6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning Diarienummer: PVN16-0028 Dokument: PVN16-0028-1 Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör, 2016-01-04 Ärendegång Mötesdatum Ärendenr 1 Primärvårdsnämnden 2016-03-02 1 Tjänsteutlåtande: Förslag till yttrande 1. Motionens första och andra beslutpunkt är besvarad. 2. Motionens tredje beslutspunkt avslås. Sammanfattning En motion har inkommit som handlar om att landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning. Landstinget Sörmland förbereder ett arbete att ta fram en handlingsplan gällande könsstympning, klinikerna har vårdrutinen Könsstympning - handläggning graviditet/förlossning, barnhälsovården har Metodbok BHV som stöd i sitt arbete samt att landstinget medverkar i kunskapshöjande och utvecklande insatser. Mot bakgrund av detta bör motionen anses som besvarad. Bakgrund Marie-Louise Forslund Mustaniemi och Östen Eriksson, Kristdemokraterna, inlämnade den 7 juli 2014 en motion med förslag om att landstinget bör ha en handlingsplan för att förebygga och förhindra könsstympning hos barn och öka kunskapen i länet hos berörd personal. Motionärerna föreslår även att flickor och kvinnor som utsatts får adekvat vård och den hjälp de har rätt till och att det i budget för 2015 avsätts erforderliga medel för att utveckla vården och omhändertagandet av de kvinnor som utsatts för könsstympning.
Ärendebeskrivning Arbetet med att förebygga och förhindra könsstympning är angeläget. Lagstiftningen är tydlig; kvinnlig könsstympning är förbjuden. Det är också viktigt att de utsatta får adekvat vård och hjälp. I Sverige är kvinnlig könsstympning förbjuden sedan 1982 och sedan 1999 är det straffbart även om ingreppet utförs i ett annat land. Nationellt saknas ett systematiskt arbete på myndighetsnivå för att förebygga och förhindra könsstympning. Kunskapsbristerna inom skola, socialtjänst och sjukvård är fortfarande stora. Frågan om könsstympning hör delvis ihop med andra hedersrelaterade skador som förekommer hos befolkningen. Problematik kopplad till könsstympning varierar beroende av vilken typ av könsstympning kvinnan har genomgått. Det kan vara allt från posttraumatiskt stressyndrom, svår smärta, klåda, ärrbildning och cystor till problem med toalettbesök då det tar väldigt lång tid att tömma blåsan på grund av det tätt hopsydda underlivet. En del dör av förblödning i samband med ingreppet. Många unga flickor lider mycket av magsmärta under mensperioden och har därför stor frånvaro i skolan, som en konsekvens av könsstympning. Själva ingreppet görs ofta under icke sterila förhållanden, ofta utomhus, med gamla knivar, glasbitar, rakblad, saxar och ibland med vassa taggar från akacieträd. Det är inte ovanligt att flickan traumatiseras svårt under ingreppet och många får svåra hälsoproblem under resten av livet. Könsstympning är i princip helt kulturellt betingat och har inget med religion att göra. Ritualen sker främst i vissa afrikanska länder men även delvis på den arabiska halvön, Kurdistan och i Asien. Könsstympningen är en sedvänja som syftar till att göra kvinnan accepterad i den sociala strukturen och för att man tror att kvinnan ska ha möjlighet att bli gravid medan det i själva verket blir svårare för kvinnan att bli gravid på grund av den stora infektionsrisken. I Landstinget Sörmland har kvinnoklinikerna i länet en gemensam vårdrutin för handläggning av könsstympade kvinnor, Könsstympning - handläggning graviditet/förlossning (gäller till den 12 juni 2017). Patienter från kända riskområden tillfrågas aktivt av barnmorska om könsstympning. Information om lagstiftning lämnas skriftligt och finns tillgänglig på olika språk. Inom barnmorskegruppen sker kontinuerlig uppdatering och utbildning via föreläsningar angående könsstympning. Även ungdomsmottagningarna respektive skolhälsovården har viktiga roller när det gäller att förebygga samt fånga upp utsatta flickor.
