvecklingsområdet som faktiskt gör skillnad och som kan stärka den regionala attraktionskraft ytterligare. Insatser genom breda samarbeten mellan olika aktörer såsom region, kommuner, EU samt företrädare för utbildning och näringsliv, ska särskilt premieras. Utbyggd infrastruktur och enkel pendling Västra Götaland fungerar idag som transitväg för stora delar av Sveriges och Nordens godstransporter och som pulsåder för svensk export och import. Västra Götalandsregionen ska arbeta för att vidareutveckla den regionala transportinfrastrukturen. Västra Götaland ska inte bara vara en tillgänglig och bärkraftig storstadsregion, utan också en region där alla delar lever. Förutsättningarna för och möjligheterna till pendling och transporter måste stärkas för att knyta ihop regionen, vidga arbetsmarknadsregionerna och, inte minst, ge landsbygdens näringar bättre förutsättningar att utvecklas. Därtill bör Västra Götalandsregionen arbeta för större investeringar i utbyggnaden av driftssäkra el-, tele och bredbandsnät. Ett fungerande infrastruktursystem Västra Götalandsregionen ska målmedvetet arbeta för större investeringar i det regionala infrastruktursystemet med syfte att underlätta för resor och pendling, utvidga arbetsmarknadsregionerna samt bygga bort flaskhalsar och olyckdrabbade vägsträckor. Likaså måste regionen arbeta för att säkerställa att Trafikverket 24