Kvinnoklinikerna utfärdar även Könsstympning - Intyg om kvinnlig omskärelse, vilket sker på förfrågan från Migrationsverket eller på begäran av patienten. Vid förfrågan från Migrationsverket måste patienten själv tillåta att bli undersökt med ovanstående frågeställning. Barnhälsovården har Metodbok BHV som stöd i sitt arbete att förebygga kvinnlig könsstympning. Metodboken anger när det är aktuellt för barnhälsovården att agera och det är (1) om risken för könsstympning misstänks eller är överhängande, (2) om föräldrarna har en positiv inställning till kvinnlig könsstympning eller (3) om könsstympning skett. Länets samordningsbarnmorska planerar under 2016 ett arbete med målet att få till en gemensam handlingsplan (eller motsvarande) för landstinget gällande könsstympning. Detta arbete sker tillsammans med andra resurser inom landstinget. Det sker också ett visst ideellt arbete med föreläsningar lokalt på familjecentraler där man har många patienter från riskområden. Där har också getts information om vilka möjligheter som finns att få hjälp på gynmottagningen. Uppfattningen bland de läkare och barnmorskor som ideellt varit ute på familjecentraler är att det är ytterst få patienter som söker hjälp. Socialstyrelsen har i februari 2015 initierat en kompetenssatsning i arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor. De har tagit fram material till personal i hälso- och sjukvården som möter flickor och kvinnor som blivit eller riskerar att bli könsstympade. Samtidigt lanserades ett handledningsmaterial för samhällskommunikatörer som är tänkt att användas i deras möte med nyanlända. Socialstyrelsen har även anordnat konferens med syfte att belysa behovet av kompetens kring könsstympning i landsting och kommuner. När det gäller att belysa kvinnlig könsstympning som företeelse har det även under årets Bemötandedagar den 13-14 oktober arrangerats ett seminarium med rubriken Det tysta brottet - om kvinnlig könsstympning. Sammanfattningsvis, Landstinget Sörmland förbereder ett arbete att ta fram en handlingsplan gällande könsstympning, klinikerna har vårdrutinen Könsstympning - handläggning graviditet/förlossning, barnhälsovården har Metodbok BHV som stöd i sitt arbete samt att landstinget medverkar i kunskapshöjande och utvecklande insatser. Mot bakgrund av detta bör motionen anses som besvarad. Konsekvenser
Ärendets beredning Ärendet har beretts i Landstingsdirektörens staber. Beslutsunderlag Motionen Beslutet expedieras till Motionärerna Akten
MOTION LANDSTINGETSÖRMLAND Ink.den2014-07- 0 D.nr. Kristdemokraterna Sörmland till landstingsfullmäktige Sörmland Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning. Den mediala uppmärksamheten kring upptäckten av könsstympande flickor i Östergötland har visat att könsstympning fortfarande förekommer. Eftersom invandring även sker från länder där könsstympning är utbrett måste vi samla våra gemensamma krafter för att förhindra och förebygga att dessa grymma övergrepp sker. Det är också viktigt att de verksamheter som möter drabbade unga flickor och kvinnor som blivit utsatta ser till att de får adekvat vård och hjälp. Det är olagligt sedan 30 år i Sverige och det betraktas som ett brott och kan ge upp till 4 års fångelse för den som utför stympningen, oavsett om det sker i Sverige eller i annat land. Det strider även mot Barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Av en rapport från Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet 2011, framgår att kunskapsbristerna inom skola, socialtjänst och sjukvården fortfarande är stora när det gäller könsstympning. Könsstympade flickor och kvinnor kräver särskild varsamhet när de söker vård. Men inom hälso- och sjukvården fmns fortfarande stora kunskapsbrister på området. Det fmns flera studier bland hälso- och sjukvårdspersonal som visar att man har en brist på kunskap i ämnet. Vårdpersonal önskar mer kunskap om det här ämnet som det är väldigt tyst om. Det är ett tabubelagt ämne hos många vilket gör det svårt för flickor att berätta hur svårt de har det och vilket lidande de går igenom varje dag. Svårigheter att kissa, menssmärtor m.m. är vanliga besvär och komplikationer. För att förebygga könsstympning och att hjälpa de kvinnor som redan har utsatts för detta övergrepp är det viktigt att landstinget snarast utarbetar en handlingsplanför att stödja personalen i deras viktiga arbete att hjälpa dessa. Alla har rätt till en sexuell- och reproduktiv hälsa. Med stöd av ovanstående hemställer vi att landstingsfullmäktige beslutar att utarbeta en handlingsplan för att förebygga och förhindra könsstympning hos barn och öka kunskapen i länet hos berörd personal att flickor och kvinnor som utsatts får adekvat vård och hjälp de har rätt till att i budget för 2015 avsätta erforderliga medel för att utveckla vården och omhändertagandet av de kvinnor som utsatt för könsstympning Nyköping den 8 juli 2014 Marie-Louise Forslund Mustaniemi Östen Eriksson